|
Sammansatta utrikes- och försvarsutskottets betänkande
|
Fortsatt svenskt deltagande i militär insats för stärkt säkerhet i Mali
Sammanfattning
Utskottet föreslår att riksdagen medger att regeringen ställer en svensk väpnad styrka bestående av högst 250 personer till förfogande t.o.m. den 31 december 2022 för att på malisk och nigerisk inbjudan delta i insatsen Task Force Takuba i Mali och Niger. Samtliga motioner avstyrks.
I betänkandet finns sex reservationer (M, SD, C, V, L) och ett särskilt yttrande (KD).
Behandlade förslag
Proposition 2021/22:10 Fortsatt svenskt deltagande i militär insats för stärkt säkerhet i Mali.
Åtta yrkanden i fem följdmotioner.
Två yrkanden i två motioner från allmänna motionstiden 2020/21 och 2021/22.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Propositionens huvudsakliga innehåll
Fortsatt svenskt deltagande i militär insats för stärkt säkerhet i Mali m.m.
Avveckling av svenskt deltagande i Takuba
Förhållningssätt till svenskt deltagande i Takuba
1.Fortsatt svenskt deltagande i militär insats för stärkt säkerhet i Mali m.m., punkt 1 (SD)
2.Fortsatt svenskt deltagande i militär insats för stärkt säkerhet i Mali m.m., punkt 1 (C)
3.Fortsatt svenskt deltagande i militär insats för stärkt säkerhet i Mali m.m., punkt 1 (V)
4.Fortsatt svenskt deltagande i militär insats för stärkt säkerhet i Mali m.m., punkt 1 (L)
5.Avveckling av svenskt deltagande i Takuba, punkt 2 (SD)
6.Förhållningssätt till svenskt deltagande i Takuba, punkt 3 (M)
Fortsatt svenskt deltagande i militär insats för stärkt säkerhet i Mali m.m., punkt 1 (KD)
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motion från allmänna motionstiden 2020/21
Motion från allmänna motionstiden 2021/22
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Fortsatt svenskt deltagande i militär insats för stärkt säkerhet i Mali m.m. |
Riksdagen medger att regeringen ställer en svensk väpnad styrka bestående av högst 250 personer till förfogande till och med den 31 december 2022 för att på malisk och nigerisk inbjudan delta i insatsen Task Force Takuba i Mali och Niger.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:10 och avslår motionerna
2021/22:4256 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 2,
2021/22:4259 av Hanna Gunnarsson m.fl. (V),
2021/22:4263 av Joar Forssell m.fl. (L) och
2021/22:4267 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkandena 1 och 2.
Reservation 1 (SD)
Reservation 2 (C)
Reservation 3 (V)
Reservation 4 (L)
|
2. |
Avveckling av svenskt deltagande i Takuba |
Riksdagen avslår motionerna
2020/21:649 av Björn Söder m.fl. (SD) yrkande 9,
2021/22:2571 av Björn Söder m.fl. (SD) yrkande 8 och
2021/22:4256 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 1.
Reservation 5 (SD)
|
3. |
Förhållningssätt till svenskt deltagande i Takuba |
Riksdagen avslår motion
2021/22:4265 av Hans Wallmark m.fl. (M) yrkandena 1 och 2.
Reservation 6 (M)
Stockholm den 2 december 2021
På sammansatta utrikes- och försvarsutskottets vägnar
Hans Wallmark
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Hans Wallmark (M), Niklas Karlsson (S), Kenneth G Forslund (S), Pål Jonson (M), Kerstin Lundgren (C), Hanna Gunnarsson (V), Jörgen Berglund (M), Per Söderlund (SD), Lars Adaktusson (KD), Olle Thorell (S), Björn Söder (SD), Elisabeth Falkhaven (MP), Hans Rothenberg (M), Paula Holmqvist (S), Mats Nordberg (SD), Maria Nilsson (L) och Diana Laitinen Carlsson (S).
Den 15 oktober 2021 lämnade regeringen proposition 2021/22:10 Fortsatt svenskt deltagande i militär insats för stärkt säkerhet i Mali till riksdagen. I propositionen föreslås att riksdagen ska medge att regeringen ställer en svensk väpnad styrka till förfogande bestående av högst 250 personer för att på malisk och nigerisk inbjudan delta i insatsen Task Force Takuba i Mali och Niger.
Propositionen har hänvisats till utrikesutskottet. Utrikesutskottet och försvarsutskottet har därefter med stöd av 7 kap. 7 § riksdagsordningen beslutat att bereda propositionen och dess följdmotioner i ett sammansatt utrikes- och försvarsutskott (UFöU). I betänkandet behandlas även två yrkanden i två motioner från den allmänna motionstiden 2020/21 och 2021/22.
Vid det sammansatta utskottets sammanträde den 11 november 2021 informerade kabinettssekreterare Robert Rydberg, statssekreterare Jan-Olof Lind samt företrädare för Försvarsmakten om svenskt deltagande i internationella militära insatser i Mali.
I januari 2013 inleddes en fransk militär insats, Operation Serval, på malisk inbjudan i syfte att hejda väpnade extremistgruppers framryckning och stödja Malis säkerhetsstyrkor. Under 2014 ersattes Operation Serval, som var begränsad till Mali, av den franskledda insatsen Operation Barkhane.
Under de senaste åren har det skett en markant ökning av de väpnade extremistgruppernas aktiviteter med omfattande attentat mot såväl militära och civila mål i gränsområdet mellan Mali, Burkina Faso och Niger. Mot denna bakgrund beslutade Frankrike att inkludera en multinationell specialförbandsstyrka benämnd Task Force Takuba i den befintliga Operation Barkhane som skulle sättas in med fokus på området sydost om staden Gao i Mali. Regionen Gao gränsar mot Niger och Burkina Faso, och i gränslandet mellan de tre länderna verkar ett antal väpnade terroristgrupper. En inbjudan för insatsen från Niger inkom under 2020.
Task Force Takubas uppgift har varit att bistå Malis säkerhetsstyrkor med att bekämpa väpnade terroristgrupper på Malis territorium. Under 2019 tillfrågade Frankrike bl.a. Sveriges regering om möjligheten att bidra till Task Force Takuba.
Det svenska deltagandet inom ramen för Task Force Takuba har tidigare varit föremål för riksdagens ställningstagande genom förslag i propositionen Svenskt deltagande i militär insats för stärkt säkerhet i Mali (prop. 2019/20:86, bet. 2019/20:UFöU4, rskr. 2019/20:324). Detta beslut gäller till utgången av december 2021. Enligt den initiala planeringen skulle det svenska förbandsbidraget ha påbörjat insatsen under 2020 men på grund av fördröjningar i insatsens etablering har insatsen som helhet försenats. Det svenska bidraget blev fullt operativt i mars 2021.
I propositionen föreslås att riksdagen medger att regeringen ställer en svensk väpnad styrka bestående av högst 250 personer till förfogande t.o.m. den 31 december 2022 för att på malisk och nigerisk inbjudan delta i insatsen Task Force Takuba i Mali och att styrkan även ska kunna verka på Nigers territorium inom ramen för deltagandet i insatsen. Den totala styrkan beräknas att under normala omständigheter under det första kvartalet av 2022 bestå av högst 150 personer. Under den senare delen av 2022 planeras ett mindre svenskt bidrag om högst 20 personer. Om behov uppstår ska dock det svenska bidraget under 2022 tillfälligt kunna förstärkas med högst 100 personer. För att möjliggöra en sådan insats med en väpnad styrka krävs riksdagens medgivande.
Det svenska förbandet ska under det första kvartalet av 2022 kunna understödja, undsätta och förstärka pågående insatser inom Task Force Takuba för att under den senare delen av 2022 övergå till att kunna stödja Task Force Takuba med en enhet med avancerad sjukvårdsförmåga. Under hela 2022 utgörs bidraget även av stabsofficerare. Det svenska bidraget ska också kunna bidra till att genomföra Task Force Takubas mandat i övrigt inom befintliga resurser och förmågor.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen medger att regeringen ställer en svensk väpnad styrka bestående av högst 250 personer till förfogande t.o.m. den 31 december 2022 för att på malisk och nigerisk inbjudan delta i insatsen Task Force Takuba i Mali och Niger.
Riksdagen avslår motionsyrkanden om avslag på regeringens proposition, tidigareläggande av insatsens avveckling och om förhållningssätt till legosoldater, inklusive den s.k. Wagnergruppen.
Jämför reservation 1 (SD), 2 (C), 3 (V) och 4 (L) samt det särskilda yttrandet (KD).
Propositionen
Den folkrättsliga grunden för ett svenskt deltagande i Task Force Takuba är en inbjudan från Mali och en inbjudan från Niger. Inbjudan från Mali förlorar inte giltighet i ljuset av den senaste politiska utvecklingen i landet.
Task Force Takubas uppgift ska vara att bistå Malis säkerhetsstyrkor att bekämpa väpnade terroristgrupper på Malis och Nigers territorium genom rådgivning, stöd och gemensamma operationer med de maliska säkerhetsstyrkorna.
Det svenska styrkebidraget till insatsen planeras att under det första kvartalet 2022 under normala omständigheter uppgå till högst 150 personer på plats i insatsområdet och bl.a. omfatta förmågor för en snabbinsatsstyrka inklusive egna helikopterresurser samt förmågor för skydd och bevakning. Bidraget kommer också att ha möjlighet att bidra med t.ex. kvalificerade sjukvårdsresurser, understödjande resurser för drift och underhåll samt nödvändiga stödfunktioner och stabsofficerare vid staber som är relevanta för insatsen.
Bidraget ska vara utgångsgrupperat i östra delen av mittersta Mali, men ha beredskap att verka i hela landet.
Huvuduppgiften för det svenska förbandet under det första kvartalet av 2022 är att understödja, undsätta och förstärka pågående operationer inom Task Force Takuba. Utöver huvuduppgiften ska det svenska förbandet också kunna bidra till att genomföra insatsens mandat inom befintliga resurser och förmågor, t.ex. genom eskortuppgifter. Enligt propositionen kommer den svenska truppen att vara operativ fram till mitten av februari 2022. Därefter kommer insatsen successivt inleda hemtagning av personal och materiel.
I samråd med insatsens ledning kan det svenska bidraget, inom ramen för befintliga resurser och förmågor samt inom de ramar som folkrätten tillåter, ingripa vid överhängande allvarliga hot från väpnade terroristgrupper mot övriga insatser som vilar på en folkrättslig grund i området som Minusma, G5, Sahels gemensamma säkerhetsstyrka eller andra insatser initierade av FN, EU eller som leds av EU-medlemsländer.
Sverige har noga följt den oroande utvecklingen med militära maktövertaganden i Mali, och överväganden har löpande gjorts om Sveriges engagemang. Efter militärkuppen 2021 ställde Ecowas bl.a. krav på att Mali skulle respektera övergångsperioden och genomföra allmänna val inom utsatt tidsram. Ecowas framhöll samtidigt vikten av fortsatt stöd från det internationella samfundet för genomförandet av övergångsprocessen. Sverige har i likhet med EU gett sitt fulla stöd till de krav som Ecowas ställt på Mali. Malis övergångsregering har antagit en handlingsplan för genomförandet av övergångsperioden.
Sverige har tillsammans med likasinnade noga följt de mycket oroande uppgifterna om att Malis ledning överväger samarbete med legosoldater. Enligt propositionen följer regeringen vilka samarbeten Mali ingår, och bedömningen är att om den maliska regeringen skulle göra verklighet av samarbete med legosoldater vore det oacceptabelt och skulle få konsekvenser för det internationella samfundets militära insatser i Mali.
Motionerna
I kommittémotion 2021/22:4259 av Hanna Gunnarsson m.fl. (V) anförs att riksdagen bör avslå regeringens proposition 2021/22:10 Fortsatt svenskt deltagande i militär insats för stärkt säkerhet i Mali.
I kommittémotion 2021/22:4263 av Joar Forssell m.fl. (L) anförs att det svenska bidraget till Task Force Takuba bör vara avvecklat senast vid utgången av mars 2022 utifrån landets avsaknad av folkvalt styre, det försämrade säkerhetsläget, Frankrikes osäkra engagemang och de maliska tankarna om att anlita Wagnergruppen.
I kommittémotion 2021/22:4267 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 1 anförs att Sverige ska pröva mandatet för sitt militära bidrag till Mali om demokratiska val inte hålls. Sverige får inte riskera hamna i en situation där Sverige med militär makt stöder kuppmakarna i stället för tillsättandet av en folkvald regering.
Utskottets ställningstagande
Frågan har även behandlats i betänkandet om Sveriges samlade politik för internationell militär och civil krishantering (skr. 2016/17:196, bet. 2017/18:UU8). Där framhålls att Sveriges deltagande i internationell krishantering bl.a. bidrar till att upprätthålla och stärka den regelbaserade världsordningen. För att bygga säkerhet behöver vi använda hela bredden av våra säkerhetspolitiska instrument som diplomati, medling, konfliktförebyggande och förtroendeskapande åtgärder samt nationell civil, polisiär och militär förmåga. Utgångspunkten för Sveriges engagemang är att säkerhet byggs bäst i samverkan och i partnerskap med andra. I en tid av allt fler gränsöverskridande hot och nära samband mellan inre och yttre säkerhet är detta än viktigare. Sveriges deltagande i fredsfrämjande insatser är också viktigt för vår nationella säkerhet och vår försvarsförmåga. Det är därmed viktigt för Sverige att vara en solidarisk, trovärdig och ansvarstagande partner i internationella krishanteringsinsatser som bygger säkerhet tillsammans med andra.
Utskottet delar regeringens uppfattning att ett fortsatt svenskt styrkebidrag till Takuba är en del av en strategisk helhet och en del av Sveriges mångsidiga engagemang i Mali, till stöd för ökad säkerhet och hållbar utveckling.
Utskottet påminner vidare om att 15 kap. 16 § regeringsformen anger att en svensk väpnad styrka får sändas till ett annat land om riksdagen medger det, om det medges i en lag som anger förutsättningarna för åtgärden eller om skyldigheten att vidta åtgärden följer av en internationell överenskommelse eller en förpliktelse som har godkänts av riksdagen. Utskottet vill, liksom vid tidigare beslut om deltagande i Takuba, understryka att denna demokratiska förankring är väsentlig för att uppnå ett starkt folkligt stöd för insatserna. Att riksdagen ger regeringen ett bemyndigande att sända svenska trupper på uppdrag utomlands är ett beslut som innebär ett betydande ansvar. Som tragiska erfarenheter visar kan man inte utesluta förluster av människoliv i samband med fredsfrämjande uppdrag och krishanteringsinsatser.
Utskottet noterar att det finns ett tydligt folkrättsligt mandat för den aktuella insatsen i Mali genom att ett svenskt deltagande svarar mot en inbjudan från Malis regering att delta i Task Force Takuba och bistå Malis säkerhetsstyrkor med att bekämpa väpnade terroristgrupper på Malis territorium. Det finns även en inbjudan från Nigers regering som möjliggör för styrkan att verka på Nigers territorium inom ramen för deltagandet i insatsen.
Utskottet vill, liksom i tidigare betänkanden, understryka att skydd av och respekt för folkrätten, inklusive de mänskliga rättigheterna och den internationella humanitära rätten, är centralt. Detta bör genomsyra agerandet i alla faser av planeringen och genomförandet av en insats.
Utskottet konstaterar att den politiska utvecklingen i Mali är mycket oroande. Den maliska regeringen har under hösten informerat om att de inte har kommit tillräckligt långt i sina förberedelser för att kunna hålla val den 27 februari 2022 såsom överenskommits i övergångsavtalet. Västafrikanska staters ekonomiska gemenskap (Economic Community of West African States, Ecowas) har sedan militärkuppen i augusti 2020 initierat en medlingsprocess med den maliska övergångsregimen för att uppnå en övergång till civilt styre. Vid Ecowas toppmöte den 7 november 2021 beklagade Ecowasländernas stats- och regeringschefer starkt frånvaron av en detaljerad tidtabell för de olika steg som krävs för att genomföra val den 27 februari 2022. Ecowas uppmanade den maliska övergångsregeringen att agera för en snabb återgång till efterlevnad av konstitutionen. Ecowas beslutade vid samma möte att införa sanktioner med omedelbar verkan mot individer och grupper vars agerande har haft negativa konsekvenser för genomförandet av den politiska övergången. Utskottet vill understryka vikten av att Malis övergångsregering genomför sin handlingsplan för genomförandet av övergångsperioden så att Mali kan återgå till ett folkvalt styre.
Utskottet konstaterar att det finns oroande uppgifter om att den maliska regeringen överväger att anlita den s.k. Wagnergruppen för militära ändamål. Enligt rapporter från Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) tillhandahåller den s.k. Wagnergruppen legosoldater till konflikter i olika delar av världen som t.ex. i Ukraina och Syrien. I Afrika har den s.k. Wagnergruppen varit involverad i väpnade konflikter i Centralafrikanska republiken, Moçambique, Libyen, Sudan och Kongo-Kinshasa.
Den s.k. Wagnergruppen beskrivs omväxlande som ett privat militärt företag med ryska kopplingar, en rysk paramilitär organisation och som en rysk halvstatlig statssäkerhetsstyrka. Dessa olika benämningar illustrerar svårigheterna med att rättsligt definiera denna gruppering. Enligt FN:s arbetsgrupp som hanterar människorättsfrågor när det gäller legosoldater gör oklarheten kring den s.k. Wagnergruppens rättsliga ställning det svårt att fastställa vilka lagar och vilken internationell rätt som gäller för denna gruppering. Utskottet konstaterar att icke-transparenta kontraktsförhållanden mellan grupperingar som Wagnergruppen och stater gör det möjligt för legosoldater att undkomma rättsligt ansvar och kringgå skyldigheter att följa internationell rätt och/eller nationell rätt i länder där de verkar. Bristen på transparens gör det svårare att utreda ansvar för människorättskränkningar, t.ex. vem eller vilka som kan ådömas ansvar och det försämrar därmed möjligheterna för utsatta att få rätt i domstol. Utskottet konstaterar i sammanhanget att en expertpanel utsedd av FN:s säkerhetsråd rapporterade i juni 2021 [S/2021/569] att ryska ”militära instruktörer” från den s.k. Wagnergruppen ska ha varit involverade i kränkningar av internationell humanitär rätt i Centralafrikanska republiken och att dessa kränkningar inbegrep urskillningslöst dödande av obeväpnade civila och summariska avrättningar av individer som påstås tillhöra beväpnade grupper. Utskottet noterar att den tyska försvarsministern Annegret Kramp-Karrenbauer har uttalat att ett maliskt samarbete med ryska legosoldater skulle få konsekvenser för det tyska deltagandet i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali, Minusma. Utskottet vill understryka att det är oacceptabelt att svenska militära styrkor skulle fortsätta verka i Mali för det fall den maliska regeringen skulle anlita legosoldater såsom den s.k. Wagnergruppen.
Utskottet noterar att EU:s utrikesministrar vid utrikesrådet den 15 november 2021 diskuterade den försämrade situationen i Mali. Utrikesministrarna kom överens om att upprätta ett ramverk för sanktioner mot de individer som motsätter sig övergången till ett demokratiskt styre. Utrikesministrarna kom även vid samma möte överens om att inrätta sanktioner mot medlemmar av den s.k. Wagnergruppen.
Utskottet delar regeringens uppfattning att det under försämrade säkerhetsvillkor kan uppstå behov av snabba förstärkningar av den svenska insatsen. Av det skälet är det viktigt att det på förhand finns en marginal som riksdagen har beslutat om och som kan tas i anspråk för räddnings-, förstärknings- och evakueringsinsatser. Denna marginal ska dock inte vara större än vad som är nödvändigt i varje enskilt fall. Utskottet förutsätter att riksdagen får information genom de berörda utskotten eller i kammaren i anslutning till att en beslutad marginal för en förstärknings- eller evakueringsinsats tas i anspråk.
Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att riksdagen bifaller propositionen. Utskottet förordar därmed att regeringen ställer en svensk väpnad styrka bestående av högst 250 personer till förfogande t.o.m. den 31 december 2022 för att på malisk och nigerisk inbjudan delta i insatsen Task Force Takuba i Mali och Niger.
Med hänvisning till det ovan anförda avstyrker utskottet motionerna 2021/22:4256 yrkande 2, 2021/22:4259, 2021/22:4263 och 2021/22:4267 yrkandena 1 och 2.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motioner om avveckling av svenskt deltagande i Takuba.
Jämför reservation 5 (SD).
Propositionen
Enligt propositionen kommer den svenska truppen att vara operativ fram till mitten av februari 2022. Därefter kommer insatsen successivt att inleda hemtagning av personal och materiel.
Under resterande delen av året planerar Sverige att delta med stabspersonal och under den senare delen av året även bidra med en militär enhet med avancerad sjukvårdsförmåga. Den exakta perioden för det senare bidraget ska överenskommas med Frankrike.
Motionerna
I kommittémotionerna 2020/21:649 av Björn Söder m.fl. (SD) yrkande 9 och 2021/22:2571 av Björn Söder m.fl. (SD) yrkande 8 anförs att regeringen bör avsluta det svenska deltagandet i Task Force Takuba i Mali. I kommittémotion 2021/22:4256 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 1 anförs att avvecklingen av den svenska väpnade styrkan i Task Force Takuba ska vara genomförd senast den 31 december 2022. Sverige behöver fokusera på återuppbyggnaden av totalförsvaret och därför sätta en bortre gräns för vårt militära engagemang i Task Force Takuba.
Utskottets ställningstagande
I det föregående avsnittet har utskottet tillstyrkt regeringens proposition och därmed tagit ställning för att Sverige ska fortsätta ställa en väpnad styrka till förfogande för deltagande i Task Force Takuba till utgången av 2022.
Utskottet vill i sammanhanget påminna om att regeringen i proposition 2020/21:30 Totalförsvaret 2021–2025 uttryckte att deltagandet i internationella militära insatser bör utgå från de resurser och förmågor som utvecklas inom ramen för Försvarsmaktens förmåga att försvara Sverige mot väpnat angrepp. Försvarsberedningen anförde att svenskt deltagande i internationella militära insatser under nästa försvarsbeslutsperiod måste övervägas noga och utifrån en bred analys. En sådan analys måste innefatta utrikes- och säkerhetspolitiska avvägningar, inklusive insatsernas roll i Sveriges internationella försvarssamarbeten. En bedömning måste också göras av var och i vilka konstellationer Sverige kan göra störst nytta med de begränsade resurser som kommer att kunna ställas till förfogande under denna period. I varje enskilt fall bör noggranna bedömningar göras av kostnader och de sammantagna konsekvenserna för Försvarsmaktens nationella förmåga och möjligheter att genomföra planerad tillväxt. Utskottet utgår från att regeringen i sina överväganden om eventuella fortsatta bidrag till Takuba beaktar hur Sveriges begränsade resurser används på bästa sätt.
Utskottet konstaterar att regeringens avsikt är att den svenska truppen ska vara operativ fram till mitten av februari 2022 för att sedan successivt inleda hemtagning av personal och materiel.
Utskottet föreslår med hänvisning till ovan anförda att riksdagen avslår motionerna 2020/21:649 yrkande 9, 2021/22:2571 yrkande 8 och 2021/22:4256 yrkande 1.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motioner om förhållningssätt till svenskt deltagande i Takuba.
Jämför reservation 6 (M).
Propositionen
Enligt propositionen har Frankrike kommunicerat att de i samråd med andra deltagande länder avser att se över operation Barkhanes organisation och struktur. Frankrike avser att över tid halvera den militära närvaron till i storleksordningen 2 500 personer. Inrättandet av den internationella specialförbandsinsatsen Task Force Takuba är ett led i denna översyn. Regeringen för en kontinuerlig dialog med Frankrike och andra berörda länder om det vidare engagemanget och hur dess utformning kommer att se ut.
Enligt propositionen avser regeringen hålla berörda riksdagsutskott informerade om utvecklingen av eventuellt ändrad verksamhet med hänsyn till det oförutsägbara läget vad gäller insatsen Takubas framtida utveckling och närvaro på grund av Operation Barkhanes omstrukturering.
I ljuset av det breda och långsiktiga svenska engagemanget i Mali avser regeringen vid lämpligt tillfälle ta initiativ till en utvärdering av Sveriges samlade engagemang i Mali. Regeringen konstaterar vidare att Sveriges bidrag till Task Force Takuba måste utvärderas utifrån en helhetsbedömning. Sveriges politiska, utvecklingspolitiska och humanitära engagemang på andra områden, samt utvecklingen i sin helhet inom ramen för det internationella samfundets engagemang i Mali måste vägas in i resultatutvärderingen.
Motionerna
I kommittémotion 2021/22:4265 av Hans Wallmark m.fl. (M) yrkande 1 anförs att regeringen bör ha en nära dialog med Frankrike kring utveckling och avveckling av svenska insatser i Mali. I samma motion yrkande 2 anförs att det behövs en tydligare redovisning av syfte, mål och ramar samt uppföljning av den svenska militära insatsen i Mali. Det behövs en tydligare redovisning från regeringen till riksdagen när Sverige förlänger en insats kring vad de långsiktiga målen för insatsen är, vilka resurser som avses användas och hur uppföljning av effekt och måluppfyllnad kan uppnås.
Utskottets ställningstagande
De nationella målsättningarna för det svenska militära bidraget till Task Force Takuba är att på ett övergripande plan bidra till att stötta maliska och internationella partner i arbetet för ökad säkerhet i Mali och Sahel. Sveriges deltagande i Task Force Takuba har även målsättningen att bidra till att bygga den operativa förmågan hos nationella förband och staber. Vidare ska Sveriges styrkebidrag bidra till stärkta försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten med Frankrike och andra länder som deltar i insatsen. Utskottet understryker vikten av att Sverige för en kontinuerlig dialog med Frankrike och andra berörda länder om engagemanget i Task Force Takuba och om utformningen av Sveriges bidrag.
Utskottet vill framhålla vikten av nationella mål för att möjliggöra löpande uppföljning. Samtidigt bör de nationella målen för en internationell fredsbevarande insats vara förenliga med det övergripande mandat som den internationella insatsen har, och det är av stor vikt att eventuella nationella målsättningar inte konkurrerar med insatsens samlade målsättningar.
Enligt utskottets uppfattning bör insatserna i möjligaste mån utformas som en integrerad och samlad del av svensk politik. De möjligheter till synergier som finns mellan bistånds- och utvecklingsåtgärder, diplomati, politik samt militär närvaro måste alltid tillvaratas.
Utskottet vill understryka att systematisk återrapportering och erfarenhetsinhämtning är centralt för att kunna dra lärdomar av Sveriges bidrag till internationella insatser. Detta är nödvändigt för att förankra insatserna hos det svenska folket och möjliggöra en rationell styrning av insatserna. Vikten av uppföljning och utvärdering har också betonats i samband med riksdagens behandling av regeringens skrivelse om Sveriges samlade politik för internationell civil och militär krishantering (skr. 2016/17:196, bet. 2017/18:UU8, rskr. 2017/18:48).
Riksdagen har vid ett antal tillfällen genom tillkännagivanden understrukit vikten av att utvärdera internationella militära insatser mot uppföljningsbara mål. Utskottet noterar att även Försvarsberedningen anser att resultaten av internationella insatser, såväl i insatsområdet som för Försvarsmakten, bör följas upp på ett mer systematiskt och heltäckande sätt än i dag. Regeringen framhöll i totalförsvarspropositionen (2020/21:30) att även om det är svårt att mäta de direkta resultaten och specifika effekterna av ett svenskt bidrag så är det möjligt att sätta upp mål för Sveriges nationella engagemang i internationella insatser ur ett utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiskt perspektiv och utvärdera svenska bidrag i förhållande till dessa mål.
Mot den bakgrunden välkomnar utskottet att regeringen enligt propositionen avser att ta initiativ till en utvärdering av Sveriges samlade engagemang i Mali. Detta inbegriper även att Sveriges bidrag till Task Force Takuba måste utvärderas utifrån en helhetsbedömning. Sveriges politiska, utvecklingspolitiska och humanitära engagemang på andra områden samt utvecklingen i sin helhet inom ramen för det internationella samfundets engagemang i Mali ska vägas in i resultatutvärderingen. Utskottet förutsätter att en sådan utvärdering redovisas för riksdagen på lämpligt sätt.
Regeringen och företrädare för Försvarsmakten har under det gångna året informerat om Sveriges deltagande i internationella insatser i Mali vid parallella sammanträden i utrikesutskottet och försvarsutskottet den 21 januari, den 22 april och den 8 juni.
Utskottet välkomnar regeringens beredskap att hålla berörda riksdagsutskott informerade om utvecklingen av eventuell ändrad verksamhet med hänsyn till det oförutsägbara läget vad gäller insatsens framtida utveckling och närvaro på grund av Operation Barkhanes omstrukturering. Utskottet ser att det finns ett behov av att regeringen informerar berörda utskott regelbundet om läget för militära insatser utomlands så att riksdagen kan följa utvecklingen för de insatser som riksdagen har gett sitt godkännande för enligt 15 kap. 16 § regeringsformen. Enligt sammansatta utrikes- och försvarsutskottet behöver situationen i Mali analyseras löpande utifrån den osäkra, komplexa och oförutsägbara utvecklingen. Utskottet noterar också den samordning som sker inom Sahel-koalitionen som en viktig bas för framtida analys och agerande.
Det behöver finnas en beredskap för de konsekvenser som slutsatserna av denna analys kan få för det svenska bidraget. Mot denna bakgrund anser utskottet att regeringen utan dröjsmål och utan anmodan ska informera utrikesutskottet om läget för de militära insatserna i Mali när läget motiverar det, eller minst en gång per kvartal. Informationen bör bl.a. omfatta insatsens utformning, eventuellt förändrade förutsättningar för insatsen och insatsens bidrag till måluppfyllandet. I den mån regeringens dialog med den franska ledningen för insatsen rör ovannämnda frågor ska det även redogöras för innehållet i denna dialog.
Om förutsättningarna för insatsen skulle förändras plötsligt, exempelvis genom att Malis regering ingår samarbete med den s.k. Wagnergruppen, måste regeringen återkomma till riksdagen eller genom berörda utskott för information om regeringens genomförande av riksdagens beslut om mandat för insatsen. Ett samarbete mellan Mali och Wagnergruppen skulle få avgörande konsekvenser för Sveriges militära insatser i Mali.
Med hänvisning till det ovan anförda avstyrker utskottet motionerna 2021/22:4265 yrkandena 1 och 2.
|
1. |
Fortsatt svenskt deltagande i militär insats för stärkt säkerhet i Mali m.m., punkt 1 (SD) |
av Per Söderlund (SD), Björn Söder (SD) och Mats Nordberg (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen medger att regeringen ställer en svensk väpnad styrka bestående av högst 250 personer till förfogande t.o.m. den 31 december 2022 för att på malisk och nigerisk inbjudan delta i insatsen Task Force Takuba i Mali och Niger, under förutsättning att den maliska regeringen inte inleder samarbete med legosoldater.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:4256 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 2,
bifaller delvis proposition 2021/22:10 och motion
2021/22:4267 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 2 och
avslår motionerna
2021/22:4259 av Hanna Gunnarsson m.fl. (V),
2021/22:4263 av Joar Forssell m.fl. (L) och
2021/22:4267 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 1.
Ställningstagande
Uppgifter om att Malis ledning överväger samverkan med legosoldater är mycket oroande. Vi anser att det är oacceptabelt om Malis ledning skulle inleda samarbete med legosoldater och att detta i så fall måste leda till att den svenska väpnade styrkan som har ställts till Takubas förfogande omedelbart dras tillbaka.
|
2. |
Fortsatt svenskt deltagande i militär insats för stärkt säkerhet i Mali m.m., punkt 1 (C) |
av Kerstin Lundgren (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen medger att regeringen ställer en svensk väpnad styrka bestående av högst 250 personer till förfogande t.o.m. den 31 december 2022 för att på malisk och nigerisk inbjudan delta i insatsen Task Force Takuba i Mali och Niger, under förutsättning att demokratiska val hålls i enlighet med övergångsavtalet och under förutsättning att den maliska regeringen inte anlitar den s.k. Wagnergruppen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:4267 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkandena 1 och 2,
bifaller delvis proposition 2021/22:10 och motion
2021/22:4256 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 2 och
avslår motionerna
2021/22:4259 av Hanna Gunnarsson m.fl. (V) och
2021/22:4263 av Joar Forssell m.fl. (L).
Ställningstagande
Att Sverige deltar i internationella insatser för att bygga säkerhet och bidra till internationell fred och stabilitet är en viktig grundbult i svensk utrikespolitik. Sverige ska kunna delta i internationella insatser trots att försvaret nu återetableras nationellt. Det är också bra för vår nationella försvarsförmåga att delta i skarpa insatser utomlands.
Enligt uppgifter saknas planering för att genomföra valet i Mali i februari 2022 såsom det var överenskommet i övergångsavtalet. Om val inte äger rum, anser vi att Sverige behöver tänka om kring sitt bidrag till och sin målsättning för deltagande i Takuba. Sverige riskerar annars att hamna i en situation där vi med militär makt stöder de militära kuppmakarna i stället för genomförandet av ett demokratiskt val.
Sverige behöver både ha en tydlig exitstrategi och en bättre omställningsförmåga om läget inte utvecklas som planerat i Mali. När läget på marken förändras, behöver även mål, syfte och omfattning av en militär insats anpassas.
Det finns information om att den maliska övergångsregeringen har planer på att anlita ryska legosoldater från den s.k. Wagnergruppen. Om det sker, måste Sverige lämna Takuba-insatsen i Mali med skyndsamhet. Vi ser det som en röd linje. Vi anser inte att regeringen är tillräckligt tydlig i propositionen om konsekvenserna för det svenska deltagandet.
|
3. |
Fortsatt svenskt deltagande i militär insats för stärkt säkerhet i Mali m.m., punkt 1 (V) |
av Hanna Gunnarsson (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:4259 av Hanna Gunnarsson m.fl. (V) och
avslår proposition 2021/22:10 och motionerna
2021/22:4256 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 2,
2021/22:4263 av Joar Forssell m.fl. (L) och
2021/22:4267 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkandena 1 och 2.
Ställningstagande
Alla beslut om att använda militärt våld som en sista utväg för att skydda freden och de mänskliga rättigheterna ska ske på FN:s uppdrag eller annan folkrättslig grund. Mitt partis önskan är att det är enbart FN som ska genomföra internationella insatser och att FN ska ha den kapacitet som behövs för att på egen hand genomföra internationella militära insatser. Jag anser inte att internationella militära insatser bör ledas av enskilda länder eftersom internationell säkerhet är ett gemensamt ansvar för världssamfundet. Därför anser jag att Sverige inte ska delta i en insats i Mali som är parallell till den som FN genomför. Jag yrkar avslag på regeringens proposition 2021/22:10.
|
4. |
Fortsatt svenskt deltagande i militär insats för stärkt säkerhet i Mali m.m., punkt 1 (L) |
av Maria Nilsson (L).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen medger att regeringen ställer en svensk väpnad styrka bestående av högst 250 personer till förfogande t.o.m. den 31 mars 2022 för att på malisk och nigerisk inbjudan delta i insatsen Task Force Takuba i Mali och Niger.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:4263 av Joar Forssell m.fl. (L),
bifaller delvis proposition 2021/22:10 och avslår motionerna
2021/22:4256 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 2,
2021/22:4259 av Hanna Gunnarsson m.fl. (V) och
2021/22:4267 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkandena 1 och 2.
Ställningstagande
Mali behöver stabiliseringsinsatser, skydd av civila, främjande av mänskliga rättigheter, humanitär verksamhet och stöd till den politiska övergångsprocessen, inklusive genomförande av demokratiska val.
Men trots en långvarig och omfattande utländsk truppnärvaro går utvecklingen i Mali åt fel håll. Den nuvarande regimen, som alltmer framstår som en militärjunta, visar inga tecken på att vilja genomföra ett demokratiskt val. Det pågår en oavbruten försämring av säkerhetsläget i landet. Frankrikes engagemang för Mali framstår som alltmer osäkert. Enligt uppgifter planerar maliska regeringen att anlita den s.k. Wagnergruppen.
Mot bakgrund av ovan nämnda omständigheter och utifrån att svenska soldater aldrig ska riskera att stå sida vid sida med ryska legosoldater anser jag att det svenska bidraget till Takuba bör vara avvecklat senast vid utgången av mars 2022.
|
5. |
av Per Söderlund (SD), Björn Söder (SD) och Mats Nordberg (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:4256 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 1 och
avslår motionerna
2020/21:649 av Björn Söder m.fl. (SD) yrkande 9 och
2021/22:2571 av Björn Söder m.fl. (SD) yrkande 8.
Ställningstagande
Ett svenskt bidrag till Takuba kan, såsom regeringen anför, bidra till att bygga viss förmåga hos nationella svenska förband och staber genom att ge tjänstgörande personal erfarenheter av att tjänstgöra i en internationell kontext. Genom arbetet i en multinationell insats främjas interoperabilitet och förståelse för metoder, procedurer och arbetssätt.
Det säkerhetspolitiska läget i vårt närområde är dock det sämsta sedan det kalla krigets dagar. Vi anser därför att Sverige i nuläget behöver fokusera på uppbyggnaden av det militära och civila försvaret, på vår egen försvarsförmåga och på utbildning av nya officerare. På många håll inom Försvarsmakten efterfrågas ett andrum från internationella insatser för att i stället kunna fokusera på det nationella försvaret. Vi anser att de avsatta medlen (högst 170 miljoner kronor) för Takubainsatsen i stället bör användas för uppbyggnad av det svenska försvaret. Vi föreslår därför att den svenska väpnade styrkan i Takuba ska vara helt avvecklad till den 31 december 2022.
|
6. |
Förhållningssätt till svenskt deltagande i Takuba, punkt 3 (M) |
av Hans Wallmark (M), Pål Jonson (M), Jörgen Berglund (M) och Hans Rothenberg (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:4265 av Hans Wallmark m.fl. (M) yrkandena 1 och 2.
Ställningstagande
Sveriges engagemang i Mali aktualiserar behovet av att ha tydliga mål, ramar och uppföljning för en internationell insats. Inför riksdagens beslut om förlängning av Takubainsatsen behövs en tydligare redovisning från regeringen till riksdagen kring vad de långsiktiga målen för insatsen är, vilka resurser som avses användas och hur uppföljning av effekt och måluppfyllnad ska ske. Det gäller att skapa de bästa förutsättningarna för insatsen, men även att insatsens målsättningar ska stämma överens med svenska intressen och värderingar, att insatsen tydligt ska stärka det nationella försvarets operativa förmåga och att den kan ge ett mervärde för svenska försvarspolitiska samarbeten med andra länder.
Vi vill särskilt understryka betydelsen av att avvecklingen av den svenska Takubainsatsen sker i nära dialog med Frankrike. Frankrike är en nyckelspelare i Mali och bär ett tungt ansvar för säkerheten i hela Sahelregionen. Sveriges relation till Frankrike präglas av den centrala roll som Frankrike har inom EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik. Relationen har fördjupats genom vårt deltagande i task Force Takuba och det franskledda försvarssamarbetet European Intervention Initiative. Utfallet av det franska presidentvalet under våren 2022 kan påverka det franska bidraget till Takuba. Det är därför viktigt att Sverige har en nära dialog med den franska regeringen under denna period för att försäkra sig om Frankrikes fortsatta engagemang i Mali.
Det finns information om att den maliska regeringen ska anlita Wagnergruppen. Om den maliska regeringen skulle anlita denna grupp måste det få avgörande konsekvenser för det svenska militära bidraget till Mali. Sverige kan under inga omständigheter samverka med den s.k. Wagnergruppen.
|
Fortsatt svenskt deltagande i militär insats för stärkt säkerhet i Mali m.m., punkt 1 (KD) |
Lars Adaktusson (KD) anför:
Jag delar Försvarsmaktens bedömning att Sveriges bidrag till den internationella insatsen i Mali (Takuba) har varit värdefull. Den svenska styrkan har bidragit till relativ stabilitet, skydd av civilbefolkningen och konkret begränsat de islamistiska rörelsernas framfart och inflytande. Försvarsmaktens personal har agerat under svåra omständigheter och samverkat med andra länders specialförband inom ramen för Task Force Takuba under 2021.
Sahelregionen är det område i världen där våldsbejakande islamism växer snabbast. Terrorgrupper som Islamiska staten, al-Qaida och Boko Haram är alla verksamma här och gör anspråk på politisk makt. Utöver Mali pågår våldsamma strider i länder som Niger, Burkina Faso, Nigeria, Tchad, Kamerun, Somalia och Egypten. I många fall rör det sig om en kombination av etniska och religiöst betingade konflikter. Vi måste ta hotet om att Mali inom kort kan falla offer för ett islamistiskt styre på stort allvar.
Mot bakgrund av den allvarliga utvecklingen är det min mening att EU och USA behöver stärka såväl sitt biståndsarbete som pågående militära insatser för att stödja de afrikanska länderna i kampen mot islamistisk extremism och terror. Båda dessa ben behövs. Att Europa nu trappar ned sitt engagemang i norra Afrika riskerar att förvärra säkerhetsläget ytterligare. Vi måste vara beredda att göra mer för Afrika, även om arbetet inte leder till snabb framgång. Länder som Spanien, Italien och Tyskland har redan utarbetade säkerhetspolitiska strategier för Afrika på plats. Sverige kan ta efter detta arbete genom att markera vår avsikt och driva den gentemot EU.
De militärkupper som genomförts i Mali i augusti 2020 och maj 2021 har medfört att de redan på förhand svåra förutsättningarna för Task Force Takuba att verka i landet nu avsevärt försämrats. På samma sätt måste uppgifterna om förhandlingar mellan den maliska militärjuntan och ryska Wagnergruppen leda till konsekvenser.
Mitt parti eftersträvar en bred parlamentarisk uppslutning om villkoren och framtiden för Sveriges internationella insatser. Därför accepterar jag den nuvarande avvecklingstakten för det svenska deltagandet i Task Force Takuba. Samtidigt håller jag dörren öppen för att stödja en förlängning av den svenska militära närvaron i Mali om säkerhetsläget eller andra omständigheter och förhållanden kräver det. Lärdomarna från Irak och Afghanistan borde vara att inte ge terrorgrupper tillfälle att använda en sådan tidsplan till sin fördel. Tillbakadragandet av den svenska insatsen från Task Force Takuba i Mali behöver ske under ordnade former, utifrån en noggrann planering och en väl förankrad exitstrategi i nära dialog med Frankrike.
Det svenska stödet till Afghanistan har gjort skillnad, inte minst för alla de flickor som kunnat återvända till skolan. Sättet som avvecklingen av den insatsen skedde på riskerar emellertid att göra allt det goda arbete som genomförts ogjort. Därför måste regeringen säkerställa att de misstag som begicks i samband med avvecklingen i Afghanistan inte upprepas i Mali.
I debatten har framförts att den här typen av insatser skulle dränera Försvarsmakten på medel, materiel och personal. Jag delar inte den uppfattningen, utan delar Försvarsmaktens bedömning att deltagandet i Takuba leder till en förstärkt försvarsförmåga på hemmaplan. De befäl som tjänstgjort i Mali kommer hem som bättre militära chefer. Som med alla utlandsinsatser är det viktigt att uppdraget utvärderas under såväl som efter genomförd insats, särskilt vad gäller personalförsörjning, resurser och behov.
För närvarande är insatserna i Mali tillsammans den största internationella insats som Sverige deltar i. Den nära förestående avvecklingen av Sveriges militära närvaro i Mali innebär att Försvarsmakten inte längre deltar i större utlandsuppdrag. Jag vill att Sverige åtar sig att delta i fler internationella insatser. Särskilt angeläget är det att vi tillvaratar möjligheten att delta i insatser under Natos ledning.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Riksdagen medger att regeringen ställer en svensk väpnad styrka bestående av högst 250 personer till förfogande för att på malisk och nigerisk inbjudan delta i insatsen Task Force Takuba i Mali och Niger till och med 31 december 2022.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avvecklingen av den svenska väpnade styrkan i Task Force Takuba ska vara genomförd senast den 31 december 2022 och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i det fall den maliska ledningen skulle göra verklighet av samarbete med legosoldater, ska det svenska deltagandet i insatsen Task Force Takuba omedelbart avslutas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen avslår proposition 2021/22:10 Fortsatt svenskt deltagande i militär insats för stärkt säkerhet i Mali.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Task Force Takuba och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en nära dialog med Frankrike kring utveckling och avveckling av svenska insatser i Mali och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en tydligare redovisning av syfte, mål och ramar för samt uppföljning av den svenska militära insatsen i Mali och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska pröva mandatet för sitt militära bidrag till Mali om demokratiska val inte hålls och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige med snabbhet ska lämna Task Force Takuba om maliska regeringen kontrakterar Wagnergruppen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Motion från allmänna motionstiden 2020/21
9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avsluta det svenska deltagandet i Task Force Takuba i Mali och tillkännager detta för regeringen.
Motion från allmänna motionstiden 2021/22
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avsluta det svenska deltagandet i Task Force Takuba i Mali och tillkännager detta för regeringen.