Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att avskaffa allmänna motionstiden och i stället ge möjlighet till en friare motionsrätt över året och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.
Under fjolårets allmänna motionstid, hösten 2020, lämnades hela 3 645 motioner in av riksdagens ledamöter. Det var 707 stycken fler än mandatperiodens första riksmöte 2018/2019, och väldigt lite tyder på att det rekordet inte kommer att slås.
Att som ledamot av Sveriges riksdag kunna lägga en enskild motion är i grunden något fint. Att kunna bidra till att sätta ljus på en undanskymd fråga, kunna driva ett lokalt perspektiv eller flytta opinion sakta framåt och samla stöd i frågor man brinner för som folkvald. Samtidigt vet vi att motionerna från allmänna motionstiden sällan vinner ett bifall i riksdagen.
Dagens modell hör dock till dåtiden och behöver moderniseras. Möjligheten som enskild ledamot att påverka en del av riksdagens agenda begränsas över året, och den nuvarande ordningen gagnar varken riksdagsarbetet, samhällsutvecklingen, det demokratiska engagemanget eller dialogen mellan ledamöter och medborgare. I grunden tycker jag allmän motionstid helt borde avskaffas men om man ändå konstitutionellt värnar möjligheten, borde systemet reformeras till förmån för en friare form av motionsrätt. Det skulle ha förutsättningar att förbättra riksdagsledamöternas möjlighet att leva upp till regeringsformen, att all offentlig makt utgår ifrån folket.
|
Fredrik Lundh Sammeli (S) |
|