Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återkomma till riksdagen med kompletterande förslag på längre och företagsanpassade avbetalningsplaner i enlighet med vad som anförs i motionen och tillkännager detta för regeringen.
Covid-19 pandemin är inte över. Smittspridningen har fler perioder gått ner för att sedan öka och i december 2021 trädde nya rekommendationer och restriktioner i kraft. När pandemin och dess effekter skulle hanteras med början våren 2020 var det oprövad terräng. Prioritet nummer ett var att rädda liv och säkra sjukvården. För att rädda företag och rädda jobb var det för Centerpartiets högst prioriterade att snabbt nå ut med åtgärder och stöd. Allt blev inte perfekt men snabbhet var avgörande. När riksdagen framöver ska behandla efterspelet till pandemihanteringen ur ett företags- och jobbperspektiv måste fokus fortsatt vara på att rädda just företagen och rädda jobben. I vanliga fall livskraftiga företag ska inte gå under.
I ett läge där pandemin fortsatt pågår är det problematiskt att stifta lagar som inte ger flexibiliteten som kan vara nödvändig under kommande år. Det har rimligen blivit uppenbart för alla vilka särskilda behov olika branscher har. Branscher som initialt bedömdes drabbas hårt av pandemin har istället gjort rekordresultat. Andra branscher har oavsett det enskilda företagets bärighet stått nära ruinens brant. Det senare gäller inte minst restaurangbranschen som direkt drabbats av de rekommendationer och restriktioner som gällt för sammankomster i allmänhet och för restauranger centrala regelverk i synnerhet. Inte minst har öppettider och möjligheten till alkoholservering begränsat intäkterna. Upparbetade förluster kan inte heller med enkelhet tas igen inom exempelvis service- och besöksnäring, du reser eller äter eller klipper dig inte extra mycket när restriktionerna släpper. En förlorad resa eller ett förlorat restaurangbesök är just förlorat.
Ekonomin inte minst i företag som har människonära produkter och tjänster som exempelvis butiker, hotell och restauranger har i genomsnitt väldigt små rörliga kostnader och även det som kan vara rörligt ska närmare beskrivas som halvrörliga såsom exempelvis personalkostnader. Därtill med en marginal på sista raden på i genomsnitt fem procent. Detta innebär givetvis en stor påverkan på möjligheten att inom angivna 15 månader kunna betala tillbaka hela anståndet. I syfte att säkra att i grunden livskraftiga företag kan återhämta sig och att skattemedel inte ska gå till spillo kan det i många fall vara helt nödvändigt med en länge avbetalningstid. För att kunna ta hänsyn till företagens specifika behov kan det även i vissa fall bli nödvändigt med avbetalningsplaner som är anpassade till det specifika företaget.
Som en naturlig följd av behovet av mer företagsanpassade återbetalningsplaner behöver regeringen tydliggöra att det behöver vara företagen som styr utformningen av avbetalningsplanen och att denna endast vid särskilda skäl bör frångås. Att avbetalningsplaner också utgår från företag är något som såväl näringsliv som Skatteverket lyfter i sina remissvar.
I propositionen föreslås att Skatteverket får återkalla ett anstånd helt eller delvis om ett underskott på skattekontot har lämnats till Kronofogdemyndigheten för indrivning efter att en ytterligare förlängd anståndstid har beslutats. Att företag ska göra rätt för sig är en självklarhet. Centerpartiets utgångspunkt är också att företag vill göra rätt och anser att den föreslagna bestämmelsen brister i proportionalitet eftersom ett mindre underskott på skattekontot som överlämnats till Kronofogdemyndigheten kan medföra att skatteanstånd med betydande belopp återkallas i förtid.
Anståndsfrågan kommer tyvärr att behöva vara aktuella under många år framöver. Därför är det viktigt att regeringen löpande ser över nivåer och proportionalitet i kostnadsräntor och anståndsavgifter.
|
Per Åsling (C) |
Helena Vilhelmsson (C) |
|
Aphram Melki (C) |
|