Innovation, en modern immaterialrätt och framtida uppfinningar är avgörande för Sveriges framtida ekonomi såsom finansieringen av vår gemensamma välfärd. Immaterialrättsliga tillgångar och del av företagens värde har ökat markant det senaste halvseklet med upphovsrätt, patent, varumärkesskydd och mönsterskydd. Immaterialrättsliga tillgångar har på många sätt blivit dominerande och ett slags valuta i den nya kunskapsekonomin när intellektuell egendom blir allt viktigare i den globala ekonomin. Immaterialrättsintensiva företag står för närmare hälften av EU:s BNP och EU:s export till omvärlden utgörs till största del av immaterialrättsintensiva företag. Sverige är ett innovativt land och toppar ofta rankinglistor där länders innovationsförmåga utvärderas. Dock tenderar Sverige att hamna lägre i rankning kring innovation kopplat till kommersialisering, nya marknader och nya företag. Det verkar finnas potential i att än mer tillvarata den innovativa kraften och få denna ut på marknader.
Statliga myndigheten Vinnova stödjer idag exempelvis nytänkande och innovation ekonomiskt och främjar företags framväxt. Innovationer och det juridiska skyddet av lösningar regleras av immaterialrätten där ansökningar och skydd hanteras av Patent- och registreringsverket. Statens satsningar på svensk forskning har även ökat de senaste åren med mångmiljardbelopp. Vägen från idé, via immaterialrätt till potentiella produkter och tjänster är dock fortfarande till sin natur ofta komplicerad.
I Finland har det inrättats och utpekats ansvariga universitet som immaterialrättscenter, IPR University Center. Syftet är att dessa center har särskilt ansvar för att dela information om intellektuellt kapital och immateriella rättigheter, koordinera universitetsforskning inom området och organisera immaterialrättsligt relaterad utbildning. Dessa center strävar efter att skapa ett tätt samarbete mellan forskare och institutioner som representerar olika discipliner samt uppmuntrar kopplingen mellan akademi och näringsliv. Dessa center ska även producera immaterialrättsligt relaterad forskning och utbildning, tillhandahålla informationstjänster samt löpande tillhandahålla egna publiceringar. Knutet till centret är landets främsta forskare på immaterialrättsområdet, vilket också innebär större möjligheter för dessa forskare att samverka.
Patent- och registreringsverket är i Sverige en naturlig del av navet såsom stöd för svenska sådana utpekade kunskapscentrum, inte minst i och med det tydliga informationsuppdrag de numera har. Flera av Sveriges universitet har god kompetens inom området och skulle kunna fungera som kunskapscentrum. Men, för Sveriges del finns dock två lärosäten som med sin historik, geografi, kompetens och etablering både i akademisk och praktisk förmåga lämpar sig bäst som huvudansvariga: Stockholms universitet samt Göteborgs universitet. Denna nya svenska modell, efter inspiration från det finska nämnda exemplet, skulle koppla samman Patent- och registreringsverket med huvudansvariga immaterialrättscenter, övriga lämpliga svenska universitet och högskolor samt koppla resurser med de forskare som idag finns på immaterialrättsområdet. På så vis skulle kunskapsutvecklingen och huvudansvaret på området tydliggöras, säkerställas och samtidigt ge alla aktörer tillgång till en än tydligare ingång för stöd i immaterialrättsfrågor.
|
Markus Selin (S) |
|