Arbetslinjen är grunden för bättre integration och ökad jämställdhet. För att klara av den ekonomiska återhämtning som Sverige står inför krävs det att arbetslinjen återupprättas. Fler måste komma i arbete snabbare. Det måste löna sig mer att arbeta, investera i utbildning och starta företag. Skatter styr människors beslut och drivkrafter – därför är skattepolitiken en avgörande del i hur politiken kan bidra till att fler kommer i arbete, hur integrationen och jämställdheten förbättras och kvinnors delaktighet på arbetsmarknaden ökar.
Att ha ett jobb att gå till är grunden för ett jämställt samhälle. Kvinnor står fortsatt för en större del av det obetalda hemarbetet i Sverige, och skillnaden är ännu större i familjer som har barn. Mer än var fjärde kvinna arbetar deltid, att jämföra med 11 procent av männen. Siffror från Statistiska centralbyrån visar att av de som väljer att arbeta deltid för att vårda barn är cirka 83 procent kvinnor.
Rutreformen har varit viktig för att underlätta för livspusslet i allmänhet men framför allt för kvinnor eftersom de utför en större del av det obetalda hemarbetet. Forskning visar att gifta kvinnor i hushåll som köper 40–80 timmars ruttjänster ökar sina inkomster proportionellt med avdragets storlek. På så sätt ökar sysselsättningsgraden. Att kvinnor som kan arbetar mer gynnar i sin tur löneutvecklingen, karriärmöjligheter och i förlängningen pensionen. För oss som vill öka jämställdheten på svensk arbetsmarknad är därför höjningen av taket för rutavdraget en viktig jämställdhetsreform.
Att kvinnor arbetar mer är inte bara viktigt ur jämställdhetsperspektiv, utan också för Sveriges ekonomi. Beräkningar från riksdagens utredningstjänst visar att om kvinnor skulle arbeta i samma utsträckning som män skulle Sveriges BNP öka med över 400 miljarder kronor – årligen.
För låginkomsttagare lönar det sig inte tillräckligt väl att gå från bidrag till arbete. Det får stora effekter för integrationen och jämställdheten. Till exempel är arbetslösheten fyra gånger så stor för utrikes födda som för inrikes födda och en majoritet av kvinnorna från Asien och Afrika i arbetsför ålder arbetar inte. Skatten på låga inkomster behöver sänkas ytterligare om vi ska klara integrationen – och för att stärka drivkraften för alla de utrikesfödda kvinnor som idag är fast i utanförskap att välja att arbeta. För att det ska löna sig bättre att arbeta vill vi därför införa ett ytterligare jobbskatteavdrag som innebär sänkt skatt för alla som jobbar.
Möjligheten att idag stapla bidrag på varandra, såsom barnbidrag, flerbarnstillägg, bostadstillägg och försörjningsstöd, minskar kraftigt drivkrafterna att istället ta ett arbete. Särskilt hindrar detta kvinnor att komma i arbete, vilket framgår av statistiken. Arbete är ett av de viktigaste verktygen för ökad jämställdhet då arbete skapar oberoende och självständighet. Vi vill därför också ge regeringen i uppdrag att utreda möjligheterna att växla vissa bidrag mot skatteavdrag, för att öka drivkraften för kvinnors arbete och på så sätt öka jämställdheten. Det kan till exempel handla om dagens flerbarnstillägg och bostadsbidrag.
För att bidra till att fler kan vidareutbilda sig under sitt arbetsliv kan ett omställningsavdrag underlätta för fler att skaffa sig rätt kompetens för arbetsmarknadens behov. Möjligheten att införa ett sådant avdrag bör utredas. Omställningsavdraget innebär ett skatteavdrag för personens utbildningskostnader. Avdraget bör riktas och utformas efter de som har störst behov av att öka sin anställningsbarhet, såsom grupper med låga inkomster. De utbildningskostnader som ger rätt till avdrag ska avse bristyrken. Det kan exempelvis handla om möjligheten att ta C- eller D-körkort eller liknande utbildningar och licenser som ofta är nödvändiga i vissa bristyrken.
För att bidra till omställning och kompetensutveckling under arbetslivet bör även möjligheterna för arbetsgivarna att investera i sina anställdas utbildning förbättras. För att understödja kompetensutveckling bör en skattelättnad införas för företag som köper utbildning till sina anställda. En sådan skattelättnad innebär att arbetsgivaren skulle kunna få en reducerad kostnad vid inköp av externa kurser som bidrar till kompetensutveckling så att det blir mindre kostnadskrävande att investera i medarbetarna. Möjligheten att införa ett sådant avdrag bör utredas.
Dagens personalliggarsystem är en betungande börda för restaurangbranschen och beskrivs av företagen i branschen som oproportionerligt krångligt. Syftet med personalliggarsystemet har varit att få bättre kontroll över fusk och stävja osund konkurrens inom ett antal olika branscher. Det personalliggarsystem som gäller för många branscher i det svenska näringslivet har både för- och nackdelar. I vissa branscher är det dock tydligt att personalliggarsystemet har medfört en obefogat stor administrativ börda som tar oproportionerligt mycket tid i anspråk.
År 2007 infördes krav på personalliggare i restaurang- och frisörbranscherna med syftet att stävja svartarbete genom ökad kontroll i vissa utpekade branscher där problemet ansågs vara större. Av utvärderingar som har gjorts av personalliggarsystemet framgår tydligt att reglerna om personalliggare i restaurangbranschen inte har haft den effekt som avsågs på skattefusk. Personalliggarsystemets belastning på företagen motiveras inte av en motsvarande nytta för samhället – det fusk och de oseriösa aktörer som personalliggarna syftar till att stävja nås inte med dagens system.
Det är därför motiverat att öppna upp för förändring av personalliggarsystemets nuvarande omfattning. Kostnaderna för personalliggarsystemet överstiger nyttan, och ordningen har ett svagt stöd bland företagarna. Förutsättningarna bör ses över för att avveckla kravet på personalliggare för företag inom hotell-, restaurang- och besöksnäringen. Det är dock av betydelse att Skatteverkets kontrollverksamhet, som bör kunna omfatta kontrollbesök i verksamheten, inom branschen fortsatt är tydligt närvarande och prioriterad.
I takt med att dator- och tv-spel blivit allt vanligare så har också den tillhörande marknaden utvecklats. I dag har många spel inbyggda mikrotransaktioner. Med mikrotransaktioner har köparen av spelet möjlighet att köpa ytterligare virtuella föremål till spelet, ofta via en inbyggd spelshop.
Det förekommer uppgifter om att unga entreprenörer och småföretagare har fått motstridiga besked från Skatteverket om hur de ska beskatta försäljningen av begagnade virtuella varor. Digitaliseringen går i ett rasande tempo och skattelagstiftningen hänger i många delar inte med i utvecklingen. Försäljning av virtuella varor är ett exempel på hur skattelagstiftningen behöver ses över för att tillvarata den digitala ekonomins potential för att skapa tillväxt och jobb. Ungdomar som växt upp i en digitaliserad värld och med en vilja att starta ett företag möter i dag alltför stora hinder då vår skattelagstiftning inte hänger med i utvecklingen. Regeringen bör därför tillsätta en utredning för att se över den skatterättsliga aspekten av handel med både nya och begagnade virtuella varor för att kartlägga hur vissa av dessa hinder skulle kunna tas bort och säkra en enklare och mer förutsägbar beskattning.
|
Niklas Wykman (M) |
|
|
Helena Bouveng (M) |
Boriana Åberg (M) |
|
Kjell Jansson (M) |
Fredrik Schulte (M) |