Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att livstidsstraffet bör vara på livstid och tillkännager detta för regeringen.
Lagens strängaste straff, fängelse på livstid, utdöms för särskilt hänsynslösa mord. Personer som avtjänar livstidsstraff kan ansöka om omvandling av straffet till tidsbestämt. En sådan ansökan får göras när den dömde har avtjänat minst tio år av straffet. Vid avslag får en ny ansökan göras tidigast ett år efter att beslutet har vunnit laga kraft.
Brottsligheten i Sverige har eskalerat till skrämmande nivåer de senaste åren. Runt 300 skjutningar äger rum varje år, och inte sällan slutar dessa med dödlig utgång. Straffen för mord och andra allvarliga brott avskräcker inte gärningsmännen. År 2014 ändrades straffbestämmelsen om mord för att se till att livstidsstraffet skulle kunna användas i betydligt större utsträckning än dittills. År 2016 kom Högsta domstolen fram till att omformuleringen av lagtexten som gjordes inte förändrade rättsläget som gällde tidigare, och riksdagens intention förblev ouppfylld.
År 2020 infördes en straffskärpning för mord. ”Den som berövar annan livet, döms för mord till fängelse på viss tid, lägst tio och högst arton år, eller på livstid.” Även om fler skulle dömas till livstidsstraff så innebär i praktiken livstidsstraffet att den dömde avtjänar 16 år eftersom straffet genomsnittligt tidsbestäms till 25 år och den dömde sedan blir villkorligt frigiven efter två tredjedelar.
Om livstidsstraffet verkligen gällde livet ut skulle det ha en avsevärt bättre preventiv verkan. Dessutom skulle det ge en förutsägbarhet såväl för den dömde som för Kriminalvården. Och inte minst skulle det vara ett tydligare ställningstagande för brottsoffret, och skydda samhället från farliga brottslingar.
|
Boriana Åberg (M) |
|