|
Skatteutskottets betänkande
|
Mervärdesskatt
Sammanfattning
Utskottet föreslår två tillkännagivanden till regeringen med anledning av motionsyrkanden som rör mervärdesskattereglerna vid omvandling av lokaler och kontor till bostäder samt undantaget för mervärdesskatteskyldighet vid interna tjänster.
• Regeringen bör utreda hur frågan om intern mervärdesskatt mellan föreningar i samma organisation kan lösas utan att orsaka snedvridning av konkurrensen i strid med EU-rätten och utan att öka risken för fusk med momssystemet. Utskottet anser att regeringen snabbt bör utreda denna fråga.
Utskottet föreslår att riksdagen avslår övriga motionsyrkanden som behandlas i betänkandet. Motionsyrkandena handlar om förändringar av skattesatser, utredningar av olika effekter och aspekter av mervärdesskatter samt olika undantag från skattskyldighet på mervärdesskatteområdet.
I betänkandet finns 14 reservationer (M, SD, C, KD, MP).
Behandlade förslag
Cirka 50 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2021/22.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Mervärdesskatt på interna tjänster
Mervärdesskattepliktig verksamhet vid fastighetsuthyrning
Omvandling av lokaler och kontor till bostäder
1.Skattesatser m.m., punkt 1 (M)
2.Skattesatser m.m., punkt 1 (SD)
3.Skattesatser m.m., punkt 1 (C)
4.Skattesatser m.m., punkt 1 (KD)
5.Skattesatser m.m., punkt 1 (MP)
6.Undantag från skattskyldighet, punkt 2 (M)
7.Undantag från skattskyldighet, punkt 2 (SD)
8.Undantag från skattskyldighet, punkt 2 (KD)
9.Mervärdesskattepliktig verksamhet vid fastighetsuthyrning, punkt 4 (SD)
10.Mervärdesskattepliktig verksamhet vid fastighetsuthyrning, punkt 4 (C)
11.Mervärdesskattepliktig verksamhet vid fastighetsuthyrning, punkt 4 (KD)
12.Övriga mervärdesskattefrågor, punkt 6 (M)
13.Övriga mervärdesskattefrågor, punkt 6 (C)
14.Övriga mervärdesskattefrågor, punkt 6 (KD)
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2021/22
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Skattesatser m.m. |
Riksdagen avslår motionerna
2021/22:55 av Angelika Bengtsson (SD),
2021/22:434 av Per Lodenius (C),
2021/22:473 av Michael Rubbestad (SD) yrkande 2,
2021/22:1211 av Anders Åkesson och Magnus Ek (båda C),
2021/22:1672 av Johan Hultberg (M) yrkande 1,
2021/22:1703 av Camilla Waltersson Grönvall (M),
2021/22:1844 av Sten Bergheden (M),
2021/22:2086 av Lars Püss och Åsa Coenraads (båda M),
2021/22:2193 av Margareta Cederfelt (M),
2021/22:2290 av Helena Gellerman (L),
2021/22:2449 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 8,
2021/22:2501 av Michael Rubbestad m.fl. (SD) yrkande 6,
2021/22:2690 av Laila Naraghi (S),
2021/22:2711 av Sten Bergheden (M) yrkande 2,
2021/22:2894 av Runar Filper (SD),
2021/22:3026 av Markus Wiechel (SD),
2021/22:3172 av Camilla Brodin (KD) yrkande 4,
2021/22:3350 av Sten Bergheden (M) yrkande 2,
2021/22:3366 av Viktor Wärnick m.fl. (M) yrkande 3,
2021/22:3374 av Viktor Wärnick m.fl. (M) yrkande 14,
2021/22:3526 av Catarina Deremar m.fl. (C) yrkande 10,
2021/22:3666 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 118,
2021/22:3954 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkandena 8 och 11,
2021/22:4162 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 2,
2021/22:4202 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 14 och
2021/22:4217 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 22.
Reservation 1 (M)
Reservation 2 (SD)
Reservation 3 (C)
Reservation 4 (KD)
Reservation 5 (MP)
|
2. |
Undantag från skattskyldighet |
Riksdagen avslår motionerna
2021/22:312 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkande 6,
2021/22:473 av Michael Rubbestad (SD) yrkande 1,
2021/22:1852 av Sten Bergheden (M),
2021/22:1973 av Sten Bergheden (M) yrkande 1,
2021/22:2008 av Elisabeth Björnsdotter Rahm och Ann-Britt Åsebol (båda M),
2021/22:2128 av Camilla Waltersson Grönvall (M),
2021/22:2515 av Alexandra Anstrell och Maria Stockhaus (båda M),
2021/22:3109 av Cecilia Widegren (M) yrkande 8,
2021/22:3368 av Viktor Wärnick m.fl. (M) yrkande 4,
2021/22:3809 av Per Ramhorn m.fl. (SD) yrkande 12,
2021/22:3879 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD) yrkande 74 och
2021/22:3954 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 9.
Reservation 6 (M)
Reservation 7 (SD)
Reservation 8 (KD)
|
3. |
Mervärdesskatt på interna tjänster |
Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen ska utreda hur frågan om intern moms mellan föreningar i samma organisation kan lösas utan att orsaka snedvridning av konkurrensen i strid med EU-rätten och utan att öka risken för fusk med momssystemet, och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2021/22:2288 av Malin Danielsson (L) och
2021/22:2593 av Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) yrkande 5.
|
4. |
Mervärdesskattepliktig verksamhet vid fastighetsuthyrning |
Riksdagen avslår motionerna
2021/22:3543 av Lars Beckman (M),
2021/22:3685 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 16,
2021/22:3954 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 10 och
2021/22:4222 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 4 i denna del.
Reservation 9 (SD)
Reservation 10 (C)
Reservation 11 (KD)
|
5. |
Omvandling av lokaler och kontor till bostäder |
Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att skyndsamt se över skattelagstiftningen i syfte att säkerställa att den inte i onödan minskar incitamenten att omvandla lokaler och kontor till bostäder och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:3708 av Carl-Oskar Bohlin m.fl. (M) yrkande 15 och
bifaller delvis motion
2021/22:4222 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 4 i denna del.
|
6. |
Övriga mervärdesskattefrågor |
Riksdagen avslår motionerna
2021/22:3312 av Jan Ericson (M),
2021/22:3637 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 6,
2021/22:3638 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 9,
2021/22:3685 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 17 och
2021/22:4217 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 4.
Reservation 12 (M)
Reservation 13 (C)
Reservation 14 (KD)
Stockholm den 5 april 2022
På skatteutskottets vägnar
Niklas Wykman
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Niklas Wykman (M), Helena Bouveng (M), Eric Westroth (SD), Ulla Andersson (V), Magnus Stuart (M), David Lång (SD), Patrik Lundqvist (S), Hampus Hagman (KD), Anna Vikström (S), Gulan Avci (L), Anne Oskarsson (SD), Kjell Jansson (M), Eva-Lena Jansson (S), Helena Vilhelmsson (C), Ola Möller (S), Anders Österberg (S) och Lorentz Tovatt (MP).
Under höstens behandling av statsbudgeten för 2022 ställde sig riksdagen bakom skattepolitikens inriktning och de förslag till ändringar på skatteområdet som lades fram i ett gemensamt förslag från Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna. Samtidigt avslog riksdagen de motioner som väckts under den allmänna motionstiden 2021/22 och som innehöll förslag om skatteändringar som borde prövas tillsammans med beslutet om fastställande av regeringens förslag till inkomstberäkning (prop. 2021/22:1, yttr. 2021/22:SkU1y, bet. 2021/22:FiU1, rskr. 2021/22:46).
I detta betänkande behandlar skatteutskottet de kvarvarande motionsyrkandena från den allmänna motionstiden 2021/22 om mervärdesskatt (moms). Motionsyrkandena återges i förteckningen över behandlade förslag, se bilagan. När det gäller de aktuella motionerna har motsvarande förslag i många fall behandlats under tidigare riksmöten, senast i betänkande 2020/21:SkU21.
Bakgrund
I budgetpropositionen för 2016 gjorde regeringen bedömningen att mervärdesskattelagen (1994:200), förkortad ML, borde ses över för att göra lagen mer överskådlig samt anpassa lagens regler och begrepp till rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (mervärdesskattedirektivet). Regeringen tillsatte under andra halvan av 2016 en utredning för att göra denna översyn av momssystemet. I direktiv 2016:58 skriver regeringen bl.a. följande:
En särskild utredare ska genomföra en författningsteknisk översyn av mervärdesskattelagstiftningen och föreslå en ny mervärdesskattelag. Översynen ska syfta till att förbättra mervärdesskattelagstiftningen genom att den får en tydligare struktur och blir mer överskådlig samt språkligt moderniserad. En särskild målsättning är att den föreslagna lagstiftningen i högre grad ska stå i överensstämmelse med mervärdesskattedirektivet särskilt med avseende på terminologi och struktur. Uppdraget ska redovisas senast den 1 april 2019.
Bakgrund
Mervärdesskatten infördes i Sverige den 1 januari 1969 och ersatte då den allmänna varuskatten. Mervärdesskatten är en allmän skatt på konsumtion av varor och tjänster. Skatten ska tas ut i varje led i produktions- och distributionskedjan. Den näringsidkare som omsätter en vara eller tjänst är normalt skyldig att betala in skatten och har också rätt till avdrag för skatten. Avsikten är att skatten ska föras framåt i kedjan för att till slut belasta konsumenten som därigenom indirekt kommer att bära skatten. Mervärdesskatten är en viktig inkomstkälla och den beräknas svara för ca 41 procent av statens skatteintäkter för år 2016. Det fanns 2015 ungefär en miljon företag som var registrerade till mervärdesskatt. Mervärdesskatten berör således ett stort antal företag och dessa genomför åtskilliga transaktioner av olika slag som omfattas av mervärdesbeskattningen. Reglerna om mervärdesskatt är i hög grad harmoniserade inom EU och de svenska reglerna har således i allt väsentligt sin motsvarighet i rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (mervärdesskattedirektivet). De svenska reglerna om mervärdesskatt finns framförallt i mervärdesskattelagen (1994:200) som trädde i kraft 1994.
Regeringen har höga ambitioner när det gäller tydlighet, enkelhet och förutsägbarhet i de regelverk som tillämpas för skatteuttag. Det gäller särskilt de skatteuttag som berör ett stort antal skattskyldiga eller skatteuttag som av olika skäl är särskilt viktiga. Ett led i det arbetet är att utveckla och modernisera mervärdesskattelagstiftningen. Av riktlinjerna för skattepolitiken framgår också att skattereglerna bör vara möjliga att förstå och att de inte bör leda till onödigt stora administrativa kostnader. En viktig princip som också följer av de skattepolitiska riktlinjerna är att regelverken ska vara hållbara i förhållande till EU (se vidare 2015 års ekonomiska vårproposition, prop. 2014/15:100 s. 104 f.)
Allmänt om behovet av översyn
För att mervärdesskatten ska behålla sin legitimitet är det viktigt att skattereglerna är förutsägbara och enkla att tillämpa och inte leder till onödigt stora administrativa kostnader för dem som tillämpar reglerna. Sedan mervärdesskattelagen trädde i kraft har ett nytt moderniserat mervärdesskattedirektiv beslutats. De svenska reglerna har också förändrats åtskilliga gånger och nya regler har tillkommit. Detta har ökat komplexiteten i lagstiftningen och gjort den svår att tillämpa. Det mervärdesskatterättsliga regelverket bör därför förenklas. Tydliga och enkla regler underlättar för företagen. Det bidrar till att stärka företagens konkurrenskraft. Som framgår av de skattepolitiska riktlinjerna ska dock nyttan av förenklingar alltid vägas mot behovet av att värna skatteintäkterna, åstadkomma rättvisa mellan skattskyldiga samt motverka skattefusk och skatteundandragande.
Den 4 oktober 2017 presenterade kommissionen ett förslag till det första steget i övergången till det slutgiltiga mervärdesskattesystemet som handlar om gränsöverskridande handel mellan företag (COM(2017) 569). En övergripande princip med det nya systemet är att inhemsk handel mellan företag ska beskattas på samma sätt som gränsöverskridande handel mellan företag. Det innebär bl.a. att beskattningen ska ske i det land där köparen finns (destinationslandsprincipen) och att mervärdesskatten ska redovisas och betalas av säljaren.
Enligt de nu gällande reglerna för gränsöverskridande varuhandel mellan företag är köparen skyldig att redovisa och betala mervärdesskatten på förvärvet. För att underlätta för företagen och myndigheterna vill kommissionen stegvis införa det slutgiltiga mervärdesskattesystemet för gränsöverskridande handel mellan företag. Förslaget från den 4 oktober 2017 innehöll förändringar i ett första steg. Kommissionen sa också att den skulle föreslå genomförandeåtgärder som ska utgöra grunden för utveckling av it-system som är nödvändig för att det nya mervärdesskattesystemet ska kunna börja tillämpas senast 2022. Det direktiv som rådet antog med anledning av förslaget från 2017 omfattade vissa materiella regler för att förbättra gällande momsregler, men det innehöll inte några artiklar om det slutgiltiga momssystemet.
Den 25 maj 2018 presenterade kommissionen ett förslag om mervärdesskatt vid gränsöverskridande handel som innebär det andra steget i införandet av det slutgiltiga mervärdesskattesystemet. Förslaget innebär förändrade regler för mervärdesskatt vid gränsöverskridande handel med varor mellan beskattningsbara personer inom EU. Förslaget ska säkerställa att beskattning ska ske i destinationslandet, dvs. köparens land. Vidare föreslås att det som huvudregel ska vara säljaren som ska redovisa och betala skatten i det land där köparen är etablerad. Om en köpare uppfyller kraven för att få status som en s.k. certifierad beskattningsbar person, ska dock denne vara ansvarig för att redovisa och betala skatten.
För att underlätta för säljaren i de fall denne är skattskyldig föreslås det att en enda kontaktpunkt (en s.k. one stop shop) för säljare som inte är etablerade i beskattningslandet ska införas. Säljaren ska enligt dessa regler kunna redovisa och betala skatten i det land där säljaren är etablerad. Säljaren behöver därmed endast vara registrerad till mervärdesskatt i en medlemsstat samt redovisa och betala mervärdesskatten för varorna till skattemyndigheten i den medlemsstaten. Det ska även vara möjligt att göra avdrag för ingående skatt genom denna enda kontaktpunkt.
Reglerna för mervärdesskatt vid e-handel mellan företag och konsumenter ändrades den 1 januari 2021. Ändringarna var en anpassning till EU:s e‑handelspaket för mervärdesskatt som skulle vara genomfört av samtliga medlemsländer den 1 januari 2021 (prop. 2019/20:122, bet. 2020/21:FiU1, rskr. 2020/21:63).
Kommissionen lämnade förslag om ändrade regler för mervärdesskattesatserna i januari 2018. Kommissionen konstaterar att det inte finns ett lika stort behov av harmoniserade skattesatser när varor och tjänster beskattas i det land där köparen är etablerad, dvs. resultatet av att destinationslandsprincipen tillämpas. En säljare gynnas då inte längre av att vara etablerad i en medlemsstat som tillämpar låga skattesatser. Det slutliga genomförandet av destinationsbaserad beskattning av tjänster ägde rum under 2015. Sedan dess har alla tillhandahållanden mellan företag och konsument (business-to-consumer, B2C) av telekommunikationstjänster, sändningstjänster och elektroniska tjänster beskattats på den plats där konsumenten har sin hemvist och inte längre där leverantören befinner sig. Detta ledde till att kommissionen i 2016 års handlingsplan för mervärdesskatt föreslog att man skulle ersätta nuvarande övergångsordning för beskattning av handeln mellan medlemsstaterna med ett slutgiltigt system som grundar sig på principen om beskattning i destinationsmedlemsstaten för att skapa ett stabilt gemensamt mervärdesskatteområde i Europa. Samtidigt tillkännagav kommissionen, som sagts ovan, att beskattning i destinationsmedlemsstaten gör det möjligt att ge medlemsstaterna ökad flexibilitet när det gäller att fastställa mervärdesskattesatser och att alla befintliga reducerade skattesatser, inklusive avvikelser, som lagligen tillämpas i medlemsstaterna bör behållas och kan göras tillgängliga för alla medlemsstater, och därigenom säkerställa lika behandling. Rådet, dvs. medlemsstaterna, välkomnade 2016 ett förslag om ökad flexibilitet så att medlemsstaterna får tillämpa samma reducerade skattesatser och nollskattesatser som förekommer i andra medlemsstater. Rådet betonade dock att det fortfarande krävs en tillräcklig nivå av harmonisering i EU, och att den lösning som antas ska beaktas på ett väl avvägt sätt för att undvika snedvridning av konkurrensen, höjda affärskostnader och negativa effekter på den inre marknadens funktion. Förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 2006/112/EG när det gäller mervärdesskattesatser (COM(2018) 20) presenterades den 18 januari 2018 av kommissionen. Förslaget som presenterades bygger på att alla medlemsstater i det tänkta slutgiltiga mervärdesskattesystemet för EU begränsas av samma regler och ges samma frihet att fastställa mervärdesskattesatser. Enligt de föreslagna harmoniserade och mindre restriktiva reglerna får medlemsstaterna tillämpa högst två reducerade skattesatser på minst 5 procent. För att göra det möjligt för medlemsstaterna att fortsätta att tillämpa befintliga skattesatser får de också tillämpa en reducerad skattesats för vilken inget minimum på 5 procent krävs och ett undantag med avdragsrätt för ingående mervärdesskatt, dvs. en nollskattesats som innebär att ingen moms debiteras på försäljning samtidigt som rätt till momsavdrag ges för kostnader. I stället för att utvidga den redan omfattande förteckningen över varor och tjänster enligt vilken reducerade skattesatser kan tillämpas, ersätts bilaga III med en negativ förteckning över varor och tjänster för vilka reducerade skattesatser inte kan tillämpas. Medlemsstaterna måste enligt förslaget ta hänsyn till att de reducerade skattesatser och undantag som tillämpas ska vara till fördel för slutkonsumenten och vara av allmänt intresse. Medlemsstaterna ska även säkerställa att den vägda genomsnittliga mervärdesskattesats som tillämpas alltid överstiger 12 procent.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om ändrade skattesatser på mervärdesskatteområdet.
Jämför reservation 1 (M), 2 (SD), 3 (C), 4 (KD) och 5 (MP).
Bakgrund
Mervärdesskatt ska betalas till staten vid en sådan omsättning inom landet av varor och tjänster som är skattepliktig och görs av en beskattningsbar person i denna egenskap. Mervärdesskatt ska också betalas vid skattepliktigt unionsinternt förvärv av varor som är lös egendom om inte omsättningen är gjord inom landet och vid import av varor som är skattepliktig. Mervärdesskattesatsen anges som en påläggsprocent, dvs. procentsatsen används för att räkna ut ett pålägg på beskattningsunderlaget före mervärdesskatt.
Huvudregeln är att mervärdesskatt tas ut med 25 procent. Härutöver finns det två reducerade skattesatser, 12 procent och 6 procent. De reducerade skattesatserna har följande tillämpningsområden:
– 12 procent: livsmedel, hotellrums- och campinguthyrning, konstnärs försäljning av egna konstverk, import av konstverk samt reparation av vissa varor, samlarföremål och antikviteter. Sedan den 1 januari 2012 tillämpas denna skattesats även på restaurang- och cateringtjänster.
– 6 procent: dagstidningar, tidskrifter och böcker, entré till konserter, teater samt opera- och balettföreställningar, djurparker, persontransporter, viss biblioteksverksamhet, viss museiverksamhet, upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, rätt till ljud- och bildupptagning och idrottsområdet. Sedan den 1 januari 2018 omfattas förevisning av naturområden utanför tätort samt av nationalparker, naturreservat, nationalstadsparker och Natura 2000-områden av skattesatsen 6 procent.
Artiklarna 93–105 i mervärdesskattedirektivet behandlar skattesatser. Av artiklarna 96–103 framgår vilka nivåer som gäller. I artikel 97 anges att normalskattesatsen inte får vara lägre än 15 procent och i artikel 98 att medlemsstaterna får tillämpa en eller två reducerade skattesatser, som enligt artikel 99 inte får vara lägre än 5 procent.
Av bilaga III i mervärdesskattedirektivet framgår på vilka omsättningar av varor och tjänster reducerade skattesatser får tillämpas.
Efter ett tillkännagivande från riksdagen våren 2002 (bet. 2001/02:SkU18, rskr. 2001/02:199) tillsatte regeringen en utredning med uppdrag att göra en översyn av tillämpningsområdet för de reducerade skattesatserna och undantagen från beskattning inom mervärdesskatteområdet – Mervärdesskattesatsutredningen (dir. 2002:141). Utredningen lämnade i juni 2005 delbetänkandet Enhetlig eller differentierad mervärdesskatt? (SOU 2005:57) med en rekommendation om att de nuvarande tre olika mervärdesskattesatserna 25, 12 och 6 procent ersätts med en enda enhetlig skattesats, som beräknades till 21,7 procent. I sitt slutbetänkande På väg mot en enhetlig mervärdesskatt (SOU 2006:90) presenterade Mervärdesskattesatsutredningen förslag om livsmedelsmomsen och ett antal korrigeringar av gränsdragningar m.m. inom ramen för dagens differentierade skattesatser. Som en följd av dessa förslag skulle också en sänkning av normalskattesatsen möjliggöras. Mervärdesskattesatsutredningens slutbetänkande har inte remissbehandlats.
Riksrevisionen har genomfört en granskning i syfte att undersöka den nedsatta livsmedelsmomsens kostnadseffektivitet genom att utvärdera dess pris- och fördelningseffekter (RiR 2018:25). Riksrevisionens rekommendation är att regeringen mot bakgrund av vad som anförts i granskningen om den nedsatta livsmedelsmomsens låga kostnadseffektivitet tar initiativ till att utreda nedsatt moms på livsmedel och avgöra om motivet alltjämt är att stödja barnfamiljer och låginkomsthushåll samt att i sådant fall överväga andra sätt att stödja dessa hushåll.
I budgetpropositionen för 2016 gjorde regeringen bedömningen att mervärdesskattelagen (1994:200), förkortad ML, borde ses över för att göra lagen mer överskådlig samt anpassa lagens regler och begrepp till mervärdesskattedirektivet. Regeringen tillsatte under andra halvan av 2016 en utredning för att göra denna översyn av momssystemet. Uppdraget slutredovisades den 1 juni 2020 i betänkandet SOU 2020:31 En ny mervärdesskattelag. Utredningen föreslår bl.a. en ny mervärdesskattelag, förkortad NML. För att NML ska få en tydligare struktur och bli mer överskådlig och användarvänlig, föreslår utredningen bl.a. att lagen delas upp i 24 kapitel som i huvudsak är disponerade i samma ordning som mervärdesskattedirektivets avdelningar och kapitel. I den nya lagen införs även bestämmelserna i lagen om särskilda ordningar för mervärdesskatt för distansförsäljning av varor och för tjänster samt vissa bestämmelser i lagen om frihet från skatt vid import, m.m. som endast avser mervärdesskatt. Vidare föreslås följdändringar i flera lagar.
Den nya lagen och övriga lagändringar föreslås träda i kraft den 1 januari 2023. Betänkandet har lagrådsremitterats och bereds för närvarande i Regeringskansliet.
Motionerna
Ett flertal motionärer föreslår förändringar av mervärdesskatten på kulturområdet.
I kommittémotion 2021/22:3366 av Viktor Wärnick m.fl. (M) yrkande 3 anför motionärerna att de ställer sig kritiska till höjningen av den s.k. biomomsen som 1 januari 2017 steg från 6 till 25 procent. Höjningen slår enligt dem hårt, speciellt mot biografer på små orter runt om i Sverige. Det bör därför utredas om biomomsen kan ingå i en harmoniserad kulturmoms som är mer rättvis.
Samma motionärer anför i kommittémotion 2021/22:3374 yrkande 14 att en utredning måste tillsättas för att komma med förslag på hur en enhetlig kulturmoms kan konstrueras samt också förtydliga vilka kulturområden som ska betala den gemensamma kulturmomsen.
I motion 2021/22:1703 av Camilla Waltersson Grönvall (M) föreslås en översyn av möjligheten till harmonisering av mervärdesskattelagstiftningen för den s.k. dansbandsmomsen samt förutsättningar för dansbanden och övrig kulturbransch under och efter pandemin.
I motion 2021/22:1844 av Sten Bergheden (M) föreslås att momsen för danskonserter sänks från 25 procent till 6 procent.
I kommittémotion 2021/22:3954 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 11 anförs att e-böcker beskattas med nedsatt moms på kultur medan exempelvis brädspel och digitala spel, ofta svenskutvecklade, som bär på kulturella uttryck, i stället erläggs med normalmoms. På ett liknande sätt gäller normal momssats för den som vill gå och dansa till ett dansband, medan kulturmoms gäller för den som deltar i annan form av dans. Detta är några exempel på den typ av oförklarliga skillnader i momslagstiftningen som enligt motionärerna behöver utredas.
I motion 2021/22:473 av Michael Rubbestad (SD) yrkande 2 föreslås att mervärdesskatten för danstillställningar sänks till 6 procent.
I motion 2021/22:2894 av Runar Filper (SD) föreslås att momsen inom kulturnäringen ses över.
I kommittémotion 2021/22:3526 av Catarina Deremar m.fl. (C) yrkande 10 anförs att kulturen blir friare om den står på fler ben. Offentlig finansiering behövs i många fall och kan och bör enligt motionärerna ofta inte ersättas. Men samtidigt bör möjligheterna till privat finansiering förbättras, bl.a. underlättad kultursponsring, sänkt dansbandsmoms, avdragsrätt för företag vid förstahandsinköp av konst, produktionsincitament för filminspelningar och andra former av åtgärder som främjar privat finansiering.
Även i motionerna 2021/22:434 av Per Lodenius (C) och 2021/22:1211 av Anders Åkesson och Magnus Ek (båda C) anförs att regeringen bör överväga att sänka mervärdesskatten på dans.
I kommittémotion 2021/22:4162 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 2 föreslås en översyn av momssatserna i kultursektorn i syfte att harmonisera desamma.
Flera motionärer föreslår att mervärdesskatten inom hela eller delar av besöks- eller turistnäringen ses över.
I motion 2021/22:1672 av Johan Hultberg (M) yrkande 1 föreslås en enhetlig moms på boende inom besöksnäringen.
Även i motion 2021/22:2086 av Lars Püss och Åsa Coenraads (båda M) föreslås en översyn av momsskattesatserna i förenklingssyfte. Motionärerna anför att besöksnäringen är en jobbmotor som har stora möjligheter att i ännu högre omfattning bidra till fler arbetstillfällen och bättre integration. Branschen tar ett stort ansvar inte minst när det gäller att anställa unga människor. Krångliga regler är ett problem för nästan alla företag i Sverige men blir extra utmanande för företag med ung arbetskraft eller arbetskraft som inte fullt ut behärskar språket.
I såväl motion 2021/22:2711 av Sten Bergheden (M) yrkande 2 som motion 2021/22:3350 yrkande 2 av samma motionär föreslås att möjligheten till en enhetlig turistmoms ses över.
I motion 2021/22:2290 av Helena Gellerman (L) föreslås att en översyn görs av svensk turistmoms för att göra den mer enhetlig och i linje med våra nordiska grannländer.
I kommittémotion 2021/22:2449 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 8 föreslås att momssatser i besöksnäringen harmoniseras.
I motion 2021/22:55 av Angelika Bengtsson (SD) anförs följande. För att övernatta med sin båt i en gästhamn gäller en momssats på 25 procent. Om du däremot ska övernatta i tält, husbil eller husvagn gäller momssatsen 12 procent. Det blir en obalans inte minst då säsongsperioderna ser annorlunda ut för båtägare och campare. Enligt motionären bör en översyn göras på området.
Enligt förslag i motion 2021/22:3026 av Markus Wiechel (SD) ska momsen på gästhamnsavgifter sänkas till en motsvarande den för campingplatser på land.
Även i kommittémotion 2021/22:4217 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 22 föreslås att momssatser inom besöksnäringen ses över och harmoniseras.
I motion 2021/22:2193 av Margareta Cederfelt (M) föreslås att införandet av enhetlig moms ses över.
I kommittémotion 2021/22:3954 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 8 anförs att omfattningen av normalmoms behöver utvärderas.
I kommittémotion 2021/22:4202 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 14 föreslås en översyn av mervärdesskatten i förenklingssyfte.
I kommittémotion 2021/22:2501 av Michael Rubbestad m.fl. yrkande 6 föreslås att momssatsen på digitala spel och licenser sänks till 6 procent.
I partimotion 2021/22: 3666 av Annie Lööf m.fl. yrkande 118 föreslås att möjligheten att införa lägre momssats på mensskydd ses över.
I motion 2021/22:2690 av Laila Naraghi (S) föreslås att momssatsen på begagnade kläder och andra begagnade produkter ses över i samband med en skattereform för att bidra till omställningen till en cirkulär ekonomi.
I motion 2021/22:3172 av Camilla Brodin (KD) yrkande 4 föreslås att momssatsen för elsparkcyklar ses över. I dag ser den annorlunda ut för elsparkcyklar och elcyklar än för taxiresor och kollektivtrafik.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill inte föreslå några förändrade regler – i synnerhet inte när det enbart rör sig om sänkningar av momssatserna för berörda områden, dvs. ofinansierade skattesänkningar vars jobbeffekter skulle bli ytterst kostsamma och som Sverige i det nuvarande statsfinansiella läget inte har ekonomiskt utrymme för. Utskottet har den här ståndpunkten även om gränsdragningar mellan områden som behandlas olika, beroende på utgångspunkt, kan förefalla ge upphov till ibland svårförklarade skillnader i behandling, t.ex. gränsdragningen mellan campingverksamhet och uthyrning av gästhamnsplatser.
Utskottet noterade i föregående års betänkande om mervärdesskatter (bet. 2020/21:SkU21) det förslag som under 2018 presenterades av kommissionen och som medger en ökad flexibilitet för medlemsstaterna när det gäller att bestämma skattesatser. Utskottet noterar också nu den ståndpunkt om förslaget som regeringen presenterat och som skatteutskottet vid överläggning med regeringen den 15 juni 2021 gav sitt stöd till:
Det finns flera fördelar med en ökad flexibilitet för medlemsstaterna när det gäller att bestämma skattesatser. Samtidigt riskerar förslaget medföra en ökad komplexitet, särskilt för de företag som säljer sina varor och tjänster i flera olika medlemsstater. Det riskerar även att leda till skattekonkurrens mellan medlemsstaterna. Effekterna av förslaget, inklusive den vägda genomsnittliga skattesatsen, behöver därför analyseras närmare. Mervärdesskatten är också en viktig intäktskälla för att finansiera välfärden. Som utgångspunkt bör möjligheterna till reducerade skattesatser och nollskattesats för varor som motverkar EU:s miljö- och klimatmål begränsas.
Utskottet konstaterar också i detta sammanhang att utredningsförslag om en ny mervärdesskattelag, som tagits fram för att bl.a. göra lagstiftningen på området mer översiktlig, för närvarande bereds i Regeringskansliet.
Utskottet ser mot denna bakgrund inte heller nu någon anledning att rikta ett tillkännagivande till regeringen om något förslag om förändring av skattesatsstrukturen på mervärdesskatteområdet.
Därmed avstyrks de aktuella motionsyrkandena.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om att ändra reglerna för skattskyldighet inom mervärdesskatteområdet.
Jämför reservation 6 (M), 7 (SD) och 8 (KD).
Bakgrund och gällande rätt
I 3 kap. ML finns bestämmelser som särskilt anger vilka omsättningar av varor och tjänster som är undantagna från skatteplikt. Dessa är bl.a. fastighetsuthyrning eller fastighetsförsäljning (2 och 3 §§), sjukvårdstjänster, tandvård, social omsorg (4–7 §§), utbildning inom grundskola, gymnasieskola och högskola och universitet (8 §) och bank- och försäkringstjänster (9 och 10 §§).
Så kallad dold moms
I verksamhet som är undantagen från mervärdesskatteplikt eller faller utanför tillämpningsområdet för ML, saknas som regel avdragsrätt för ingående skatt. Kommuner får emellertid med stöd av 2 § lagen (2005:807) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner, regioner, kommunalförbund och samordningsförbund (förkortad LEMK) ersättning för den ingående skatt som inte kan dras av eller återbetalas enligt ML. När en kommun upphandlar verksamhet från en privat utförare, för vilken verksamheten är undantagen från skatteplikt, blir den ingående skatten som inte kan dras av eller återbetalas enligt ML en kostnad för utföraren. Denna merkostnad utgör en del av kostnaderna som ska kompenseras vid bestämmandet av priset för upphandlingen, s.k. dold mervärdesskatt.
Ersättningen för dold mervärdesskatt utgår enligt schablon och uppgår som huvudregel till 6 procent av upphandlingskostnaden eller bidragsbeloppet (huvudregeln). Om det framgår att en viss andel av upphandlingskostnaden eller bidragsbeloppet avser lokalkostnad kan ersättning ges med 18 procent för denna del och med 5 procent för resterande del (18/5-regeln). I de fall kommunen eller landstinget hyr lokaler för att användas som sådana boendeformer som anges i 5 kap. 5 § andra stycket och 5 kap. 7 § tredje stycket socialtjänstlagen, (2001:453), förkortad SoL och 9 § 8 och 9 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, förkortad LSS, kan ersättning ges med 18 procent av hyresbeloppet (18-regeln).
Regeringen beslutade den 27 mars 2014 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över den ersättning som kommuner, regioner (då landsting), kommunalförbund och samordningsförbund får för s.k. dold mervärdesskatt vid upphandling av eller bidragsgivning till verksamhet inom sjukvård, tandvård, social omsorg, utbildning och vid hyra av lokaler för vissa boendeformer. Samma dag beslutades att vissa frågor som avser ersättning för dold mervärdesskatt vid upphandling av ambulansflygverksamhet skulle redovisas senast den 15 september 2014. Genom beslut den 19 juni 2014 förlängdes tiden för deluppdraget, och utredningen överlämnade sitt delbetänkande, SOU 2014:78 Ersättning för s.k. dold mervärdesskatt vid upphandling av luftburen ambulanssjukvård, i november 2014. Utredningen presenterade sitt slutbetänkande i oktober 2015 (SOU 2015:93).
Utredningen gjorde i sitt slutbetänkande bl.a. bedömningen att ersättning till kommuner för dold mervärdesskatt även fortsättningsvis bör ges med en schablonersättning och inte genom ersättning för de privata utförarnas faktiska kostnader för ingående skatt. Vidare bör schablonersättningens nivåer grundas på beräkningarna av kommunernas andel ingående skatt inom sjukvård, tandvård, social omsorg samt utbildning och inte på beräkningarna av de privata utförarnas andel ingående skatt. Betänkandet bereds i Regeringskansliet.
Moms på vårdtjänster
Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) beslutade i en dom den 7 juni 2018 (målnr 7270-17) att ett bemanningsföretags uthyrning av sjukvårdspersonal inte ska undantas från momsplikt. HFD konstaterade att uthyrning av vårdpersonal inte utgör sådan sjukhusvård, sjukvård eller sjukvårdande behandling som enligt artikel 132.1 b eller c i mervärdesskattedirektivet ska undantas från skatteplikt. Eftersom bolaget är ett bemanningsföretag som inte självt bedriver sjukvård kan uthyrningen enligt HFD inte heller undantas på den grunden att den ska ses som en transaktion nära knuten till vården. Uthyrningen omfattades därmed inte av direktivets undantag från skatteplikt.
Bestämmelserna om undantag från skatteplikt i 3 kap. 4 och 5 §§ ML ska enligt HFD tolkas mot bakgrund av bestämmelserna i mervärdesskattedirektivet. Vid tolkningen är det den personaluthyrningstjänst som bolaget tillhandahåller som ska prövas mot undantagsbestämmelserna. Uthyrningstjänsten som sådan utgör enligt HFD inte sjukvård enligt definitionen i 5 § och ska därmed inte undantas från beskattning enligt 4 §. HFD konstaterar avslutningsvis att det för den bedömningen saknar betydelse om de åtgärder som de uthyrda läkarna vidtar i arbetet hos den som hyr in dem i och för sig omfattas av definitionen av sjukvård i 5 §. Skatteverket tolkade den 25 oktober 2018 domstolens beslut i ett rättsligt ställningstagande om moms vid inhyrning av vårdpersonal (dnr 202398355- 18/111).
HFD meddelade den 5 februari 2020 en dom (mål nr 3477-19) där Skatterättsnämndens (SRN) förhandsbesked (se ovan) fastställdes. I domen konstaterar HFD att det anses som en mervärdesskattepliktig personaluthyrningstjänst när ett bolag tillhandahåller läkare till en privat vårdgivare som i sin tur tillhandahåller hälso- och sjukvårdstjänster till patienter via en digital plattform. Det är således inte att anse som en från sjukvårdstjänst undantagen från skatteplikt.
Skatteverket avsåg att börja tillämpa den nya tolkningen den 1 juli 2019. SRN meddelade den 21 maj 2019 beslut i tre ärenden om förhandsbesked som föranletts av Skatteverkets tolkning av mervärdesskatteundantaget för sjukvård (dnr 42-18/I, 2-19/I och 1-19/1). Två av förhandsbeskeden rör konsultläkarbolag som tillhandahåller tjänster till andra vårdgivare, och det tredje rör ett företags tillhandahållande av sjukskötersketjänster till äldreboenden under tider när uppdragsgivaren själv inte har personal på plats. SRN vidhåller Skatteverkets tolkning och gör bedömningen att de aktuella tjänsterna utgör mervärdesskattepliktig uthyrning av personal. Vårdföretagarna lämnade den 24 maj 2019 in en begäran om förtydligande av mervärdesskattelagen till Finansdepartementet.
Riksdagen beslutade den 19 juni 2019 (rskr. 2018/19:299) att ställa sig bakom skatteutskottets initiativ till tillkännagivande om att regeringen skyndsamt bör göra en konsekvensanalys av Skatteverkets tolkning att konsultlösningar i vården är mervärdesskattepliktiga och vid behov återkomma med ett förslag som neutraliserar konsekvenserna för vårdgivare och patienter snarast möjligt.
Den 27 februari 2020 tillsatte regeringen en särskild utredare för att undersöka förutsättningarna för förändrad lagstiftning i fråga om mervärdesskatt vid inhyrd vårdpersonal och inhyrd personal för social omsorg (dir. 2020:20). Huvudmotivet är att neutralisera konsekvenserna av en förändrad skatteplikt, för att på så sätt uppnå flexibilitet för bemanningen inom hälso- och sjukvården, tandvården och den sociala omsorgen. Utredaren ska bl.a.
• undersöka de EU-rättsliga förutsättningarna att ändra ML så att uthyrning av personal för sjukvård och tandvård och uthyrning av personal för social omsorg undantas från mervärdesskatt
• om en ändring av mervärdesskattelagen inte bedöms möjlig, undersöka förutsättningarna för att på annat sätt neutralisera konsekvenserna av en förändrad skatteplikt vid uthyrning av personal till hälso- och sjukvård, tandvård och social omsorg och
• om det finns förutsättningar för det, lämna nödvändiga författningsförslag.
Avsaknaden av vägledning från EU-domstolen när det gäller sjukvårdsundantaget innebär att det är osäkert hur mervärdesskattedirektivet ska tolkas i fråga om var gränsen dras mellan skattefri sjukvård och skattepliktig personaluthyrning. Med anledning av den osäkerheten vore det riskabelt att ändra det svenska undantaget. En utvidgning av undantaget från skatteplikt för uthyrning av personal för sjukvård/tandvård eller för viss typ av bemanning, skulle kunna komma att underkännas av EU-domstolen vid ett eventuellt överträdelseförfarande. Osäkerheten vad gäller rättsläget kan inte lösas av den svenska lagstiftaren utan måste lösas på EU-nivå. Utredningen har mot den bakgrunden stannat vid att inte föreslå någon lagändring i den här delen. [...] Det saknas EU-rättsliga möjligheter att ändra mervärdesskattelagen så att uthyrning av personal för social omsorg undantas från mervärdesskatteplikt. För det fall de förutsättningar som EU-domstolen har slagit fast är uppfyllda kan uthyrning av personal för social omsorg undantas som nära knuten till social omsorg. Det är inte möjligt att utöka eller inskränka detta utrymme för undantag på ett nationellt plan.
Betänkandet bereds för närvarande i Regeringskansliet.
Omsättning av tjänster som tillhandahålls inom fristående grupper av fysiska eller juridiska personer undantas från skatteplikt enligt 3 kap. 23 a § ML under förutsättning att
– verksamheten i övrigt inte medför skattskyldighet hos gruppen eller hos de fysiska eller juridiska personerna
– tjänsterna är direkt nödvändiga för utövandet av verksamheten och
– ersättningen för tjänsterna exakt motsvarar den fysiska eller juridiska personens andel av de gemensamma kostnaderna för tjänsternas tillhandahållande.
Undantaget avser vidare endast sådana tjänster som normalt inte tillhandahålls av någon annan utanför gruppen. Bestämmelsen har utformats efter artikel 132.1 f i mervärdesskattedirektivet.
Regeringen beslutade den 22 juni 2016 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att genomföra en författningsteknisk översyn av mervärdesskattelagstiftningen och föreslå en ny mervärdesskattelag (dir. 2016:58). Utredningen lämnade i juni 2020 sitt betänkande SOU 2020:31 En ny mervärdesskattelag.
En särskild målsättning är att den föreslagna lagstiftningen i högre grad ska stå i överensstämmelse med mervärdesskattedirektivet, särskilt när det gäller terminologi och struktur. I direktiven till utredningen anges att terminologiska och strukturella skillnader mellan mervärdesskattelagen och direktivet bidrar till att det kan vara svårt att t.ex. bedöma vilka konsekvenser en dom från EU-domstolen får för tillämpningen i Sverige. I utredningsdirektiven nämns vissa enskilda undantag från skatteplikt (3 kap. ML) som ger upphov till tveksamheter kring vad som är gällande rätt och som det kan finnas skäl att se över; bl.a. nämns undantaget för vissa interna tjänster (3 kap. 23 a § ML). I utredningens förslag till ny lag har bestämmelsen fått en utformning närmare direktivets lydelse.
I författningskommentaren till 10 kap. 19 § i den nya mervärdesskattelagen (NML) uttalas följande om bestämmelsen om undantag för vissa interna tjänster (lagrådsremissen s. 396 f.):
Paragrafen motsvarar 3 kap. 23 a § ML och genomför artikel 132.1 f i mervärdesskattedirektivet. I första stycket byts ”omsättning” ut mot ”tillhandahållanden” och ”skattskyldighet” slopas. Gruppen eller personernas verksamhet ska omfattas av undantag från skatteplikt eller vara en sådan verksamhet för vilka de inte är en beskattningsbar person. I fråga om verksamheten har HFD funnit att undantaget från skatteplikt i 3 kap. 23 a § ML ska tillämpas i enlighet med EU-domstolens praxis (HFD 2019 not. 40). Det medför enligt HFD att undantaget endast gäller fristående grupper vars medlemmar utövar en verksamhet av allmänt intresse i den mening som avses i artikel 132.1 i direktivet. Någon ändring i sak är inte avsedd i den delen. I första stycket görs också några språkliga ändringar.
Andra stycket innehåller det s.k. konkurrensrekvisitet. Det har anpassats till mervärdesskattedirektivets lydelse genom att ”normalt inte tillhandahålls av någon annan utanför gruppen” byts ut mot ”inte kan befaras vålla snedvridning av konkurrensen”. Någon ändring i sak är inte avsedd (se HFD 2014 ref. 20).
Körskoleverksamhet
Utbildning för personligt ändamål, t.ex. körkortsutbildning, sömnadsutbildning, teaterutbildning eller dansutbildning, är skattepliktig. Det saknar betydelse om utbildningen syftar till att ge eleven möjlighet att få ett visst arbete. Sådan utbildning som sker inom ramen för en i övrigt skattebefriad utbildning ska däremot vara undantagen.
Motionerna
I kommittémotion 2021/22:3368 av Viktor Wärnick m.fl. (M) yrkande 4 föreslås att regeringen utreder möjligheterna att helt avskaffa momsen på tidningar.
I motion 2021/22:1852 av Sten Bergheden (M) föreslås att regeringen undersöker möjligheten att sänka eller ta bort momsen på trähus för att öka viljan att bygga trähus och därmed kunna använda fler trähus som kolsänka.
I motion 2021/22:1973 av Sten Bergheden (M) yrkande 1 föreslås en översyn av möjligheten att inom EU-samarbetet verka för att momsen på körkortsutbildningar avskaffas.
I motion 2021/22:2008 av Elisabeth Björnsdotter Rahm och Ann-Britt Åsebol (båda M) anför motionärerna att regeringen bör göra en översyn av kostnader för hyrpersonal inom vården och vad en vårdmoms på 25 procent har inneburit och kommer att innebära för alla privata vårdföretag efter den treåriga kompensationstiden.
I motion 2021/22:2128 av Camilla Waltersson Grönvall (M) föreslås att regeringen ges i uppdrag att komma fram med förslag som gör alla typer av vårdtjänster momsfria.
I motion 2021/22:2515 av Alexandra Anstrell och Maria Stockhaus (båda M) anförs att regeringen bör överväga att införa ett fungerande konkurrensneutralt system för lika villkor mellan kommunala och fristående verksamheter, exempelvis genom att hela utbildningssektorn görs momspliktig med tillämpning av en nollskattesats eller reducerad skattesats.
I motion 2021/22:3109 av Cecilia Widegren (M) yrkande 8 anförs följande. Hästnäringen omsätter 46 miljarder kronor varje år och sysselsätter uppskattningsvis 28 000 personer samt engagerar oräkneliga arbetstimmar av ideella krafter. Den momsbefrielse som ideella föreningar hittills har haft kan komma att förändras eftersom reglerna ska vara lika i hela EU. Om reglerna förändras måste ambitionen vara att näringen ska kompenseras. Förändrade regler för mervärdesbeskattningen får inte leda till att villkoren för ridning och annan föreningsdriven verksamhet försämras.
I kommittémotion 2021/22:3809 av Per Ramhorn m.fl. (SD) yrkande 12 föreslås att regeringen verkar för att skynda på den statliga utredning som ser över vårdmomsen.
I kommittémotion 2021/22:3954 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 9 föreslås en översyn av förutsättningarna för en konkurrensneutral moms inom vården oavsett driftsform.
I motion 2021/22:312 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkande 6 föreslås att körkortsutbildningar momsbefrias.
I motion 2021/22:473 av Michael Rubbestad (SD) yrkande 1 anförs att dj-framträdanden ska vara momsbefriade.
I kommittémotion 2021/22:3879 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD) yrkande 74 föreslås att momseffekten för ambulansflyg utreds. Motionärerna anför att eftersom ambulansflyg räknas som sjukvård, som är en momsbefriad tjänst, kan inte privata aktörer lägga på moms på sina fakturor. Efter en lagändring 2014 kan de inte längre göra avdrag för ingående moms på sina inköp av flygplan, helikoptrar, reservdelar, tillbehör osv. Därigenom uppstår en dold momskostnad. Regionerna ersätts schablonmässigt för detta med 6 procent, vilket dock är en alldeles för låg nivå för att täcka flyg- och helikopterverksamhetens ingående momskostnader.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att regeringen har låtit undersöka förutsättningarna för förändrad lagstiftning i fråga om mervärdesskatt vid inhyrd vårdpersonal och inhyrd personal för social omsorg, för att uppnå flexibilitet för bemanningen inom hälso- och sjukvården, tandvården och den sociala omsorgen. Utskottet anser inte att beredningsarbetet i Regeringskansliet ska föregripas och avstyrker därför motionerna 2021/22:2008 (M), 2021/22:2128 (M), 2021/22:3809 (SD) yrkande 12 och 2021/22:3954 (SD) yrkande 9.
Utskottet noterar vidare att den utredning som regeringen tillsatte 2014 för att bl.a. undersöka den ingående mervärdesskattens andel av den totala kostnaden inom verksamhet med ambulansflyg och för att bedöma behovet av en särskild författningsreglering som avser ersättning för dold mervärdesskatt vid upphandling av en sådan verksamhet, fann att det varken fanns behov av eller var lämpligt att införa en särskild författningsreglering av ersättningsnivån för dold mervärdesskatt på verksamhet inom luftburen ambulanssjukvård. Utskottet anser inte att momseffekten på ambulansflyg nu behöver utredas vidare och avstyrker motion 2021/22:3879 (KD) yrkande 74.
Utskottet är inte heller berett att tillstyrka förslag om att förändra reglerna om skattskyldighet för mervärdesskatt inom utbildningssektorn och avstyrker motion 2021/22:2515 (M).
Utbildning för personligt ändamål, som t.ex. körkortsutbildning, är mervärdesskattepliktig. Det saknar betydelse om utbildningen syftar till att ge eleven möjlighet att få ett visst arbete. En utbildning som sker inom ramen för en i övrigt skattebefriad utbildning ska däremot vara undantagen. Utskottet anser inte att denna ordning bör förändras och avstyrker motionsförslag om att undanta körkortsutbildningar från mervärdesskatt.
Utskottet anser att det är viktigt att den verksamhet som bedrivs av ideella föreningar kan fortsätta att bedrivas. Utskottet finner dock nu som i tidigare motionsbetänkanden om mervärdesskatt, senast i betänkande 2020/21:SkU21, inget skäl att tillstyrka förslag om att riksdagen ska rikta tillkännagivande till regeringen om att inte försämra för bl.a. ideella föreningar inom hästnäringen och avstyrker motion 2021/22:3109 (M) yrkande 8.
Gage på artistframträdanden är befriade från mervärdesskatt om artisten är en utövande konstnär, framträder inför publik och framför ett litterärt eller konstnärligt verk som är skyddat av upphovsrättslagen. Det är däremot inte fråga om ett momsfritt artistframträdande när artisten själv är arrangör av föreställningen. Exempel på utövande konstnärer som kan uppträda momsfritt är sångare, musiker, dansare, skådespelare, recitatörer och dirigenter. Regelverket är komplext, och tillämpningen är i huvudsak beroende på omständigheterna i det enskilda fallet. Något förslag om förändrat regelverk är inte aktuellt. Utskottet ser inte nu skäl att föreslå någon ändring av reglerna om skattskyldighet för mervärdesskatt för dessa yrkesutövare och avstyrker motion 2021/22:473 (SD).
Utskottet anser inte heller att mervärdesskatten på tidskrifter eller trähus ska avskaffas och avstyrker därför motionsförslag med denna innebörd.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt ska utreda hur frågan om intern mervärdesskatt mellan föreningar i samma organisation kan lösas utan att orsaka snedvridning av konkurrensen i strid med EU-rätten och utan att öka risken för fusk med mervärdesskattesystemet, och tillkännager detta för regeringen.
Bakgrund
Omsättning av tjänster som tillhandahålls inom fristående grupper av fysiska eller juridiska personer undantas från skatteplikt enligt 3 kap. 23 a § ML under förutsättning att verksamheten i övrigt inte medför skattskyldighet hos gruppen eller hos de fysiska eller juridiska personerna, tjänsterna är direkt nödvändiga för utövandet av verksamheten och ersättningen för tjänsterna exakt motsvarar den fysiska eller juridiska personens andel av de gemensamma kostnaderna för tjänsternas tillhandahållande.
Undantaget avser vidare endast sådana tjänster som normalt inte tillhandahålls av någon annan utanför gruppen. Bestämmelsen har utformats efter artikel 132.1 f i mervärdesskattedirektivet.
Regeringen beslutade den 22 juni 2016 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att genomföra en författningsteknisk översyn av mervärdesskattelagstiftningen och föreslå en ny mervärdesskattelag (dir. 2016:58). Utredningen lämnade i juni 2020 sitt betänkande SOU 2020:31 En ny mervärdesskattelag. Betänkandet har lagrådsremitterats.
En särskild målsättning är att den föreslagna lagstiftningen i högre grad ska stå i överensstämmelse med mervärdesskattedirektivet, särskilt när det gäller terminologi och struktur. I direktiven till utredningen anges att terminologiska och strukturella skillnader mellan ML och direktivet bidrar till att det kan vara svårt att t.ex. bedöma vilka konsekvenser en dom från EU-domstolen får för tillämpningen i Sverige. I utredningsdirektiven nämns vissa enskilda undantag från skatteplikt (3 kap. ML) som ger upphov till tveksamheter kring vad som är gällande rätt och som det kan finnas skäl att se över; bl.a. nämns undantaget för vissa interna tjänster (3 kap. 23 a § ML). I utredningens förslag till ny lag har bestämmelsen, som i förslaget återfinns i 10 kap. 19 § NML, fått en utformning närmare direktivets lydelse.
I författningskommentaren till 10 kap. 19 NML uttalas följande om bestämmelsen om undantag för vissa interna tjänster (lagrådsremissen s. 396 f.):
Paragrafen motsvarar 3 kap. 23 a § ML och genomför artikel 132.1 f i mervärdesskattedirektivet. I första stycket byts ”omsättning” ut mot ”tillhandahållanden” och ”skattskyldighet” slopas. Gruppen eller personernas verksamhet ska omfattas av undantag från skatteplikt eller vara en sådan verksamhet för vilka de inte är en beskattningsbar person. I fråga om verksamheten har HFD funnit att undantaget från skatteplikt i 3 kap. 23 a § ML ska tillämpas i enlighet med EU-domstolens praxis (HFD 2019 not. 40). Det medför enligt HFD att undantaget endast gäller fristående grupper vars medlemmar utövar en verksamhet av allmänt intresse i den mening som avses i artikel 132.1 i direktivet. Någon ändring i sak är inte avsedd i den delen. I första stycket görs också några språkliga ändringar.
Andra stycket innehåller det så kallade konkurrensrekvisitet. Det har anpassats till mervärdesskattedirektivets lydelse genom att ”normalt inte tillhandahålls av någon annan utanför gruppen” byts ut mot ”inte kan befaras vålla snedvridning av konkurrensen. Någon ändring i sak är inte avsedd (se HFD 2014 ref. 20).
Motionerna
I kommittémotion 2021/22:2593 av Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) yrkande 5 anförs att regeringen bör få i uppdrag att utreda frågan om internmoms mellan föreningar i samma organisation och åtgärder för att avskaffa densamma. Motionärerna anför vidare att ideella föreningar och registrerade trossamfund är undantagna från inkomstbeskattning när näringsverksamheten syftar till att bidra till organisationens allmännyttiga ändamål, detta för att civilsamhällets insatser ska stödjas och för att tusentals medlemmar jobbar gratis för olika former av samhällsnytta inom den ideella verksamheten. Trots detta har ett problem uppkommit i de organisationer som verkar på olika nivåer och innehåller ett antal olika juridiska personer.
I motion 2021/22:2288 av Malin Danielsson (L) föreslås att avskaffandet av mervärdesskatten på interna tjänster i civilsamhällesorganisationer utreds.
Utskottets ställningstagande
Ideella föreningar som t.ex. idrottsrörelsen, studieförbund och registrerade trossamfund är undantagna från inkomstbeskattning när näringsverksamheten syftar till att bidra till organisationens allmännyttiga ändamål. Detta beror på att folkrörelsernas och civilsamhällets insatser ska stödjas och på att tusentals medlemmar arbetar gratis för olika former av samhällsnytta inom den ideella verksamheten.
Trots detta har ett problem uppkommit i de organisationer som verkar på olika nivåer och innehåller ett antal olika juridiska personer. Det kan t.ex. handla om organisationer där den nationella organisationen är en juridisk person och de lokala avdelningarna är sina egna juridiska personer. Det är vanligt i större organisationer att man har system för att internt stödja lokala avdelningar, det kan handla om it-support, administrativ hjälp och andra instanser som man av praktiska och ekonomiska skäl väljer att samordna inom organisationerna.
Utifrån tolkning av mervärdesskattelagstiftningen har det ifrågasatts om de interna köpen av stöd räknas som en del av det allmännyttiga uppdraget. I flera fall har det bedömts som att stödet hade kunnat köpas på marknaden och för flera stora organisationer blir det därför momsbelagt att tillhandahålla stöd till sina medlemsorganisationer, trots att syftet är att stödja föreningarna med specifika system, utvecklade för den egna verksamheten. Exempelvis idrottsföreningar, studieförbund och Svenska kyrkan har påtalat detta problem. De organisationer som egentligen borde vara skattebefriade får lägga stora summor på att betala moms för sin internfakturering.
Utskottet menar att detta hämmar den ideella sektorn, folkrörelsernas och civilsamhällets verksamhet. Medel som är menade att stödja organisationernas ideella verksamhet och utveckling går istället direkt tillbaka till staten i form av skatt. Det är också en ökad administrativ börda för föreningarna att redovisa detta.
Vad gäller administrativ kontroll vill utskottet dock, precis som i fråga om privata företag, understryka att bördan av kontroll måste vägas mot hotet att föreningar utnyttjas för ekonomisk brottslighet.
Den nuvarande tillämpningen av mervärdesskatt på interna tjänster måste ses över och det behöver bli tydligt vad som gäller för föreningarna. Regeringen bör få i uppdrag att skyndsamt utreda hur frågan om internmoms mellan föreningar i samma organisation kan lösas utan att orsaka snedvridning av konkurrensen i strid med EU-rätten. Risker för och åtgärder mot momsfusk ska dock särskilt beaktas.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Utskottets ställningstagande innebär tillstyrkande av motionerna 2021/22:2593 yrkande 5 och 2021/22:2288.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om att ändra reglerna för skattskyldighet vid uthyrning av fastigheter.
Jämför reservation 9 (SD), 10 (C) och 11 (KD).
Bakgrund och gällande rätt
Motionerna
I motion 2021/22:3543 av Lars Beckman (M) anförs att reglerna om den frivilliga skattskyldigheten för verksamhetslokaler, den s.k. hyresmomsen, bör moderniseras, förenklas och förbättras.
I kommittémotion 2021/22:3954 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 10 föreslås att regeringen utreder förutsättningarna för frivillig skattskyldighet för verksamhetslokaler samt harmonisering av momssatser som berör näringslivet.
I kommittémotion 2021/22:3685 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 16 anförs att problem som uppstått för idrottslokaler där det på grund av regelverket varit svårt att få hyra lokaler när momsen inte kan dras av är ett exempel där översyn behöver ske. Det är en konsekvens av regelverket att aktörer som bedriver undantagen verksamhet har svårt att få tillgång till lokaler, eftersom fastighetsägare hellre kan låta sina lokaler stå tomma än hyra ut lokalerna till momsundantagna verksamheter. Denna problematik vittnar exempelvis ideella föreningar och friskolor om.
I kommittémotion 2021/22:4222 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 4 i denna del anförs att hyresmomssystemet måste utredas i syfte att underlätta för uthyrning av fastigheter och lokaler, till andra än de som bedriver momspliktig verksamhet. En sådan sak skulle förbättra effektiviteten i nyttjandet av lokaler, frigöra kapacitet och underlätta anpassningen för fastighetsägare som kan eller vill ställa om och anpassa verksamheten till den efterfrågan som finns vid tiden.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att det är viktigt att reglerna på mervärdesskatteområdet är enkla och tydliga samt att den administrativa bördan för företagen begränsas. Möjligheten till frivillig registrering till mervärdesskatt vid uthyrning av lokaler och uthyrning av lokaler till icke mervärdesskattepliktig verksamhet ger upphov till flera svåra bedömningar. Enligt uppgifter från Finansdepartementet utreds fortfarande förutsättningarna för eventuella förändringar av reglerna om skattskyldighet vid uthyrning av lokaler. Vad motionärerna har anfört ger inte utskottet anledning att tillstyrka förslag om att påskynda den pågående beredningen.
Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2021/22:3543, 2021/22:3954 yrkande 10 (SD), 2021/22:3685 (C) yrkande 16 och 2021/22:4222 (KD) yrkande 3 i denna del.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen ställer sig bakom det som utskotten anför om att se över skattelagstiftningen i syfte att säkerställa att den inte i onödan minskar incitamenten att omvandla lokaler och kontor till bostäder och tillkännager detta för regeringen.
Uppdrag att se över hinder mot omvandling av lokaler till bostäder
I november 2020 fick Boverket i uppdrag av regeringen att se över om det finns hinder för att omvandla lokaler till bostäder genom att analysera befintliga regler och styrmedel. Uppdraget redovisas i rapporten Förutsättningar för omvandling av lokaler till bostäder (2021:3).
Boverket konstaterar bl.a. (s. 40 f.) att det normalt inte finns rätt till momsavdrag för inköp som hör till bostäder. För verksamhetslokaler ser regleringen annorlunda ut. Om en lokal används för egen momspliktig verksamhet eller hyrs ut momspliktigt (s.k. frivillig skattskyldighet) finns det i normalfallet rätt till avdrag för den ingående momsen på inköpen i verksamheten. Reglerna påverkar därmed incitamenten för omvandling. Vidare kan avdrag för ingående moms på byggkostnader göras om lokalen efter ombyggnad fortfarande används i momspliktig verksamhet men inte om den används i momsbefriad verksamhet, exempelvis som bostad. Detta skulle kunna utgöra en form av hinder för omvandling.
Motionerna
I kommittémotion 2021/22:3708 av Carl-Oskar Bohlin m.fl. (M) yrkande 15 anförs att momsreglerna vid omvandling är ofördelaktiga. Möjligheten att göra avdrag för byggkostnader är t.ex. sämre vid omvandling till bostad jämfört med fortsatt användning som lokal. Motionärerna vill se över skattelagstiftningen så att den inte i onödan minskar incitamenten att omvandla lokaler eller kontor till bostäder.
I kommittémotion 2021/22:4222 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 4 i denna del anförs att hyresmomssystemet hindrar bostadsupplåtelser.
Utskottets ställningstagande
Utskottet kan konstatera att reglerna för mervärdesskatt vid omvandling från lokaler eller kontor till hyresfastigheter är ofördelaktiga, t.ex. genom att möjligheten att göra avdrag för byggkostnader är sämre vid omvandling till bostad än vid fortsatt användning som lokal. Utskottet anser att det är uppenbart att större flexibilitet behövs i regelverket för att det ska bli enklare att ställa om det befintliga fastighetsbeståndet efter vad som efterfrågas. Utskottet anser därför att regeringen bör se över skattelagstiftningen så att den inte i onödan minskar incitamenten att omvandla lokaler eller kontor till bostäder.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Utskottets ställningstagande innebär bifall till motion 2021/22:3708 (M) yrkande 15 och delvis bifall till motion 2021/22:4222 (KD) yrkande 4.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår övriga motionsyrkanden om förändringar av mervärdesskattesystemet.
Jämför reservation 12 (M), 13 (C) och 14 (KD).
Bakgrund och gällande rätt
Mervärdesskattelagens definition av personbil
Enligt 1 kap. 13 § ML förstås med personbil även lastbil med skåpkarosseri och buss, om fordonets totalvikt är högst 3 500 kilo. Detta gäller dock inte om lastbilens förarhytt utgör en separat karosserienhet.
Med undantag av ovanstående avvikelser används vid tillämpning av ML de definitioner av fordon som finns i 2 § lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner (se RÅ 2005 ref 23). Enligt dessa definitioner förstås med personbil en bil som är inrättad huvudsakligen för personbefordran och är försedd med högst åtta sittplatser utöver förarplatsen. Med buss förstås en bil som är inrättad huvudsakligen för personbefordran och är försedd med fler än åtta sittplatser utöver förarplatsen. Med lastbil avses en bil som är inrättad huvudsakligen för godsbefordran eller en annan bil som inte är att anse som en personbil eller en buss.
Definitionen på vad som utgör en personbil enligt 1 kap. 13 § ML har betydelse för bl.a. omfattningen av avdragsrätten för ingående skatt vid förvärv eller hyra av fordonet.
Enligt artikel 176.2 i mervärdesskattedirektivet får medlemsstaterna intill dess gemenskapsregler införts på området behålla, men inte utvidga, de avdragsförbud som de har när det gäller bl.a. varor som kan användas för privat konsumtion, t.ex. personbilar.
Virtuella varor
Virtuella varor är inte fysiska varor enligt mervärdesskattelagens definition. Försäljning av virtuella varor är istället en omsättning av en elektronisk tjänst. För att denna ska vara mervärdesskattepliktig förutsätts att försäljningen sker inom en ekonomisk verksamhet, där försäljning sker fortlöpande.
Om man bedriver en ekonomisk verksamhet som omsätter elektroniska tjänster i Sverige ska man ta ut en utgående moms på 25 procent för de elektroniska tjänster som har sålts till kunder inom landet. Motsvarande betyder det att man har rätt att dra av ingående moms på inköp av elektroniska tjänster, förutsatt att man har blivit debiterad moms av säljarna.
Bestämmelserna om vinstmarginalbeskattning i 9 a kap. ML kan användas när en skattskyldig återförsäljare köper begagnade varor, konstverk, samlarföremål och antikviteter från någon som inte har haft avdragsrätt för ingående skatt vid sitt förvärv av varorna. I 9 a kap. 5-7 §§ ML finns särskilda definitioner för vad som är konstverk, samlarföremål och antikviteter. Bestämmelserna i 9 a kap. 5-7 §§ ML motsvaras av artikel 311.1 led 2-4 samt 311.2 i mervärdesskattedirektivet. Definitionerna är kopplade till de varukoder, s.k. KN-nummer, som finns i rådets förordning (EEG) nr 2658/87 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan. Unionsrätten sätter därför gränser för vad som kan betraktas som t.ex. ett samlarföremål. Samlarföremål kan sammanfattningsvis sägas utgöras av materiella föremål som är av historiskt intresse och som inte är gångbara som betalningsmedel. Vinstmarginalbeskattningsreglerna är inte tillämpliga vid försäljning av elektroniska tjänster.
Höjd omsättningsgräns för befrielse från mervärdesskatt
Reglerna om mervärdesskattebefrielse för beskattningsbara personer med liten omsättning finns främst i 9 d kap. ML. Skattebefrielsen gäller för omsättning av varor och tjänster inom landet. Reglerna gäller för beskattningsbara personer med en omsättning som inte beräknas överstiga 30 000 kronor under beskattningsåret. Omsättningen får inte heller ha överstigit 30 000 kronor under något av de två närmast föregående beskattningsåren (9 d kap. 1 § ML). Vid beräkningen av omsättningsgränsen ska beskattningsunderlaget för skattepliktig omsättning av varor och tjänster inom landet och viss annan omsättning inräknas (9 d kap. 3 § ML).
Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor avsnitt 11.21) att omsättningsgränsen för mervärdesskattebefrielse bör höjas från nuvarande belopp på 30 000 kronor till 80 000 kronor. Den 22 februari 2022 lämnade regeringen förslag med denna innebörd (prop. 2021/22:110). Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2022.
Avdragsförbud för stadigvarande bostad
Ingående skatt som gäller en stadigvarande bostad får inte dras av (8 kap. 9 § första stycket 1 ML). Avdragsförbudet gäller dock inte för skatt för inköp eller import för att utföra sådana tjänster som uttagsbeskattas i enlighet med bestämmelserna i 2 kap. 7 eller 8 §§ ML även om det är fråga om en stadigvarande bostad (8 kap. 10 § ML). Avdragsförbudet gäller inte heller skatt på jordbruksarrende, till den del arrendet gäller värde av bostad.
Avdragsförbudet har betydelse bl.a. i de fall en mervärdesskattepliktig verksamhet bedrivs helt eller delvis i en byggnad som anses vara stadigvarande bostad. Avdragsförbudet omfattar inte bara inköp till en byggnad, såsom inredning, reparationer och dylikt, utan även sådant som har en anknytning till det stadigvarande boendet. Som exempel kan nämnas att en garagebyggnad för en personbil anses ha anknytning till en stadigvarande bostad.
Avdragsförbudet innebär att man inte får göra avdrag för mervärdesskatt för inköp till en bostad. Avdragsförbudet gäller bl.a. vid inköp av kontorsutrustning, såsom skrivbord och stolar, som ska användas av anställdes i bostaden. Avdragsförbudet gäller dock inte när man köper in kontorsutrustning som de anställda endast tillfälligtvis ska använda för hemarbete under pandemin. Kontorsutrustningen anses inte höra till den anställdas bostad om avsikten med inköpet är att den ska användas i arbetsgivarens verksamhetslokaler efter pandemin. I dessa fall kan man ha rätt till avdrag för mervärdesskatten på inköpet. Avdragsrätten gäller bara om inköpet gjorts i en verksamhet som är redovisningsskyldig för mervärdesskatt.
SRN lämnade i beslut 2-21/I den 8 juli 2021 förhandsbesked i en fråga om huruvida arbetsgivare får gör avdrag för ingående mervärdesskatt som tas ut på skrivbord och skrivbordslampa som kontorsanställda – inom vissa av arbetsgivaren angivna ramar – köpt in, fakturerats och varit betalningsskyldiga för. Nämnden uttalade att eftersom arbetsgivaren inte ansetts förvärva möblerna från leverantören kan inte avdrag medges. Beslutet har överklagats till HFD.
Motionerna
I kommittémotion 2021/22:3637 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 6 föreslås en översyn av bestämmelserna för vad som ska klassas som en personbil. Motionärerna anför att enligt nuvarande bestämmelser räknas lätta lastbilar som personbilar enligt ML om de har en totalvikt under 3500 kilo och inte har luftspalt mellan karosserienheterna. Det blir en begränsning i företagen möjlighet att välja ändamålsenligt fordon för verksamheten samt försvårar omställningen till miljövänligare lastbilar. Därför finns det anledning att se över lagen i syfte att justera reglerna för att tydliggöra bestämmelserna om vad som ska klassas som en personbil.
I kommittémotion 2021/22:3638 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 9 föreslås en utredning för att se över den skatterättsliga aspekten av handel med både nya och begagnade virtuella varor för att kartlägga hur vissa av dessa hinder skulle kunna tas bort och säkra en enklare och mer förutsägbar beskattning.
I motion 2021/22:3312 av Jan Ericson (M) anförs att enligt ett förhandsbesked i SRN får arbetsgivare inte dra av moms om de betalar anställdas arbetsutrustning som de behöver ha när de jobbar hemifrån. Om man vill att anställda även i framtiden delvis ska kunna arbeta hemifrån, vilket kan vara positivt både för miljön och för människors välbefinnande, bör enligt motionären reglerna för momsavdrag för anställdas arbetsplats i hemmet ses över
I kommittémotion 2021/22:3685 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 17 föreslås en översyn av oönskade effekter av mervärdesskatteregelverket. Motionärerna anför bl.a. att ett antal frågor har aktualiserats som pekar på behov av en större översyn av mervärdesskattesystemet. Momsen på vårdtjänster förändras efter en domstolstolkning av EU-direktivet. Samtidigt fortsätter Finland att tillämpa samma undantag som Sverige tidigare gjorde. Det är en konsekvens av regelverket att aktörer som bedriver undantagen verksamhet har svårt att få tillgång till lokaler, eftersom fastighetsägare hellre kan låta sina lokaler stå tomma än hyra ut lokalerna till momsundantagna verksamheter. Denna problematik vittnar exempelvis ideella föreningar och friskolor om. Detta är några konkreta problem som måste få en lösning.
I kommittémotion 2021/22:4217 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 4 anförs att regeringen höjer omsättningsgränsen för momsplikt till 80 000 kronor i budgetpropositionen för 2022. Kristdemokraterna har dock förslag om en höjning till 100 000 kronor. Detta skulle underlätta administrationen för fler små företag och innebära en skattelättnad på 450 miljoner kronor årligen. Detta skulle förenkla för fler småföretagare att driva sin verksamhet och underlätta för dessa företag att växa. Reformen bör därefter utvärderas och eventuellt bör gränsen höjas ytterligare.
Utskottets ställningstagande
Mervärdesskattelagen innehåller särskilda avdragsregler för köp och hyra av personbilar, vilket innefattar bussar och lastbilar med skåpkarosseri utan en separat förarhytt i de fall totalvikten är högst 3 500 kilo, och särskilda avdrags-regler finns också för driftskostnader för sådana bilar. Reglerna ska ses mot bakgrund av att bilarna kan användas för privat bruk. Utskottet noterar att fordonets vikt och utseende används som kriterier för att på ett enkelt sätt kunna bedöma vilka bilar som bör omfattas av de mer förmånliga reglerna för lastbilar och vilka som bör hänföras till personbilskategorin. Reglerna i mervärdesskattedirektivet begränsar också möjligheterna att utforma ett nytt regelverk på detta område som både är enkelt att tillämpa och svårt att kringgå. Mot denna bakgrund är utskottet inte berett att stödja motionsförslag om att se över reglerna för vad som ska klassas som personbil enligt mervärdesskattelagen, och avstyrker motion 2021/22:3637 (M) yrkande 6.
Utskottet anser att frågan om hur transaktioner av virtuella varor ska hanteras av mervärdesskattereglerna är en tillämpningsfråga för Skatteverket och förvaltningsdomstolarna att ta ställning till. Utskottet avstyrker därför motion 2021/22:3638 (M) yrkande 9.
Avdrag för arbetsrum i bostaden ges endast i undantagsfall enligt nuvarande regler. Utskottet anser att det för skattesystemets legitimitet är viktigt att upprätthålla gränsdragningen mellan privata levnadskostnader och kostnader i näringsverksamhet eller kostnader för att förvärva och bibehålla inkomster av tjänst. Under pandemin har det emellertid varit en viktig del i att minska smittspridningen att hålla avstånd och att ha få nära kontakter. Anpassningar av hemmiljön till ökat hemarbete samt ändrade färdsätt och färdmönster till och från arbetet kan medföra ökade arbetskostnader som normalt sett inte är avdragsgilla. Utskottet tillstyrkte därför regeringens förslag att införa en tillfällig skattereduktion för arbetsinkomster för att hantera ökade arbetskostnader under 2021 och 2022 (prop. 2021/22:200, bet. 2021/22:SkU2, rskr. 2021/22:13). Utskottet anser inte att begränsningen av möjligheten till avdrag för arbetsrum i bostaden nu bör utredas och avstyrker motion 2021/22:3312 (M).
Utskottet har senast i betänkande 2020/21:SkU21 anfört att det inte var berett att tillstyrka förslag om en effektutvärdering på mervärdesskatteområdet. Eftersom utskottet inte har en annan åsikt nu avstyrks motion 2021/22:3685 (C) yrkande 17.
Utskottet avstyrker även förslag i motion 2021/22:4217 (KD) yrkande 4 om att höja omsättningsgränsen för befrielse från mervärdesskatt till 100 000 kronor.
|
1. |
av Niklas Wykman (M), Helena Bouveng (M), Magnus Stuart (M) och Kjell Jansson (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2021/22:3366 av Viktor Wärnick m.fl. (M) yrkande 3 och
2021/22:3374 av Viktor Wärnick m.fl. (M) yrkande 14,
bifaller delvis motionerna
2021/22:1703 av Camilla Waltersson Grönvall (M),
2021/22:1844 av Sten Bergheden (M),
2021/22:2894 av Runar Filper (SD),
2021/22:3954 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 11 och
2021/22:4162 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 2 och
avslår motionerna
2021/22:55 av Angelika Bengtsson (SD),
2021/22:434 av Per Lodenius (C),
2021/22:473 av Michael Rubbestad (SD) yrkande 2,
2021/22:1211 av Anders Åkesson och Magnus Ek (båda C),
2021/22:1672 av Johan Hultberg (M) yrkande 1,
2021/22:2086 av Lars Püss och Åsa Coenraads (båda M),
2021/22:2193 av Margareta Cederfelt (M),
2021/22:2290 av Helena Gellerman (L),
2021/22:2449 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 8,
2021/22:2501 av Michael Rubbestad m.fl. (SD) yrkande 6,
2021/22:2690 av Laila Naraghi (S),
2021/22:2711 av Sten Bergheden (M) yrkande 2,
2021/22:3026 av Markus Wiechel (SD),
2021/22:3172 av Camilla Brodin (KD) yrkande 4,
2021/22:3350 av Sten Bergheden (M) yrkande 2,
2021/22:3526 av Catarina Deremar m.fl. (C) yrkande 10,
2021/22:3666 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 118,
2021/22:3954 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 8,
2021/22:4202 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 14 och
2021/22:4217 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 22.
Ställningstagande
Vi ställer oss kritiska till höjningen av den s.k. biomomsen som 1 januari 2017 steg från 6 till 25 procent. Höjningen slår hårt, speciellt mot biografer på små orter runt om i Sverige. Det är en olycklig utveckling, eftersom dessa biografer ofta fyller ett flertal funktioner och fungerar som samlingspunkt för det lokala kulturlivet. Det bör därför utredas om biomomsen kan ingå i en harmoniserad kulturmoms som är mer rättvis. I grunden tycker vi att all kultur ska omfattas av samma enhetliga kulturmoms. Utgångspunkten är att kulturmomsen inte ska göra skillnad mellan olika slags konst- eller kulturformer. Dessa frågor behöver initialt kartläggas i syfte att långsiktigt reformera och harmonisera kultursektorns moms- och skattesatser. Denna harmonisering ska ske över tid och med hänsyn till statens finanser. Vi anser att en utredning måste tillsättas för att komma med förslag på hur en enhetlig kulturmoms kan konstrueras samt också förtydliga vilka kulturområden som ska betala den gemensamma kulturmomsen.
|
2. |
av Eric Westroth (SD), David Lång (SD) och Anne Oskarsson (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2021/22:473 av Michael Rubbestad (SD) yrkande 2,
2021/22:2449 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 8,
2021/22:2501 av Michael Rubbestad m.fl. (SD) yrkande 6 och
2021/22:3954 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkandena 8 och 11,
bifaller delvis motionerna
2021/22:434 av Per Lodenius (C),
2021/22:1703 av Camilla Waltersson Grönvall (M),
2021/22:1844 av Sten Bergheden (M),
2021/22:3366 av Viktor Wärnick m.fl. (M) yrkande 3,
2021/22:3374 av Viktor Wärnick m.fl. (M) yrkande 14 och
2021/22:4162 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 2 och
avslår motionerna
2021/22:55 av Angelika Bengtsson (SD),
2021/22:1211 av Anders Åkesson och Magnus Ek (båda C),
2021/22:1672 av Johan Hultberg (M) yrkande 1,
2021/22:2086 av Lars Püss och Åsa Coenraads (båda M),
2021/22:2193 av Margareta Cederfelt (M),
2021/22:2290 av Helena Gellerman (L),
2021/22:2690 av Laila Naraghi (S),
2021/22:2711 av Sten Bergheden (M) yrkande 2,
2021/22:2894 av Runar Filper (SD),
2021/22:3026 av Markus Wiechel (SD),
2021/22:3172 av Camilla Brodin (KD) yrkande 4,
2021/22:3350 av Sten Bergheden (M) yrkande 2,
2021/22:3526 av Catarina Deremar m.fl. (C) yrkande 10,
2021/22:3666 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 118,
2021/22:4202 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 14 och
2021/22:4217 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 22.
Ställningstagande
Systemet med differentierade momssatser medför vissa problematiska gränsdragningar och definitionsfrågor som i vissa fall kan upplevas som ologiska eller djupt orättvisa. Turist- och besöksnäringen har också under senare år fått uppleva såväl flera förslag till regeländringar som faktiska förändringar av momssatserna, vilket orsakat problem i prissättningen, inte minst när det gäller redan i förväg bokade och delbetalade resor, arrangemang och dylikt. Det är hög tid för en rättvis beskattning och harmonisering av de momssatser som är kopplade till turist- och besöksnäringen och vi vill se en utredning av förutsättningarna för att ytterligare harmonisera momssatserna för olika turistattraktioner där likvärdiga verksamheter ska beskattas mer enhetligt. Sverige tillämpar nedsättningar av momssatser samt fullständiga undantag där momsen helt utgår för vissa varor och tjänster, vilket har sin grund i EU:s skattepolitik, som Sverige sedan tidigare valt att anpassa sin mervärdesskattelagstiftning efter. Det medför dock vissa komplikationer för näringsliv och för offentlig sektor där både investeringar och välfärdstjänster kan komma att utebli - trots att avsikten att utföra dessa funnits. Följden kan bli lägre ekonomisk utveckling än vad som annars hade kunnat vara fallet, vilket i förlängningen leder till uteblivna arbetstillfällen och sannolikt sämre internationell konkurrenskraft. Därför behövs en översyn av systemet för en ökad grad av harmonisering. Vi ser emellertid frågan om mervärdesskatt som komplex och att det fortsättningsvis ändå kan finnas några få områden med behov av nedsättning av moms, men att omfattningen av normalmoms behöver utvärderas. Vi värnar kulturen och ser ett värde i att tills vidare behålla nedsättningen av kulturmomsen för folkets aktiva deltagande i kulturen, särskilt eftersom kulturkonsumenter ibland har små marginaler i sin hushållsekonomi och påverkas av höga kostnader för detta. Inom kulturområdet finns dock en rad märkliga avgränsningar när det gäller nedsatt moms. Medan exempelvis brädspel och digitala spel, ofta svenskutvecklade, som bär på kulturella uttryck, erläggs med normalmoms beskattas i stället e-böcker med nedsatt moms på kultur. På ett liknande sätt gäller normal momssats för den som vill gå och dansa till ett dansband, medan kulturmoms gäller för den som deltar i annan form av dans. Detta är några exempel på den typ av oförklarliga skillnader i momslagstiftningen som behöver utredas.
|
3. |
av Helena Vilhelmsson (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2021/22:1211 av Anders Åkesson och Magnus Ek (båda C),
2021/22:3526 av Catarina Deremar m.fl. (C) yrkande 10 och
2021/22:3666 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 118,
bifaller delvis motionerna
2021/22:473 av Michael Rubbestad (SD) yrkande 2,
2021/22:1703 av Camilla Waltersson Grönvall (M),
2021/22:1844 av Sten Bergheden (M),
2021/22:3366 av Viktor Wärnick m.fl. (M) yrkande 3,
2021/22:3374 av Viktor Wärnick m.fl. (M) yrkande 14,
2021/22:3954 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 11 och
2021/22:4162 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 2 och
avslår motionerna
2021/22:55 av Angelika Bengtsson (SD),
2021/22:434 av Per Lodenius (C),
2021/22:1672 av Johan Hultberg (M) yrkande 1,
2021/22:2086 av Lars Püss och Åsa Coenraads (båda M),
2021/22:2193 av Margareta Cederfelt (M),
2021/22:2290 av Helena Gellerman (L),
2021/22:2449 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 8,
2021/22:2501 av Michael Rubbestad m.fl. (SD) yrkande 6,
2021/22:2690 av Laila Naraghi (S),
2021/22:2711 av Sten Bergheden (M) yrkande 2,
2021/22:2894 av Runar Filper (SD),
2021/22:3026 av Markus Wiechel (SD),
2021/22:3172 av Camilla Brodin (KD) yrkande 4,
2021/22:3350 av Sten Bergheden (M) yrkande 2,
2021/22:3954 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 8,
2021/22:4202 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 14 och
2021/22:4217 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 22.
Ställningstagande
Dansen är en folkrörelse som finns över hela landet, och stora mängder människor samlas i och kring musik och dans för att trivas tillsammans och få en stark upplevelse. Varför kultur som utövas i form av musik och dans ska beskattas med 25 procents moms, medan kultur i form av enbart musik är belagd med väsentligt lägre moms är svårt att se logiken i. Momsnivån för musikverksamhet bör därför vara densamma vare sig åhörarna eller publiken dansar till musiken eller inte. Jag anser att kulturen blir friare om den står på fler ben. Offentlig finansiering behövs i många fall, men samtidigt bör möjligheterna till privat finansiering förbättras, t.ex. genom att sänka dansbandsmomsen. EU:s medlemsstater beslutade 2016 att medlemsländerna får sänka mervärdesskatten, momsen, på tamponger och bindor till noll procent. Det är flera medlemsländer som därefter har sänkt momsen. Trots att Sverige klassificeras som det mest jämställda landet i världen har vi fortfarande den högsta momssatsen på mensskydd. Mensskydd är nödvändiga produkter för flickor och kvinnor. Ändå ligger momsen för mensskydd i Sverige på 25 procent. Centerpartiet menar att det inte ska vara en socioekonomisk fråga huruvida tjejer och kvinnor känner sig trygga att röra sig i samhället eller fungera i sin vardag, i skolan, på arbetet eller socialt, oavsett ålder. Flickor och kvinnor ska inte hindras att delta i samhällslivet på grund av sin menstruation. Därför vill jag se över möjligheten att införa lägre momssats på mensskydd.
|
4. |
av Hampus Hagman (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2021/22:4162 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 2,
2021/22:4202 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 14 och
2021/22:4217 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 22,
bifaller delvis motionerna
2021/22:473 av Michael Rubbestad (SD) yrkande 2,
2021/22:1211 av Anders Åkesson och Magnus Ek (båda C),
2021/22:1703 av Camilla Waltersson Grönvall (M),
2021/22:1844 av Sten Bergheden (M),
2021/22:2894 av Runar Filper (SD),
2021/22:3366 av Viktor Wärnick m.fl. (M) yrkande 3 och
2021/22:3374 av Viktor Wärnick m.fl. (M) yrkande 14 och
avslår motionerna
2021/22:55 av Angelika Bengtsson (SD),
2021/22:434 av Per Lodenius (C),
2021/22:1672 av Johan Hultberg (M) yrkande 1,
2021/22:2086 av Lars Püss och Åsa Coenraads (båda M),
2021/22:2193 av Margareta Cederfelt (M),
2021/22:2290 av Helena Gellerman (L),
2021/22:2449 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 8,
2021/22:2501 av Michael Rubbestad m.fl. (SD) yrkande 6,
2021/22:2690 av Laila Naraghi (S),
2021/22:2711 av Sten Bergheden (M) yrkande 2,
2021/22:3026 av Markus Wiechel (SD),
2021/22:3172 av Camilla Brodin (KD) yrkande 4,
2021/22:3350 av Sten Bergheden (M) yrkande 2,
2021/22:3526 av Catarina Deremar m.fl. (C) yrkande 10,
2021/22:3666 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 118 och
2021/22:3954 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkandena 8 och 11.
Ställningstagande
Regelverket för mervärdesskatten är i flera delar illa anpassat för det ideella föreningslivet. Detta försvårar vardagen för ett stort antal föreningar, men i vissa fall riskerar verksamheten att upphöra helt av skäl som kan härledas till momsregelverket. Ett problem som många föreningar stött på är momsen på interna tjänster inom föreningen. Dagens lagstiftning innebär att staten belastar lokala föreningar och församlingar med moms när de använder stöd som tagits fram inom och för den egna organisationen. Det handlar ofta om tjänster som medlemsadministration, juridiskt stöd eller it-stöd. Dessa tjänster tillhandahålls enbart inom den egna organisationen och är skräddarsydda för de behov som finns inom organisationen. För organisationer som består av många olika delar, nationellt, regional och lokalt och där de olika delarna är egna juridiska personer innebär dock detta en extra momskostnad, som förutom själva kostnaden också medför extra administrativt arbete. Ett annat problem som drabbar ideella organisationer uppstår när en förening söker en lokal att vistas i. Fastighetsägare kan frivilligt registrera sina fastigheter för moms och i och med detta är det möjligt att dra av momsen vid ny-, till- eller ombyggnad. Men om en fastighet eller lokal blivit momsregistrerad får den endast nyttjas i momspliktig verksamhet. Detta innebär att en ideell förening som inte bedriver momspliktig verksamhet inte kan hyra lokalen. Konsekvensen blir att föreningslivet får svårare att hitta lokaler. Momssystemet innehåller en lång rad undantag, och ibland också undantag från undantagen. De problem som beskrivs ovan berör inte bara ideella föreningar utan all verksamhet som bedrivs momsfritt. Förändringar av mervärdesskatten behöver därför göras i en helhet, snarare än genom att skapa nya undantag för enskilda delar av samhället, eftersom dessa riskerar att medföra helt nya problem. För att bredda kulturen och hitta nya sätt att finansiera kulturlivet är det av yttersta vikt att det privatas möjlighet att agera i kulturlivet utvecklas. Inte minst kan regelverk förenklas och ses över. Ett exempel är momssatserna på dans. I dag är det en momssats (6 procent) om man är på en spelning där publiken sitter ned. Om publiken i stället dansar till musiken är momsen 25 procent. Detta skapar märkliga effekter och svårigheter att överskåda kostnader vid vissa gränsdragningsproblem. Vad händer vid en konsert om några väljer att börja spontandansa när meningen är att publiken ska lyssna sittande? Jag föreslår en översyn i syfte att harmonisera regelverk som är svåröverskådliga och svåra att förutse effekterna av. I dag gäller en mängd olika momssatser inom besöksnäringen; bl.a. har guidade turer skilda momssatser beroende på var de utförs, vidare klassas konserter och inträde till djurparker som kultur med en momssats om 6 procent medan momsen på att hyra ut rum på hotell är 12 procent. Jag menar att en utredning behöver se över möjligheten att harmonisera momssatser inom besöksnäringen. Ett av alternativen som utredningen kan begrunda är att dela in momsen efter kategorierna mat, logi, aktiviteter och transport.
|
5. |
av Lorentz Tovatt (MP).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:2690 av Laila Naraghi (S) och
avslår motionerna
2021/22:55 av Angelika Bengtsson (SD),
2021/22:434 av Per Lodenius (C),
2021/22:473 av Michael Rubbestad (SD) yrkande 2,
2021/22:1211 av Anders Åkesson och Magnus Ek (båda C),
2021/22:1672 av Johan Hultberg (M) yrkande 1,
2021/22:1703 av Camilla Waltersson Grönvall (M),
2021/22:1844 av Sten Bergheden (M),
2021/22:2086 av Lars Püss och Åsa Coenraads (båda M),
2021/22:2193 av Margareta Cederfelt (M),
2021/22:2290 av Helena Gellerman (L),
2021/22:2449 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 8,
2021/22:2501 av Michael Rubbestad m.fl. (SD) yrkande 6,
2021/22:2711 av Sten Bergheden (M) yrkande 2,
2021/22:2894 av Runar Filper (SD),
2021/22:3026 av Markus Wiechel (SD),
2021/22:3172 av Camilla Brodin (KD) yrkande 4,
2021/22:3350 av Sten Bergheden (M) yrkande 2,
2021/22:3366 av Viktor Wärnick m.fl. (M) yrkande 3,
2021/22:3374 av Viktor Wärnick m.fl. (M) yrkande 14,
2021/22:3526 av Catarina Deremar m.fl. (C) yrkande 10,
2021/22:3666 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 118,
2021/22:3954 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkandena 8 och 11,
2021/22:4162 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 2,
2021/22:4202 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 14 och
2021/22:4217 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 22.
Ställningstagande
Klädindustrin släpper ut mer växthusgaser än flyget och sjöfarten ihop, enligt FN:s handelsorgan Unctad. Sedan 2000 har svenskars konsumtion av kläder ökat med 30 procent. Varje år köper vi 13,5 kilo nya textilier per person, varav majoriteten är kläder. Samtidigt kastar vi 7,5 kilo rakt ned i soporna, enligt Naturvårdsverket. I snitt använder vi plaggen tio gånger, vilket är en minskning på 30 procent sedan millennieskiftet, enligt en rapport från FN-organet Unctad. Det är angeläget att bidra till en mer hållbar konsumtion av kläder och andra textilier. Därför är det otillfredsställande att momsen på begagnade kläder som säljs av kommersiella aktörer är densamma som på nyproducerade kläder. Användningen av kläder bör effektiviseras, så att de används under hela sin livslängd, varför en översyn av momsen bör göras i samband med förestående skattereform. Häromåret sänktes momsen för enklare reparationer på bl.a. kläder, från 25 procent till 12 procent. Då angavs att ”förlänga livslängden på produkter innebär att färre råvaror behöver utvinnas, förädlas och transporteras. Behoven av att deponera avfall minskar”. Detsamma gäller skälet till att underlätta för att ett klädesplagg ska kunna byta ägare och på så vis användas under hela sin livslängd. Regeringen har uppgett att en omfattande skattereform ska genomföras, som bl.a. ska bidra till att klimat- och miljömål nås. En förändring av momssatserna på begagnade kläder och andra produkter, som t.ex. leksaker, är ett viktigt verktyg för att uppnå detta.
|
6. |
av Niklas Wykman (M), Helena Bouveng (M), Magnus Stuart (M) och Kjell Jansson (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:3368 av Viktor Wärnick m.fl. (M) yrkande 4 och
avslår motionerna
2021/22:312 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkande 6,
2021/22:473 av Michael Rubbestad (SD) yrkande 1,
2021/22:1852 av Sten Bergheden (M),
2021/22:1973 av Sten Bergheden (M) yrkande 1,
2021/22:2008 av Elisabeth Björnsdotter Rahm och Ann-Britt Åsebol (båda M),
2021/22:2128 av Camilla Waltersson Grönvall (M),
2021/22:2515 av Alexandra Anstrell och Maria Stockhaus (båda M),
2021/22:3109 av Cecilia Widegren (M) yrkande 8,
2021/22:3809 av Per Ramhorn m.fl. (SD) yrkande 12,
2021/22:3879 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD) yrkande 74 och
2021/22:3954 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 9.
Ställningstagande
Antalet hushåll som håller sig med papperstidning sjunker trendmässigt, vilket gör att kostnaderna för distribution och redaktion ska bäras av färre. Annonsintäkterna sjunker också, inte minst till följd av att en allt större del av annonsinvesteringarna går till sökmotorer och sociala medier. Vi anser att nivån på driftsstödet bör höjas, samtidigt som det binds i en flerårsperiod för att därefter prövas, detta för att skapa bättre planeringsförutsättningar samtidigt som det är en markering av att syftet inte är att statligt stöd till dagspressen ska vara för evigt. Vi förordar också utredning av om det finns förutsättningar för att helt avskaffa momsen på nyhetsmedier.
|
7. |
av Eric Westroth (SD), David Lång (SD) och Anne Oskarsson (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2021/22:3809 av Per Ramhorn m.fl. (SD) yrkande 12 och
2021/22:3954 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 9,
bifaller delvis motionerna
2021/22:2008 av Elisabeth Björnsdotter Rahm och Ann-Britt Åsebol (båda M) och
2021/22:2128 av Camilla Waltersson Grönvall (M) samt
avslår motionerna
2021/22:312 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkande 6,
2021/22:473 av Michael Rubbestad (SD) yrkande 1,
2021/22:1852 av Sten Bergheden (M),
2021/22:1973 av Sten Bergheden (M) yrkande 1,
2021/22:2515 av Alexandra Anstrell och Maria Stockhaus (båda M),
2021/22:3109 av Cecilia Widegren (M) yrkande 8,
2021/22:3368 av Viktor Wärnick m.fl. (M) yrkande 4 och
2021/22:3879 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD) yrkande 74.
Ställningstagande
Vårdmomsen innebär kraftiga fördyringar av verksamheten för vårdgivare som anlitar legitimerad vårdpersonal som är egenföretagare eller inhyrda. I ett läge när sjukvården snabbt behöver öka kapaciteten under en period är vårdmomsen ett allvarligt hinder. Den statliga utredning som ser över vårdmomsen ska inte vara klar förrän i april 2022. Med tanke på den stora vårdskulden behöver lagändringar komma på plats snabbare. Vi kan även se hur mervärdesskattelagstiftningen för med sig vissa andra typer av praktiska problem. När företag som vaccinerar personer under pandemin ska hyra lokaler för att göra detta, kan inte ingående och utgående momssatser dras av emot varandra, eftersom uthyrning av lokalerna inte beläggs med moms. Det leder ibland till att etablering fördröjs för att momslagstiftning står i vägen och skapar ett visst hinder. Vi menar att det behöver genomföras en översyn av momslagstiftningen som ger svenska vårdgivare samma förutsättningar som i bl.a. Finland och Danmark, där tolkningen av EU:s momslagstiftning ser annorlunda ut än vad den gör i Sverige och påverkar välfärd och sjukvård positivt och konkurrensneutralt.
|
8. |
av Hampus Hagman (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:3879 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD) yrkande 74 och
avslår motionerna
2021/22:312 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkande 6,
2021/22:473 av Michael Rubbestad (SD) yrkande 1,
2021/22:1852 av Sten Bergheden (M),
2021/22:1973 av Sten Bergheden (M) yrkande 1,
2021/22:2008 av Elisabeth Björnsdotter Rahm och Ann-Britt Åsebol (båda M),
2021/22:2128 av Camilla Waltersson Grönvall (M),
2021/22:2515 av Alexandra Anstrell och Maria Stockhaus (båda M),
2021/22:3109 av Cecilia Widegren (M) yrkande 8,
2021/22:3368 av Viktor Wärnick m.fl. (M) yrkande 4,
2021/22:3809 av Per Ramhorn m.fl. (SD) yrkande 12 och
2021/22:3954 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 9.
Ställningstagande
Eftersom ambulansflyg räknas som sjukvård, som är en momsbefriad tjänst, kan inte privata aktörer lägga på moms på sina fakturor. Efter en lagändring 2014 kan de inte längre göra avdrag för ingående moms på sina inköp av flygplan, helikoptrar, reservdelar, tillbehör osv. Därigenom uppstår en dold momskostnad. Regionerna ersätts schablonmässigt för detta med 6 procent, vilket dock är en alldeles för låg nivå för att täcka flyg- och helikopterverksamhetens ingående momskostnader. Detta innebär i praktiken att privata utförare av helikopter- och flygambulans fått en stor momskostnad som de sedan inte kan dra av mot utgående moms. Därmed är det mindre fördelaktigt att upphandla ambulanshelikoptertjänster från en privat aktör än från en offentligt ägd. Den utredning om mervärdesskatt vid inhyrd personal för vård och omsorg (dir. 2020:20) som tillsattes under början av 2020 och som ska se över schablonersättningen bör i ett tilläggsdirektiv inkludera ambulansflyget för att på så sätt skapa rättvisa villkor mellan olika typer av aktörer.
|
9. |
Mervärdesskattepliktig verksamhet vid fastighetsuthyrning, punkt 4 (SD) |
av Eric Westroth (SD), David Lång (SD) och Anne Oskarsson (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:3954 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 10 och
bifaller delvis motionerna
2021/22:3543 av Lars Beckman (M),
2021/22:3685 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 16 och
2021/22:4222 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 4 i denna del.
Ställningstagande
Eftersom Sverige tillämpar en rad undantag från moms uppstår vissa situationer där en investerare vill kvitta ingående och utgående moms mot varandra men inte har möjlighet att göra detta. Det leder till att nya verksamheter inte växer fram på ett naturligt sätt, vilket bromsar tillväxten i ekonomin. Det kan gälla fastighetsföretag som vill hyra ut lokaler där olika typer av verksamheter inte finner det möjligt, varför uthyrning och därmed investeringar uteblir. Vi ser därför ett behov av att utreda möjligheten till frivillig skattskyldighet för verksamhetslokaler.
|
10. |
Mervärdesskattepliktig verksamhet vid fastighetsuthyrning, punkt 4 (C) |
av Helena Vilhelmsson (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:3685 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 16 och
bifaller delvis motionerna
2021/22:3543 av Lars Beckman (M),
2021/22:3954 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 10 och
2021/22:4222 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 4 i denna del.
Ställningstagande
Mervärdesskattesystemet står för mer än en femtedel av de totala skatteintäkterna varje år. Det svenska systemet är komplext samtidigt som företag också ska hantera internationella momsregelverk, något som ytterligare spär på den administrativa bördan. EU:s momsdirektiv innebär att momsen inom EU i huvudsak är harmoniserad. Dock är det möjligt, vilket också tillämpas, med nationella avvikelser. Det finns möjligheter att såväl bredda som reducera momsbaser, något som även Sverige utnyttjar. I närtid har ett antal frågor aktualiserats som pekar på behov av en större översyn av mervärdesskattesystemet. Momsen på vårdtjänster förändras efter en domstolstolkning av EU-direktivet. Samtidigt fortsätter Finland att tillämpa samma undantag som Sverige tidigare gjorde. Denna fråga löstes tills vidare genom tillskott i form av statsbidrag. Problemen som uppstått för idrottslokaler där det på grund av regelverket varit svårt att få hyra lokaler när momsen inte kan dras av är ett annat exempel där översyn behöver ske. Det är en konsekvens av regelverket att aktörer som bedriver undantagen verksamhet har svårt att få tillgång till lokaler, eftersom fastighetsägare hellre kan låta sina lokaler stå tomma än hyra ut lokalerna till momsundantagna verksamheter. Denna problematik vittnar exempelvis ideella föreningar och friskolor om. Detta är några konkreta problem som måste få en lösning. Därtill måste också en bredare översyn av momssystemet genomföras.
|
11. |
Mervärdesskattepliktig verksamhet vid fastighetsuthyrning, punkt 4 (KD) |
av Hampus Hagman (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:4222 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 4 i denna del och
bifaller delvis motionerna
2021/22:3543 av Lars Beckman (M),
2021/22:3685 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 16 och
2021/22:3954 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 10.
Ställningstagande
Sedan 1979 finns ett system för frivillig hyresmoms. I dag betalar fastighetsägare moms på exempelvis inköp av material, tjänster och byggnationer. Så länge fastighetsägaren säljer sina tjänster till en annan momspliktig verksamhet får denne dra av momsen i det ledet, genom moms på hyran. Det uppstår dock problem om denna verksamhet inte är momspliktig, vilket är fallet för exempelvis civilsamhällets organisationer och offentlig verksamhet. Hyresmomsen medför stora samhällsproblem då lokaler står tomma i stället för att användas. Under coronakrisen har detta hinder blivit extra påtagligt. När behoven av fältsjukhus och vårdplatser och andra lokalbehov behövde upprättas skyndsamt, hindrades många från att bidra eftersom de då behövde bryta sin momsbelagda verksamhet för att hyra ut till icke momspliktig verksamhet. Ett sådant förfarande hade gjort inköp 25 procent dyrare och satt igång en återbetalningsprocess av momsavdrag. Problemet är vida känt för idrottsföreningar som bedriver icke momspliktig verksamhet och som är i behov av enklare lokaler för sin verksamhet. När en hyresgäst som inte bedriver momspliktig verksamhet ska hyra en lokal kan hyresvärden inte lägga moms på hyran och därmed inte dra av ingående moms på kostnader hänförliga till lokalen. Icke momspliktiga hyresgäster kan också få svårigheter att hyra lokaler, då en momsfri förhyrning kan påverka hyresvärdens rätt till avdrag för moms. Om den frivilliga hyresmomsen sedan bryts försvinner hela momsavdraget och inköpen blir 25 procent dyrare, och dessutom måste momsen på investeringar (byggnation eller ombyggnad) återbetalas i delar tio år tillbaka i tiden. Kristdemokraterna menar att hyresmomssystemet måste utredas i syfte att underlätta för uthyrning av fastigheter och lokaler, till annat än momspliktig verksamhet. En sådan sak skulle förbättra effektiviteten i nyttjandet av lokaler, frigöra kapacitet och underlätta anpassningen för fastighetsägare som kan eller vill ställa om och anpassa verksamheten till den efterfrågan som finns vid tiden. Regeringen bör därför få i uppdrag att utreda hyresmomssystemet och föreslå åtgärder för att lösa detta problem.
|
12. |
av Niklas Wykman (M), Helena Bouveng (M), Magnus Stuart (M) och Kjell Jansson (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2021/22:3637 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 6 och
2021/22:3638 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 9 och
avslår motionerna
2021/22:3312 av Jan Ericson (M),
2021/22:3685 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 17 och
2021/22:4217 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 4.
Ställningstagande
Skatterna är ett centralt styrmedel för att påverka val och beteenden som styr hur företag, industrier och enskilda medborgare värnar miljö och klimat. Miljö- och klimatpolitik ska ta sin utgångspunkt i kostnadseffektiva åtgärder som ger resultat för miljö och klimat och som samtidigt inte äventyrar jobb, sammanhållning och tillväxt. Enligt nuvarande bestämmelser räknas lätta lastbilar med totalvikt under 3 500 kilo som inte har luftspalt mellan karosserienheterna som personbilar enligt mervärdesskattelagen. Det begränsar företagens möjlighet att välja ändamålsenligt fordon för verksamheten samt försvårar omställningen till miljövänligare lastbilar. Därför finns det anledning att se över lagen i syfte att justera reglerna för att tydliggöra bestämmelserna om vad som ska klassas som en personbil.
I takt med att dator- och tv-spel blivit allt vanligare så har också den tillhörande marknaden utvecklats. Försäljning av virtuella varor är ett exempel på hur skattelagstiftningen behöver ses över för att tillvarata den digitala ekonomins potential för att skapa tillväxt och jobb. Ungdomar som växt upp i en digitaliserad värld och med en vilja att starta ett företag möter i dag alltför stora hinder då vår skattelagstiftning inte hänger med i utvecklingen. Regeringen bör därför tillsätta en utredning för att se över den skatterättsliga aspekten av handel med både nya och begagnade virtuella varor för att kartlägga hur vissa av dessa hinder skulle kunna tas bort och säkra en enklare och mer förutsägbar beskattning.
|
13. |
av Helena Vilhelmsson (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:3685 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 17 och
avslår motionerna
2021/22:3312 av Jan Ericson (M),
2021/22:3637 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 6,
2021/22:3638 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 9 och
2021/22:4217 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 4.
Ställningstagande
I närtid har ett antal frågor aktualiserats som pekar på behov av en större översyn av mervärdesskattesystemet. Momsen på vårdtjänster förändras efter en domstolstolkning av EU-direktivet. Samtidigt fortsätter Finland att tillämpa samma undantag som Sverige tidigare gjorde. Denna fråga löstes tills vidare genom tillskott i form av statsbidrag. Problemen som uppstått för idrottslokaler där det på grund av regelverket varit svårt att få hyra lokaler när momsen inte kan dras av är ett annat exempel där översyn behöver ske. Det är en konsekvens av regelverket att aktörer som bedriver undantagen verksamhet har svårt att få tillgång till lokaler, eftersom fastighetsägare hellre kan låta sina lokaler stå tomma än hyra ut dem till momsundantagna verksamheter. Denna problematik vittnar exempelvis ideella föreningar och friskolor om. Detta är några konkreta problem som måste få en lösning. Därtill måste också en bredare översyn av momssystemet genomföras.
|
14. |
av Hampus Hagman (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:4217 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 4 och
avslår motionerna
2021/22:3312 av Jan Ericson (M),
2021/22:3637 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 6,
2021/22:3638 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 9 och
2021/22:3685 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 17.
Ställningstagande
Alla företag startar som små företag. Därför är det viktigt att skapa goda förutsättningar för att småföretag ska startas och kunna växa – vilket ofta handlar om regelförenklingar och en lättad skattebörda. I dag är företag med en årlig omsättning som understiger 30 000 kronor i normalfallet befriade från moms på varor och tjänster.
Syftet med omsättningsgränsen är att förenkla administrationen och minska kostnaden för de allra minsta företagen. Sveriges omsättningsgräns är dock i ett internationellt perspektiv mycket låg. Av de 25 EU-länder som har en sådan gräns har Sverige den i särklass lägsta. I Danmark ligger gränsen på 50 000 danska kronor, i Finland 10 000 euro, i Tyskland 17 500 euro, i Estland 40 000 euro och i Italien 65 000 euro. Den genomsnittliga gränsen för momsplikt i EU är drygt 30 000 euro – mer än tio gånger högre än Sveriges.
Regeringen höjer omsättningsgränsen för momsplikt till 80 000 kronor i budgetpropositionen för 2022. Jag och mitt parti har dock förslag om en höjning till 100 000 kronor. Detta skulle underlätta administrationen för fler små företag och innebära en skattelättnad på 450 miljoner kronor årligen. Detta skulle förenkla för fler småföretagare att driva sin verksamhet och underlätta för dessa företag att växa. Reformen bör därefter utvärderas och eventuellt bör gränsen höjas ytterligare.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2021/22
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av momssatsen och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att momsbefria körkortsutbildningar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga sänkt mervärdesskatt på dans och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en dj:s framträdande ska vara momsbefriat och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sänka mervärdesskatten till 6 procent för danstillställningar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta bort den s.k. dansbandsmomsen och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om enhetlig moms på boende inom besöksnäringen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten till en harmonisering av mervärdesskattelagstiftningen för den s.k. dansbandsmomsen samt förutsättningar för dansbanden och övrig kulturbransch under och efter pandemin och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sänka momsen för danskonserter från 25 procent till 6 procent och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undersöka möjligheten att sänka eller ta bort momsen på trähus för att öka viljan att bygga trähus och därmed kunna använda fler trähus som kolsänka och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att inom EU-samarbetet verka för att momsen på körkortsutbildningar avskaffas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en översyn av kostnader för hyrpersonal inom vården och vad en vårdmoms på 25 procent har inneburit och kommer att innebära för alla privata vårdföretag efter den treåriga kompensationstiden och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att göra en översyn av momsskattesatserna i syfte att förenkla mervärdesskatten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge regeringen i uppdrag att komma fram med förslag som gör alla typer av vårdtjänster momsfria och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över införandet av en enhetlig moms och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda avskaffandet av mervärdesskatten på interna tjänster i civilsamhällesorganisationer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en översyn av svensk turistmoms för att göra den mer enhetlig och i linje med våra nordiska grannländer och tillkännager detta för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om harmonisering av momssatser i besöksnäringen och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sänka momssatsen till 6 procent på digitala spel och licenser och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att införa ett fungerande konkurrensneutralt system för lika villkor mellan kommunala och fristående verksamheter, exempelvis genom att hela utbildningssektorn görs momspliktig med tillämpning av en nollskattesats eller reducerad skattesats, och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör få i uppdrag att utreda frågan om internmoms mellan föreningar i samma organisation och åtgärder för att avskaffa densamma och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i samband med en skattereform se över momssatsen på begagnade kläder och andra begagnade produkter för att bidra till omställningen till en cirkulär ekonomi och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten till en enhetlig turistmoms och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av mervärdesskatten inom kulturnäringen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att momsen på gästhamnsavgifter ska sänkas till motsvarande för campingplatser på land och tillkännager detta för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förändrade regler för mervärdesbeskattningen inte får leda till att villkoren för ridning och annan föreningsdriven verksamhet försämras och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om momssatsen som i dag är högre för elsparkcyklar/elcyklar än för taxiresor och kollektivtrafik, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av momsregler vid anställdas hemarbete och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten till en enhetlig turistmoms och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en långsiktig harmonisering av momsen och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheterna att helt avskaffa momsen på tidningar och tillkännager detta för regeringen.
14.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en långsiktig harmonisering av kulturmomsen och tillkännager detta för regeringen.
10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att främja tillgången till fler finansieringskällor för kulturen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda att modernisera, förenkla och förbättra reglerna avseende den frivilliga skattskyldigheten för verksamhetslokaler (hyresmomsen) och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över bestämmelserna för vad som ska klassas som en personbil och tillkännager detta för regeringen.
9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning för att se över den skatterättsliga bedömningen av handel med virtuella varor och tillkännager detta för regeringen.
118.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa lägre momssats på mensskydd och tillkännager detta för regeringen.
16.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en översyn av mervärdesskattereglerna för ideella föreningar och tillkännager detta för regeringen.
17.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en översyn av oönskade effekter av mervärdesskatteregelverket och tillkännager detta för regeringen.
15.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över skattelagstiftningen i syfte att säkerställa att den inte i onödan minskar incitamenten att omvandla lokaler och kontor till bostäder och tillkännager detta för regeringen.
12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att den statliga utredning som ser över vårdmomsen skyndas på och tillkännager detta för regeringen.
74.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda momseffekten för ambulansflyg och tillkännager detta för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av momssatserna och tillkännager detta för regeringen.
9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av förutsättningarna för en konkurrensneutral moms inom vården oavsett driftsform och tillkännager detta för regeringen.
10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för frivillig skattskyldighet för verksamhetslokaler samt harmonisering av momssatser som berör näringslivet och tillkännager detta för regeringen.
11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en breddad kulturmoms för en högre grad av likvärdighet och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över momssatserna i kultursektorn i syfte att harmonisera desamma och tillkännager detta för regeringen.
14.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en översyn av mervärdesskatten i förenklingssyfte och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förenklad moms för småföretag och tillkännager detta för regeringen.
22.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över och harmonisera momssatser inom besöksnäringen och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hyresmomssystemet och tillkännager detta för regeringen.