Motion till riksdagen
2021/22:2309
av Nina Lundström (L)

Bredband i Stockholmsregionen


Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av statliga åtgärder för tillgång till fast och mobil bredbandsuppkoppling med höga överföringshastigheter för alla invånare i Stockholmsregionen och tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att staten bör samordna insatser och åtgärda de hinder som stoppar kostnadseffektiv utbyggnad samt förstärka konsumenternas roll och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tydliga uppdrag till berörda myndigheter om god samordning mellan staten, kommuner och regioner och åtgärder mot geografiska hinder och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Den nationella satsningen på bredband är viktig. Allt fler tjänster digitaliseras och möjligheten för medborgarna att vara delaktiga förutsätter god uppkoppling. Trots ambitiösa nationella mål finns det vita fläckar även i storstadsregioner. Även i Stockholmsregionen finns landsbygd och glesbygd, vilket gör att uppkopplingen inte är optimal. Svårigheten, och intresset, för att dra fram fiber finns på många håll i regionen samtidigt som kapaciteten i master har brister. Ett stabilt 4G över hela regionen vore önskvärt men inte ens detta är självklart. För att Stockholmsregionen ska vara en ledande tillväxt- och kunskapsregion ska samtliga invånare och företagare samt offentlig sektor ha tillgång till fast och mobil bredbandsuppkoppling med höga överföringshastigheter enligt RUFS 2050. Men detta förutsätter statligt stöd och regionala prioriteringar utifrån lokala behov. Det behövs stöd till kommuner och berörda delar av civilsamhället för en fortsatt utbyggnad. Det behövs åtgärder för att identifiera förutsättningar och hinder för samt behov av utbyggnad av 5G. För att alla ska ha tillgång till bredband behöver kapacitetsbrister åtgärdas samtidigt som behoven fortsätter att växa.

Stockholms län har kommit långt i bredbandsutbyggnaden men det är mycket arbete kvar. Omkring hälften av invånarna på landsbygden och i skärgården saknar fortfarande tillgång till snabbt bredband. Även om utbyggnaden fortfarande pågår, finns flera tecken på avmattning. På några kärnöar och närliggande öar saknas fortfarande planer för utbyggnad. Även om tillgången är god för boende i tätort finns den stora utmaningen kvar på landsbygden och i skärgården, där de långa avstånden gör att marknaden är ointresserad av att bygga ut. Utbyggnaden av digital infrastruktur för bredband är marknadsdriven och intresset fokuseras på var bäst lönsamhet kan uppnås. Marknadens intresse för 5G och andra trådlösa uppkopplingstekniker växer, men teknikens roll som komplement till bredband via fiber på landsbygden är däremot inte självklar. Alla offentliga aktörer inklusive staten bör verka för att utbyggnad även sker där den behövs oavsett om marknaden anser att annan utbyggnad är mer lönsam. Genom mål, statligt åtagande, regelförenklingar och tydliga förhållningssätt kan offentlig sektor se till att bredband når alla invånare. Offentliga aktörer behöver ställa krav på marknadens aktörer och undanröja hinder och stuprör. Invånarnas möjligheter att få information, klaga samt bidra med egen finansiering måste ses över. Konsumentperspektivet måste stärkas. Stärk konsumenternas roll. Bristen på bredband motverkar möjligheten att bo där man vill och möjligheten att kunna driva näringsverksamhet. Detta bör ges regeringen till känna.

I takt med att samhället allt mer förlitar sig på digitala tjänster behöver näten vara säkra och hålla för påfrestningar. Mobiltäckning och robusta nät är kritiska funktioner i samhället samt en förutsättning för att man ska kunna bo på landsbygden och i glesbygd samt driva företag även i storstadens landsbygdsområden.

Det behövs statliga insatser för att förebygga och motverka hinder för utbyggnad. Det behövs en samordnad utbyggnad av digital infrastruktur med annan infrastrukturut­byggnad, som spår, vägar och VA. Samordning kan minska kostnaderna och inverkan på miljön i både tätorter och glesbygd.

Ny bebyggelse och infrastruktur behöver planeras så att en god inomhustäckning och en tät lokalisering av trådlösa utomhusnätverk möjliggörs. Vid anvisning av mark för byggnation av nya bostäder bör förutsättningar för en snabb och säker uppkoppling tillgodoses.

Ledningarna i och till byggnader behöver vara dimensionerade så att parallella infra­strukturer kan samexistera. Staten måste bidra till samordnade insatser och för detta krävs tydliga uppdrag till berörda myndigheter samt god samordning mellan staten, kommuner och regioner. Hinder som påverkar utbyggnad kan även handla om kommun- eller regiongränser som stoppar effektiv utbyggnad. Dessa hinder måste få en lösning. Regeringen behöver utforma en modell för att bygga ut bredband på lands­bygden. Detta bör ges regeringen till känna.

 

 

Nina Lundström (L)