Motion till riksdagen
2021/22:4456
av Johan Forssell m.fl. (M)

med anledning av prop. 2021/22:133 En samlad straffrättslig terrorismlagstiftning


Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ytterligare skärpningar av straffskalorna för terroristbrottslighet och tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bredda straffansvaret för samröre med terroristorganisation och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Regeringen föreslår i propositionen En samlad straffrättslig terrorismlagstiftning en ny terroristbrottslag som föreslås ersätta lagen om straff för terroristbrott, finansierings­lagen och rekryteringslagen. I propositionen föreslås också vissa förändringar av regler­ingarna i sak.

De nuvarande regleringarna har kommit till vid olika tidpunkter och är svåra att överblicka. Moderaterna välkomnar en ny sammanhållen lagstiftning mot terroristbrott, men däremot anser vi inte att de skärpningar som föreslås gällande straffskalorna är till­räckliga.

Avseende samröre med terroristorganisation samt finansiering av, offentlig uppma­ning till och rekrytering till terrorism och särskilt allvarlig brottslighet föreslår regering­en att straffmaximum för brott av normalgraden samt straffminimum och straffmaxi­mum för grovt brott höjs. Vad gäller straffskalan för terroristbrott föreslås den lämnas oförändrad.

Propositionens förslag är ett steg i rätt riktning, men vi bedömer att förslagen inte innebär en tillräcklig skärpning av straffskalorna. Säkerhetspolisen menar att de före­slagna höjningarna av maximistraffen för brott av normalgraden inte kommer att leda till någon straffskärpning vid straffmätningen och att en skärpning av minimistraffen därför bör övervägas.

Ekobrottsmyndigheten konstaterar att ett minimistraff om två års fängelse, i stället för föreslagna ett och ett halvt års fängelse, är mer logiskt för samröresbrottet i de fall det bedöms vara grovt. Brottsförebyggande rådet ifrågasätter om inte resa i terrorism­syfte borde ha ett högre maximistraff än två år. Även Åklagarmyndigheten menar att det finns argument för kraftigare straffskärpning vad gäller finansierings- och rekryterings­brotten.

Säkerhetspolisen konstaterar också att Sverige, även om förslagen genomförs, i en europeisk jämförelse kommer att ha förhållandevis låga straff för terroristbrottslighet. Det finns därmed en risk att Sverige därför kan framstå som en fristad för terrorister.

Med anledning av detta bör regeringen återkomma till riksdagen med förslag om ytterligare skärpningar av straffskalorna för terroristbrottslighet.

Vad gäller samröresbrottet föreslår regeringen att straffansvaret för samröre med terroristorganisation även i fortsättningen ska omfatta den som, om gärningen är ägnad att främja, stärka eller understödja en terroristorganisation, för terroristorganisationen tar befattning med vapen, ammunition, brandfarliga eller explosiva varor eller transport­medel, upplåter lokal eller mark till terroristorganisationen eller lämnar annat liknande stöd till terroristorganisationen. Moderaterna föreslår att straffansvaret för samröre med terrororganisation breddas jämfört med vad som är fallet i dag. Exempelvis bör under­håll med mat eller materiel omfattas, liksom att förse organisationen med information som är ägnad att främja, stärka eller understödja verksamheten.

 

 

Johan Forssell (M)

Louise Meijer (M)

Ellen Juntti (M)

Mikael Damsgaard (M)

Sten Bergheden (M)