När det kommer till samhällsstöd för idrott, motion och fysisk aktivitet får tjejer en generellt sett mindre del av kakan än pojkar när pengar till idrott delas ut.
Eftersom idrottsstöd framför allt kommer idrottsföreningar till del blir det tydligt att pojkars idrottsutövande gynnas i betydligt högre utsträckning än flickors. Det finns ett flertal aktiviteter och verksamheter inom området idrott, motion och fysisk aktivitet som förmodligen framför allt flickor har preferenser för och som inte erhåller något samhällsstöd alls. Det gäller till exempel olika typer av danslektioner, träning på gym, aerobics, gympa och yoga. Det är aktiviteter som flickor och pojkar själva får bekosta genom köp på marknaden.
Men även när de får samhällsstöd är stödet ofördelaktigt fördelat till pojkdominerade utövningar. Ridning, som är en starkt flickdominerad sport, finansieras i betydligt lägre grad av samhällsmedel jämfört med exempelvis pojkdominerad fotboll och ishockey eftersom ridningen driver egna anläggningar, medan fotbollens och ishockeyns anläggningar drivs av kommunen.
Mot denna bakgrund är det angeläget att en lämplig myndighet genomför en fördjupad kartläggning av hur idrotts- och föreningsförvaltningars bidrag och stödformer fördelas i svenska kommuner utifrån kön och hur fördelningen möter flickors och pojkars preferenser i fråga om idrott och fysisk aktivitet.
|
Robert Hannah (L) |
Arman Teimouri (L) |