|
Utrikesutskottets betänkande
|
Riksrevisionens rapport om svenskt bistånd till multilaterala organisationer
Sammanfattning
Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna och att samtliga motionsyrkanden avslås.
Betänkandet behandlar regeringens skrivelse med anledning av Riksrevisionens rapport om svenskt bistånd till multilaterala organisationer och de två följdmotioner som har väckts med anledning av skrivelsen. Vidare behandlas ca 40 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2018/19, 2019/20, 2020/21 och 2021/22 som rör multilateralt bistånd och en reformering av FN-organ. Av dessa bereds ett antal i förenklad ordning.
I betänkandet finns sju reservationer (M, SD, C, V, KD, L).
Behandlade förslag
Skrivelse 2021/22:144 Riksrevisionens rapport om svenskt bistånd till multilaterala organisationer.
Tolv yrkanden i följdmotioner.
Cirka 40 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2018/19, 2019/20, 2020/21 och 2021/22.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
Riksrevisionens rekommendationer och en reformering av FN-organ
Motionsyrkanden som bereds förenklat
1.Riksrevisionens rekommendationer, punkt 1 (M)
2.Riksrevisionens rekommendationer, punkt 1 (SD)
3.Riksrevisionens rekommendationer, punkt 1 (C)
4.Riksrevisionens rekommendationer, punkt 1 (V)
5.Riksrevisionens rekommendationer, punkt 1 (KD)
6.Riksrevisionens rekommendationer, punkt 1 (L)
7.Reformering av FN-organ, punkt 2 (SD, KD)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2018/19
Motioner från allmänna motionstiden 2019/20
Motioner från allmänna motionstiden 2020/21
Motioner från allmänna motionstiden 2021/22
Bilaga 2
Motionsyrkanden som avstyrks av utskottet
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Riksrevisionens rekommendationer |
Riksdagen avslår motionerna
2019/20:752 av Ludvig Aspling m.fl. (SD) yrkande 14,
2020/21:2551 av Mats Nordberg m.fl. (SD) yrkande 31,
2021/22:921 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 42,
2021/22:2586 av Mats Nordberg m.fl. (SD) yrkandena 11, 35 och 45,
2021/22:3247 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkandena 2 och 20,
2021/22:3773 av Hans Wallmark m.fl. (M) yrkande 5,
2021/22:3995 av Joar Forssell m.fl. (L) yrkande 10,
2021/22:4157 av Hans Wallmark m.fl. (M) yrkande 13,
2021/22:4464 av Gudrun Brunegård m.fl. (KD) yrkandena 1–5 och
2021/22:4465 av Mats Nordberg m.fl. (SD) yrkandena 1, 3 och 4.
Reservation 1 (M)
Reservation 2 (SD)
Reservation 3 (C)
Reservation 4 (V)
Reservation 5 (KD)
Reservation 6 (L)
|
2. |
Reformering av FN-organ |
Riksdagen avslår motionerna
2021/22:3882 av Gudrun Brunegård m.fl. (KD) yrkande 27,
2021/22:4464 av Gudrun Brunegård m.fl. (KD) yrkande 6 och
2021/22:4465 av Mats Nordberg m.fl. (SD) yrkande 2.
Reservation 7 (SD, KD)
|
3. |
Skrivelsen |
Riksdagen lägger skrivelse 2021/22:144 till handlingarna.
|
4. |
Motionsyrkanden som bereds förenklat |
Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.
Stockholm den 2 juni 2022
På utrikesutskottets vägnar
Hans Wallmark
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Hans Wallmark (M), Olle Thorell (S), Hans Rothenberg (M), Markus Wiechel (SD), Jamal El-Haj (S), Diana Laitinen Carlsson (S), Gudrun Brunegård (KD), Alexandra Völker (S), Joar Forssell (L), Aron Emilsson (SD), Maria Ferm (MP), Magnus Ek (C), Helena Storckenfeldt (M), Linda Modig (C), Yasmine Posio (V), Mats Nordberg (SD) och Jasenko Omanovic (S).
I detta betänkande behandlar utskottet regeringens skrivelse 2021/22:144 Riksrevisionens rapport om svenskt bistånd till multilaterala organisationer och två följdmotioner som har väckts med anledning av skrivelsen. I betänkandet behandlas även ca 40 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2018/19, 2019/20, 2020/21 och 2021/22. Av dessa bereds ett antal i förenklad ordning, dessa finns i bilaga 2. Förslagen i motionerna finns i bilaga 1.
Den 22 mars 2022 fick utskottet föredragningar om skrivelsen och granskningen av statssekreterare Jenny Ohlsson, Utrikesdepartementet, generaldirektör Carin Jämtin, Sida och riksrevisor Helena Lindberg.
Utskottet har under 2021/22 haft möten med företrädare för multilaterala organisationer, bl.a. FN:s flyktingorgan (UNHCR), FN:s hjälporganisation för Palestinaflyktingar (UNWRA) och FN:s utvecklingsprogram (UNDP).
Utskottet har också fått föredragningar av finansminister Mikael Damberg, biståndsminister Matilda Ernkrans och riksbankschef Stefan Ingves inför Världsbankens års- och vårmöten.
Riksrevisionen överlämnade granskningsrapporten Svenskt bistånd till multilaterala organisationer – regeringens och Sidas arbete (RiR 2021:28) till riksdagen den 15 oktober 2021, enligt 9 § lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet. Syftet med granskningen har varit att undersöka om regeringens och Sidas hantering av stöd till multilaterala organisationer i huvudsak är ändamålsenligt utformad. Riksdagen överlämnade Riksrevisionens rapport till regeringen den 2 november 2021. Med anledning av rapporten överlämnade regeringen skrivelsen Riksrevisionens rapport om svenskt bistånd till multilaterala organisationer (skr. 2021/22:144) den 24 februari 2022.
I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen har presenterat i rapporten Svenskt bistånd till multilaterala organisationer – regeringens och Sidas arbete (RiR 2021:28).
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden om Riksrevisionens rekommendationer och en reformering av FN-organ med hänvisning till pågående arbete och lägger skrivelse 2021/22:144 till handlingarna.
Jämför reservation 1 (M), 2 (SD), 3 (C), 4 (V), 5 (KD), 6 (L) och 7 (SD, KD).
Riksrevisionens granskning
Riksrevisionen har granskat om regeringens, Utrikesdepartementets (UD) och Sidas hantering av stöd till multilaterala organisationer är ändamålsenligt utformad.
Granskningen omfattar regeringens, UD:s och Sidas hantering av det multilaterala utvecklingssamarbetet för perioden 2017–2019. Granskningen har inte omfattat resultatet av det svenska stödet till multilaterala organisationer eller påverkansarbetet gentemot dessa.
Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringens och UD:s hantering av kärnstöd, dvs. stöd som går utan öronmärkning till en multilateral organisations verksamhet, kan utformas mer ändamålsenligt, medan Sidas hantering av det s.k. multi-bi-stödet, det vill säga bilateralt bistånd som kanaliseras genom multilaterala organisationer, i huvudsak är ändamålsenligt utformad.
Det finns enligt Riksrevisionen förutsättningar för att regeringen och Sida ska kunna agera samstämmigt gentemot organisationerna samtidigt som dessa förutsättningar kan förbättras. Riksrevisionen lämnar följande rekommendationer.
Rekommendationer till regeringen:
• Säkerställ att det finns mål för vad regeringen vill uppnå med strategier som styr Sveriges kärnstöd. För att strategierna ska kunna följas upp bör målen vara tydliga och uppföljningsbara.
• Säkerställ att UD gör en dokumenterad riskanalys inför att regeringen ska fatta beslut som rör kärnstöd och regelbundet följer upp riskanalysen.
• Säkerställ att UD regelbundet gör en dokumenterad samlad uppföljning av respektive organisationsstrategi.
• Överväg om UD och Sida ska göra en dokumenterad samlad uppföljning av Sveriges kärnstöd och multi-bi-stöd till respektive organisation.
Rekommendationer till UD:
• Följ upp kärnstödet till respektive organisation och dokumentera denna uppföljning.
• Säkerställ att organisationsbedömningarna fokuserar på aspekter som är specifika för svenska utvecklingspolitiska mål och prioriteringar, samt förtydliga hur avvägningar görs i organisationsbedömningar.
Rekommendationer till UD och Sida:
• Överväg att ta fram gemensamma bedömningar motsvarande organisationsbedömningar och centrala bedömningar, som kan innehålla en riskanalys.
• Förtydliga den samrådsrutin som UD och Sida kommit överens om, så att det tydligare framgår vilka multi-bi-insatser Sida ska samråda om med UD.
Regeringens skrivelse
Regeringen anför att Riksrevisionens granskning utgör ett viktigt underlag i ett kontinuerligt arbete med att utveckla styrningen av det svenska stödet till multilaterala organisationer. Regeringens och UD:s hantering av stödet till multilaterala organisationer har i flera avseenden utvecklats sedan den aktuella granskningsperioden. Som ett led i arbetet med att kontinuerligt se över verksamheten beslutade Regeringskansliet i juli 2021 också om en översyn av UD:s bidragshantering. Översynen blev klar den 1 mars och bereds nu i Regeringskansliet.
Regeringen ser enligt skrivelsen över hela styrkedjan, från mål till resultatuppföljning, för att identifiera möjligheter att ytterligare stärka hanteringen av Sveriges multilaterala bistånd. Befintliga riktlinjer för strategier kommer att ses över i syfte att bl.a. stärka och tydliggöra processen för framtagande, genomförande och uppföljning av multilaterala organisationsstrategier. I detta ingår att i enlighet med Riksrevisionens rekommendation, säkerställa att målen i kommande organisationsstrategier är mer ändamålsenligt och tydligt formulerade samt uppföljningsbara. I detta ingår även att tydliggöra kraven på riskanalys.
Regeringen avser också att säkerställa att UD regelbundet gör en dokumenterad och samlad uppföljning av respektive organisationsstrategi. Dessutom, och mot bakgrund av snabba och omfattande förändringar i omvärlden och det multilaterala landskapet, inte minst i ljuset av covid-19-pandemin, avser regeringen att under 2022 inleda arbetet med att uppdatera multistrategin. Detta blir ett tillfälle att också tydliggöra mål, principer, arbetssätt och ansvarsfördelning för Sveriges arbete med multilaterala organisationer. Det kommer också att innebära en möjlighet att tydliggöra målhierarkin för Sveriges arbete med multilaterala organisationer.
Regeringen avser att under innevarande år återkomma till riksdagen med en samlad resultatredovisning av stödet till multilaterala organisationer som omfattar både kärnstöd och multi-bi-stöd. Resultatskrivelsen kommer att komplettera denna skrivelse genom att tydliggöra hur bidragen till multilaterala organisationer leder till resultat och politiskt genomslag i linje med regeringens utrikes- och biståndspolitiska prioriteringar.
Motionerna
I partimotion 2021/22:921 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 42 anförs att Sverige bör verka för att fler länder ökar sitt kärnstöd till det multilaterala biståndet. I kommittémotion 2021/22:2586 av Mats Nordberg m.fl. (SD) yrkande 45 anförs att det krävs en översyn och analys av kärnstödet till de multilaterala organisationerna för att kunna ta ställning till var biståndsmedlen gör mest nytta. Förslaget återkommer i kommittémotion 2021/22:4157 av Hans Wallmark m.fl. (M) yrkande 13. I kommittémotion 2021/22:4464 av Gudrun Brunegård m.fl. (KD) yrkande 2 anförs att regeringen bör göra en helhetsöversyn av kärnstödet som metod för utbetalning av svenskt bistånd. I kommittémotion 2021/22:4465 av Mats Nordberg m.fl. (SD) yrkande 1 anförs att Sverige bör vara berett att noggrannare analysera hur olika organisationer som får kärnstöd från Sverige faktiskt uppfyller mål som Sverige har satt upp. I yrkande 2 anförs att Sverige bör följa upp om organisationer som får kärnstöd från Sverige är tillräckligt transparenta med kostnader såsom arvoden och ersättningar internt och i fråga om organisationernas partner ute i biståndsländerna. I yrkande 4 anförs att regeringen måste vara beredd att minska eller avsluta kärnstödet till organisationer som inte uppfyller de mål som vi från svensk sida vill uppnå med vårt bistånd.
I kommittémotion 2021/22:3773 av Hans Wallmark m.fl. (M) yrkande 5 anförs att Sveriges stöd till multilaterala organisationer bör fokusera på ett fåtal organisationer för att stärka vår förmåga till styrning och kontroll. I kommittémotion 2021/22:2586 av Mats Nordberg m.fl. (SD) yrkande 11 anförs att regeringen bör se över och minska det antal FN-organisationer och utvecklingsfonder som Sverige stöder. Förslaget återkommer i kommittémotion 2021/22:4465 av Mats Nordberg m.fl. (SD) yrkande 3.
I kommittémotion 2019/20:752 av Ludvig Aspling m.fl. (SD) yrkande 14 anförs att regeringen tydligare bör redovisa i vilken grad genomförande parter efterlever Sveriges strategi och målsättningar inom biståndet i kommande resultatredovisningar av det multilaterala biståndet. Förslaget återkommer i kommittémotionerna 2020/21:2551 av Mats Nordberg m.fl. (SD) yrkande 31 och 2021/22:2586 av Mats Nordberg m.fl. (SD) yrkande 35.
I kommittémotion 2021/22:3247 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 2 anförs att det internationella utvecklingssamarbetet i EU och FN behöver förbättras. I yrkande 20 anförs att Sverige ska vara en stark röst för ett bättre multilateralt system.
I kommittémotion 2021/22:3995 av Joar Forssell m.fl. (L) yrkande 10 anförs att stöd till internationella organisationer ska ha högre krav på transparens, intern styrning och kontroll samt kostnadseffektivitet.
I kommittémotion 2021/22:4464 av Gudrun Brunegård m.fl. (KD) yrkande 1 anförs att regeringen bör följa upp Riksrevisionens samtliga rekommendationer. I yrkande 3 understryks vikten av att kontaktvägarna mellan regeringen och ansvariga myndigheter tydliggörs. I yrkande 4 påtalas att samverkan mellan de ansvariga myndigheterna behöver underlättas. I yrkande 5 anförs vikten av en tydligare inriktning för och uppföljning av delar av multi-bi-stödet. I yrkande 6 anförs att Sverige i egenskap av stor givare till FN-systemet bör verka för att FN-organ reformeras och blir mer resultatinriktade, transparenta och effektiva. Förslaget återkommer i kommittémotion 2021/22:3882 av Gudrun Brunegård m.fl. (KD) yrkande 27.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har vid flera tillfällen betonat vikten av att biståndsmedel används effektivt, och att de insatser som görs bidrar till att uppfylla det mål för utgiftsområde 7 som riksdagen har fastställt: att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck.
Kravet på effektivitet i hanteringen av biståndsmedel gäller inte bara de som utför insatserna eller mottagande länder och organisationer, utan även det sätt på vilket resurserna fördelas, hanteras och följs upp i Sverige. Utskottet välkomnar därför Riksrevisionens granskning. Vikten av att det multilaterala biståndet granskas understryks av att ungefär hälften av det svenska biståndet kanaliseras genom multilaterala organisationer som FN och Världsbanken.
Utskottet noterar att regeringen anger att man vidtagit åtgärder för att uppfylla Riksrevisionens rekommendationer. Regeringen ser bl.a. över hela styrkedjan, från mål till resultatuppföljning, för att identifiera möjligheter att ytterligare stärka hanteringen av Sveriges multilaterala bistånd. Befintliga riktlinjer för strategier kommer enligt skrivelsen att ses över i syfte att bl.a. stärka och tydliggöra processen för framtagande, genomförande och uppföljning av multilaterala organisationsstrategier.
Utskottet utgår från att åtgärderna, liksom resultatet av dem, kommer att redovisas för riksdagen i kommande resultatskrivelser om utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd genom multilaterala organisationer. Enligt propositionsförteckningen kommer nästa resultatskrivelse att överlämnas till riksdagen i juni 2022.
Riksrevisionens granskning behandlar i stor utsträckning kärnstöd, dvs. sådant stöd som inte är öronmärkt för en viss insats. Utskottet konstaterar att kärnstödet ökar sannolikheten för ett långsiktigt stabilt multilateralt system där Sveriges politiska prioriteringar får större genomslag. Kärnstöden ökar också möjligheterna för organisationerna att behålla en beredskap och snabbt kunna agera när nya kriser och behov uppstår. Utskottet har därför vid ett flertal tillfällen understrukit betydelsen av att Sveriges bidrag till de multilaterala organisationerna i huvudsak lämnas i form av kärnstöd, senast i betänkande 2019/20:UU17. Utskottet står fast vid detta, men vill understryka att kärnstödet inte ska vara ovillkorat. Kärnstödet ska vara ett strategiskt verktyg för att få genomslag för Sveriges utrikes- och biståndspolitiska målsättningar. Stödet ska syfta både till att uppnå konkreta resultat och stärka det multilaterala systemet.
För att säkerställa att kärnstödet uppfyller sitt syfte är det viktigt att målen beskrivs tydligt och är möjliga att följa upp. Utskottet förutsätter att regeringen aktivt arbetar för att det ska göras gedigna uppföljningar och utvärderingar av organisationernas effektivitet och måluppfyllnad utifrån svenska prioriteringar, och för att beslut om kärnstöd baseras på resultatet av dessa analyser.
Utskottet noterar att de indikatorer som används för resultatbedömningar av organisationerna i stor utsträckning är framtagna i givarnätverket Mopan (Multilateral Organisation Performance Assessment Network) som genomför bedömningar av multilaterala organisationers måluppfyllelse och interna styrning och kontroll. Utskottet anser liksom regeringen att samarbetet med andra givare medför effektivitetsvinster, framför allt när det gäller att följa upp organisationernas effektivitet, interna styrning och kontroll. Utskottet vill dock understryka att de gemensamt framtagna indikatorerna måste kompletteras med indikatorer som visar i vilken utsträckning kärnstödet bidrar till att uppfylla målen för svenskt utvecklingssamarbete och svensk utrikespolitik.
Frågan om bördefördelning bör också beaktas vid beslut om kärnstöd. Det framgår av budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 7) att Sverige är största givare av kärnstöd till Världslivsmedelsprogrammet (WFP) och FN:s flyktingkommissarie (UNHCR), näst största givare till FN:s befolkningsfond (UNFPA) och FN:s program mot hiv och aids (UNAIDS), och tredje största givare till FN:s barnfond (UNICEF), FN:s hjälporganisation för palestinska flyktingar (UNRWA) och FN:s fredsbyggande fond (PBF). Sveriges andel av kärnstödet till nämnda organisationer varierar mellan 23 och 9 procent. Utskottet konstaterar att om fler och fler givare ger huvuddelen av sitt stöd i form av öronmärkta bidrag minskar möjligheterna för organisationerna att genomföra sin verksamhet i enlighet med uppställda mål och upprätthålla sitt mandat. Det ökar också risken för att organisationen politiseras eller styrs av enskilda intressen. Utskottet utgår från att regeringen beaktar denna fråga i sin riskanalys och verkar för bättre bördefördelning mellan givarna.
Utskottet anser vidare, liksom i betänkande 2019/20:UU17, att regeringen bör överväga hur ett ständigt ökande antal fonder med specifika uppgifter och ändamål påverkar effektiviteten i det multilaterala samarbetet. Det multilaterala systemet för utveckling och humanitärt bistånd består redan av ca 200 organisationer med varierande storlek, roller, mandat, verksamhetsområden och finansiering. Det framgick av resultatskrivelsen om det multilaterala biståndet (skr. 2019/20:91) att Sverige under 2018 bidrog till ett sjuttiotal av organisationerna i form av kärnstöd eller multi-bi-stöd. Organisationsstrategier fanns endast för 21 av organisationerna.
Utskottet noterar att en stor andel av biståndet genom multilaterala organisationer sker i form av s.k. multi-bi-stöd, som hanteras av Sida. Utskottet vill understryka vikten av ett samordnat agerande för att öka möjligheterna att få genomslag för svenska prioriteringar. Utskottet noterar att enligt Riksrevisionen fungerar den formella och informella dialogen om insatser mellan UD och Sida väl, men att det finns utrymme för förbättringar för att öka effektiviteten.
Frågan om korruption i biståndet och i Sveriges samarbetsländer behandlades utförligt av utskottet i betänkande 2019/20:UU2. Utskottet vill återigen understryka att korruption alltid är oacceptabelt och allvarligt. Även när det är små summor som försvinner är det pengar som stjäls från de allra fattigaste. Utskottet utgår från att alla myndigheter och organisationer som hanterar svenskt bistånd har nolltolerans mot alla former av korruption. Utskottet förutsätter att regeringen även fortsättningsvis verkar för att de multilaterala organisationer som hanterar biståndsmedel fortsätter att utveckla såväl kontrollmekanismer som interna regler och koder för att motverka och upptäcka korruption.
I den mån de inte tillgodosetts genom vad som här anförts avstyrker utskottet motionerna 2019/20:752 (SD) yrkande 14, 2020/21:2551 (SD) yrkande 31, 2021/22:921 (V) yrkande 42, 2021/22:2586 (SD) yrkandena 11, 35 och 45, 2021/22:3247 (C) yrkandena 2 och 20, 2021/22:3773 (M) yrkande 5, 2021/22:3882 (KD) yrkande 27, 2021/22:3995 (L) yrkande 10, 2021/22:4157 (M) yrkande 13, 2021/22:4464 (KD) yrkandena 1–6 och 2021/22:4465 (SD) yrkandena 1–4.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår de motionsyrkanden som har beretts i förenklad ordning.
Utskottets ställningstagande
Utöver de yrkanden som behandlas tidigare i detta betänkande finns förslag i ett antal motioner som är föremål för förenklad motionsberedning enligt de riktlinjer som riksdagen har fastslagit med anledning av Riksdagskommitténs betänkande 2005/06:RS3 (bet. 2005/06:KU21, rskr. 2005/06:333–335) och i enlighet med promemorian Förenklad motionsberedning under valperioden 2018–2022 som utrikesutskottet fastställde i oktober 2018.
Utskottet har vid en genomgång och beredning noterat att de motioner som finns i bilaga 2 inte kan vara aktuella för något tillkännagivande från riksdagen. Efter denna behandling avstyrker ett enigt utskott dessa motioner.
|
1. |
av Hans Wallmark (M), Hans Rothenberg (M) och Helena Storckenfeldt (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2021/22:3773 av Hans Wallmark m.fl. (M) yrkande 5 och
2021/22:4157 av Hans Wallmark m.fl. (M) yrkande 13 och
avslår motionerna
2019/20:752 av Ludvig Aspling m.fl. (SD) yrkande 14,
2020/21:2551 av Mats Nordberg m.fl. (SD) yrkande 31,
2021/22:921 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 42,
2021/22:2586 av Mats Nordberg m.fl. (SD) yrkandena 11, 35 och 45,
2021/22:3247 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkandena 2 och 20,
2021/22:3995 av Joar Forssell m.fl. (L) yrkande 10,
2021/22:4464 av Gudrun Brunegård m.fl. (KD) yrkandena 1–5 och
2021/22:4465 av Mats Nordberg m.fl. (SD) yrkandena 1, 3 och 4.
Ställningstagande
Sverige bör utifrån svenska prioriteringar och var biståndet gör mest nytta strategiskt fokusera det multilaterala biståndet och kärnstödet till ett minskat antal organisationer jämfört med i dag. De multilaterala organisationer som Sverige ger stöd till ska vara organisationer där Sverige har god kontroll och inflytande. I egenskap av att vara en stor givare till internationella organisationer måste Sverige kunna ställa krav för att värna våra intressen i en alltmer oförutsägbar värld.
För att kunna ta ställning till var biståndsmedlen gör mest nytta krävs fortsatt översyn och analys av kärnstödet till de multilaterala organisationerna.
|
2. |
av Markus Wiechel (SD), Aron Emilsson (SD) och Mats Nordberg (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2019/20:752 av Ludvig Aspling m.fl. (SD) yrkande 14,
2020/21:2551 av Mats Nordberg m.fl. (SD) yrkande 31,
2021/22:2586 av Mats Nordberg m.fl. (SD) yrkandena 11, 35 och 45 samt
2021/22:4465 av Mats Nordberg m.fl. (SD) yrkandena 1, 3 och 4 samt
avslår motionerna
2021/22:921 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 42,
2021/22:3247 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkandena 2 och 20,
2021/22:3773 av Hans Wallmark m.fl. (M) yrkande 5,
2021/22:3995 av Joar Forssell m.fl. (L) yrkande 10,
2021/22:4157 av Hans Wallmark m.fl. (M) yrkande 13 och
2021/22:4464 av Gudrun Brunegård m.fl. (KD) yrkandena 1–5.
Ställningstagande
Vi instämmer i att det finns ett mervärde i att ge kärnstöd eftersom det ger internationella organisationer möjlighet att själva utforma sin verksamhet långsiktigt. FN:s organisationer uttrycker också inte sällan sin tacksamhet för Sveriges höga andel bistånd i form av kärnstöd.
Den andra sidan av myntet är dock att det ger Sverige mindre möjligheter att påverka än vid direkta bidrag till konkreta projekt och verksamheter. Detta torde vara anledningen till att de flesta länder ger betydligt mindre av sitt bistånd till eller via internationella organisationer i form av kärnstöd. Regeringen instämmer delvis i att bedömningen av de underlag som ligger till grund för regeringens beslut om kärnstöd kan bli tydligare. Rimligen måste en del av underlaget utgöras av uppföljningar av huruvida organisationernas tidigare konkreta resultat stämmer överens med Sveriges mål för kärnstöden. Detta innebär i förlängningen att Sverige bör vara berett att noggrannare analysera hur olika organisationer som får biståndsmedel från Sverige faktiskt uppfyller de mål som Sverige har satt upp. Slutsatser av en sådan analys kan med fördel ingå i regeringens resultatredovisning till riksdagen.
Antalet FN-organisationer ökar och har gjort så länge. Därmed ökar risken för dubbelarbete, och sannolikt ökar även overheadkostnaderna. Vi anser därför att Sverige bör verka för sammanslagningar av FN:s organisationer och av internationella fonder som är kopplade till FN. Från vår sida anser vi att regeringen måste vara beredd att minska eller helt avsluta kärnstödet till organisationer som inte uppfyller de mål vi från svensk sida vill uppnå genom biståndet.
|
3. |
av Magnus Ek (C) och Linda Modig (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:3247 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkandena 2 och 20 samt
avslår motionerna
2019/20:752 av Ludvig Aspling m.fl. (SD) yrkande 14,
2020/21:2551 av Mats Nordberg m.fl. (SD) yrkande 31,
2021/22:921 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 42,
2021/22:2586 av Mats Nordberg m.fl. (SD) yrkandena 11, 35 och 45,
2021/22:3773 av Hans Wallmark m.fl. (M) yrkande 5,
2021/22:3995 av Joar Forssell m.fl. (L) yrkande 10,
2021/22:4157 av Hans Wallmark m.fl. (M) yrkande 13,
2021/22:4464 av Gudrun Brunegård m.fl. (KD) yrkandena 1–5 och
2021/22:4465 av Mats Nordberg m.fl. (SD) yrkandena 1, 3 och 4.
Ställningstagande
När Sverige väljer att samarbeta med FN-organisationer ska det göras utifrån en tydlig bild av att detta är det mest effektiva sättet att uppnå hållbara resultat med fattiga och ofria människors behov i centrum. Detta innebär att valet av samarbete med ett FN-organ ska ske efter en tydlig jämförelse med andra möjliga samarbetspartner. Det är viktigt att både fokusera det svenska bidraget och öka genomslaget för utvecklingsresultat genom att tydligare rikta våra medel till de FN-organ vi bedömer fungerar väl, eller som arbetar med frågor som är särskilt viktiga för Sverige.
Under de senaste åren har en tydlig trend kunnat urskiljas där alltfler givare till de multilaterala organisationerna gått mot att i större utsträckning ge öronmärkt stöd i stället för kärnstöd. Sverige ger däremot över hälften av vårt stöd till FN som kärnstöd. Det kan ifrågasättas om detta verkligen alltid är det mest effektiva för att uppnå utvecklingsresultat. Risken med att fokusera på kärnstöd när andra länder i allt större utsträckning öronmärker sitt stöd är att det svenska stödet då främst går till att täcka administrativa kostnader och finansieringsgap i andra länders projekt, i stället för att värna svenska prioriteringar. Indirekt kan detta också innebära att svenska biståndspengar går till att stödja projekt som inte ligger i linje med svenska intressen. Denna risk blir större när auktoritära makter som Kina blir alltmer aktiva inom de multilaterala organisationerna.
Kärnstöd är en viktig grund för FN-organen, men för de FN-organ som inte levererar tydliga utvecklingsresultat bör Sverige i högre utsträckning öronmärka vårt stöd till de delar av organets verksamhet som levererar resultat, i enlighet med more for more-principen.
Ett annat sätt att se till att svenska intressen värnas inom de multilaterala organisationerna är att väsentligt öka andelen utsänd personal från UD, Sida och Folke Bernadotteakademin (FBA) till dessa organisationer. Med mer personal på plats, och framförallt personal med expertkunskap, blir det lättare att granska och ställa krav på de multilaterala organisationerna samt värna svenska intressen. Med mer utsänd personal blir det också lättare att se till att Sveriges röst blir hörd och säkerställa att Sverige kan verka som en motvikt mot de växande populistiska och auktoritära krafterna. Sveriges stöd via FN-organ kompletterar ofta svenskfinansierat stöd via andra kanaler, inklusive bilateralt stöd. En förutsättning för en effektiv rollfördelning är att samordningen mellan olika stödformer förstärks så att Sveriges stöd via multilaterala kanaler, inklusive multi-bi, koordineras med bilateralt stöd.
|
4. |
av Yasmine Posio (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:921 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 42 och
avslår motionerna
2019/20:752 av Ludvig Aspling m.fl. (SD) yrkande 14,
2020/21:2551 av Mats Nordberg m.fl. (SD) yrkande 31,
2021/22:2586 av Mats Nordberg m.fl. (SD) yrkandena 11, 35 och 45,
2021/22:3247 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkandena 2 och 20,
2021/22:3773 av Hans Wallmark m.fl. (M) yrkande 5,
2021/22:3995 av Joar Forssell m.fl. (L) yrkande 10,
2021/22:4157 av Hans Wallmark m.fl. (M) yrkande 13,
2021/22:4464 av Gudrun Brunegård m.fl. (KD) yrkandena 1–5 och
2021/22:4465 av Mats Nordberg m.fl. (SD) yrkandena 1, 3 och 4.
Ställningstagande
Det finns en lång historia av starka relationer mellan Sverige och FN med dess institutioner, samt en hög tilltro till deras förmåga att bedriva utvecklingsarbete. Det multilaterala samarbetet och biståndet utmanas av nationalistiska och reaktionära strömningar runt om i världen, inte minst sedan Donald Trumps ämbetsperiod som USA:s president. Sverige har en viktig roll i att tillsammans med de som tror på en multilateral världsordning motarbeta denna utveckling, samtidigt som vi inte får blunda för bristerna inom organisationerna. FN:s storlek är en tillgång, men ibland utgör den också ett hinder för möjligheterna att bedriva ett effektivt arbete.
Det multilaterala biståndet är beroende av medlemsstaternas bidrag. Under senare år har flera fonder och program fått mindre pengar till kärnverksamheten eftersom medlemsländerna i stället tenderat att öronmärka bidrag till utvalda projekt eller länder där givaren har nationella intressen. Det försvårar FN:s långsiktiga insatser för social och ekonomisk utveckling. Under 2010 hade FN:s utvecklingsprogram UNDP exempelvis knappt 1 miljard dollar till sin kärnverksamhet. Motsvarande siffra 2020 var 696 miljoner dollar, samtidigt som det öronmärkta och riktade stödet har ökat från drygt 4 miljarder till nästan 5 miljarder dollar. Sammantaget utgör öronmärkt stöd i dag 87 procent av UNDP:s finansiering.
Trenden att villkora stödet till FN genom öronmärkta projekt behöver vändas. Kärnstödet behövs för att det multilaterala biståndet ska kunna bedrivas långsiktigt och effektivt. Det behövs även när det uppstår oväntade situationer där snabb omställning är nödvändig, vilket inte minst pandemin och Rysslands invasion av Ukraina har visat. Kärnstöd är dessutom mer demokratiskt eftersom organens beslutsfattande församlingar styr över budgetar i stället för de länder som betalar mest. Finansieringen av FN:s verksamhet bör reformeras för att gynna kärnstödet. Sverige har som ett av få länder fortsatt att ge ett betydande kärnstöd till flera av de multilaterala biståndsgivarna och lyfts ofta fram som en positiv förebild för finansiering av FN-organen. Sverige bör verka för att fler länder ökar sitt kärnstöd till det multilaterala biståndet
|
5. |
av Gudrun Brunegård (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:4464 av Gudrun Brunegård m.fl. (KD) yrkandena 1–5 och
avslår motionerna
2019/20:752 av Ludvig Aspling m.fl. (SD) yrkande 14,
2020/21:2551 av Mats Nordberg m.fl. (SD) yrkande 31,
2021/22:921 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 42,
2021/22:2586 av Mats Nordberg m.fl. (SD) yrkandena 11, 35 och 45,
2021/22:3247 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkandena 2 och 20,
2021/22:3773 av Hans Wallmark m.fl. (M) yrkande 5,
2021/22:3995 av Joar Forssell m.fl. (L) yrkande 10,
2021/22:4157 av Hans Wallmark m.fl. (M) yrkande 13 och
2021/22:4465 av Mats Nordberg m.fl. (SD) yrkandena 1, 3 och 4.
Ställningstagande
Riksrevisionens granskning är viktig. För att upprätthålla legitimiteten för biståndspolitiken, och till syvende och sist enprocentsmålet, måste varje skattekrona användas så effektivt som möjligt. Tyvärr konstaterar jag att Riksrevisionens granskning pekar på stora brister i regeringens sätt att hantera biståndet. Riksrevisionen har riktat kritik och rekommendationer mot regeringen, UD och i viss mån Sida.
Tyvärr har regeringen i skrivelsen svarat på ett sätt som blivit typiskt efter att Riksrevisionen genomfört en granskning. Antingen är problemen upp till de enskilda myndigheterna att hantera eller har regeringen redan vidtagit tillräckliga åtgärder. Det är inte ett fullgott sätt att hantera viktiga granskningar. Regeringen behöver följa upp alla Riksrevisionens rekommendationer på ett utförligt sätt, särskilt i fråga om rutiner och dokumentation. Att Utrikesdepartementet har tillsatt en arbetsgrupp med uppgift att studera rapportens rekommendationer och föreslå åtgärder för att ytterligare stärka styrningen och uppföljningen av det multilaterala biståndet är ett viktigt första steg. Regeringen bör dock göra en helhetsöversyn av kärnstödet som metod för utbetalning av svenskt bistånd.
Riksrevisionens granskning visar att regeringen är otydlig i sin styrning vad gäller vilka mål som ska uppnås med kärnstödet samt att det finns brister i beslut med tillhörande underlag och i uppföljningar. Först genom att åtgärda dessa brister får regeringen och UD bättre underlag för att avgöra om kärnstöd till en viss organisation är det mest effektiva sättet att uppnå svenska biståndspolitiska mål, konstaterar Riksrevisionen. Det är därför viktigt att dessa brister åtgärdas skyndsamt.
Den mest omfattande kritiken i Riksrevisionens rapport gäller avsaknaden av tydliga mål för kärnstödet och en bristande riskanalys av kärnstödet. I rapporten står det att det inte framgår av UD:s underlag vilka omständigheter som har varit avgörande för regeringens beslut som rör kärnstöd. Otydligheter som dessa gör det svårt att bedöma om biståndet bidrar till att de svenska biståndsmålen uppnås. Det går inte att följa hur de svenska pengarna används. Riksrevisionen anser också att regeringen och UD bör bli bättre på att klargöra vilka uttalade mål man har med detta kärnstöd mer än att enbart välja en partner som anses lämplig. Det finns organisationsstrategier för samarbetet med mottagarna av kärnstöd, men Riksrevisionen ser inte att dessa strategier följs upp för att se om de efterföljs.
När det gäller samarbetet mellan UD och Sida anser Riksrevisionen att det finns effektivitetsvinster om de två myndigheterna kan ta fram gemensamma underlag och analyser till beslut om kärnstöd och multi-bi-stöd. Det minskar risken för dubbelarbete.
Regeringens styrning av Utrikesdepartementet kan förbättras genom tydligare direktiv. Detta är särskilt viktigt nu när UD till synes på eget initiativ tar fram en mall för uppföljning av kärnstödet samt stärker sitt arbete med att vidareutveckla rutiner och vägledningar för identifiering, analys, värdering och uppföljning av risker. I detta sammanhang är det viktigt att betona att kontaktvägarna mellan regeringen och de ansvariga myndigheterna UD och Sida behöver förtydligas. På motsvarande sätt behöver samverkan mellan UD och Sida underlättas. Detta efterfrågas inte minst av Sida men nämns inte i regeringens beskrivning av möjliga åtgärder. Regeringen brister därvidlag i styrning och ledning när man överlåter till UD och Sida att själva ta påkallade initiativ.
Senast Riksrevisionen genomförde en motsvarande granskning av det multilaterala biståndet var 2014. Då uppdagades liknande brister. Riksrevisionens kritik, då såväl som nu, ligger i linje med vad som anförs i en särskild utredning från OECD:s biståndskommitté DAC från 2019, dvs. den granskning som regeringen i andra avseenden själv gärna hänvisar till. DAC konstaterar visserligen att svenskt bistånd är ambitiöst och skickligt genomfört och att Sverige är en högt ansedd aktör internationellt. Dock går det att skönja viss kritik mot Sveriges höga bidrag till olika FN-organ, ofta i form av kärnstöd. Kärnstödet är förknippat med utmaningar. Svenska staten måste hantera hur organisationernas mål relaterar till svenska biståndsmål och till stor del förlita sig på organisationernas system för kontroll och uppföljning.
I viss mån gäller detta förhållande även multi-bi-stödet, där det ligger i Sidas intresse att inte bara påverka hur påsen ser ut utan även själva innehållet. En större andel av multi-bi-stödet borde kunna ha en tydligare inriktning, och i samband med detta borde det göras en tydligare uppföljning av hur stödet har använts.
Att kanalisera biståndet genom ett trögt och många gånger ineffektivt FN-system är ett vårdslöst sätt att använda skattepengar och riskerar att urholka legitimiteten för biståndspolitiken. Det krävs nytänkande i biståndspolitiken. De myndigheter och organisationer som administrerar biståndet måste parallellt stärkas för att upprätthålla en hög kvalitet. Det måste säkerställas att kapaciteten för att administrera och följa upp biståndsinsatser är hög. Behoven i världen är stora, och medel ska inte gå förlorade på grund av dålig kontroll.
|
6. |
av Joar Forssell (L).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:3995 av Joar Forssell m.fl. (L) yrkande 10 och
avslår motionerna
2019/20:752 av Ludvig Aspling m.fl. (SD) yrkande 14,
2020/21:2551 av Mats Nordberg m.fl. (SD) yrkande 31,
2021/22:921 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 42,
2021/22:2586 av Mats Nordberg m.fl. (SD) yrkandena 11, 35 och 45,
2021/22:3247 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkandena 2 och 20,
2021/22:3773 av Hans Wallmark m.fl. (M) yrkande 5,
2021/22:4157 av Hans Wallmark m.fl. (M) yrkande 13,
2021/22:4464 av Gudrun Brunegård m.fl. (KD) yrkandena 1–5 och
2021/22:4465 av Mats Nordberg m.fl. (SD) yrkandena 1, 3 och 4.
Ställningstagande
Sverige bör ställa högre krav på transparens, intern styrning och kontroll samt kostnadseffektivitet i sitt stöd till internationella organisationer.
|
7. |
av Markus Wiechel (SD), Gudrun Brunegård (KD), Aron Emilsson (SD) och Mats Nordberg (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2021/22:3882 av Gudrun Brunegård m.fl. (KD) yrkande 27,
2021/22:4464 av Gudrun Brunegård m.fl. (KD) yrkande 6 och
2021/22:4465 av Mats Nordberg m.fl. (SD) yrkande 2.
Ställningstagande
Sverige ger ett högt stöd till olika FN-organ och biståndet har ökat kraftigt de senaste åren. FN är den viktigaste aktören på den internationella arenan och genomför oumbärliga humanitära insatser runt om i världen i en tid när vi ser att behoven inom flera humanitära områden, såsom bekämpning av hunger, ökar. Men det är också ett faktum att FN och flera av dess olika organ återkommande har kantats av skandaler och oförmåga att hjälpa de mest utsatta. I och med att Sverige är en av de större givarna till FN har regeringen ett ansvar för att aktivt verka för att FN-organ reformeras och blir mer resultatinriktade, transparenta och effektiva.
På samma sätt bör Sverige följa upp om organisationerna är tillräckligt transparenta med interna kostnader såsom arvoden och ersättningar men också i fråga om sina partner ute i biståndsländerna.
Förteckning över behandlade förslag
Regeringens skrivelse 2021/22:144 Riksrevisionens rapport om svenskt bistånd till multilaterala organisationer .
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen utförligt bör följa upp Riksrevisionens samtliga rekommendationer och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör göra en helhetsöversyn av kärnstödet som metod för utbetalning av svenskt bistånd och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att kontaktvägarna mellan regeringen och ansvariga myndigheter tydliggörs och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att samverkan mellan de ansvariga myndigheterna behöver underlättas och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en tydligare inriktning för och uppföljning av delar av multi-bi-stödet och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige i egenskap av stor givare till FN-systemet bör verka för att FN-organ reformeras och blir mer resultatinriktade, transparenta och effektiva, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det multilaterala stöd som Sverige ger till en rad olika FN-organ i större utsträckning behöver fokuseras och samlas hos de organ som arbetar bland flyktingar och med barns säkerhet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om inriktningen för det multilaterala biståndet till Afghanistan och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör vara berett att noggrannare analysera hur olika organisationer som får kärnstöd från Sverige faktiskt uppfyller mål som Sverige har satt upp och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör följa upp om organisationer som får kärnstöd från Sverige är tillräckligt transparenta med kostnader såsom arvoden och ersättningar internt och i fråga om organisationernas partner ute i biståndsländerna och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det växande antalet internationella organisationer och fonder leder till risker för dubbelarbete och ökade overheadkostnader och om att Sverige därför bör verka för sammanslagningar av FN:s organisationer och internationella fonder kopplade till FN, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen måste vara beredd att minska eller avsluta kärnstödet till organisationer som inte uppfyller de mål som vi från svensk sida vill uppnå med vårt bistånd och tillkännager detta för regeringen.
Motioner från allmänna motionstiden 2018/19
12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör verka för att Världsbanken, Europeiska investeringsbanken och andra multilaterala finansinstitutioner upphör med direkt och indirekt stöd till fossila energilösningar och tillkännager detta för regeringen.
11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige, som enskilt land såväl som medlem i EU och FN, inom IMF och Världsbanken bör verka för att privatisering av vattenresurser stoppas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
21.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör verka för en fortsatt revidering av röstfördelningen i IMF:s och Världsbankens högsta beslutande organ, guvernörsstyrelsen, för att öka utvecklingsländernas inflytande och tillkännager detta för regeringen.
22.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige i IMF och Världsbanken bör verka för en reformering av institutionernas makroekonomiska krav för att öka möjligheterna för låntagare att själva utforma sin ekonomiska politik och tillkännager detta för regeringen.
23.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att IMF:s och Världsbankens verksamhet anpassas till Agenda 2030 och tillkännager detta för regeringen.
Motioner från allmänna motionstiden 2019/20
28.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska vara drivande inom FN mot korruption och maktmissbruk och tillkännager detta för regeringen.
11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att IMF:s och Världsbankens verksamhet anpassas till Agenda 2030 och tillkännager detta för regeringen.
14.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige som enskilt land såväl som medlem i EU och FN samt inom IMF och Världsbanken bör verka för att privatisering av vattenresurser stoppas och tillkännager detta för regeringen.
14.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tydligare redovisa i vilken grad genomförande parter efterlever Sveriges strategi och målsättningar inom biståndet i kommande resultatredovisningar av det multilaterala biståndet och tillkännager detta för regeringen.
Motioner från allmänna motionstiden 2020/21
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör stödja och använda de multilaterala samarbetsorganisationer som finns för att minska de ekonomiska klyftorna i världen och för att driva på för demokrati och mänskliga rättigheter och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör, inom FN och Världsbanken, verka för att fattigdomsbekämpning prioriteras och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör verka för ett införande av Unctads mekanism för hantering av ohållbara skulder och tillkännager detta för regeringen.
13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att IMF:s och Världsbankens verksamhet anpassas till Agenda 2030 och tillkännager detta för regeringen.
15.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att avskaffa Unrwa och i stället lägga över dess verksamhet på andra FN-organisationer, i första hand UNHCR, och tillkännager detta för regeringen.
31.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tydligare redovisa i vilken grad genomförande parter efterlever Sveriges strategi och målsättningar inom biståndet i kommande resultatredovisningar av det multilaterala biståndet och tillkännager detta för regeringen.
12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett strategiskt förhållningssätt till arbetet inom multilaterala organisationer och tillkännager detta för regeringen.
Motioner från allmänna motionstiden 2021/22
15.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige, som enskilt land såväl som medlem i EU och FN, inom IMF och Världsbanken bör verka för att privatisering av vattenresurser stoppas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
23.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör verka för en fortsatt revidering av röstfördelningen i IMF:s och Världsbankens högsta beslutande organ, guvernörsstyrelsen, för att öka utvecklingsländernas inflytande, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
24.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige i IMF och Världsbanken bör verka för en reformering av institutionernas makroekonomiska krav för att öka möjligheterna för låntagare att själva utforma sin ekonomiska politik, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
25.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att IMF:s och Världsbankens verksamhet anpassas till Agenda 2030 och tillkännager detta för regeringen.
28.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör verka för att EU, relevanta FN-organ, Världsbanken och de regionala utvecklingsbankerna förstärker sitt jämställdhetsarbete med målet att minst 50 procent av allt utvecklingssamarbete ska gå till flickor och kvinnor, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
40.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om hur banker kan säkerställa transaktioner genom biståndsaktörer för att utföra biståndsinsatser i s.k. högriskländer och tillkännager detta för regeringen.
42.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör verka för att fler länder ökar sitt kärnstöd till det multilaterala biståndet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över och minska det antal FN-organisationer och utvecklingsfonder som Sverige stöder och tillkännager detta för regeringen.
13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör prioritera stödet till vissa FN-organisationer, däribland UNHCR, FAO, Unicef och WFP, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
14.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att avskaffa UNRWA och i stället lägga över dess verksamhet på andra FN-organisationer, i första hand UNHCR, och tillkännager detta för regeringen.
35.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tydligare redovisa i vilken grad genomförande parter efterlever Sveriges strategier och målsättningar inom biståndet i kommande resultatredovisningar av det multilaterala biståndet och tillkännager detta för regeringen.
45.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det krävs en översyn och analys av kärnstödet till de multilaterala organisationerna för att kunna ta ställning till var biståndsmedlen gör mest nytta och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det internationella utvecklingssamarbetet i EU och FN behöver förbättras och tillkännager detta för regeringen.
20.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska vara en stark röst för ett bättre multilateralt system och tillkännager detta för regeringen.
21.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att svenskt bistånd inte ska gå till finansiering av investeringar, exempelvis via investeringsbankerna, som bidrar till att stärka auktoritära regimers regionala eller globala makt och tillkännager detta för regeringen.
133.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska driva på för att Världsbanken och IMF säkerställer kvinnors meningsfulla deltagande i investeringsprogram, infrastrukturprogram i återuppbyggnaden av länder efter konflikt, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sveriges stöd till multilaterala organisationer bör fokusera på ett fåtal organisationer för att stärka vår förmåga till styrning och kontroll och tillkännager detta för regeringen.
13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det multilaterala stöd som Sverige ger till en rad olika FN-organ måste fokuseras och samlas hos de organ som arbetar bland flyktingar och med barns säkerhet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
27.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör verka för att FN-organ reformeras och blir mer resultatinriktade, transparenta och effektiva, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
22.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att visselblåsare ska kunna agera när de stöter på felaktigheter i FN, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stöd till internationella organisationer ska ha högre krav på transparens, intern styrning och kontroll samt kostnadseffektivitet och tillkännager detta för regeringen.
13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det krävs en översyn och analys av kärnstödet till de multilaterala organisationerna för att kunna ta ställning till var biståndsmedlen gör mest nytta och tillkännager detta för regeringen.
22.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att internationella institutioner som IMF och Världsbanken får uppdaterade regler rörande lån till utvecklingsländer för att stärka styrningen mot hållbarhet utifrån ett ekonomiskt perspektiv och klimat-, miljö- och samhällsperspektiv och tillkännager detta för regeringen.
Bilaga 2
Motionsyrkanden som avstyrks av utskottet
|
Motion |
Motionärer |
Yrkanden |
|
4. Motionsyrkanden som bereds förenklat |
||
|
2018/19:392 |
Jonas Sjöstedt m.fl. (V) |
12 |
|
2018/19:757 |
Jonas Sjöstedt m.fl. (V) |
11 och 21–23 |
|
2019/20:135 |
Håkan Svenneling m.fl. (V) |
28 |
|
2019/20:219 |
Håkan Svenneling m.fl. (V) |
11 och 14 |
|
2020/21:250 |
Håkan Svenneling m.fl. (V) |
1, 4, 6 och 13 |
|
2020/21:2551 |
Mats Nordberg m.fl. (SD) |
15 |
|
2020/21:3367 |
Ulf Kristersson m.fl. (M) |
12 |
|
2021/22:921 |
Nooshi Dadgostar m.fl. (V) |
15, 23–25, 28 och 40 |
|
2021/22:2586 |
Mats Nordberg m.fl. (SD) |
13 och 14 |
|
2021/22:3247 |
Kerstin Lundgren m.fl. (C) |
21 |
|
2021/22:3666 |
Annie Lööf m.fl. (C) |
133 |
|
2021/22:3882 |
Gudrun Brunegård m.fl. (KD) |
13 |
|
2021/22:3883 |
Lars Adaktusson m.fl. (KD) |
22 |
|
2021/22:4211 |
Camilla Hansén m.fl. (MP) |
22 |
|
2021/22:4464 |
Gudrun Brunegård m.fl. (KD) |
7 och 8 |