|
Skatteutskottets betänkande
|
Ändring i skatteavtalet mellan Sverige samt Storbritannien och Nordirland
Sammanfattning
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till protokoll om ändring i avtalet mellan Konungariket Sverige och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland för undvikande av dubbelbeskattning och förhindrande av skatteflykt beträffande skatter på inkomst och på kapitalvinst samt regeringens förslag till lag om ändring i lagen om skatteavtal mellan Sverige samt Storbritannien och Nordirland
Ändringen innebär att avtalet, i den lydelse som det fått genom ändringsprotokollet den 23 februari 2021, ska gälla som lag i Sverige. Genom protokollet införs de ändringar i skatteavtalet mellan Sverige samt Storbritannien och Nordirland som följer av den multilaterala konvention som Sverige undertecknade den 7 juni 2017. Detta innebär bl.a. att de minimistandarder på skatteavtalsområdet som tagits fram inom ramen för OECD och G20:s s.k. BEPS-projekt för att motverka skattebaserosion och flyttning av vinster (Base Erosion and Profit Shifting) införs i skatteavtalet.
De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den dag som regeringen bestämmer.
Behandlade förslag
Proposition 2021/22:4 Ändring i skatteavtalet mellan Sverige samt Storbritannien och Nordirland.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Propositionens huvudsakliga innehåll
Ändring i skatteavtalet mellan Sverige samt Storbritannien och Nordirland
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
Ändring i skatteavtalet mellan Sverige samt Storbritannien och Nordirland |
Riksdagen
a) godkänner protokollet undertecknat den 23 februari 2021 om ändring i avtalet mellan Konungariket Sverige och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland för undvikande av dubbelbeskattning och förhindrande av skatteflykt beträffande skatter på inkomst och på kapitalvinst,
b) antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2015:666) om skatteavtal mellan Sverige samt Storbritannien och Nordirland.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:4 punkterna 1 och 2.
Stockholm den 28 oktober 2021
På skatteutskottets vägnar
Jörgen Hellman
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jörgen Hellman (S), Per Åsling (C), Niklas Wykman (M), Helena Bouveng (M), Eric Westroth (SD), Sultan Kayhan (S), Boriana Åberg (M), David Lång (SD), Patrik Lundqvist (S), Hampus Hagman (KD), Anna Vikström (S), Gulan Avci (L), Anne Oskarsson (SD), Kjell Jansson (M), Hanna Gunnarsson (V), Marie Granlund (S) och Margareta Fransson (MP).
Ärendet och dess beredning
Bakgrund
Det nu gällande skatteavtalet mellan Sverige och Storbritannien undertecknades den 26 mars 2015. Avtalet är införlivat i svensk rätt genom lagen (2015:666) om skatteavtal mellan Sverige samt Storbritannien och Nordirland.
Under perioden 2013–2015 deltog båda länderna i arbetet med det projekt för att motverka skattebaserosion och flyttning av vinster, det s.k. BEPS-projektet (Base Erosion and Profit Shifting), som leddes av Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och G20-länderna. I oktober 2015 publicerades 13 rapporter (som avsåg 15 åtgärdsområden) och ett sammanfattande dokument som tillsammans utgör det s.k. BEPS-paketet. Såväl OECD- som G20-länderna har godkänt BEPS-paketet. Ett utfall av det arbetet blev ett antal minimistandarder på skatteavtalsområdet, vilka har inarbetats i den modell som OECD rekommenderar för bilaterala skatteavtal (the OECD Model Tax Convention on Income and on Capital) i dess lydelse från den 21 november 2017 (OECD:s modellavtal).
Såväl Sverige som Storbritannien har undertecknat och ratificerat den multilaterala konventionen för att genomföra skatteavtalsrelaterade åtgärder samt angett skatteavtalet länderna emellan som ett avtal som omfattas av konventionen (se prop. 2017/18:61, bet. 2017/18:SkU22, rskr. 2017/18:276). I juni 2020 inleddes förhandlingar om att föra in de ändringar som följer av konventionen i det bilaterala skatteavtalet länderna emellan genom ett ändringsprotokoll. Detta innebär dels att skatteavtalsrelaterade minimistandarder för att motverka missbruk av skatteavtal samt för förbättrat förfarande för ömsesidig överenskommelse tas in i avtalet, dels att en ändring görs i bestämmelserna om skiljeförfarande. Ett utkast till protokoll om att ändra avtalet paraferades i oktober samma år.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslår regeringen att riksdagen godkänner ett protokoll undertecknat den 23 februari 2021 om ändring i avtalet från den 26 mars 2015 mellan Sverige samt Storbritannien och Nordirland för undvikande av dubbelbeskattning och förhindrande av skatteflykt beträffande skatter på inkomst och på kapitalvinst. Regeringen föreslår även att riksdagen antar en lag om ändring i lagen om skatteavtal mellan Sverige samt Storbritannien och Nordirland. Ändringen innebär att avtalet, i den lydelse som det fått genom ändringsprotokollet den 23 februari 2021, ska gälla som lag i Sverige. Genom protokollet införs de ändringar i skatteavtalet mellan Sverige samt Storbritannien och Nordirland som följer av den multilaterala konvention som Sverige undertecknade den 7 juni 2017 (se prop. 2017/18:61, bet. 2017/18:SkU22, rskr. 2017/18:276). Detta innebär bl.a. att de minimistandarder på skatteavtalsområdet som tagits fram inom ramen för OECD och G20:s projekt för att motverka skattebaserosion och flyttning av vinster (BEPS) införs i skatteavtalet.
De nya bestämmelserna träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.
Ändring i skatteavtalet mellan Sverige samt Storbritannien och Nordirland
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen godkänner det protokoll som undertecknades den 23 februari 2021 om ändring i avtalet mellan Konungariket Sverige och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland för undvikande av dubbelbeskattning och förhindrande av skatteflykt beträffande skatter på inkomst och på kapitalvinst och antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2015:666) om skatteavtal mellan Sverige samt Storbritannien och Nordirland.
Propositionen
I propositionen föreslår regeringen att riksdagen godkänner protokollet om ändring i avtalet mellan Konungariket Sverige samt Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland för undvikande av dubbelbeskattning och förhindrande av skatteflykt beträffande skatter på inkomst och på kapitalvinst och antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2015:666) om skatteavtal mellan Sverige samt Storbritannien och Nordirland.
Såväl Sverige som Storbritannien har undertecknat och ratificerat den multilaterala konventionen för att genomföra skatteavtalsrelaterade åtgärder som togs fram inom ramen för åtgärd 15 i BEPS-projektet (Multilaterala instrumentet - nedan konventionen). I samband med ratifikationen angav båda staterna att 2015 års skatteavtal ska omfattas av konventionen. De val och förbehåll som respektive stat har gjort i förhållande till konventionen innebär att de minimistandarder mot skatteavtalsmissbruk och för ett effektivare förfarande för ömsesidiga överenskommelser som har utarbetats inom ramen för åtgärderna 6 och 14 i BEPS-projektet införs i avtalet. I rapporten om BEPS-projektets åtgärd 14 återfinns även båda länderna bland de länder som åtog sig att införa bestämmelser om tvingande skiljeförfarande i sina skatteavtal. Därför tas nu konventionens bestämmelser om sådant skiljeförfarande in i det bilaterala skatteavtalet.
Efter bilaterala kontakter undertecknade Sverige och Storbritannien den 23 februari 2021 ett protokoll om ändring i skatteavtalet. Syftet med ändringsprotokollet är att, i enlighet med parternas respektive val och förbehåll i konventionen, föra in de minimistandarder som har utarbetats inom ramen för åtgärderna 6 respektive 14 i BEPS-projektet i skatteavtalet. Vidare anpassas tillämpningsområdet för skatteavtalets bestämmelser om skiljeförfarande till vad som följer av konventionen.
BEPS-projektets åtgärd 6 innehåller en minimistandard för att förhindra att skatteavtal används på ett sätt som inte är avsett (skatteavtalsmissbruk). Enligt minimistandarden ska det i skatteavtal uttryckligen anges att syftet med avtalet är att undanröja dubbelbeskattning, samtidigt som det inte ska skapa förutsättningar för icke-beskattning eller minskad skatt genom skatteflykt eller skatteundandragande. Detta syfte kommer till uttryck i ingressen till OECD:s modellavtal. Enligt åtgärd 6 ska även specifika avtalsbestämmelser som syftar till att förhindra skatteavtalsmissbruk tas in i skatteavtalen. Minimistandarden uppfylls genom att Sverige och Storbritannien har valt att införa en s.k. PPT-bestämmelse (principal purpose test). Bestämmelsen är en generell antimissbruksbestämmelse och innebär att en förmån enligt ett skatteavtal inte ska ges om ett av de huvudsakliga syftena med ett visst arrangemang eller en viss transaktion har varit att få denna avtalsförmån. Skatteavtalet innehåller redan bestämmelser motsvarande PPT-bestämmelsen för artiklarna om utdelning, ränta, royalty och annan inkomst. Ändringsprotokollet innebär att de befintliga bestämmelserna ersätts av en ny generell PPT-bestämmelse som omfattar hela skatteavtalet.
BEPS-projektets åtgärd 14 (tvistlösning) syftar till att effektivisera skatteavtalens förfarande för tvistlösning. Genom åtgärden fastslås en minimistandard för att lösa avtalsrelaterade tvister genom ömsesidig överenskommelse. Bestämmelser om tvistlösning genom ömsesidig överenskommelse finns redan i skatteavtalet mellan Sverige och Storbritannien. Den nya minimistandarden innebär att den som anser att beskattning skett i strid med avtalet kan vända sig till behörig myndighet i någon av de avtalsslutande staterna. Enligt den nuvarande lydelsen ska sökanden lämna en begäran till den behöriga myndigheten i sin hemviststat.
Utöver ändringarna med anledning av de överenskomna minimistandarderna från BEPS-projektet har Sverige och Storbritannien enats om att artikel 23 ändras så att ärenden om hänförande av kapital till fasta driftställen ska kunna hänskjutas till skiljeförfarande.
När det gäller ikraftträdande ska protokollet träda i kraft den 30:e dagen efter den dag då båda avtalsslutande staterna skriftligen har underrättat varandra om att de åtgärder som enligt respektive stats lagstiftning krävs för att protokollet ska träda i kraft har vidtagits. Det är således inte möjligt att nu avgöra vid vilken tidpunkt som ändringsprotokollet kommer att träda i kraft. I förslaget till lag föreskrivs därför i punkt 1 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna att lagen träder i kraft den dag som regeringen bestämmer. Enligt punkt 2 a i ikraftträdandebestämmelserna ska lagen därefter tillämpas i fråga om källskatter på belopp som betalas eller tillgodoförs den 1 januari det år som följer närmast efter den dag då lagen träder i kraft eller senare. I fråga om andra skatter på inkomst ska lagen enligt punkt 2 b tillämpas i fråga om skatt som påförs för beskattningsår som börjar den 1 januari det år som följer närmast efter den dag då lagen träder i kraft eller senare.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har inte något att invända mot regeringens förslag och tillstyrker därmed propositionen.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2021/22:4 Ändring i skatteavtalet mellan Sverige samt Storbritannien och Nordirland:
1.Riksdagen godkänner protokollet undertecknat den 23 februari 2021 om ändring i avtalet mellan Konungariket Sverige och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland för undvikande av dubbelbeskattning och förhindrande av skatteflykt beträffande skatter på inkomst och på kapitalvinst.
2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2015:666) om skatteavtal mellan Sverige samt Storbritannien och Nordirland.
Bilaga 2
