Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att jobba av skadestånd i fängelset och tillkännager detta för regeringen.
Det är idag mycket vanligt att ett fåtal grovt kriminella individer sätter hela städer i skräck med sin grova och hänsynslösa kriminalitet. Dessa personer är inte sällan dömda ett flertal gånger för brott mot person såsom misshandel, olaga hot och utpressning. I samband med dessa domar döms ofta skadestånd ut som en konsekvens av brottet.
Problemet är att dessa livsstilskriminella mycket sällan har en beskattningsbar inkomst eller vita tillgångar, varför skadestånden mycket sällan kan betalas ut. Detta är ytterligare ett exempel på hur vi i Sverige i många år sett mer till den misstänktes rättigheter än brottsoffrets rätt till upprättelse.
Redan idag har kommunala och statliga verksamheter upphandlat arbetstillfällen med enklare tillverkningsindustri. Exempel på sådana är daglig verksamhet för personer med funktionsnedsättningar som monterar ihop exempelvis persienner. Detta borde utökas för kriminalvårdens verksamhet där ett företag kan betala för att få en tjänst utförd av personer dömda till fängelse. Pengarna som den dömda personen arbetar ihop går oavkortat till brottsoffret som avbetalning av skadeståndet. Detta skulle dels ge brottsoffer mer adekvat upprättelse i form av skadeståndet de tilldömts och dels premiera ett skötsamt och flitigt beteende i fängelset. Riksdagen bör därför ge regeringen tillkänna att utreda möjligheten att kunna jobba av skadestånd i fängelset.
|
Helena Storckenfeldt (M) |
|