Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av fiskebeståndet av siklöja och se över varför det ser så olika ut i Sverige och Finland och tillkännager detta för regeringen.
I norra delen av Bottenviken är det väldigt nära mellan Sverige och Finland. Det finns ett stort antal yrkesfiskare i båda länderna som lever på att fiska bland annat siklöja. SLU har gjort en undersökning som presenterats av en forskare och utifrån den forskningen har Havs- och vattenmyndigheten satt ett fångsttak på hur mycket siklöja som får fiskas i Bottenviken på den svenska sidan. Fritidsfiskare får fiska hur mycket man vill, fångsttaket gäller endast yrkesfiskare. Fritidsfiskarna får sina nät fulla varje gång när de fiskar i år.
När det gäller tillgång på strömming i andra delar av Bottenhavet så räknas inte sälförekomsten in, men när det gäller siklöja i Bottenviken så räknar man in sälförekomst och påstår att den påverkar taket på fiske för yrkesfiskarna. I år har Havs- och vattenmyndigheten satt ett fångsttak på 454 ton siklöja. Detta är en halvering från förra året. På den finska sidan av Bottenviken så finns inget fångsttak utan där får man fiska siklöja utan begränsning. De svenska yrkesfiskarna ser de finska yrkesfiskarna då de fiskar i samma vatten men de har helt olika förutsättningar
Det lagda fångsttaket som satts i Sverige riskerar att 35 fiskeföretag i Norrbotten går i konkurs medan deras finska kollegor får fiska fritt.
Utifrån ovan anförda beskrivning så bör man göra en översyn av fiskebeståndet av siklöja och se över varför det ser så olika ut i Sverige och Finland.
|
Elisabeth Björnsdotter Rahm (M) |
Mattias Karlsson i Luleå (M) |