Motion till riksdagen
2021/22:263
av Markus Wiechel m.fl. (SD)

Förbud mot snabblån, stöd till skuldsatta och åtgärder mot reafusk


Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbjuda snabblån och tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att information om konsumentvägledning ska vara tydlig i de fall lån erbjuds och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram informationsmaterial för bättre utbildning om låntagande och hushållsekonomi och tillkännager detta för regeringen.
  4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur ytterligare konsumentvägledning kan ges för att stötta grupper som tenderar att hamna i skuldfällor och tillkännager detta för regeringen.
  5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa karenstid vid utbetalning av lån samt utreda möjligheten till införande av mindre, sociala lån genom socialtjänsten och tillkännager detta för regeringen.
  6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ändringar i marknadsföringslagen och tillkännager detta för regeringen.

Förbud mot snabblån

De konsumentpolitiska och konsumenträttsliga områdena blir allt viktigare i en tid då handeln och globaliseringen ökar. Till skillnad från förr i tiden, då man med begränsade resurser var tvungen att enbart införskaffa det man absolut behövde för sin överlevnad, har vi idag en betydligt bättre levnadsstandard. Detta kan vi delvis tacka våra goda rela­tioner till omvärlden för samt ökad handel. Samhället kan och bör se till att alla har en dräglig levnadsstandard, men med ökade möjligheter följer också ökade skyldigheter.

Som tidigare nämnts finns det idag större möjligheter. Det är betydligt lättare att exempelvis låna pengar och i vissa fall kan lånen vara högst nödvändiga. De kan ibland till och med vara bra, om man exempelvis söker investera i ett nystartat företag eller kanske i en fastighet. Sedan finns det de lån som är alltför enkla att skaffa, nämligen de så kallade snabblånen som lanserades i Sverige 2006. Snabblån handlar ofta om låga lånebelopp med korta löptider och givetvis går det således också snabbt från själva an­sökningen till utbetalningen i de fall utbetalning beviljats. För den kredittagare som inte tänker sig för finns således också en stor risk att räntan är mycket hög.

2014 var sista året som Kronofogdemyndigheten tog in statistik rörande snabblån, men trenden fram till dess pekade på att antalet obetalda snabblån ökat. Under 2014 in­kom 56 641 snabblåneärenden till Kronofogdemyndigheten, vilket är nästan 7 500 fler ärenden än året innan (dvs. en 15-procentig ökning) och enligt Kronofogdemyndighe­tens statistik har ärendena bara ökat även tidigare år. Ett av de största problemen med snabblån är att de är så enkla att få att många konsumenter helt enkelt inte tänker igen­om sitt lånebeslut. För personer som behöver pengar för en viktig investering eller för att fylla ett verkligt och nödvändigt behov borde det rimligtvis inte vara några problem att ta ett vanligt lån, framför exempelvis sms-lån. Konsekvensen av obetalda snabblån är inte sällan betalningsanmärkningar vilket försvårar tillvaron för en enskild person på flera sätt. Det kan således också innebära en ökad risk för överskuldsättning. Snabblån fyller kort och gott inte tillräckligt nödvändiga behov som kan vara viktigare än skadan de kan orsaka, och därför bör riksdagen besluta att denna typ av lån måste förbjudas.

Information om konsumentvägledning och utbildning i samband med lån

Idag är det betydligt lättare att låna pengar än det var förr, vilket ställer krav på att lån­tagaren verkligen har tänkt igenom beslutet. I vissa fall kan det vara befogat med ett lån, men för säkerhets skull bör det alltid finnas konsumentvägledning i samband med att en låntagare erbjuds lån. Konsekvensen av att inneha obetalda lån är inte sällan betalnings­anmärkningar, vilket försvårar tillvaron för en enskild person på flera sätt och kan inne­bära en ökad risk för överskuldsättning.

Det svenska samhället skulle må så mycket bättre om det inte fanns underlag för program som Lyxfällan. Lyxfällan finns dock för att allt fler är på väg att hamna i en negativ skuldspiral, och hela deras liv kan förstöras på grund av att de blir starkt fresta­de av lyx som de egentligen inte har råd med. Lyxfällan belyser ett otroligt stort sam­hällsproblem i västvärlden som tenderar att öka med tiden på grund av dålig kunskap om låntagande, vilket måste åtgärdas. Allmänbildningen kring låntagande behöver öka, vilket kan ske om bara en stor satsning på ett kunskapslyft inom låntagande och hus­hållsekonomi görs. Riksdagen borde ge regeringen i uppgift att ta fram informations­material till både skolor och övriga samhället. Det bör således också utredas hur ytter­ligare konsumentrådgivning kan ske för att stötta grupper som tenderar att hamna i skuldfällor.

Sociala lån och karenstid vid utbetalning av lån

Alltför många låntagare hamnar i en negativ skuldspiral och lånar alltför mycket. Detta är något som man har lyckats stävja i Finland genom införandet av en karenstid vid ut­betalning av lån. Något som även på ett framgångsrikt sätt införts i några kommuner i Finland är sociala lån. Detta är ett bra alternativ till dagens snabblån då det handlar om en professionell prövning av varje sökande genomförd av personer med god kompetens. Sociala lån kan även minska hushållens totala skuldsättning som idag till cirka sju pro­cent utgörs av blankolån.

Åtgärder mot reafusk

Den norska sajten E24.no avslöjade i augusti 2019 att sportvarukedjan XXL har fuskat med sin reaprissättning, vilket fick många att kritisera företaget. Faktum är dock att detta knappast är ett nytt fenomen. I många år har nämligen helt vanliga privatpersoner kunnat avslöja hur butiker trixat med prissättningen för att senare kunna rea ut sina produkter och därmed lura köparna. Detta är i mångas ögon att betrakta som falsk marknadsföring och det är fullt förståeligt att det irriterar konsumenterna.

Att detta är ett påtagligt problem bekräftas av Konsumentverket, som är den svenska myndighet som har i uppdrag att se över att företag följer marknadsföringslagen i Sverige. Efter det norska avslöjandet om XXL konstaterade en jurist från Konsumentverket i en intervju med Svenska Dagbladet att de haft ärenden i samtliga branscher de granskat, vilket innefattade samtliga större aktörer inom sportvaruhandeln, leksakshandeln, handeln med barnprodukter och handeln med sängar.

Enligt marknadsföringslagen måste en rea omfatta ordinarie sortiment, enbart gälla under en begränsad tid (normalt sett ett par veckor) samt ha väsentligt lägre priser än det ordinarie priset. Mot bakgrund av vad vi sett räcker inte nuvarande bestämmelser, varför regeringen bör återkomma med förslag på förändringar av marknadsföringslagen för att stärka konsumentskyddet, exempelvis genom krav på hur länge en produkt eller tjänst kan ha kostat något för att det ska kunna anses vara ordinarie pris.

 

 

Markus Wiechel (SD)

 

Sara Gille (SD)

Alexander Christiansson (SD)