Motion till riksdagen
2021/22:2504
av Runar Filper m.fl. (SD)

Erkännande av svenskbefolkningen i historiska svenskbygder

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppmärksamma svenskbefolkningen i historiska utvandrarbygder och tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bevara, levandegöra och samla kunskap om utlandssvenskarna och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

För mer än hundra år sedan, framför allt under utvandrarvågorna mellan 1890 och 1910, emigrerade flera tusen svenskar till Sydamerika, företrädesvis till Brasilien. I och med svåra förhållanden och umbäranden blev många offer för sjukdomar, epidemier och fattigdom, medan några hundra återvände till Sverige. Något tusental, emellertid, drog söderut in i Argentina där man fann bördigare jord och bättre levnadsförhållanden.

Denna utvandrarkategori är nästan helt okänd för gemene man i Sverige, men faktum är att än idag finns en svensktalande befolkning kvar i provinsen Misiones, där man bildade kolonin Villa Svea eller Oberá som staden idag heter. Här bildade man också en församling med egen kyrkogård. Kyrkan ”Olaus Petri” och skolan ”Instituto Carlos Linneo” vittnar om arvet, liksom svenskklingande namn, firande av svenska högtider, traditioner och maträtter. Om detta finns ingenting i den svenska skolunder­visningen. Prins Wilhelm av Sverige, skrev 1948 ”Röda jordens svenskar”, vilket i stort är det som skrivits om våra argentinska svenskättlingar i den svenska litteraturen.

Andra historiska svenskbygder som är mer eller mindre kända, är den estländska västkusten och de intilliggande öarna i Östersjön, där det fram till andra världskriget fanns en svensktalande befolkning. Från Dagö i den estniska skärgården tvingades en stor del av svenskbefolkningen att utvandra till nyerövrade områden i Ukraina på 1700-talet, där Gammelsvenskby grundades.

I Amerikas Förenta Stater finns över tusen svenska ort- och platsnamn som påminner om den svenska invandringens historia. Delstaten Minnesota är den som har flest svenskklingande platser och är inte minst genom Vilhelm Mobergs utvandrarepos den stat vi som mest förknippar med svenskamerikaner.

I Finland talar knappt fem procent svenska som modersmål genom den finlands­svenska minoriteten som främst finns längs delar av den finska väst- och sydkusten. Finland är ju också den enda historiska svenskbygd utanför Sverige där svenskan fort­farande är huvudspråk.

Rötterna och traditionerna betyder självklart mycket för dessa svenskättlingar. Därför bör regeringen uppdra åt lämplig aktör, förslagsvis Institutet för språk och folk­minnen, att bevara, levandegöra och samla kunskap om svenskbygderna, bland annat deras dialekter och kulturer.

Regeringen bör också på något sätt uppmärksamma den stora grupp av svensk­ättlingar som slog sig ned i dessa historiska svenskbygder, och se över hur man skulle kunna upplysa allmänheten om deras historia och kanske på något sätt fira våra ättlingar.

 

 

Runar Filper (SD)

 

Aron Emilsson (SD)

Angelika Bengtsson (SD)

Cassandra Sundin (SD)

Jonas Andersson i Linghem (SD)