Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över ett förändrat krav på klimatdeklarationer så att också byggprojekt i utemiljöer omfattas och tillkännager detta för regeringen.
När urbaniseringen tilltar är möjligheten att åstadkomma hållbara helhetslösningar i den moderna stadsmiljön en utmaning för samhället, staten och kommunerna i samverkan med beställare och utförande entreprenadföretag.
Att växa upp och bo i urbana miljöer är den gängse vardagen – på gott och ont – för den moderna samhällsmedborgaren. I ett sådant sammanhang ter det sig allt viktigare att jobba med helheten i stadsmiljön och inte bara åstadkomma hållbara bostadsfastigheter och kontorshus. Områdena mellan byggnaderna blir allt viktigare. Våra offentliga miljöer kräver också byggnationer för utevistelser och vi vill gärna se estetiskt tilltalande stadsparker och torgmiljöer. Men även uterummen kring bostadsområden betyder. Vi inom Kristdemokraterna välkomnar givetvis det faktum att byggnader ska klimatdeklareras från årsskiftet. Och det är rimligt att starten blir ganska ”mjuk” så att byggaktörer hinner ställa om. Men det är däremot viktigt att all byggnation omfattas så snart som möjligt. Det är viktigt att också byggprojekt för utemiljöer omfattas av klimatdeklarationerna så snart som möjligt.
Vi behöver hållbara lösningar för utemiljöer i våra växande städer: de som berör närområden och natur kring flerfamiljshus, parker och fritidsanläggningar och skolor. Vidare handlar det om stadsparker, samlingsplatser, strandpromenader och broar för gång- och cykeltrafik.
För att åstadkomma en hållbar utveckling handlar det inte bara om att klimatdeklarera projekt i utemiljöer, det handlar också om att stärka kommuner och beställare generellt med mer information och kunskap inför upphandlingar för projekt för utemiljöer i våra växande städer och förorter. Det handlar också om fortbildning för yrkesverksamma inom det så kallade föreskrivande ledet: landskapsarkitekter, konstruktörer och inköpsansvariga m.fl.
Med avsevärt fler projekt i samverkan mellan kommuner, forskning och industriföretag presenteras moderna konstruktioner som kan addera viktiga värden till stadsmiljöer runt om i Sveriges kommuner.
Ett fortsatt utvecklat hållbarhetsarbete kring den byggda miljön i Sverige kräver politiskt ledarskap, men vi alla bär också på ett eget ansvar där våra beteenden och val kan göra skillnad.
Åtgärder för ett bättre klimat och sunda livsmiljöer går hand i hand med ekonomisk utveckling och tillväxt. En omställning till ett hållbart samhälle förutsätter att politiska program och åtgärder verkligen omfattar de områden och verksamheter som påverkar klimatet. När starten för att klimatdeklarera fastigheter sker den 1 januari 2022 görs emellertid undantag för den omfattande byggverksamhet som sker i utemiljön. Det handlar om torgmiljöer i citykärnor, hamnområden, stadsparker, strandbryggor och gatumiljöer m.m., ofta med en materialåtgång som är minst lika omfattande som vid uppförande av bostadsfastigheter och där det inte sällan slentrianmässigt görs upphandlingar av material som medför stora emissioner av växthusgaser. Därför måste korrigeringar ske relativt snabbt för att kravet på klimatdeklarationer också ska omfatta byggverksamheten för utemiljöer.
Gröna jobb och företag – och här skapas lösningar och resurser för att satsa på miljöåtgärder. Att använda mer trä när vi bygger framtidens hållbara städer är ett strategiskt exempel på när globalt och nationellt miljöansvar kombineras med ett utvecklat näringsliv i landsorten. Det kräver en närodlad närings- och klimatpolitik som tar hänsyn till att förutsättningarna ser olika ut i olika delar av landet och som skapar förutsättningar för människor, företag och kommuner att bidra till målet om ett hållbart samhällsbyggande.
|
Larry Söder (KD) |
|