Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Statens institutionsstyrelse (Sis) och tillkännager detta för regeringen.
Regeringen presenterar i sin budgetproposition höjda anslag till Sis, vilket är mycket bra och välkommet. För att ge Sis bättre förutsättningar att klara sitt uppdrag måste också fler åtgärder på plats.
Under de senaste åren har ett antal fritagningar/rymningar skett från Sis-institutioner. En sak som förtjänar särskild uppmärksamhet är på vilket sätt dessa fritagningar kunde planeras och genomföras. Facket Sekos medlemmar menar bland annat att det är problematiskt med rätten till elektroniska kommunikationstjänster. Detta i sig är redan föremål för viss diskussion och det gäller att göra kloka överväganden för att vården av de unga och deras vistelse på Sis ska kunna fungera.
För det är så att rätten till informations- och yttrandefrihet är tung. Barn och unga lever idag sina liv över sociala medier och vården måste vara anpassad till att kunna ges och vara effektiv trots det, eftersom det är så verkligheten ser ut. Rimligtvis borde inte medarbetare inom Sis vara rädda för att använda de verktyg som står till förfogande.
För möjligheter finns att besluta om begränsningar i användandet av elektroniska kommunikationstjänster. Men det kräver nya beslut var 14:e dag och det beslutet ska fattas av en enskild medarbetare som därmed måste exponera sitt namn mot i värsta fall en intagen med band till organiserad brottslighet. Detta eftersom alla sådana beslut måste journalföras med namn på den som fattat beslutet.
Det är inte justa förutsättningar för de medarbetare som finns vid Sis, och det är en svaghet i regelverket som måste ses över.
För att komma till rätta med problemen krävs att mycket större hänsyn tas till de anställdas personliga integritet. En väg framåt kan därför vara att införa anonymiserade journalanteckningar samt att myndigheten utreder ytterligare hur de anställdas identiteter kan skyddas vid rättighetsbegränsande beslut för intagna klienter.
|
Teres Lindberg (S) |
|