Sverige står mitt i utmaningen att integrera betydande delar av befolkningen in i det svenska samhället. Ett av verktygen för integration är den offentligt finansierade folkbildningen. Studieförbunden och folkhögskolan är viktiga aktörer. För att understödja folkbildningen utdelar stat, regioner och kommuner bidrag. Det här året avsattes staten närmare 5 miljarder kronor och ytterligare miljarder kopplade till statsbidragen tillkommer från regioner och kommuner. Folkbildningsrådet ansvarar för fördelningen och uppföljning av statsbidragen. Verksamheten styrs av statens fyra syften med folkbildningen:
Folkbildningen genomför på många områden ett enastående arbete och fyller en viktig funktion i integrationsarbetet. Men i likhet med övriga samhället står folkbildningen handfallna inför frågorna om hedersförtryck och religiös fundamentalism. Med tanke på att det i Sverige är över 100 000 personer som beräknas vara kraftigt beskurna sin individuella frihet, görs alltför lite inom folkbildningen för att ta sig an dessa problem. Skälen till det är flera. Dels handlar det om beröringsskräck, men även om ideologiska ställningstaganden baserade på att understödja olika gruppers kulturella särart. Det senare kan motiveras utifrån statens fyra syften som de nu står. Det gör att det tyvärr är möjligt att med offentliga medel bedriva verksamhet som går emot grundläggande frihetliga värden i majoritetssamhället.
Hur kan det komma sig att en verksamhet som i sin förkunnelse inte tillåter en präst, pastor eller imam att vara kvinna eller homosexuell, kan få offentliga medel?
Folkbildningsrådet bör följaktligen få i uppdrag att understödja framväxten av en folkbildning som tar sig an frågorna om jämställdhet, hedersförtryck och religiös fundamentalism. Svensk folkbildning måste ha som mål att understödja individuell frigörelse, bort från kollektiva patriarkala strukturer. Dessa strukturer är ett stort samhällsproblem som ger upphov till en rad avarter som i sin förlängning understödjer gängkriminalitet och terrorism. Det är inte en slump att ledande forskare i terrorism har börjat intressera sig för vad som pågår inom ramarna för svensk folkbildning. Det ska inte vara möjligt för en verksamhet som särbehandlar kvinnor och inte accepterar individens sexuella frigörelse att erhålla medel från Folkbildningsrådet. Därför måste dagens fyra syften utökas med ett femte, nämligen individuell frigörelse. Ett femte syfte för folkbildningen kan formuleras så här:
Med ett sådant femte syfte blir det svårare att använda folkbildningsmedel för att direkt eller indirekt motverka integrering till det svenska samhället med dess normer och värderingar. Det är inte acceptabelt att delar av folkbildningens medel idag går till att bygga parallella värdesystem och kulturell avgränsning från majoritetssamhället. Med ett sådant femte syfte får Folkbildningsrådet en förstärkt inriktning på en svag punkt, en inriktning som bättre går i takt med dagens utmaningar. Vilket är en förutsättning för att ge den offentligt finansierade folkbildningen fortsatt legitimitet.
|
Amineh Kakabaveh (-) |
|