Motion till riksdagen
2021/22:3441
av Marléne Lund Kopparklint och Betty Malmberg (båda M)

Säkerställande av beredskapen inom hälso- och sjukvården inför nya kristider


Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör ta fram direktiv kring hälso- och sjukvårdens beredskap inför och vid allvarliga händelser och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Var man än bor i Sverige ska man som kommuninvånare och sjukvårds- och omsorgs­personal kunna känna sig trygg med att ens kommun har goda förutsättningar att klara av en krissituation. Som kommunledning ska man känna sig trygg med att det finns tydliga nationella riktlinjer att följa vid olika krisscenarier. Vi har fått lära oss hur en pandemi kan slå till snabbt och hänsynslöst. Och som det visade sig att vi inte stod tillräckligt rustade inför. Vi skyddade framförallt inte våra äldre.

Under covid-19-krisen har kommuners kapacitet gällande skyddsutrustning ställts på sin spets. Skillnaden mellan kommunernas beredskapslager av skyddsutrustning varierar stort. Kommunernas lagerhållning av skyddsutrustning som ska användas till bland annat vård- och omsorgspersonal har också skiljt sig åt tidsmässigt, från beredskap på några veckor till några månader.

I dag finns inga nationella riktlinjer för hur stora kommunernas lager av skyddsutrust­ning bör vara utifrån olika krisscenarier, ej heller vilket slags utrustning som ska finnas eller hur länge den ska räcka.

Regeringen tillsatte i augusti 2018, med betoning på innan covid-19-pandemin, en utredning om att göra en översyn av hälso- och sjukvårdens beredskap inför och vid allvarliga händelser i fredstid och höjd beredskap. I uppdraget ingår bl.a. att analysera behoven av insatser för att stärka beredskapen mot smittsamma sjukdomar och andra hälsohot. Utredningen lämnade ett delbetänkande i april 2020 som bl.a. innehåller förslag på en sammanhållen funktion för samhällets försörjningsberedskap. Betänkandet är för närvarande under beredning. Regeringen beslutade nyligen om tilläggsdirektiv till utredningen. Redovisningen av de delar av uppdraget som gäller försörjningen av läke­medel och hälso- och sjukvårdsmaterial har därför tidigarelagts så att utredningen ska lämna sina förslag senast den 1 april 2021. Ett slutbetänkande med övriga delar av upp­draget ska lämnas senast den 28 februari 2022.

Pandemin pågår dock nu och den slog till oväntat. Därför är det inte rimligt att kom­muner och regioner ska vänta till år 2022 för att få en heltäckande plan för hur man ska agera när en kris inträffar. Med tanke på rådande omständigheter borde hela utredningen vara klar mycket tidigare än vad regeringen sagt. Därefter måste ordentill handling än snabbare. Vi vet av erfarenhet att även om en utredning är klar tar ytterligare processer vid, vilket gör att kommuners och regioners beredskap kan komma på plats långt senare. Vi kan inte räkna med att det inte kommer fler kriser, och en relevant fråga som man bör väga in i utredningen är vilken kapacitet Sverige har om det kommer en kris på krisen. Det vill säga hur står Sverige berett om det under en pågående pandemi inträffar ytterligare en kris? Det är inte helt omöjligt med tanke på de oroligheter som sker runtom i världen.

Vi har motionerat om detta riksmötet 20/21 och det är fortfarande en högaktuell fråga. Kommuner och regioner måste så snabbt som möjligt få direktiv och kunskap från staten om vilka olika krissituationer som skulle kunna uppstå i framtiden på lång och kort sikt.

 

 

Marléne Lund Kopparklint (M)

Betty Malmberg (M)