Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sekretess ska råda vid våldtäkt och tillkännager detta för regeringen.
För en kvinna eller man som blir våldtagen är skuld och vetskapen om att din omgivning vet vad du blivit utsatt för en stor belastning. Att det i detalj beskrivs hur händelseförloppet skett och att vem som helst kan ta del av den informationen kan göra att man undviker detaljer för att bespara anhöriga lidande eller slippa blickar i klassrummet eller från kollegor. Det finns även möjlighet för personer med en perversion att ta del av utredningsunderlag för att stilla sexuella begär.
Utgångspunkten är att en dom blir allmän i samma stund som den har avkunnats eller expedierats. Detta gäller alla sorters domar, även domar i brottmål som handlar om våldtäkt. Om domstolen inte har beslutat något annat är hela domen offentlig.
Av 43 kap. 8 § offentlighets- och sekretesslag (OSL) följer att om en uppgift som tidigare har omfattats av sekretess tas in i en dom upphör sekretessen att gälla. För att uppgiften ska fortsätta vara sekretesskyddad krävs att domstolen i avgörandet beslutar om fortsatt sekretess (43 kap. 8 § andra stycket OSL). Det krävs då att intresset av att uppgiften ska vara fortsatt sekretessbelagd väger väsentligt tyngre än intresset av offentlighet (43 kap. 9 § OSL).
Vid dom gällande våldtäkt och även i de fall då åtalet inte lett till fällande dom skall detaljer kring händelseförlopp fortsättningsvis vara sekretessbelagda för att skydda den enskilda kvinnan eller mannen rätten till sin kropp och detaljerna kring hur den olovligt används av gärningsmannen.
|
Caroline Nordengrip (SD) |
|