Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att villkorlig frigivning ska tillämpas i undantagsfall snarare än som huvudregel och tillkännager detta för regeringen.
I dagsläget är huvudregeln att den som avtjänat två tredjedelar av sitt fängelsestraff ska kunna bli villkorligt frigiven, om det inte finns synnerliga skäl. Från den 1 maj 2021 har man stramat åt lagen om villkorlig frigivning för de som avtjänar ett fängelsestraff i anstalt och häkte. Den innebär i praktiken att den villkorliga frigivningen kan komma att skjutas upp om den dömde inte deltar i vissa åtgärder eller om den inte skött sig. Lagen om villkorlig frigivning kan beskrivas mer som en rättighet än en möjlighet. Därför måste samhället på förhand markera att den som väljer att begå ett brott inte heller ska förvänta sig att få bli frisläppt i förtid.
|
Arin Karapet (M) |
|