Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kriminalisera eftersupning och tillkännager detta för regeringen.
Varje år sker många trafikolyckor i Sverige. En stor del av dessa beror på att föraren har brukat alkohol eller narkotika. Enligt Trafikverkets statistik är i genomsnitt var femhundrade bilist rattfull. Det motsvarar cirka 0,2 procent av bilförarna. Trafikverkets djupstudier av dödsolyckor visar att 57 personer omkom i en alkohol- eller drogrelaterad trafikolycka år 2020, vilket är 28 procent av alla omkomna i trafiken. Av dessa personer omkom 39 i olyckor som enbart var alkoholrelaterade, 15 i olyckor som enbart var drogrelaterade och 3 i olyckor som var både alkohol- och drogrelaterade.
I Sverige kan man undkomma straffansvar för rattfylleri genom att hävda att man drack alkohol efter att olyckan skedde. Fenomenet är känd som ”eftersupning”. Förutom att det kostar stora polisresurser att utreda om det rör sig om ”eftersupning” eller ej undergräver det människors förtroende för rättssystemet när samma personer gång på gång blir frikända av domstolen för att de hävdar att de har druckit alkohol efter olyckan.
I Norge finns sedan 1959 en lag som förbjuder förare som har varit med om en trafikincident som kan bli föremål för polisutredning att bruka alkohol inom sex timmar. Om en liknande bestämmelse införs i Sverige torde det minska antalet alkoholrelaterade olyckor. Resonemanget om att ”det inte är ett brott att dölja sitt brott” kostar människoliv.
|
Boriana Åberg (M) |
|