Motion till riksdagen
2021/22:2366
av Nina Lundström (L)

Kustfiske och trålgräns i Stockholmsregion


Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om åtgärder för hållbart fiske och flytt av trålgräns och tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om åtgärder mot minskande fiskbestånd och utbredning av storspigg och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Strömmingen är motorn i skärgårdens ekosystem. Det finns anledning att begränsa det storskaliga industriella fisket utanför Stockholms skärgård. Nya effektiva industritrålare fångar stora mängder strömming strax utanför skärgården. Detta påverkar hela eko­systemet. I dag är det tillåtet att tråla fyra sjömil utanför den svenska kusten, även i det nya marina naturreservatet vid Svenska högarna, som till hälften ligger utanför trål­gränsen.

Baltic Sea 2020 framhåller vikten av en sundare fiskeripolitik i en rapport där man prioriterar miljö, hållbarhet och småskaligt fiske. Läget för Östersjöns fiskbestånd är allvarligt och fisket i dess nuvarande form bidrar inte till samhällsekonomin. Ett fokus på småskaligt kustnära fiske skulle kunna skapa betydande värden, för både miljön, statskassan och samhället. Rapporten tar också upp den ekonomiska aspekten av Östersjöfisket. Subventioner, skatteundantag och administration av fisket kostar staten årligen ungefär 270 miljoner kronor medan skatteintäkterna beräknas till 22 miljoner kronor. Att ställa om fisket till ett småskaligt fiske, fritidsfiske och fisketurism skulle ge en samhällsekonomisk vinst i storleksordningen 450–500 miljoner kronor per år.

Baltic Sea 2020 anser också att storskalig trålning i Östersjön bör förbjudas helt. Trålningen som metod anses vara fabriksmässig, mycket bränslekrävande och synner­ligen effektiv när den kombineras med modern elektronisk spårningsutrustning. Ur eko­logisk synvinkel är metoden helt förkastlig. Det krävs ökad medvetenhet hos stat och myndigheter kring det kustnära yrkesfiskets svåra belägenhet. Det behövs samverkan mellan regioner för ökad kännedom hos stat och myndigheter kring det kustnära yrkes­fiskets stora utmaningar. En hållbar blå tillväxt kräver åtgärder. Detta bör ges regeringen tillkänna.

Svenska högarnas naturreservat är Stockholms skärgårds yttersta utpost mot Östersjön cirka 35 km (cirka 19 nautiska mil) öster om Möja. Ögruppen kan bara nås med egen båt eller taxi- eller charterbåt. I reservatet dominerar allmänt fiskevatten med enskilda vattenområden runt öar som ägs av staten. Tvärs igenom området löper den internationella trålgränsen och in till denna gräns får all typ av trålfiske bedrivas. Här bedrivs periodvis ett storskaligt trålfiske där majoriteten av fångsten, skarpsill och strömming, går till industriändamål. Detta fiske regleras av EU:s gemensamma fiskeri­politik. Fiske med andra redskap och efter andra arter är mycket begränsat. Länsstyrel­sen har tidigare gjort bedömningen att för att uppnå syftet med reservatet bör fisket regleras. Det behövs reglering av både nationellt och internationellt fiske i området. Området bör skyddas mot trålning och trålgränsen bör flyttas till tolv sjömil utanför svenska kusten. Detta bör ges regeringen tillkänna.

Gäddan är en viktig rovfisk som håller på att försvinna på många håll. En konse­kvens som uppstår är att det uppstår stora mängder spigg. Stora stim av storspigg kommer in och äter upp fiskrom, fiskyngel och bottenlevande djur och då uppstår en ekologisk förändring. Anledningen till att spiggen har ökat är dels att Östersjön har blivit varmare, dels att det storskaliga fisket har ändrat balansen mellan strömming, skarpsill och storspigg. Det bör övervägas fler fredade zoner där det råder fiskeförbud vilket skulle gynna gäddan. En utflytt av trålgränsen från fyra till tolv sjömil skulle hjälpa mot det riktade fisket av strömming. Detta bör ges regeringen tillkänna.

 

 

Nina Lundström (L)