Republiken Kina (Taiwan) är en välmående demokrati med nästan 24 miljoner invånare. Sverige och Taiwan delar dessutom en lång rad centrala värderingar, såsom respekt för demokrati och mänskliga rättigheter samt försvaret av rättsstatsprincipen och yttrandefriheten. Taiwan präglas också av en stabil ekonomi som till stor del baseras på högteknologiska varor och välståndet bland invånarna är omfattande. Ur ett internationellt perspektiv är Taiwan dessutom en mycket viktig aktör på världshandelsmarknaden, och Taiwan har idag såväl fullvärdiga som inofficiella diplomatiska förbindelser med en lång rad länder världen över. I Sverige benämns Taiwans diplomatiska delegation för Taipei mission, men delegationen fungerar i stort som vilken ambassad som helst.
Det är glädjande att Sverige, med stöd från en bred riksdag, sedan länge varit i framkant i världssamfundet avseende arbetet kring olika länders rätt till suveränitet. Det är likaså glädjande att vårt land behandlat Taiwan som den fria administration som det är (snarare än en del av Folkrepubliken Kina) bland annat genom att möjliggöra för Taiwan att ha en egen representation i Sverige. Generellt delas nog den här bilden av de flesta svenskar, som utan tvekan ser Taiwan som ett självständigt land. Dessvärre ser vi att detta inte räcker: Skatteverket valde till och med att omdefiniera den taiwanesiska representationen i Sverige från att vara Taiwan till ”den kinesiska provinsen Taiwan”. Att en enskild myndighet definierar Taiwan som en kinesisk provins visar på vikten av att riksdag och regering är tydlig med benämningarna. Mot bakgrund av detta önskas regeringen tydliggöra att Taiwan är att betrakta som ett självständigt land snarare än en kinesisk provins, med allt som det innebär.
Trots att Taiwan är att anse som en betydande internationell aktör i fråga om såväl handel som diplomati och dessutom i många avseenden är att betrakta som ett demokratiskt föredöme är Taiwan idag utestängt från många viktiga världsorganisationer. Taiwan har bland annat utestängts från FN, som man sedan 1993 ansökt om att på olika nivåer få delta i. Inte minst i samband med coronapandemin kunde vi se vilka konsekvenser detta fått. Trots att Taiwan är ett av de länder som lyckats absolut bäst i kampen mot covid-19 och kan klassas som ett framstående land beträffande forskning på hälso- och sjukvård utestängdes de från Världshälsoorganisationen (WHO). Oförskämt nog har organisationen dessutom återkommande klassat Taiwan som en kinesisk provins snarare än som den fria aktör Taiwan är. Den systematiska utfrysningen av Taiwan från FN-gemenskapen går inte ihop med FN-stadgan och de grunder som organisationen vilar på. Taiwans frånvaro berövar dessutom västvärlden en likasinnad vän i en tid när de värden som vi har gemensamma hotas på annat håll, och utfrysningen skadar även svenska intressen. Regeringen bör inom ramen för de internationella kontakter som finns verka för att Taiwan ska få samma möjlighet att skicka ombud till FN:s generalförsamling på lika villkor som andra länder samt för att Taiwan ska få chansen att obegränsat delta och bidra till hela FN-samarbetet, fackorganisationer inkluderat.
Sverige och Taiwan har mycket att tjäna på ett utökat samarbete, inte minst mot bakgrund av att båda länder är framstående producenter av högteknologiska produkter och har en liknande syn på grundläggande värderingar. Landet är en given destination för innovationskraftiga svenska företag som önskar ta sig närmare de tillväxtmarknader som finns i Asien. Det finns därför ett ömsesidigt intresse av att utnyttja den potential som ett långtgående akademiskt utbyte för med sig och utökade handelsrelationer skulle enbart stärka våra länder. Taiwan är också ur flera avseenden ett positivt exempel med en snabb ekonomisk tillväxt, vilket också bidragit till en hög välfärdsnivå. Ett fördjupat samarbete skulle kunna utveckla redan befintliga välfärdssatsningar och utbildningsmöjligheter samt stimulera ekonomiska investeringar. Regeringen bör mot bakgrund av detta se över möjligheten att skapa nya bilaterala samarbeten med Taiwan, exempelvis genom ett House of Sweden i Taipei, samt se över möjligheten att bredda Business Swedens mandat i Taipei.
Onsdagen den 1 september 2021 fattade EU:s utrikesutskott ett viktigt beslut. Med en överväldigande majoritet antog man en resolution med krav på tätare förbindelser mellan EU och Taiwan. Detta skulle ske genom ett omfattande och förstärkt partnerskap, inklusive investeringsavtal, och genom att önationen skulle få delta som observatör i olika internationella organ. EU, som är en av de största investerarna i Taiwan, är också en av Taiwans viktigaste handelspartners, varför det inte är särskilt konstigt att man önskar bygga vidare på relationerna. Ett utökat samarbete skulle kunna möjliggöra ytterligare tillväxt i båda regionerna. EU har sedan tidigare arbetat för upprättandet av diverse olika frihandelsavtal även utanför unionen. Frihandelsavtal har en lång rad fördelar, och såväl EU som Taiwan skulle tjäna på om Taiwan inkluderades i EU:s handelsområde genom ett eget frihandelsavtal med unionen. Det skulle förenkla och förbättra handeln samtidigt som skyddet av de omfattande europeiska investeringarna i Taiwan utökades. Dessutom skulle det kunna bidra till att fler taiwanesiska företag lockades till att investera i Europa, vilket skulle leda till högre sysselsättning. Stärkta handelsförbindelser bidrar även till att mänskliga rättigheter, inklusive den taiwanesiska demokratin och yttrandefriheten, förstärks. Regeringen bör därför verka för att EU upprättar frihandelsavtal med Taiwan.
|
Markus Wiechel (SD) |
|
|
Björn Söder (SD) |
Mats Nordberg (SD) |