Riksrevisionen har i en rapport (RiR 2021:25) granskat Polis- och Åklagarmyndighetens arbete mot internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn (isöb). Anledningen till granskningen är att riskerna ökat avsevärt då internet gett förövare stora möjligheter att begå sexuella övergrepp och utbyta övergreppsmaterial med varandra. Brotten det handlar om är främst barnpornografibrott, utnyttjande av barn för sexuell posering, kontakt för att träffa ett barn i sexuellt syfte och utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling.
Avseende Polismyndigheten pekar Riksrevisionen i sin rapport särskilt på den nationella styrningen då det dröjt länge med riktlinjer, vilket har skapat en otydlighet i arbetet samt skillnader i hur verksamheten organiserats i landet. Ärenden är ofta omfattande och kräver därmed stora resurser, men ärendena utreds på olika sätt i landet och håller inte samma kvalitet överallt. Detta beror bl.a. på att det saknas personal men också på att metodstöden har dröjt. Vidare beskriver Riksrevisionen att arbetet med nationella riktlinjer påbörjades 2016 men inte förrän tidigast i januari 2022 beräknades samtliga regioner i huvudsak ha organiserat sin verksamhet i enlighet med dessa riktlinjer. Utöver detta beskriver Riksrevision också brister i metodstöd, it-stöd, personalens utbildning, uppföljning och utvärdering.
När det avser Åklagarmyndighetens arbete med isöb menar Riksrevisionen att myndigheten är sårbar då det saknas rutiner för att hantera förundersökningar med omfattande material. Det påtalas också att Åklagarmyndighetens personal vill ha ökade möjligheter till kollegialt utbyte och lärande.
Personuppklaringsprocenten för utnyttjande av barn för sexuell posering, barnpornografibrott och köp av sexuell handling av barn låg 2016–2020 mellan 30 och 60 procent. När det gäller kontakt med barn i sexuellt syfte var den endast mellan 2 och 7 procent. För samtliga sexualbrott låg personuppklaringsprocenten kring 20 procent.
Det finns 33 barnahus i Sverige. Där samverkar polis, åklagare, socialtjänst och sjukvård. Syftet är att det utsatta barnet inte ska slussas runt utan i stället få hjälp på ett ställe. Barnahus saknas främst i norra Sverige, Halland, vissa delar av Skåne och norra Kalmar. Barnahusen har ingen tydlig styrning eller nationell huvudman som tar ansvar för verksamhetens likvärdighet över hela landet.
Moderaterna anser att rekommendationerna som följer av Riksrevisionens rapport är angelägna att skyndsamt följa upp och åtgärda. Med anledning av detta bör regeringen ge i uppdrag till berörda myndigheter att snarast, och senast under 2022, genomföra Riksrevisionens rekommenderade åtgärder.
Johan Forssell (M) |
Louise Meijer (M) |
Ellen Juntti (M) |
Mikael Damsgaard (M) |
Sten Bergheden (M) |
|