Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om könsbekräftande vård och tillkännager detta för regeringen.
Många transpersoner upplever diskriminering och kränkningar i samhället av bland annat skola, vård och socialtjänst. Det finns också ett stort missnöje vad gäller polisens bemötande vid anmälan av övergrepp. Det är en mänsklig rättighet att själv få definiera sin könsidentitet utan att bli utsatt för kränkningar.
Det är inte ovanligt att transpersoner behöver könsbekräftande vård för att kroppen och/eller det juridiska könet ska stämma bättre överens med könsidentiteten och den man är som person. För många är det livsviktigt att få denna vård medan andra transpersoner inte behöver detta. Könsbekräftande vård och behandling omfattar exempelvis hormonbehandling och kirurgi. Vården är tillgänglig för transkvinnor, transmän och ickebinära transpersoner. Alla delar av vården är frivillig.
För att få tillgång till könsbekräftande vård är första steget att en remiss skickas till ett könsidentitetsutredningsteam. Det finns sådana team på sju orter i Sverige. Teamen har olika regler för vem som kan skriva remissen, men vissa kräver att remissen ska vara skriven av en psykiatriker. Man kan därför vända sig till öppenpsykiatrin där man bor och be dem skriva en remiss. Den som remitterar ska inte göra en egen utredning och man ska inte behöva uppfylla några särskilda krav för att få en remiss. Ibland behöver du först vända dig till en vårdcentral för remiss till psykiatrin, innan psykiatrin kan skriva remiss till utredningsteam. Även ungdomsmottagningar och BUP kan hjälpa till att remittera till något av de team som tar emot patienter som är under 18 år.
Det är viktigt att transvården, likväl som annan vård, är jämlik över hela landet och är av en god kvalitet. Det ska gå att få tillgång till en sådan oavsett var du befinner dig och olika regioner ska inte värdera behovet för den enskilda på olika sätt.
|
Emilia Töyrä (S) |
|
|
Fredrik Lundh Sammeli (S) |
Ida Karkiainen (S) |
|
Linus Sköld (S) |
|