Motion till riksdagen
2021/22:4304
av Camilla Brodin m.fl. (KD)

med anledning av prop. 2021/22:50 Krav på rapportering av betalningstider


Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att göra en utvärdering av lagen om krav på betalningstider och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

I propositionen lämnar regeringen förslag som syftar till att bryta utvecklingen mot allt längre betalningstider i näringslivet och skapa så goda förutsättningar som möjligt för mindre svenska företag att utvecklas och växa.

Förslaget innebär att det införs en ny lag om rapportering av betalningstider. Enligt lagen ska företag som är bildade enligt svensk rätt och som har fler än 250 anställda årligen till Bolagsverket rapportera uppgifter om betalningstider vid köp av varor och tjänster från företag som är verksamma i Sverige och som har färre än 250 anställda. Lagen föreslås träda i kraft den 1 mars 2022.

Kristdemokraterna kan i stort instämma med den problembeskrivning som regering­en gör. Vi är överens om behovet av ett välfungerande regelverk för näringslivet och alltför långa betalningstider kan utgöra en onödig belastning, särskilt för mindre företag och deras förmåga att fungera optimalt.

Ur ett samhällsperspektiv är det därför relevant att lagstiftningen kan behöva vässas för att förbättra situationen på denna punkt. Vi noterar att det finns olika reaktioner ifrån remissinstanser på förslagen som promemorian ”Krav på rapportering av betalnings­tider” förde fram, men en sammanvägd bedömning ifrån Kristdemokraternas sida är att vi ställer oss bakom förslaget att införa en ny lag om skyldighet för vissa företag att rapportera uppgifter i enlighet med regeringens proposition.

Men givet att vi vill vara försiktiga med att belasta näringslivet med mer byråkrati och fler lagar att förhålla sig till vill vi säkerställa att vi uppnår det som är syftet med den nya lagen, nämligen att betalningstiderna minskar och att det ska finnas en balans mellan mindre och större företag när det gäller förhandlingsstyrka.

Vi är också måna om att inte överimplementera EU-direktiv och även mot den bak­grunden måste den nya lagens effekter belysas.

Ett rimligt tidsspann kan vara att lagen får verka i tre år och därefter ska det göras en utvärdering som svarar på frågan om vi fick det resultat som var syftet med den nya lagen. Utvärderingen får sedan ligga till grund för om lagen ska förändras på något sätt.

 

 

Camilla Brodin (KD)

 

Larry Söder (KD)

Magnus Jacobsson (KD)

Magnus Oscarsson (KD)

Kjell-Arne Ottosson (KD)