Hot och våld på landets akutmottagningar sker dagligen. Gängskjutningar leder ofta till att den skjutne kommer till akutmottagningen följd av anförvanter och rivaler. Uppgörelser mellan kriminella sker framför ögonen på patienter och personal. Detta skapar otrygghet och hindrar personalen från att utföra sina arbetsuppgifter, vilket i förlängningen leder till att människoliv riskeras. Kraftfulla åtgärder måste omgående vidtagas för att stävja denna utveckling.
Kamerabevakningslagen som trädde i kraft den 1 augusti 2018 gav rätten till brottsbekämpande myndigheter, medieredaktioner, köpcentrum med flera att själva avgöra behovet av att sätta upp bevakningskameror. Detta var ett steg i rätt riktning, men vi kan konstatera att det finns ytterligare platser där beslut om bevakningskameror bör kunna fattas av den som ansvarar för platsen. En sådan typ av plats som uppenbarligen glömdes bort är våra sjukhus. Sjukhusen har möjlighet att ansöka om kamerabevakning hos Integritetsskyddsmyndigheten, men förfarandet tar lång tid, och utgången är oviss. Därför borde kamerabevakningslagen ändras så att tillståndsplikten för sjukvårdsinrättningar ersätts med anmälningsplikt.
En annan trygghetsskapande åtgärd, som ganska enkelt borde gå att genomföra, är införande av larmbågar på akutmottagningar och eventuella andra utsatta platser på sjukhusen för att kunna upptäcka knivar, handeldvapen och andra farliga föremål.
Inhägnad av sjukhusområden eller så kallade gated hospitals skulle utgöra ett hinder för kriminella element att störa patienter och sjukvårdspersonal.
Boriana Åberg (M) |
|