Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa flerbarnstillägget och tillkännager detta för regeringen.
Flerbarnstillägget skapades för att dåtidens specialister var oroliga för att antalet personer som bodde här skulle bli färre. De konstaterade att Sverige hotades av en befolkningsminskning. Riksdagen landade i att skapa stimuleringsåtgärder för att öka befolkningen. En morot för att vi skulle föda fler barn var flerbarnstillägget som lanserades den 1 januari 1982. Det kompletterar barnbidraget och ger en extra utbetalning till familjer med fler än ett barn.
Idag är problemen andra men även de motsatta. Vi har fler boende i Sverige än vad vi kan ta hand om och därtill utmaningen att få ut fler personer i arbete. Flerbarnstillägget kan motverka skyldigheten att ta ett arbete för att försörja sig och bidra till den gemensamma välfärden, då sex barn hemma ger en intäkt på 11 740 kronor i månaden skattefritt. Vi ser också att flerbarnstilläggets del av den totala kostnaden för barnbidrag stadigt ökar. För 10 år sedan stod det för ca 9 procent av barnbidragets utgifter och idag handlar det om ca 11 procent. Utgiften för det allmänna barnbidraget var 2019 cirka 29,2 miljarder kronor och utgifterna för flerbarnstillägget var cirka 3,7 miljarder kronor. Uppgifterna är hämtade från Riksrevisionens granskningsrapport RIR 2020:9.
Vi kan också lägga en jämställdhetsaspekt på flerbarnstilläggets fördelning. Om man räknar de familjer som har fyra barn eller fler så är de överrepresenterade av familjer med utlandsfödda föräldrar, RIR 2020:9. Dessa föräldrar, speciellt mammorna, behöver komma ut i samhället, lära sig svenska och skaffa en utbildning för att kunna komma in i arbetslivet och inte riskera att isoleras i sina hem.
Sist men inte minst så måste se på denna fråga ur ett rättviseperspektiv. Är det verkligen rättvist att barn två skall få mer pengar än barn ett och framför allt, att över huvud taget ge statligt stöd till ökat barnafödande. Ekonomiskt borde det vara billigare med fler barn som ärver barnvagnar etc. efter varandra. Det är också oftast ett medvetet beslut att skaffa fler barn.
Vi menar inte att stödet till ekonomiskt utsatta familjer skall bort. Men det finns andra skyddsnät i samhället som då skall träda in. Vi skall ha ett starkt ekonomiskt och socialt skyddsnät! Men för att kunna utläsa vilket stöd en familj behöver så riskerar i detta fall flerbarnstillägget att den ekonomiska översikten och efterföljande beslut kan bli bristfälliga.
|
Åsa Hartzell (M) |
|