Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett negativt mål för biltrafik för att reducera biltrafiken till nödvändiga nivåer för att uppnå målet om att minska transportsektorns utsläpp med 70 procent till 2030 och tillkännager detta för regeringen.
Om vi fortsätter att bygga infrastruktur för biltrafik samtidigt som vi gör satsningar på gång och cykel kommer vi fortfarande att se en ökning av biltrafiken. Vi behöver ett negativt mål för biltrafiken – ett mål för minskad biltrafik. Att endast ha positiva mål för kollektivtrafik, gång och cykel är inte tillräckligt, det är de flesta bedömare inom trafikområdet överens om. På uppdrag av Världsnaturfonden WWF har IVL Svenska Miljöinstitutet analyserat om det är möjligt att med nuvarande styrmedel nå Sveriges mål om att minska transportsektorns klimatutsläpp med 70 procent till 2030. Rapporten visar att det måste till kraftfulla satsningar, bland annat åtgärder som ökar elektrifieringen. För att målet ska nås behöver också biltrafiken år 2030 vara en tredjedel lägre jämfört med Trafikverkets nuvarande prognoser. Det kommer inte att vara tillräckligt att bara byta bränsle och öka elektrifieringen.
Transportsektorn står för en tredjedel av Sveriges nationella utsläpp[1]. För att Sveriges mål om att minska utsläppen av växthusgaser från trafiken med 70 procent ska kunna nås behöver utsläppen minska med över åtta procent årligen fram till 2030. I Sverige har åtgärderna i transportsektorn bland annat fokuserat på ökad eldrift och på biodrivmedel, som i huvudsak är importerade i dagsläget. Sverige använder exempelvis nästan en fjärdedel av den globala tillgången på biodieseln HVO[2]. Reduktionsplikten som har införts tvingar drivmedelsbolagen att gradvis minska klimatpåverkan från fossila drivmedel genom att blanda i biodrivmedel. Det är dock ont om hållbart producerade bioråvaror. Samtidigt är även elektrifieringen inte tillräcklig; även om omställningen av nybilsförsäljningen går snabbt så kommer det att dröja innan hela Sveriges bilflotta är elektrifierad. Vi måste därför jobba mycket mer med att minska behovet av transporter, framförallt i och runt städerna där alternativa transportmedel är möjliga.
Hälften av alla bilresor i Sverige är kortare än 5 kilometer; i tätorter är den siffran ännu högre och potentialen för att byta till ett alternativt transportmedel är därför stor. Elektrifieringen behövs på fler håll i samhället för att vi ska kunna minska utsläppen i alla sektorer. Bilen är ett energikrävande transportslag, där mycket energi behövs för att transportera såväl förare som fordon. Att flytta fler persontransporter, särskilt kortare resor, från bil till kollektivtrafik, cykel och gång, är därför viktigt för att minska transportsektorns energibehov. Att korta bilresor utgör en stor del av persontransporterna i Sverige visar också på potentialen i att ha ett mål om minskad biltrafik.
Vi har idag mål om ökat cykel- och kollektivtrafikresande, men det saknas ett utstakat mål för minskad bilkörning. Detta är inte tillräckligt för att nå uppsatta klimatmål. Det är nödvändigt att biltrafiken minskar. Trafikpolitiken bör utgå från detta. Enligt Trafikverkets basprognos för år 2040 kommer transportarbetet med bil att öka med 31 procent från 2014 års nivåer[3], vilket helt går på tvärs med våra klimatmål. Eftersom Trafikverket utgår från basprognosen vid framtida projekt anses flera av dagens vägprojekt, t.ex. Tvärförbindelsen vid Södertörn, samhällsekonomiskt lönsamma, vilket innebär att det blir en självuppfyllande profetia. Med ett negativt mål för biltrafiken skulle dessa lönsamhetskalkyler kunna förändras väsentligt.
|
Axel Hallberg (MP) |
Lorentz Tovatt (MP) |
[1] https://www.naturvardsverket.se/data-och-statistik/klimat/vaxthusgaser-territoriella-utslapp-och-upptag.
[2] https://www.ivl.se/toppmeny/press/pressmeddelanden-och-nyheter/nyheter/2019-11-30-ny-rapport-biltrafiken-maste-minska-med-30-procent-om-vi-ska-na-klimatmalet.html.
[3] https://www.trafikverket.se/contentassets/e31a2e676a78453e97b170d11f9ae975/2016/prognos_for_persontrafiken_2040_trafikverkets_basprognoser_160401.pdf.