I skrivelse 2020/21:218 svarar regeringen på den kritik som Riksrevisionen framfört i sin rapport om administrationen i statliga myndigheter. I rapporten får regeringen kritik för att brista i arbetet med att säkerställa en bra balans mellan svenska myndigheters administration och kärnverksamhet. Regeringens åtgärdsarbete har enbart i begränsad utsträckning bidragit till en mer effektiviserad administration, till förmån för kärnverksamhet. Faktum är att kärnverksamhetens andel av personalstyrkan har minskat sedan början av decenniet.
Myndighetens rekommendation är att regeringen ska undersöka om digitaliseringen av myndigheternas administrativa verksamhet kan underlättas genom ökad samordning eller förbättrade rättsliga förutsättningar, utveckla Statens servicecenter för att minska administrativa kostnader inom staten och undersöka andra former av åtgärder som kan vidtas i syfte att effektivisera myndigheterna och minska deras administration. Regeringen medger att det finns en brist på samordning vilket medfört att t.ex. systemlösningar som kunnat inhandlas gemensamt anskaffats av myndigheterna var för sig. Regeringen svarar vidare att de arbetar med att öka anslutningen till Statens servicecenter då regeringen beslutat att tio myndigheter ska ansluta till myndighetens tjänster senast under 2024, och i övrigt genom att uppmuntra självständiga beslut från andra myndigheter. Regeringen förutsätter vidare att myndighetsledningarna säkerställer att det finns en ändamålsenlig organisation vid myndigheterna avseende såväl administration som kärnverksamhet.
Kristdemokraterna anser att regeringen har brustit i sin styrning av landets myndigheter, vilket är en av regeringens huvudsakliga uppgifter. Regeringens oförmåga att samordna myndigheterna har inneburit att medborgarnas skattemedel har utnyttjats på ett icke effektivt sätt, bl.a. genom att inte samordna framtagandet och införskaffandet av systemlösningar. Regeringens åtgärder har varken varit tillräckligt kraftfulla, välriktade eller samordnade.
Kristdemokraterna menar att regeringen ska ta ett större samordningsansvar vad gäller systemlösningar, datalösningar och säkerhetsåtgärder för att säkerställa ett effektivt utnyttjande av skattemedel, säkra myndigheter från infiltration och förlösa mer kärnverksamhet.
Vi anser även att fler myndigheter snarast bör anslutas till Statens servicecenter. Det duger inte, som regeringen menar, att enbart uppmuntra myndigheter att självmant ansluta. Nio år efter myndighetens bildande är enbart hälften av myndigheterna anslutna till löneutbetalningarna. Regeringen måste beslutsamt tillse att fler myndigheter ansluts.
Vi ser även ett behov av att utvärdera Statens servicecenter i syfte att ta vara på outnyttjad potential. Reformen kan på så sätt utvecklas vidare.
Kristdemokraterna menar dessutom att regeringen bär ett ansvar för myndigheternas oförmåga att prioritera sin kärnverksamhet när resurser frigörs vid effektivisering av administration, ett faktum Riksrevisionen konstaterar.
Vidare anser Kristdemokraterna att regeringen inte i tillräckligt stor utsträckning har vidtagit ytterligare åtgärder, vid sidan av tillitsreformen, i sitt arbete med att effektivisera myndigheterna och minska deras administration. Riksrevisionen konstaterar att det har varit svårt att ens hitta ett enda exempel på att tillitsreformen har inneburit minskad administration. Medarbetare på myndigheten tvivlar dessutom på att reformen kommer att leda till någon större minskning av mängden administration. Regeringens förhoppning om att en enskild reform ska leda till resultat har visat sig otillräcklig. Kristdemokraterna efterlyser därför fler effektiviseringsverktyg och reformer i jakten på mer kärnverksamhet.
|
Robert Halef (KD) |
|
|
Michael Anefur (KD) |
Sofia Damm (KD) |
|
Hans Eklind (KD) |
Jakob Forssmed (KD) |
|
Hampus Hagman (KD) |
|