Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om försvaret av Sydsverige och tillkännager detta för regeringen.
Pandemin och det försämrade säkerhetsläget fäster uppmärksamheten på sydsvensk säkerhet.
Östersjöregionen har de senaste åren varit i fokus för en omfattande militär styrkeuppbyggnad och ökade säkerhetspolitiska spänningar. Sedan Georgienkriget 2008 har Ryssland ägnat sig åt en målmedveten upprustning av sina väpnade styrkor. Fokus har gått från att kunna hantera incidenter och kriser inom Rysslands absoluta närområde till storskaliga operationer i ett betydligt större område. Inte minst kommer detta till uttryck i de senaste årens olika återkommande övningar och genomförda beredskapskontroller. Under den ryska storövningen Zapad 2021 har bland annat marinen och flygvapnet förstärkt övervakningen av hav och luftrum utmed västkusten och i Öresundsregionen.
Den pågående ryska aggressionen mot Ukraina från och med 2014 visar att tröskeln för att använda militära medel för att uppnå politiska mål har sänkts. Rysslands vidare säkerhetspolitiska ambitioner manifesteras även genom interventionen i Syrien och agerande inom många olika områden med särskild tyngdpunkt på desinformation och propaganda.
Parallellt med den ryska upprustningen har Sverige inlett förmågehöjande åtgärder för att möta det försämrade säkerhetsläget i vårt närområde. Försvarsbeslutet 2015 var ett första steg i att stärka Sveriges försvarsförmåga. Vi moderater anser dock att ambitionen för svensk försvarspolitik måste höjas ytterligare. Försvarsanslaget bör långsiktigt gå mot motsvarande två procent av BNP till försvaret och försvarets organisation måste utökas.
Försvarsmakten och Försvarsberedningen gör bedömningen att vid en större konflikt i närområdet så kommer Sverige oundvikligen att dras in. Om detta, det värsta, skulle ske måste Sverige ha resurser att kunna hantera ett sådant läge. Det handlar bland annat om att kunna möta angrepp på flera platser samtidigt. Sydsverige och Öresundsregionen är en utpekad strategiskt viktig del.
Alla stridskrafter i försvaret måste stärkas för att höja tröskeleffekten. Dels ska en potentiell angripare avskräckas från att angripa Sverige, dels ska vi ha förmågan att slå tillbaka vid ett angrepp på svenskt territorium. Möjligheten att slå tillbaka bygger dessutom på stöd utifrån. Det ökar betydelsen av förmågan att kontrollera ett område och samtidigt förneka en motståndare tillträde till detsamma (det som brukar betecknas A2/AD). Södra Östersjöområdet och därmed Sydsverige är i det sammanhanget självfallet oerhört viktigt.
Idag har Försvarsmakten två armébrigader, baserade i Skaraborg och Norrland. Krigsdugligheten i dessa brigader kommer att behöva höjas. Det handlar både om att uppfylla dem personellt och om att modernisera befintlig materiel och tillföra ny materiel.
Som ett resultat av försvarsbeslutet 2020 kommer nu en tredje armébrigad att etableras i Skåne. Etableringen kommer att påbörjas under innevarande försvarsbeslutsperiod 2021–2025. Parallellt med detta kommer även arméns stridsfordon och stridsvagnar att uppgraderas. Det innebär också ökad verksamhet i exempelvis Rinkaby och vid Ravlunda skjutfält.
Ett starkare försvar för att säkra Sverige är en central prioritering för Moderaterna. I den ambitionen är en ökad militär närvaro i Östersjöregionen nödvändig. Därför är det också helt rätt att gå vidare med en tredje armébrigad baserad i Skåne.
I Skåne finns dessutom anläggningen i Hästveda och förutsättningarna för flygverksamhet och pilotutbildning i Ljungbyhed är mycket goda och bidrar därmed till att stärka svenskt luftförsvar och flygvapen.
I Blekinge kommer det att ske förstärkningar när det gäller marin- och flygstridskrafterna under de två kommande försvarsbeslutsperioderna när nästa generations stridsflyg och ubåtar blir operativa. I och med förstärkningarna i Sydsverige axlas därmed också ett ansvar för hela Sverige. Det gäller att ha förmågan att hantera mer komplexa scenarion där ett angrepp mot Sverige kan riktas mot flera platser samtidigt.
Moderaterna har varit tydliga med att det behövs besked om en långsiktig finansiering av de beslutade förstärkningarna av försvaret. Försvarsmyndigheterna behöver långsiktiga planeringsförutsättningar för att på ett effektivt och hållbart sätt bygga försvarsförmåga. Vi har därför lagt skarpa förslag i riksdagen om att det redan nu behövs beslut om resursförstärkningar även för åren 2026 och 2027.
Coronapandemin visar också samhällets sårbarhet när det gäller att hantera kriser och utmaningar. Inriktningen mot ett fungerande totalförsvar innebär att både det militära och det civila försvaret ska stärkas. Utgångspunkten är den militära konflikten men genom att bygga upp en robusthet i fråga om det civila försvaret kan även andra utmaningar hanteras i fredstid. Det kräver bättre övning och träning men också att samordning sker med kommuner och regioner för att se över beredskapslager och försörjningsfrågor. Pandemin har visat på samhällets sårbarheter och en utbyggnad av ett svenskt totalförsvar kräver att erfarenheterna tas tillvara. Skåne och Sydsverige är med sitt läge också av stor betydelse för transporter till och från Sverige. Hamnarna har ett strategiskt läge. Till det kommer jordbruket som medverkar och garanterar livsmedelsförsörjningen.
|
Hans Wallmark (M) |
|
|
Boriana Åberg (M) |
Ulrika Heindorff (M) |
|
Tobias Billström (M) |
Anders Hansson (M) |
|
Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) |
Maria Malmer Stenergard (M) |
|
Noria Manouchi (M) |
Louise Meijer (M) |