Motion till riksdagen
2021/22:2308
av Nina Lundström (L)

Ökningen av vildsvin i Stockholmsregionen


Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en strategi för hur vildsvinsstammen kan minskas när jakträttsinnehavare inte håller efter en vildsvinsstam som är på stark tillväxt samt för att begränsa utbredningen av vildsvin i Stockholmsregionen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Motivering

Det estimeras att vildsvinsstammen i Stockholm ökar med 25–30 procent varje år. Tecken på ökningen är skador i skog och mark samt fler trafikolyckor. Det har blivit mer populärt att jaga vildsvin i Sverige, men avskjutningen räcker inte trots att den ökar. Förra jaktåret, 2019/2020, sköts 146 000 vildsvin i Sverige, vilket var 34 000 fler än föregående säsong.

Rymningar från vilthägn historiskt sett innebar en spridning av vildsvin i landet. Det är idag svårt att uppskatta hur populationen ser ut men år 1996 uppskattades vildsvins­stammen till närmare 5 000 individer. Populationen uppskattas år 2020 vara i storleks­ordningen 300 000 vildsvin.

Förekomsten drabbar många mark- och skogsägare genom vildsvinens framfart. Grödor äts upp eller skadas, vilket påverkar jordbrukets förutsättningar. Skador på grödan kan påverka EU-stöd. De åtgärder som vidtagits för att öka efterfrågan på vildsvinskött kan förhoppningsvis öka incitamentet till att stammen minskar genom jakt. Men det förutsätter att jakträttsinnehavaren nyttjar sin rätt. Ersättning för trikintester av köttet kan påverka intresset av att jaga vildsvin positivt. I det statliga vildsvinspaket som Januariavtalet resulterade i gjordes en mängd satsningar för att minska vildsvins­stammen och samtidigt få djuren att oftare bli middagsmat. Bland annat har Livsmedels­verket lämnat förslag om hur jägare ska få sälja, eller ge bort, vildsvinskött direkt till konsumenter.

Ytterligare skäl till att hantera utvecklingen av stammen är de erfarenheter som finns inom EU av smittspridning från vildsvin. Den afrikanska svinpesten, ASF, är ett all­varligt hot mot tamgrisbesättningar och därför övervakas smittspridningen inom EU. Den afrikanska svinpesten sprids av smittade vildsvin som kan orsaka utbrott genom att vildsvinskött hanteras felaktigt eller att människor bär med sig smitta. Matrester är en annan källa till smittspridning. Jakt kan vara nödvändigt i ett geografiskt område i syfte att minska stammen. Det kan behövas områden där vildsvin begränsas så att virus inte kan spridas. Kampen mot sjukdomen består i att förebygga och begränsa infektion och i att förbättra smittskyddet. Den sprids också genom att människor bär med sig smitta eller genom att kontaminerade matrester slängs i naturen. De ekonomiska konsekvens­erna av ett utbrott i Sverige kan bli mycket stora. Det är därmed nödvändigt att vidta förebyggande åtgärder. Det borde vara lätt för allmänheten att inrapportera skador och förekomst av vildsvin. Invånare som drabbas av vildsvinens framfart, och får trädgårdar och marker förstörda, bör få hjälp med att vidta åtgärder. Det bör tas fram en strategi för hur vildsvinsstammen kan ytterligare minskas samt åtgärder för när jakträttsinnehavare inte håller efter en vildsvinsstam som vållar skada och är på stark tillväxt. Detta bör ges regeringen till känna.

 

 

Nina Lundström (L)