Försvarsmaktens främsta uppgift är att garantera den nationella säkerheten och att skydda svenska medborgare från fientliga angrepp. Sveriges försvar ska därför stärkas. För att under lång tid kunna stå emot ett större anfall så behöver Sverige även kunna ta emot hjälp utifrån. Den förmågan tar tid att bygga upp och behöver övas kontinuerligt. Vi behöver dessutom reella försvarsgarantier för att säkerställa att vi tillsammans med andra kan försvara vårt land.
I och med Lissabonfördraget och den ensidiga svenska solidaritetsförklaringen från år 2009 är Sverige inte längre ett land som avser föra en säkerhetspolitik syftande till neutralitet vid en kris eller konflikt i vårt närområde. Sverige borde ta de fulla konsekvenserna av detta och ansöka om svenskt medlemskap i den nordatlantiska försvarsalliansen.
Nato är utan tvekan den främsta garanten för fred, säkerhet och operativ förmåga i Europa, och Sverige hör hemma i Nato. Som fullvärdiga medlemmar skulle Sverige få en bättre insyn i Nato, som redan är en nära samarbetspartner. Vi skulle dessutom få möjlighet att påverka försvarsalliansens utveckling.
Ett medlemskap i Nato skulle öka vår egen såväl som andra länders säkerhet, men framförallt så skulle ett fullvärdigt medlemskap skapa bättre förutsättningar både för Sveriges deltagande i internationella operationer och det skulle stärka vår försvarsplanering.
Europas länder behöver i mycket högre grad vara beredda att ta ansvar för vår egen försvarsförmåga och säkerhetspolitik, men starka transatlantiska band kommer alltid att vara av stor vikt för vårt land och vår del av världen. Sverige och EU behöver därför aktivt arbeta för att stärka den för västvärlden, så viktiga, transatlantiska länken – och den bör stärkas såväl ekonomiskt som politiskt och militärt.
|
Christian Carlsson (KD) |
|