Motion till riksdagen
2021/22:2810
av Maria Malmer Stenergard och Jessika Roswall (båda M)

Föräldrars möjligheter att kontakta vårdgivare


Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att garantera vårdnadshavare insyn i sina barns medicinska dokumentation och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Pandemin har berört alla i Sverige på olika sätt. Ett stort antal har insjuknat och i stort sett alla människor har varit tvungna att bryta med tidigare invanda levnadsmönster, för att skydda sig själva och för att minska smittspridning bland medmänniskor.

Vid symptom som till exempel feber och hosta ska man testa sig för covid-19 och detta gäller även barn. Även om det tog lång tid att skala upp testningen för covid-19 så har många människor bokat och genomfört olika tester.

Många, men inte alla, kontakter med vården kan och sköts nu via digitala platt­formar, såsom hemsidor och appar. Att boka testning för exempelvis covid-19 för vuxna och barn fungerar i de allra flesta fall smidigt. För föräldrar uppstår det dock problem att exempelvis boka testning, men också i andra kontakter med vården, i samband med att barnet fyllt 13 år. Rådande inriktning är att vårdnadshavaren inte har tillgång till barnets journal digitalt från och med att barnet fyller 13 år och i förlängningen innebär detta att en förälder i praktiken inte kan digitalt boka exempelvis ett covidtest för sitt barns räkning. Istället för att föräldrarna sköter de digitala kontakterna med vården så upp­manar exempelvis 1177 Vårdguiden barnen att skaffa bank-id och sköta sina ärenden och bokningar själva.

En företrädare för 1177 Vårdguiden säger till SVT:

Anledningen till att vi ställer de här kraven beror på att 1177 innehåller en massa känslig information när man loggar in, du kan läsa din journal, boka tid i vården och beställa recept på läkemedel. Efter 13 år har vi bedömt att barnen börjat komma i åldern att de är mogna nog att sköta sina egna ärenden och det kan ju finnas situatio­ner, till exempel där barnet varit på ungdomsmottagningen och pratat om preventiv­medel eller faktiskt fått en sexuellt överförbar sjukdom och man vill inte att för­äldrarna ska kunna ta del av det här. Det handlar om att skydda barnens integritet.

I samma artikel säger företrädaren att 1177 Vårdguiden följer samma praxis som råder vid ungdomsmottagningarna, att vårdnadshavaren inte har tillgång till och insyn i barnets journal.

Integritet är naturligtvis viktigt, också gällande barn och deras rättigheter. Mot barns integritet ska samtidigt ställas föräldraansvaret, som i lagens mening sträcker sig fram till barnets myndighetsdag. Föräldraansvaret är viktigt och behöver generellt sett stärkas. I konsekvens med detta bör föräldrar garanteras insyn i frågor som rör barnets hälsa.

Integritetsaspekten bör ändå ha en fortsatt viktig ställning och vissa begränsningar bör övervägas. Ett sådant övervägande kan till exempel vara en begränsning för vårdnads­havarna rörande exempelvis journaler/dokumentation från ungdomsmottagningar, men detta bör gälla från och med att barnet fyller 15 år. En sådan begränsning ligger också i linje med huvudinriktningen för sexuell myndighetsålder i Sverige. Värt att notera är också att Datainspektionen har som tumregel sagt att vid ungefär 15 års ålder kan barn råda över frågor om sekretess och samtycke till personuppgiftsbehandling.

Föräldraansvaret behöver stärkas och då behöver också möjligheterna att utöva just detta ansvar stärkas. Att garanteras insyn i det enskilda barnets medicinska tillstånd och möjlighet att utöva kontakter med vårdgivare är ett viktigt steg i detta.

 

 

Maria Malmer Stenergard (M)

Jessika Roswall (M)