Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka undervisningen i nordiska språk och nordisk kultur i utbildningsväsendet och tillkännager detta för regeringen.
Globaliseringen har, med undantag av pandemin och dess begränsningar, gjort världen alltmer gränslös och med det många människor rotlösa. Samtidigt har det kollektiva minnet i nationer och nya generationer bleknat liksom samhörighet och hemkänsla med de som står närmast såväl geografiskt, kulturellt och språkligt.
De nordiska regeringarna har antagit en vision om att Norden ska vara världens mest integrerade och hållbara region. Samtidigt har 2015-års migrationskris och pandemin fört länderna ifrån varandra och det nordiska guldet – den sociala tilliten – krackelerat.
För den nordiska sammanhållningen och den nordiska integrationens framtid är det vitalt att nyttan och utbytet av nordisk närhet vinner terräng och återväxt hos de yngre generationerna. Dessvärre minskar såväl den nordiska språkförståelsen som den kulturella närheten inom Norden bland de yngre generationerna. Trots att de skandinaviska språken är närbesläktade och relativt enkla att lära sig, minskar den skandinaviska och nordiska språkförståelsen, vilket på sikt hotar sammanhållningen och den nordiska integrationen.
Nordisk språkförståelse och kännedom om gemensamma nordiska kulturmarkörer är en nyckel till mobilitet och integration, vilket också det danska ordförandeskapet i Nordiska rådet understrukit under ordförandeskapsprogrammet 2021. Runtom i Norden studerar barn och unga nordiska språk. I vissa fall som modersmål, i andra fall som tillval, eller kortare del av undervisning om Norden och de nordiska språken. Lärare i allmänhet, och lärare i nordiska språk i synnerhet, har möjlighet att söka stipendier och gå fortbildningskurser för att utveckla och fördjupa undervisningen i nordiska språk. Samtidigt ser vi en långsiktig trend av mindre nordisk språkundervisning och fördjupning vid de högre lärosätena.
Språk är inte bara grundläggande för kommunikation, utan det är avgörande för att få kunskap om kultur, litteratur och historia. Kunskapen om grannspråken i de nordiska länderna har försämrats, och språkbarriärerna mellan länderna har ökat. Konsekvensen blir ofta att människor lyssnar till, eller tar hjälp av, andra främmande språk för att tala till varandra, där framför allt engelska råder mellan personer med ett skandinaviskt modersmål. Målet måste vara att öka kunskapen om de andra nordiska språken och på så sätt kunna lära sig mer om kulturen, få tillgång till litteraturen och framför allt kunna öka sin egen rörlighet. Genom undervisning i skolan kan man motivera och inspirera eleverna att ta del av nordiska språk och kulturer. Detta kan göras genom att i större utsträckning inkludera nordisk film, musik och kultur i skolundervisningen och i studiehandledning för att informera om rätten till arbete och studier i Norden.
Med anledning av ovanstående bör riksdagen som sin mening tillkännage för regeringen att undervisningen i nordiska språk och nordisk kultur bör stärkas i utbildningsväsendet.
|
Aron Emilsson (SD) |
|