Riksdagen anvisar anslagen för 2022 inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
Tabell 1 Anslagsförslag 2022 för utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer
och barn
Tusental kronor
|
Ramanslag |
Regeringens förslag |
Avvikelse från regeringen |
|
|
1:1 |
Barnbidrag |
33 426 477 |
±0 |
|
1:2 |
Föräldraförsäkring |
48 225 247 |
−110 000 |
|
1:3 |
Underhållsstöd |
2 838 365 |
±0 |
|
1:4 |
Adoptionsbidrag |
14 784 |
±0 |
|
1:5 |
Barnpension och efterlevandestöd |
1 029 900 |
±0 |
|
1:6 |
Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag |
4 752 293 |
±0 |
|
1:7 |
Pensionsrätt för barnår |
8 467 300 |
±0 |
|
1:8 |
Bostadsbidrag |
4 286 404 |
600 000 |
|
Summa |
103 040 770 |
490 000 |
|
Vänsterpartiet avvisar regeringens förslag om sänkta arbetsgivaravgifter för unga 19–23 år. Det leder till lägre utgifter på anslaget, varför det föreslås minskas med 100 miljoner kronor 2022.
Anslaget påverkas också av Vänsterpartiets förslag om energiskatt för datorhallar. Anslaget föreslås därmed minskas med ytterligare 10 miljoner kronor.
Vänsterpartiet vill höja det barnrelaterade bostadsbidraget med 200 kronor per månad för ett barn, 400 kronor för två barn och 600 kronor för tre eller fler barn. Förslaget beskrivs närmare i motionen En starkare familjepolitik (2021/22:2613).
Förslagen medför ökade utgifter inom anslaget med 600 miljoner kronor per år. Samtidigt minskar kommunernas utgifter för försörjningsstödet till följd av förslaget, varför de offentligfinansiella effekterna uppgår till en kostnad om 400 miljoner kronor per år.
Vänsterpartiets förslag om förstärkningar i a‑kassan leder till minskat behov av bostadsbidrag, varför anslaget föreslås minska med 100 miljoner kronor 2023 och 2024.
|
Nooshi Dadgostar (V) |
Hanna Gunnarsson (V) |
|
Tony Haddou (V) |
Maj Karlsson (V) |
|
Karin Rågsjö (V) |
Håkan Svenneling (V) |
|
Jessica Wetterling (V) |
Ida Gabrielsson (V) |