Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inte konkurrensutsätta arbetstagarbegreppet och tillkännager detta för regeringen.
Det finns inte någon definition av begreppet arbetstagare i lagen. I varje enskilt fall måste en helhetsbedömning göras. Då jämför man ett typiskt arbetstagarförhållande och ett typiskt uppdragstagarförhållande. Om förhållandet mest liknar ett arbetstagarförhållande ska man utgå från att det också är ett sådant. Detta gäller oavsett vad parterna valt att kalla sitt förhållande. Kollektivavtal och arbetsrättslig lagstiftning gäller bara för den som är arbetstagare. Arbetstagarbegreppet är nyckeln till hela det sociala och rättsliga skydd som en arbetstagare har. Detta gör det absolut nödvändigt att tydligt definiera vem som är arbetstagare och vem som kan vara uppdragstagare. Om uppdragstagare – personer med F-skattsedel – tillåts utföra arbetsuppgifter som enligt kollektivavtal ska avlönas med A-beskattad ersättning rundas kollektivavtalen och det skapar konkurrensfördelar och lönedumpning. Exempelvis har skogsavtalet i sin paragraf 3 särskilt reglerat vem som är arbetstagare eller uppdragstagare. Skogsavtalets arbetstagardefinition har ett antal gånger ifrågasatts av arbetsgivare, bland annat har man lyft det till Konkurrensverket, men hållit för prövning. Det kan tjäna som vägledning för övriga arbetsmarknaden.
|
Björn Wiechel (S) |
Åsa Karlsson (S) |