Situationen för svensk djurhälsa och smittskydd är ansträngd. Veterinärbristen gör sig ofta påmind. Det blev inte minst tydligt i somras när veterinärer till och med tvingades ställa in sina semestrar för att inte riskera människors och djurs hälsa.
Med anledning av uppgifter i medierna och i kontakter med både djurägare och veterinärer förstår vi att situationen fortsatt är ansträngd. Bland annat beror det på att det under sommaren byggts på en vårdskuld som kommer att ta tid att beta av.
Trots åtskilliga varningssignaler har regeringen länge förhållit sig passiv till situationen. Höstens budgetsatsning för att utbilda fler veterinärer är en välkommen reform men löser inte situationen på kort sikt. Om inget görs har vi snart inte tillgång till en fungerande djursjukvård i hela landet. Det riskerar inte bara att skapa lidande för djuren. Det hotar även livsmedelsstrategins mål om en ökad livsmedelsproduktion. Tillgång till veterinär service är en förutsättning för att bedriva animalieföretag.
Riksrevisionens granskningsrapport Statens ansvar för veterinär service (RiR 2021:4) innehåller mycket kritik riktad till regeringen och visar att utmaningarna för svensk djurhälsa och smittskydd är större än att bara handla om antalet utbildade veterinärer. Jordbruksverkets styrning och uppföljning av Distriktsveterinärerna har som exempel varit så eftersatt att Distriktsveterinärerna saknat ett formellt uppdrag de senaste åren, vilket inte kan betraktas som något annat än anmärkningsvärt. Regeringen skriver, som ett svar på Riksrevisionens kritik mot Jordbruksverket, att man kommer att följa upp hur den omhändertas av Jordbruksverket bl.a. genom den årliga myndighetsdialogen. Man skriver vidare att Regeringskansliet har flera verksamhetsdialoger per år med myndighetens ledning under vilka mer detaljerade diskussioner förs om aktuella frågor. För oss framstår det som anmärkningsvärt att det sedan 2009 inte gjorts någon rimlig uppföljning av det som i Riksrevisionens skrivelse föranlett skarp kritik.
Ett annat exempel är att det enligt Riksrevisionen finns stora brister i Jordbruksverkets hantering av ansvaret för veterinär service för beredskapsområden och organisering av smittskyddsberedskap. Tanken med beredskapsområden var enligt det riksdagsbeslut som fattades 2009 att åstadkomma en effektivare organisation och att alla skadade djur skulle kunna få vård i rimlig tid. Men enligt Riksrevisionen finns i dag ingen tydlig bild av vem som upprätthåller beredskap under jourtid i en stor del av beredskapsområdena. Det förekommer inte heller något utvecklat samarbete mellan privata aktörer och Distriktsveterinärerna beträffande jourverksamheten.
Jourverksamheten anses hos många distriktsveterinärer vara en av de stora utmaningarna med yrket. Att finna lösningar för det bedömer Centerpartiet som centralt för att göra arbetsbelastningen mer dräglig för berörda, så att fler vill stanna på sin arbetsplats.
Regeringen har inte heller följt upp veterinärmarknadens utveckling sedan organisationen gjordes om 2009. Att kunna göra adekvata prognoser om framtiden är en förutsättning för att kunna fatta välgrundade politiska beslut.
Regeringen tillsatte förvisso en utredning i början av juni i år för att bl.a. granska regleringen av statens åtagande kring veterinära tjänster, upphandling, statligt stöd och beräkningsmetoder för den statliga ersättningen. Denna utredning ska vara klar i oktober 2022 och det kommer alltså att dröja ett antal år innan det med anledning av den kan vidtas nödvändiga åtgärder för att komma till rätta med regeringens och Jordbruksverkets olika tillkortakommanden som belysts i Riksrevisionens rapport.
|
Kristina Yngwe (C) |
|
|
Ulrika Heie (C) |
Daniel Bäckström (C) |
|
Magnus Ek (C) |
Peter Helander (C) |
|
Rickard Nordin (C) |
|