Socialförsäkringsutskottets betänkande

2021/22:SfU25

Justerade åldersgränser i pensionssystemet och i kringliggande system

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag om att de pensionsrelaterade åldersgränserna i pensionssystemet och angränsande trygghetssystem ska höjas med ett år 2023 och knytas till riktåldern för pension fr.o.m. 2026. Utskottet föreslår vidare att riksdagen godtar det utskottet anför om regeringens förslag till ändring i 102 kap. 22 a § socialförsäkringsbalken med ikraftträdande den 1 december 2022 respektive den 1 december 2025.

I propositionen föreslås också att vissa åldersgränser i skatte- och socialavgiftssystemet på motsvarande sätt ska höjas med ett år 2023 och fr.o.m. 2026 motsvara riktåldern för pension.

Förslagen bygger på Pensionsgruppens överenskommelse från den 14 december 2017.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena. I två motioner yrkas avslag på propositionen.

I betänkandet finns tre reservationer (SD, V).

Behandlade förslag

Proposition 2021/22:181 Justerade åldersgränser i pensionssystemet och i kringliggande system.

Fem yrkanden i följdmotioner.

Innehållsförteckning

Sammanfattning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Utskottets överväganden

Justerade åldersgränser i pensionssystemet och i kringliggande system

Reservationer

1.Justerade åldersgränser i pensionssystemet och i kringliggande system, punkt 1 (SD)

2.Justerade åldersgränser i pensionssystemet och i kringliggande system, punkt 1 (V)

3.Undantagsbestämmelse för rätt till garantipension, punkt 2 (SD, V)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Följdmotionerna

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.	Justerade åldersgränser i pensionssystemet och i kringliggande system

Riksdagen

a) godtar det som utskottet anför om regeringens förslag till

1. lag om ändring i socialförsäkringsbalken i de delar det avser 102 kap. 22 a §,

2. lag om ändring i socialförsäkringsbalken i de delar det avser 102 kap. 22 a §,

b) antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i socialförsäkringsbalken i de delar som inte omfattas av utskottets förslag ovan,

2. lag om ändring i socialförsäkringsbalken i de delar som inte omfattas av utskottets förslag ovan,

3. lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade,

4. lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade,

5. lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring,

6. lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring,

7. lag om ändring i lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor,

8. lag om ändring i lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor,

9. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),

10. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),

11. lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980),

12. lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980),

13. lag om ändring i lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter,

14. lag om ändring i lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken,

15. lag om ändring i lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken,

16. lag om ändring i lagen (2013:156) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare,

17. lag om ändring i lagen (2013:156) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare,

18. lag om ändring i lagen (2017:584) om ansvar för etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare,

19. lag om ändring i lagen (2017:584) om ansvar för etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:181 punkterna 1.1, 2.1 och 3–19 samt avslår motionerna

2021/22:4506 av Ida Gabrielsson m.fl. (V) yrkandena 1 och 2 samt

2021/22:4543 av Julia Kronlid m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2.

Reservation 1 (SD)

Reservation 2 (V)

2.	Undantagsbestämmelse för rätt till garantipension

Riksdagen avslår motion

2021/22:4506 av Ida Gabrielsson m.fl. (V) yrkande 3.

Reservation 3 (SD, V)

Stockholm den 19 maj 2022

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Rikard Larsson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Rikard Larsson (S), Carina Ohlsson (S), Ludvig Aspling (SD), Teresa Carvalho (S), Ida Gabrielsson (V), Katarina Brännström (M), Julia Kronlid (SD), Emilia Töyrä (S), Hans Eklind (KD), Bengt Eliasson (L), Rasmus Ling (MP), Arin Karapet (M), Mattias Vepsä (S), Ann-Sofie Alm (M), Jennie Åfeldt (SD), Jonny Cato (C) och Alexandra Anstrell (M).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Sedan de partier som ingår Pensionsgruppen träffat en överenskommelse i syfte att säkra långsiktigt höjda och trygga pensioner (S2017/07369) har promemorian Höjda åldersgränser i pensionssystemet och i andra trygghetssystem (Ds 2019:2) tagits fram inom Socialdepartementet. Förslagen i promemorian föreslås genomföras stegvis 2020, 2023 och 2026.

Förslagen för 2020 har genomförts genom propositionen En riktålder för höjda pensioner och följsamhet till ett längre liv (prop. 2018/19:133, bet. 2019/20:SfU5, rskr. 2019/20:10). Genom propositionen infördes begreppet riktålder som åldersbegrepp i socialförsäkringsbalken och åldersgränsen för när inkomstgrundad ålderspension tidigast kan lämnas höjdes från 61 till 62 år.

Inom Finansdepartementet har promemorian Vissa ändrade åldersgränser i skatte- och socialavgiftssystemet tagits fram. Vidare har promemorian Konsekvenser av justerade åldersgränser i pensionssystemet och i andra trygghetssystem (S2021/02250) tagits fram av Socialdepartementet och Finansdepartementet.

I Garantipensionsutredningens slutbetänkande Grundpension – några anslutande frågor (SOU 2020:32) behandlas bl.a. frågor om försäkringstid och i promemorian Inkomstpensionstillägg (Ds 2020:7) lämnas förslag på följdändringar med anledning av förslagen i departementspromemorian om höjda åldersgränser i pensionssystemet och i andra trygghetssystem.

Vissa av förslagen, t.ex. förslagen till ändringar i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor, inkomstskattelagen (1999:1229) och socialavgiftslagen (2000:980) är enligt regeringen av en sådan karaktär att ett yttrande från Lagrådet normalt ska inhämtas. Ändringarna är dock författningstekniskt och även i övrigt av sådan art att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Lagrådets yttrande har därför inte inhämtats.

Utskottet behandlar i detta betänkande proposition 2021/22:181 Justerade åldersgränser i pensionssystemet och i kringliggande system och två följdmotioner.

Bland lagförslagen i denna proposition finns förslag till ändring i 102 kap. 22 a § socialförsäkringsbalken med ikraftträdande den 1 december 2022 (lagförslag 1) respektive ikraftträdande den 1 december 2025 (lagförslag 2). Regeringen har i proposition 2021/22:180 Höjt bostadstillägg till pensionärer och höjt minimibelopp vid fastställande av avgifter enligt socialtjänstlagen lämnat förslag om ändring i samma paragraf med ikraftträdande den 1 juli 2022. Även sistnämnda proposition bereds av socialförsäkringsutskottet. För att uppnå en lagteknisk samordning av förslagen har förslagen om ändring i 102 kap. 22 a § i denna proposition sammanförts med förslaget om ändring i samma paragraf i proposition 2021/22:180 när det gäller beredningen av riksdagens beslut om att anta de nyssnämnda förslagen. Utskottet gör inom ramen för detta betänkande den sakliga behandlingen av förslagen i proposition 2021/22:181 om ändring i 102 kap. 22 a § socialförsäkringsbalken.

En förteckning över regeringens förslag till riksdagsbeslut och förslagen i följdmotionerna finns i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.

Utskottets överväganden

Justerade åldersgränser i pensionssystemet och i kringliggande system

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar regeringens förslag till ändringar i socialförsäkringsbalken med förslag till ikraftträdande den 1 december 2022 respektive den 1 december 2025. Förslagen innebär att de pensionsrelaterade åldersgränserna i pensionssystemet och angränsande trygghetssystem höjs med ett år 2023 och knyts till riktåldern för pension fr.o.m. 2026.

Riksdagen antar vidare regeringens förslag till ändringar i ett antal lagar för att bl.a. anpassa åldersgränserna i övriga trygghetssystem och i skatte- och socialavgiftssystemet.

Riksdagen avslår fem motionsyrkanden om bl.a. avslag på propositionen, incitament för att underlätta för ett förlängt arbetsliv och fortsatt rätt till garantipension i vissa fall för personer med ett långt arbetsliv.

Jämför reservation 1 (SD), 2 (V) och 3 (SD, V).

Propositionen

Bakgrund

Medellivslängden i Sverige ökar för både kvinnor och män. I dag lever kvinnor och män i genomsnitt till 84 respektive 81 års ålder, vilket innebär att medellivslängden har ökat med två år för kvinnor och fyra år för män sedan millennieskiftet. Statistiska centralbyrån (SCB) uppskattar att kvinnor i genomsnitt kommer att leva till 90 års ålder och män till nära 88 års ålder 2070.

Det finns ingen fast pensionsålder inom det allmänna pensionssystemet, utan uttagsåldern är flexibel. Det finns en lägsta ålder för uttag av inkomstgrundad pension, som sedan den 1 januari 2020 är 62 år, men ingen ålder när pensionen senast måste börja tas ut. Trots det är 65 år alltjämt den genomsnittliga åldern för uttag av ålderspension.

En naturlig följd av att medellivslängden ökar är att tiden som ålderspensionär blir allt längre. Den inkomstgrundade allmänna pensionens nivå bestäms av individens intjänade pensionsrätter och hur länge han eller hon förväntas leva. Ökar den förväntade tiden som pensionär ger detta en lägre månatlig pensionsutbetalning än vid oförändrad livslängd.

Regeringen har vidtagit åtgärder för att underlätta för omställning och utökade möjligheter till ett hållbart arbetsliv. Regeringen överlämnade i mars 2022 proposition Flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden med förslag om ett nytt omställningsstudiestöd. Det ska vara ett komplement till det reguljära studiestödet och införs i syfte att stärka arbetstagares ställning på arbetsmarknaden. Den nya lagen om omställningsstudiestöd föreslås träda i kraft den 30 juni 2022.

Vidare har regeringen i budgetpropositionen för 2022 aviserat införandet av en s.k. trygghetspension. Förslaget innebär att kraven för att beviljas sjukersättning sänks under de sista fem åren före riktåldern för pension. Syftet är att personer som är utslitna inte ska tvingas ta ut sin ålderspension helt eller delvis i förtid av hälsoskäl och därmed få lägre pensionsutbetalningar resten av livet.

Pensionsgruppen, som har till uppgift att bl.a. vårda pensionsreformen och dess grundläggande principer, enades den 14 december 2017 om ett antal åtgärder i syfte att säkra långsiktigt höjda, hållbara och trygga pensioner. För att upprätthålla pensionsnivåerna anser Pensionsgruppen att arbetslivet behöver förlängas i takt med den ökade livslängden. Enligt Pensionsgruppen är ett längre arbetsliv av betydelse för välfärden och därmed för hela samhället. I överenskommelsen ingår att samtliga pensionsåldersrelaterade åldersgränser, liksom vissa åldersgränser i kringliggande trygghetssystem, ska kopplas till riktåldern. Syftet med riktåldern är att pensionsåldrarna automatiskt ska anpassas när medellivslängden förändras så att välfärden och en rimlig pensionsnivå kan upprätthållas.

För att ersätta dagens starka 65-årsnorm med en pensionsålder som tar hänsyn till den ökande medellivslängden i Sverige infördes därför begreppet riktålder. Avsikten är att riktåldern på sikt ska styra de pensionsrelaterade åldersgränserna i pensionssystemet och i angränsande trygghetssystem och samtidigt fungera som ett riktmärke för de försäkrades individuella pensionsbeslut. För att individer ska kunna planera sitt arbets- och pensionsliv beräknas och fastställs riktåldern sex år innan den börjar gälla. Första gången riktåldern kommer att användas är 2026. Bestämmelser om riktålder för pension finns i 2 kap. 10 a–d §§ socialförsäkringsbalken (förkortad SFB). En riktålder för pension ska beräknas för varje år och gäller för det sjätte året efter beräkningsåret. Regeringen har gett Pensionsmyndigheten i uppdrag (S2021/03353) att varje år beräkna riktåldern för pension.

Riktåldern fastställdes 2020 för 2026 respektive 2027 i förordning (2019:780) om riktålder för pension för år 2026 och i förordningen (2021:394) om riktålder för pension för år 2027. I båda förordningarna fastställs en riktålder om 67 år.

Genom propositionen En riktålder för höjda pensioner och följsamhet till ett längre liv (prop. 2018/19:133, bet. 2019/20:SfU5, rskr. 2019/20:10) höjdes åldersgränsen för när inkomstgrundad ålderspension tidigast kan lämnas från 61 till 62 år och åldersgränsen för när kommuner får tillhandahålla servicetjänster utan föregående behovsprövning från 67 till 68 år. Vidare beslutades om justeringar av åldern för rätt att kvarstå i anställning, där den s.k. LAS-åldern höjdes från 67 till 68 år 2020 och höjs från 68 till 69 år 2023 (prop. 2018/19:91, bet. 2018/19:AU12, rskr. 2018/19:276).

Även åldersgränserna för rätt till studiemedel och studiestartsstöd har höjts. Lagändringarna gäller för studiemedel och studiestartsstöd som lämnas sedan den 1 januari 2022 (prop. 2020/21:122, bet. 2020/21:UbU17, rskr. 2020/21:308).

Åldersgränserna för inkomstgrundad ålderspension och inkomstpensionstillägg

Åldersgräns för när inkomstgrundad ålderspension tidigast kan lämnas

För att pensionsnivåerna ska kunna upprätthållas när medellivslängden ökar behöver arbetslivet förlängas. Ett förlängt arbetsliv behövs också för att säkerställa finansieringen av välfärden. Regeringen delar Pensionsgruppens syn i denna fråga. Inkomstpensionssystemets konstruktion innebär att den enskilde själv betalar merkostnaden för en tidig pensionering och tillgodogörs vinsten av ett uppskjutet pensionsuttag genom att pensionen blir lägre respektive högre.

Det viktigaste argumentet för att ha en nedre åldersgräns är att ett beslut om att lämna arbetslivet alltför tidigt kan leda till betydande begränsningar i personens ekonomiska trygghet senare under tiden som pensionär. Med en fortsatt ökad medellivslängd riskerar de som går tidigt i pension att efter några år upptäcka att deras pensionsnivå är låg i förhållande till andra pensionärers inkomst, till de förvärvsaktivas inkomst och i relation till vad som behövs för att ge en godtagbar ekonomisk standard.

Ett annat viktigt argument för en höjd nedre åldersgräns är att om många lämnar arbetslivet tidigt minskar avgifts- och skatteinkomsterna till den offentliga sektorn. Även de demografiska utmaningarna för samhället i stort kan då förväntas öka. Kvinnor och män behöver därför arbeta längre för att bidra till en uthållig finansiering av välfärden.

Regeringen föreslår att den lägsta åldern för uttag av inkomstgrundad ålderspension ska höjas från 62 till 63 år 2023 och fr.o.m. 2026 knytas till riktåldern för pension.

Arvsvinsterna inom inkomstpensionssystemet

Arvsvinster tilldelas de försäkrade genom att pensionsbehållningen vid varje årsskifte multipliceras med en födelseårsspecifik arvsvinstfaktor. Tilldelningen sker enligt två olika metoder beroende på den försäkrades ålder. Arvsvinster efter personer som har avlidit före det år de skulle ha fyllt 61 år fördelas året därpå till de kvarlevande med samma födelseår som de avlidna. Dessa arvsvinster benämns faktiskt uppkomna arvsvinster. För den som är 61 år eller äldre baseras arvsvinstfaktorerna i stället på den officiella livslängdsstatistiken för befolkningen, s.k. demografiskt beräknade arvsvinster. Det innebär att det för ett enda år, det år den försäkrade fyller 61 år, tilldelas dubbla arvsvinster.

För att åldersgränserna för arvsvinsttilldelning även fortsatt ska ligga ett år före den lägsta uttagsåldern, som föreslås höjas från 62 till 63 år, föreslår regeringen att de nu aktuella åldersgränserna för arvsvinsttilldelning ska höjas från 61 till 62 år, och när riktåldern träder i kraft, ska åldersgränsen följa riktåldern.

Omräkning av inkomstpension vid tidigt uttag

Inkomstpensionen beräknas genom att individens pensionsbehållning divideras med delningstalet. Delningstalet ska återspegla den genomsnittliga återstående livslängden vid den ålder som pensionen börjar lyftas enligt aktuell befolkningsstatistik.

Vid pensionsuttag före det år den sökande fyller 65 år bestäms pensionsbeloppet utifrån ett preliminärt delningstal. Det år pensionären uppnår 65 år räknas pensionen om med ett fastställt delningstal.

Regeringen föreslår att 65-årsgränsen för när ett fastställt delningstal ska tilllämpas ska höjas till 66 år 2023 och från 2026 utgöras av den fastställda riktåldern för pension.

Inkomstindex och medel-PGI

Varje år räknas de försäkrades intjänade pensionsbehållning om med förändringen av inkomstindex. Inkomstindex återspeglar utvecklingen av den genomsnittliga pensionsgrundande inkomsten (PGI) för personer med PGI i åldrarna 16–64 år och inkluderar även inkomstgrundad sjuk- och aktivitetsersättning och inkomst över intjänandetaket.

Avsikten med inkomstindex är att det ska spegla förändringen av genomsnittlig inkomst från ett år till ett annat för personer i förvärvsaktiv ålder. Det är därför viktigt att de åldersgränser som berörs av pensionsåldershöjningarna i så stor utsträckning som möjligt också anpassas till dessa höjningar. Regeringen föreslår att den nuvarande 64-årsgränsen för inkomstindex ska höjas till 65 år 2023 och fr.o.m. 2026 knytas till riktåldern på så sätt att inkomstindex ska visa förändringen av de pensionsgrundande inkomsterna för dem som under året har fyllt minst 16 år men ännu inte har uppnått riktåldern för pension.

Pensionsgrundande belopp för barnår och plikttjänstgöring

Under småbarnsåren avstår föräldrar ofta helt eller delvis från förvärvsarbete. För att inkomstbortfallet inte ska påverka pensionsutfallet alltför mycket kan en förälder under vissa förutsättningar tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp (PGB) för barnår. Detta sker enligt tre olika beräkningsmetoder (se 60 kap. 43, 51 och 53 §§ SFB), där den metod som ger det mest förmånliga resultatet för den enskilde bestämmer beloppets storlek. PGB för barnår kan tillgodoräknas den förälder som har fyllt högst 64 år under intjänandeåret. När det gäller överlåtelse finns det en möjlighet att vid dödsfall överlåta PGB för barnår till någon annan försäkrad. Beloppet kan överlåtas om mottagaren har fyllt högst 64 år under intjänandeåret. Regeringen föreslår att de nuvarande 64-årsgränserna för att tillgodoräknas PGB för barnår respektive sådan PGB som kan överlåtas ska höjas till 65 år 2023 och knytas till riktåldern för pension 2026.

Pensionsgrundande belopp för plikttjänstgöring och barnår kan enligt beräkningsmetod 2 beräknas med hjälp av den genomsnittliga pensionsgrundande inkomsten för åldrarna 16–64 år. Regeringen föreslår att den övre åldersgränsen för den genomsnittsinkomst som används för att beräkna PGB för plikttjänst och barnår enligt beräkningsmetod 2 ska höjas från 64 till 65 år 2023 och fr.o.m. 2026 knytas till riktåldern för pension.

Uppkommen pensionsbehållning i form av pensionsgrundande belopp registreras som latenta belopp i de fall förvärvsvillkoret ännu inte är uppfyllt. Villkoret för att de latenta beloppen slutligt ska överföras till individens pensionsbehållning är att den försäkrade senast det år han eller hon fyller 70 år har fått fastställda pensionsgrundande inkomster som vart och ett av minst fem år uppgått till lägst två gånger det inkomstbelopp som gällde för intjänandeåret. Om inte förvärvsvillkoret är uppfyllt vid 70 års ålder, avregistreras den latenta pensionsbehållningen. När arbetslivet på detta sätt förlängs bör det också vara möjligt att uppfylla förvärvsvillkoret för pensionsgrundande belopp vid högre ålder. Regeringen föreslår därför att den nuvarande 70-årsgränsen höjs till 71 år 2023 och fr.o.m. 2026 knyts till riktåldern.

Anpassningar av åldersgränsen för inkomstpensionstillägg

Inkomstpensionstillägget är en ny förmån som på kort sikt höjer pensionerna. Det är tänkt att vara ett tillägg till den inkomstgrundade allmänna ålderspensionen och lämnas i dag från 65 år. För att anpassa inkomstpensionstillägget till de åldersgränser som gäller för övriga förmåner föreslår regeringen att åldersgränserna för inkomstpensionstillägget och dess beräkning höjs till 66 år 2023 och utgörs av den fastställda riktåldern för pension fr.o.m. 2026.

Inkomstpensionstillägget får lämnas utan ansökan fr.o.m. den månad den försäkrade fyller 65 år om han eller hon fick hel sjukersättning omedelbart före den månaden. Regeringen föreslår att denna åldersgräns höjs till 66 år 2023 och fr.o.m. 2026 utgörs av den fastställda riktåldern för pension.

Åldersgränserna för pensionssystemets grundskydd m.m.

Åldersgränserna för garantipension, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd

Pensionssystemets grundskydd består av garantipension, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd. Dessa förmåner kan betalas ut tidigast fr.o.m. den månad då en försäkrad fyller 65 år. För att riktåldern som begrepp ska få genomslag i samhället och kunna ersätta den nuvarande normåldern 65 år är det nödvändigt att åldersgränserna för pensionssystemets grundskydd anpassas till den medellivslängdsökning som skett sedan pensionsreformen genomfördes.

Vissa grupper har haft en mindre gynnsam livslängdsutveckling än genomsnittet i Sverige. En av huvudprinciperna bakom pensionssystemet är att hela försäkringskollektivet ska behandlas likformigt trots att vissa grupper lever längre eller kortare. Ett allmänt socialförsäkringssystem bygger på att alla är försäkrade och delar på risken. Ett exempel är att det inte är någon skillnad mellan mäns och kvinnors delningstal trots att kvinnor, i medeltal, alltid har haft en högre medellivslängd än män.

Emellertid har regeringen i budgetpropositionen för 2022 aviserat införandet av en s.k. trygghetspension. Förslaget innebär att kraven för att beviljas sjukersättning sänks under de sista fem åren före riktåldern. Syftet är att personer som är utslitna inte av hälsoskäl ska tvingas ta ut sin ålderspension i förtid och därmed få lägre pensionsutbetalningar resten av livet.

Regeringen föreslår att åldern när garantipension, bostadstillägg till pensionärer och äldreförsörjningsstöd tidigast kan lämnas ska höjas till 66 år 2023 och knytas till riktåldern fr.o.m. 2026. På samma sätt ska motsvarande åldersgränser som ingår i beräkningsunderlaget för bostadstillägg höjas till 66 år 2023 och knytas till riktåldern 2026.

Tidigt eller uppskjutet uttag av pension

Garantipension betalas normalt ut från 65 års ålder. Enligt gällande regler ska underlaget för beräkningen av garantipension vara den inkomstpension som skulle ha betalats ut den månad den pensionsberättigade fyller 65 år. Bestämmelsen gäller oberoende av om inkomstpensionen har tagits ut före eller efter denna tidpunkt. Syftet är att garantipensionen inte ska kompensera för den lägre inkomstpensionen som ett tidigt uttag innebär och för att den försäkrade inte ska missgynnas vid ett sent uttag.

Regeringen anser att det är rimligt att detta förhållande gäller även vid höjningen av åldern för uttag av garantipension och föreslår därför att åldersgränsen vid bestämmande av beräkningsunderlaget för garantipension ska höjas från 65 till 66 år 2023 och för den som är född 1960 eller senare fr.o.m. 2026 ska utgöras av riktåldern för pension. Detta innebär för den som är född 1960 och som kommer att fylla 66 år under 2026 att beräkningsunderlaget ska bestämmas som om inkomstpensionen hade börjat lyftas den månad då han eller hon uppnår 67 år.

Försäkringstid för rätt till garantipension

Den huvudsakliga tanken bakom garantipensionssystemet är att tillförsäkra äldre personer ett grundskydd under förutsättning att de under förvärvsaktiv ålder har haft en rimlig anknytning till Sverige. För rätt till oavkortad garantipension krävs 40 års försäkringstid i Sverige.

Den övre åldersgränsen för tillgodoräknande av försäkringstid är i dag 64 år och den nedre är 16 år. När gränsen för uttag av garantipension höjs medför det att även den övre gränsen för tillgodoräknande av försäkringstid bör höjas. Om den övre gränsen inte samtidigt höjs, medför det att försäkringstid efter 64 års ålder inte kan tillgodoräknas. En sådan bristande överensstämmelse mellan tillgodoräknandet av försäkringstid för garantipension och uttagsåldern för garantipension samt åldersgränsen i beräkningsunderlaget för garantipension är inte önskvärd. Regeringen föreslår därför att den övre gränsen för tillgodoräknande av försäkringstid höjs från 64 till 65 år 2023 och knyts till riktåldern från 2026 på så sätt att tillgodoräknande av försäkringstid kan ske fram till året före det år då den pensionssökande uppnår riktåldern för pension. Regeringen bedömer att den undre gränsen även fortsättningsvis bör vara 16 år.

Regeringen föreslår vidare att åldersgränserna för beräkning av förmånstid under tid för bosättning i tidigare hemland samt för den som hade rätt till sjukersättning i form av garantiersättning omedelbart före den månad han eller hon fyllde 65 år höjs med ett år 2023 och knyts till riktåldern 2026.

Anpassning av åldersgränser i angränsande socialförsäkringssystem

Sjukpenning m.m.

Enligt regeringen förutsätter ett längre arbetsliv att äldre som är kvar i arbetskraften under förvärvsaktiv ålder ska omfattas av ett rimligt försäkringsskydd, och det är av stor vikt att även åldersgränserna i kringliggande socialförsäkringssystem höjs och knyts till riktåldern.

Sjukpenning kan lämnas till en försäkrad vars arbetsförmåga är nedsatt med minst en fjärdedel på grund av sjukdom. När den försäkrade har fått sjukpenning för 180 dagar efter ingången av den månad när han eller hon fyllde 65 år får Försäkringskassan besluta att sjukpenning inte längre ska lämnas. Regeringen föreslår att regeln ändras 2023 så att ett sådant beslut får fattas när sjukpenning lämnats i 180 dagar efter ingången av den månad då den försäkrade fyllde 66 år. Från 2026 föreslår regeringen att ett sådant beslut i stället får fattas när sjukpenning lämnats i 180 dagar efter ingången av den månad då den försäkrade uppnådde riktåldern för pension.

För sjukpenning gäller vidare att för tid efter ingången av den månad då den försäkrade fyllde 70 år får sjukpenning lämnas under högst 180 dagar. Regeringen föreslår att den nuvarande övre åldersgränsen för sjukpenning och smittbärarpenning höjs till 71 år 2023, men att den inte ska knytas till riktåldern för pension.

Sjukpenning i särskilda fall kan lämnas till en person som har haft tidsbegränsad sjukersättning under maximal tid enligt de övergångsregler som infördes i samband med att den tidsbegränsade sjukersättningen avskaffades eller som har haft aktivitetsersättning t.o.m. månaden han eller hon fyllde 30 år och som har en låg eller ingen sjukpenninggrundande inkomst. Sjukpenning i särskilda fall lämnas längst t.o.m. månaden före den när den försäkrade fyller 65 år. Regeringen föreslår att åldersgränsen anpassas så att sjukpenning i särskilda fall från 2023 lämnas längst t.o.m. månaden före den när den försäkrade fyller 66 år och från 2026 knyts till riktåldern för pension och lämnas längst t.o.m. månaden före den när den försäkrade uppnår riktåldern för pension.

Rehabiliteringsersättning kan lämnas till en försäkrad som är sjukskriven och deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering. Rehabiliteringsersättning kan lämnas i två olika former, dels rehabiliteringspenning, som i princip ska täcka den inkomstförlust som uppstår när en försäkrad deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering, dels det särskilda bidraget, som ska täcka kostnader i samband med rehabilitering. Rehabiliteringsersättning lämnas i dag längst t.o.m. månaden före den när den försäkrade fyller 65 år. Regeringen föreslår att rehabiliteringsersättning från 2023 ska kunna lämnas längst t.o.m. månaden före den när den försäkrade blir 66 år och från 2026 längst t.o.m. månaden före den när den försäkrade uppnår riktåldern för pension. Det som gäller för rehabiliteringsersättning i detta avseende föreslås även gälla i fråga om rehabiliteringspenning i särskilda fall och boendetillägg.

Sjukpenninggrundande inkomst (SGI) är det inkomstunderlag som används vid beräkningen av bl.a. sjukpenning och föräldrapenning. SGI-skydd innebär att den försäkrade har rätt att bibehålla sin SGI för tid då han eller hon avbryter eller inskränker sitt förvärvsarbete i vissa särskilt angivna situationer. Om den försäkrade återfår arbetsförmågan efter en period med sjukersättning, aktivitetsersättning eller livränta kan han eller hon få tillbaka sin tidigare SGI. Om en försäkrad får tjänstepension i form av ålderspension eller därmed likställd pension ska en SGI fastställas endast om den försäkrade har ett förvärvsarbete som beräknas pågå under minst sex månader i följd. Bestämmelsen om SGI-skydd gäller i dag för tid före 65 års ålder. För möjligheten att återfå tidigare SGI sträcker sig åldersgränsen t.o.m. månaden före den när den försäkrade fyller 65 år, och för rätt till en fastställd SGI vid tjänstepension är åldersgränsen satt till före utgången av den månad den försäkrade fyller 65 år. Regeringen föreslår att reglerna ändras så att åldersgränserna höjs med ett år 2023 och från 2026 knyts till riktåldern för pension.

Sjukersättning m.m.

Sjukersättning kan lämnas till personer mellan 19 och 64 år om arbetsförmågan anses vara stadigvarande nedsatt och bedömningen är att inga rehabiliteringsåtgärder kan återskapa arbetsförmågan. Sjukersättning betalas ut t.o.m. månaden före den månad då den försäkrade fyller 65 år.

Regeringen anser att ett längre arbetsliv förutsätter att äldre som är kvar i arbetskraften under förvärvsaktiv ålder också ska omfattas av ett rimligt försäkringsskydd. Det är även viktigt att försäkringsskyddet för långvarigt sjuka följer höjningarna av riktåldern så att dessa personer inte riskerar att stå helt utan försäkringsskydd eller tvingas göra uttag av inkomstgrundad pension före uppnådd riktålder för pension. Regeringen föreslår därför att de pensionsrelaterade åldersgränserna för sjukersättning och bostadstillägg till aktivitets- och sjukersättning ska höjas med ett år 2023 och knytas till riktåldern för pension fr.o.m. 2026.

Även åldersgränserna i bestämmelserna om Försäkringskassans uppföljning av arbetsförmåga vid sjukersättning, Pensionsmyndighetens utredningsskyldighet vid sjukersättning samt pension utan ansökan vid hel sjukersättning respektive pension före ansökningsmånaden ska enligt förslaget höjas med ett år 2023 och från 2026 knytas till riktåldern för pension.

För rätt till oavkortad sjuk- eller aktivitetsersättning i form av garantiersättning krävs 40 års försäkringstid i Sverige. Den övre åldersgränsen som en person kan tillgodoräknas försäkringstid för är det år han eller hon fyller 64 år. Försäkringstiden för sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning fastställs i form av både faktisk och framtida försäkringstid. Regeringen föreslår att den övre åldersgränsen för tillgodoräknande av försäkringstid för sjuk- och aktivitetsersättning i form av garantiersättning anpassas till de höjda pensionsåldrarna. Det innebär att gränsen 64 år höjs till 65 år 2023 för att fr.o.m. 2026 anpassas till riktåldern för pension.

Regeringen föreslår även att reglerna för beräkning av faktisk och framtida försäkringstid för rätt till garantiersättning ska höjas med ett år 2023 och fr.o.m. 2026 knytas till riktåldern för pension.

Övrigt om åldersgränser i angränsande socialförsäkringssystem

Regeringen föreslår att den nuvarande 65-årsgränsen som anger hur länge en arbetsskadelivränta kan lämnas ska höjas till 66 år 2023 och fr.o.m. 2026 utgöras av riktåldern för pension. Vidare föreslås att den nuvarande 65-årsgränsen för när arbetsskadan vid förlängd livränta tidigast ska ha inträffat ska höjas från 65 till 66 år 2023 och fr.o.m. 2026 utgöras av riktåldern för pension. Även åldersgränserna för hur länge en förlängd livränta kan lämnas och möjligheten att återfå SGI efter en period med sådan livränta ska enligt förslaget höjas från 68 till 69 år 2023. I sistnämnda fall avser regeringen att återkomma med förslag om ytterligare justeringar från 2026.

Regeringen lämnar även förslag om höjning av de pensionsrelaterade åldersgränserna för omställningspension, garantipension till omställnings-pension, garantipension till änkepension och änkepensionens 90-procents-tillägg, merkostnadsersättning, assistansersättning och personlig assistans samt bilstöd.

Anpassningar av åldersgränserna i övriga trygghetssystem och i skatte- och socialavgiftssystemet

Åldersgränserna för rätten till arbetslöshetsersättning och medlemskap i en arbetslöshetskassa har en tydlig och naturlig koppling till pensionssystemets pensionsåldersnorm. Regeringen föreslår därför att åldersgränserna för rätten till arbetslöshetsersättning och rätten att bli medlem i en arbetslöshetskassa samt åldern när medlemskapet upphör utan uppsägning ska höjas från 65 till 66 år 2023 och utgöras av riktåldern för pension enligt socialförsäkringsbalken fr.o.m. 2026.

Vidare föreslår regeringen att åldersgränserna i lagen (2017:584) om ansvar för etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare och lagen (2013:156) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare ska anpassas till och följa de föreslagna höjningarna av åldersgränserna för pensionssystemets grundskydd. De övre åldersgränserna ska därför höjas från 65 till 66 år 2023 och knytas till riktåldern för pension enligt socialförsäkringsbalken fr.o.m. 2026.

Även åldersgränsen för när kommunala servicetjänster enligt lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter får tillhandahållas utan föregående behovsprövning föreslås höjas från 68 till 69 år.

När de nuvarande åldersgränserna i pensionssystemet höjs för att bryta den rådande pensioneringsnormen vid 65 år bör också vissa åldersgränser i skatte- och socialavgiftssystemet höjas för att understödja övergången till ett förlängt arbetsliv. En sådan höjning bör enligt regeringens mening följa de stegvisa justeringarna av 65-årsgränsen i pensionssystemet och i angränsande trygghetssystem. Regeringen föreslår därför att åldersgränsen för att omfattas av bestämmelserna om förhöjt grundavdrag i inkomstskattelagen (1999:1229) ska höjas från 65 till 66 år 2023 och till 67 år 2026. Även åldersgränsen i bestämmelserna om avdrag för debiterade egenavgifter i samma lag ska höjas från 65 till 66 år 2023 och till 67 år 2026.

När de pensionsrelaterade åldersgränserna för bl.a. sjukpenning, rehabiliteringspenning och sjukersättning ändras och rätten att ta del av dessa trygghetssystem förlängs med ett år måste också reglerna för finansiering av trygghetssystemen ändras. Regeringen föreslår därför att åldersgränserna ska höjas även i fråga om socialavgifter. Höjningen innebär att fr.o.m. den 1 januari 2023 ska bara ålderspensionsavgift betalas på avgiftspliktig ersättning enligt socialavgiftslagen (2000:980) till personer som vid årets ingång har fyllt 66 år. Från och med den 1 januari 2026 gäller detta på avgiftspliktig ersättning till personer som vid årets ingång har fyllt 67 år.

Åldersgränsen i bestämmelserna om avdrag vid beräkning av egenavgifter i socialavgiftslagen ska höjas på motsvarande sätt till 66 år 2023 och till 67 år 2026.

Ikraftträdande – och övergångsbestämmelser m.m.

Ändringarna i socialförsäkringsbalken

Enligt pensionsöverenskommelsen ska de pensionsrelaterade åldersgränserna i socialförsäkringsbalken ska höjas 2020, 2023 och 2026. Höjningen 2020 har genomförts. Regeringen föreslår nu att resterande lagändringar i socialförsäkringsbalken ska införas i två omgångar, 2023 och 2026.

Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten har i vissa fall, särskilt vid månadsersättningar, behov av att kunna fatta beslut om ersättning en tid före den period som ersättningen avser. Exempelvis fattas beslut om ersättning för januari månad vanligen redan under föregående månad, dvs. under december. Med hänsyn till detta bör de föreslagna lagändringarna i socialförsäkringsbalken träda i kraft den 1 december 2022 och tillämpas för förmåner som avser tid fr.o.m. den 1 januari 2023 respektive träda i kraft den 1 december 2025 och tillämpas för förmåner som avser tid fr.o.m. den 1 januari 2026.

I propositionen föreslås att den nuvarande 64-årsgränsen vid beräkning av inkomstindex ska höjas till 65 år 2023 och därefter knytas till riktåldern för pension 2026. På grund av att medelinkomsten är lägre i högre åldrar innebär en sådan ändring att inkomstindex sänks tillfälligt i samband med att åldersgränsen för inkomstindex höjs. Risken för en tillfällig sänkning minskar dock om en ny högre åldersgräns för inkomstindex tillämpas med två års eftersläpning. Regeringen föreslår därför att det ska införas övergångsbestämmelser som innebär att bestämmelsen om inkomstindex i 58 kap. 11 § SFB ska tillämpas första gången vid beräkning av det inkomstindex som ska gälla fr.o.m. den 1 januari 2025 respektive den 1 januari 2028.

Den som är född 1960 kan enligt nuvarande åldersregler beviljas inkomstgrundad ålderspension fr.o.m. den månad under 2022 när han eller hon fyller 62 år. Utan övergångsregler skulle de personer som inte börjar ta ut sin pension under 2022 fråntas möjligheten till pension när åldersgränsen höjs till 63 år den 1 januari 2023. De skulle då bli tvungna att vänta till den månad under 2023 när de fyller 63 år. För att undvika en sådan situation anser regeringen att lagstiftningen bör innefatta en övergångsreglering med innebörden att äldre föreskrifter ska fortsätta att gälla för den som uppnår respektive åldersgräns före den 1 januari 2023. Motsvarande övergångsreglering bör även införas för den som uppnår respektive åldersgräns före den 1 januari 2026. Med respektive åldersgräns avses åldersgränser för rätt till en ersättning men även andra åldersgränser t.ex. för beräkningsunderlag.

Bestämmelserna om försäkringstid vid rätt till sjuk- och aktivitetsersättning i form av garantiersättning ska enligt regeringens förslag höjas med ett år 2023 och sedan knytas till riktåldern 2026. Riktåldern för pension ska fastställas årligen, den första riktålder som har fastställts avser 2026. En fastställd riktålder saknas således för tid före 2026. För att hantera ärenden som kan uppstå efter 2026 men där försäkringsfallet ska fastställas till tid före 2026 samt för att undvika att ersättning behöver räknas om när åldersgränsen höjs 2023 och knyts till riktåldern 2026 föreslås övergångsbestämmelser med innebörden att äldre föreskrifter ska gälla för tid före 2023 respektive 2026.

De pensionsrelaterade åldersgränserna för efterlevandepensionens beräkningsunderlag ska höjas med ett år 2023 och därefter knytas till riktåldern 2026. Det innebär att beräkningen av pensionsunderlaget förändras även för redan beslutade efterlevandepensioner. Enligt regeringen ska pensionsunderlaget inte behöva räknas om med anledning av de föreslagna ändringarna om dödsfallet har inträffat före den 1 januari 2026. Regeringen föreslår därför att det ska införas en övergångsbestämmelse med denna innebörd.

Övriga ändringar

I propositionen lämnas även förslag om ikraftträdande- och övergångsbestämmelser som gäller övriga lagändringar. Det gäller ändringarna i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring och lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor. Detsamma gäller ändringarna i inkomstskattelagen (1999:1229), socialavgiftslagen (2000:980), lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter, lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken, lagen (2013:156) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare och lagen (2017:584) om ansvar för etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.

Konsekvenser av regeringens förslag

Av propositionen framgår att reformen enligt pensionsöverenskommelsen ska vara statsfinansiellt neutral.

När det gäller effekterna på sysselsättningen anger regeringen att sysselsättningen påverkas relativt lite de första åren efter att reformen genomförts. Anledningen är att den lägsta åldern för allmän inkomstgrundad pension höjs från en nivå där relativt få väljer att gå i pension, samtidigt som höjningen av garantipensionsåldern och åldern för rätt till bostadstillägg samt äldreförsörjningsstöd endast antas leda till ökad sysselsättning i begränsad omfattning. De som enligt tidigare regler skulle ha gått i pension antas i stället i relativt stor utsträckning räknas som sjuka utanför arbetskraften och till viss del som arbetslösa. Dessutom bedöms den höjda LAS-åldern endast påverka de sysselsatta som är anställda. De positiva effekterna blir dock större på längre sikt när den lägsta åldern för allmän inkomstgrundad pension höjs till de åldrar där en relativt stor andel i dag väljer att gå i pension (65 år och uppåt).

På frågan vilka som får ändrad disponibel inkomst när 65-årsgränsen ändras anges att det det första året (det år när personen fyller 65 år) kan finnas personer som får såväl högre som lägre individuell disponibel inkomst med de nya reglerna jämfört med vad de skulle ha fått med nuvarande regler. De som försörjer sig på transfereringar kan under året de är 65 år få både högre och lägre disponibel inkomst. Detta gäller även de som har garantipension och som väljer att skjuta på sitt uttag. Alla som skjuter på sitt uttag av inkomstpension får dock livsvarigt en högre månatlig inkomstpension. De som väljer att inte skjuta på sitt uttag av inkomstpension, men varken får garantipension, äldreförsörjningsstöd eller bostadstillägg till följd av att dessa åldrar höjs får en lägre disponibel inkomst under året de fyller 65. Totalt antas ungefär en tredjedel av 65-åringarna beröras direkt.

Drygt 9 000 individer beräknas får en högre individuell disponibel inkomst. Den största gruppen som bedöms få en högre disponibel inkomst är de som med nya regler inte har rätt till grundskydd och därför skjuter på sitt uttag av pension och i stället fortsätter arbeta. Dessa utgör ca 40 procent av de som får en högre disponibel inkomst. I snitt får dessa drygt 10 000 kronor högre inkomst per månad.

Drygt 27 000 personer beräknas få en lägre individuell disponibel inkomst, varav 63 procent eller 17 000 är kvinnor och 10 000 är män. Kvinnor är överrepresenterade både när det gäller garantipension och i transfereringssystemen. I snitt minskar kvinnornas disponibla inkomst med 3 000 kronor per månad medan motsvarande minskning är 3 900 kronor för männen. Hälften av dem vars inkomster minskar är de som fortsätter att ta ut inkomstpension och som hade rätt till garantipension före reformen. Trots att de inte har rätt till grundskydd förrän vid 66 års ålder antas ca 13 000 personer välja att ta ut sin inkomstpension när de fyller 65 år.

Vad gäller effekter på den offentliga sektorn anger regeringen att förslagen innebär att åldersgränser för det förhöjda grundavdraget, socialavgifter och allmän löneavgift höjs till 66 år 2023 respektive till 67 år 2026. Dessa förändringar av skattesystemet bedöms förstärka den offentliga sektorns inkomster med ca 5 miljarder kronor 2023 och ca 10 miljarder kronor 2026.

Reformen förbättrar även ålderspensionssystemets sparande genom att inkomsterna ökar när fler personer är sysselsatta och genom att mer avgifter betalas in till systemet, samtidigt som utgifterna sjunker när färre är ålderspensionärer.

Kommunsektorns skatteinkomster ökar av två skäl: i mindre utsträckning eftersom sysselsättningsökningen har en positiv effekt på sektorns skatteunderlag, men framför allt eftersom antalet personer som har ett förhöjt grundavdrag minskar. Den senare inkomstökningen motsvaras dock fullt ut av lägre inkomster då statsbidragen till kommunerna sänks.

Sammantaget bedöms reformen leda till att den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld minskar med ca 17 miljarder kronor t.o.m. 2027. När det finansiella sparandet i ålderspensionssystemet ökar till följd av reformen behöver staten spara motsvarande mindre om överskottsmålet för den offentliga sektorn ska klaras. Det innebär att statens reformutrymme ökar.

I korthet anger regeringen att bl.a. inkomstpensionsutgifterna minskar liksom utgifterna för garantipension, bostadstillägg till ålderspensionärer och äldreförsörjningsstödet. Bland de förmåner som påverkas av reformen är det för sjukersättningen som utgifterna antas öka mest. Personer med sjukersättning har en varaktigt nedsatt arbetsförmåga och nästan ingen lämnar ersättningen med undantag för dödsfall eller uppnådda åldersgränser. År 2023 föreslås det bli tillåtet att ha sjukersättning när individen är 65 år. Det föreslås även bli möjligt att nybeviljas sjukersättning i denna ålder. I slutet av 2023 beräknas detta leda till att antalet personer med sjukersättning har ökat med ca 14 000 personer.

För företagen finns det sammantaget både för- och nackdelar med förslagen. Ett ökat arbetskraftsutbud kan göra det lättare att rekrytera, medan arbetsgivaravgifter och sjuklön kan leda till ökade kostnader. De sammantagna effekterna bedöms vara motiverade eftersom syftet med reformen är att bryta den rådande pensioneringsnormen vid 65 års ålder och att skapa förutsättningar för ett förlängt arbetsliv och därmed förbättrade rekryteringsmöjligheter, långsiktigt hållbara pensioner och en stabil finansiering av den offentliga välfärden.

För Pensionsmyndigheten och Försäkringskassan bedöms förslagen medföra ökad administration och behov av systemutveckling. Allmänheten kommer att behöva informeras om riktåldern och de ändrade åldersgränserna i pensionssystemet, och de försäkrade kommer att behöva informeras om de ändrade åldersgränserna i socialförsäkringarna.

Motionerna

I kommittémotion 2021/22:4543 av Julia Kronlid m.fl. (SD) begärs i yrkande 1 avslag på regeringens proposition. Motionärerna anser att det är logiskt att en person som lever längre och har hälsan i behåll ska kunna skjuta upp pensionsuttaget. Det bör dock ske genom positiva incitament och fri vilja och inte genom statligt tvång. Inkomstpensionens konstruktion innebär att det är den enskilde själv som betalar merkostnaden för en tidig pensionering och som tillgodogörs vinsten av en uppskjuten pensionering. Eftersom höjningen av pensionsåldern slår extra hårt mot kvinnor i slitsamma yrken är det beklagligt att regeringen lägger fram förslaget om höjd pensionsålder innan förslaget om en s.k. trygghetspension har lagts på riksdagens bord. I yrkande 2 föreslås att regeringen återkommer med förslag om positiva incitament för att underlätta ett förlängt arbetsliv utan att höja åldersgränserna i pensionssystemet. Exempelvis bör socialförsäkringarna och olika stöd till personer med funktionshinder bli mer flexibla och anpassade till dem som kan och vill arbeta längre. Rätt att gå ner på deltid och skattelättnader är andra sätt att uppmuntra till ett längre arbetsliv.

I kommittémotion 2021/22:4506 av Ida Gabrielsson m.fl. (V) begärs i yrkande 1 avslag på propositionen. Förslaget om höjd pensionsålder motiveras med att vi lever längre och klarar av att arbeta längre. Medellivslängden skiljer sig dock kraftigt åt mellan olika grupper och klyftorna i arbetslivet ökar. Bland t.ex. kvinnor med förgymnasial utbildning förkortades den förväntade medellivslängden för 30-åringar 2011–2020. För både män och kvinnor med gymnasial och eftergymnasial utbildning ökar däremot den förväntade medellivslängden. Om låga pensioner är det huvudsakliga problemet som regeringen vill åtgärda bör pensionerna höjas i stället för pensionsåldern. I yrkande 2 föreslås att regeringen återkommer med omarbetade förslag till förändringar av angränsande socialförsäkrings- och trygghetssystem. Motionärerna framhåller att ökade möjligheter till ett längre yrkesliv kräver bl.a. förbättrade arbetsvillkor och en mer jämställd arbetsmarknad. Trygghetssystemen är också centrala för att möjliggöra ett längre och mer hållbart arbetsliv. Eftersom förslagen om ändringar i angränsande socialförsäkrings- och trygghetssystem är utformade för att passa förslagen om höjd pensionsålder bör regeringen snarast återkomma med omarbetade förslag till ändringar av angränsande socialförsäkrings- och trygghetssystem. I samma motion yrkande 3 begärs att regeringen återkommer med förslag om en undantagsbestämmelse för fortsatt rätt till garantipension i vissa fall för personer med ett långt arbetsliv. Frågan om att förbättra den ekonomiska tryggheten för dem som sliter ut sig i ett långt och hårt arbetsliv är brådskande.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar till fullo regeringens bedömning att arbetslivet behöver förlängas när medellivslängden ökar. Om så inte sker kommer pensionsnivåerna att gradvis minska. Dessutom krävs ett förlängt arbetsliv för att säkra finansieringen av välfärden. En justering uppåt av åldersgränserna i pensionssystemet och kringliggande system är därför nödvändig.

För att mildra vissa av effekterna av höjda åldersgränser förklarade regeringen i budgetpropositionen för 2022 sin avsikt att införa en s.k. trygghetspension för att personer som är utslitna inte ska tvingas ta ut sin ålderspension helt eller delvis i förtid av hälsoskäl och därmed få lägre pensionsutbetalningar resten av livet. Regeringen har nu i proposition 2021/22:220 Sjukersättning till äldre i förvärvsarbetande ålder återkommit till riksdagen med förslag som innebär att tryggheten stärks för dem som under lång tid haft nedsatt arbetsförmåga. Enligt förslaget ska arbetsförmågan hos försäkrade som har som mest fem år kvar tills de uppnår den ålder när de inte längre kan få sjukersättning och som har erfarenhet av sådant arbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden bedömas i förhållande till dessa arbeten. Är annat lämpligt arbete tillgängligt för den försäkrade ska arbetsförmågan bedömas mot det arbetet. Förslaget avses träda i kraft den 1 september 2022.

En annan åtgärd som regeringen vidtagit är att överlämna ett förslag om ett nytt omställningsstudiestöd till riksdagen. Regeringen föreslår i proposition 2021/22:176 Flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden att ett sådant studiestöd införs som ett komplement till det reguljära studiestödet i syfte att finansiera studier som kan stärka vuxnas framtida ställning på arbetsmarknaden. Den nya lagen om omställningsstudiestöd föreslås träda i kraft den 30 juni 2022 och tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter den 31 december 2022.

Utskottet vill också erinra om den arbetsmiljöstrategi för 2021–2025 som regeringen beslutat om liksom den ändring i socialförsäkringsbalken som trädde i kraft den 1 februari 2022 i fråga om rätten till sjukpenning för försäkrade som uppnått den ålder när inkomstgrundad ålderspension tidigast kan lämnas. Enligt 27 kap. 49 d § SFB ska arbetsförmågan efter dag 180 i sjukperioden i dessa fall inte bedömas mot normalt förkommande arbeten. Bedömningen ska i stället göras mot arbete som är tillgängligt för den försäkrade.

Vad nu sagts innebär att utskottet inte har något att invända mot regeringens förslag. Utskottet tillstyrker därför förslagen och avstyrker motionerna 2021/22:4543 (SD) yrkande 1 och 2021/22:4506 (V) yrkande 1 om avslag på propositionen. Därav följer enligt utskottet att även motionerna 2021/22:4543 (SD) yrkande 2 och 2021/22:4506 (V) yrkande 2 avstyrks.

I propositionen gör regeringen bedömningen att det är viktigt med en undantagsregel för personer med ett långt arbetsliv. Enligt regeringen bör personer med minst 44 år i arbetslivet även framöver ges rätt till garantipension från 65 års ålder. Regeringen anser dock att genomförandet av ett sådant förslag kräver ytterligare utredning och avser därför att återkomma med ett förslag under 2023. Mot bakgrund av vad som nu anförts ser utskottet inget skäl för riksdagen att rikta ett tillkännagivande till regeringen med anledning av motion 2021/22:4506 (V) yrkande 3. Motionsyrkandet avstyrks därför.

Lagförslagen

Bland lagförslagen i denna proposition finns förslag om ändring i 102 kap. 22 a § socialförsäkringsbalken med ikraftträdande dels den 1 december 2022 (lagförslag 1), dels den 1 december 2025 (lagförslag 2). Regeringen har vidare i proposition 2021/22:180 Höjt bostadstillägg till pensionärer och höjt minimibelopp vid fastställande av avgifter enligt socialtjänstlagen lämnat förslag om ändring i samma paragraf med ikraftträdande den 1 juli 2022. Även sistnämnda proposition bereds av socialförsäkringsutskottet. För att uppnå en lagteknisk samordning av förslagen har förslagen om ändring i 102 kap. 2 a § i denna proposition sammanförts med förslaget om ändring i samma paragraf i proposition 2021/22:180 när det gäller beredningen av riksdagens beslut om att anta de nyssnämnda förslagen.

Utskottet gör inom ramen för detta betänkande den sakliga behandlingen av förslagen i proposition 2021/22:181 om ändring i 102 kap. 22 a § socialförsäkringsbalken. Utskottet tillstyrker därmed förslagen, som innebär att nuvarande 65-årsgräns för beräkning av bostadskostnad i bostadstillägget höjs till 66 år 2023 och knyts till riktåldern för pension fr.o.m. 2026. Det anförda innebär att utskottet förordar att riksdagen godtar förslagen till lag om ändring i socialförsäkringsbalken i de delar det avser 102 kap. 22 a §.

Reservationer

1.	Justerade åldersgränser i pensionssystemet och i kringliggande system, punkt 1 (SD)

av Ludvig Aspling (SD), Julia Kronlid (SD) och Jennie Åfeldt (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen

a) godtar inte det som utskottet anför om regeringens förslag till

1. lag om ändring i socialförsäkringsbalken i de delar det avser 102 kap. 22 a §,

2. lag om ändring i socialförsäkringsbalken i de delar det avser 102 kap. 22 a §,

b) avslår regeringens förslag till

1. lag om ändring i socialförsäkringsbalken i de delar som inte omfattas av förslaget ovan,

2. lag om ändring i socialförsäkringsbalken i de delar som inte omfattas av förslaget ovan,

3. lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade,

4. lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade,

5. lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring,

6. lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring,

7. lag om ändring i lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor,

8. lag om ändring i lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor,

9. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),

10. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),

11. lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980),

12. lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980),

13. lag om ändring i lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter,

14. lag om ändring i lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken,

15. lag om ändring i lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken,

16. lag om ändring i lagen (2013:156) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare,

17. lag om ändring i lagen (2013:156) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare,

18. lag om ändring i lagen (2017:584) om ansvar för etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare,

19. lag om ändring i lagen (2017:584) om ansvar för etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare,

c) ställer sig bakom det som anförs i reservationen om justerade åldersgränser och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:4543 av Julia Kronlid m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2 samt

avslår proposition 2021/22:181 punkterna 1.1, 2.1 och 3–19 samt motion

2021/22:4506 av Ida Gabrielsson m.fl. (V) yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Det är logiskt att en person som lever längre och har hälsan i behåll ska kunna skjuta upp pensionsuttaget. Det bör dock ske genom positiva incitament och fri vilja och inte genom statligt tvång. Inkomstpensionens konstruktion innebär att det är den enskilde själv som betalar merkostnaden för en tidig pensionering och som tillgodogörs vinsten av en uppskjuten pensionering. Höjningen av pensionsåldern slår också extra hårt mot kvinnor i slitsamma yrken. Vidare är det beklagligt att regeringen lägger fram förslaget om höjd pensionsålder innan riksdagen har fattat beslut om förslaget om en s.k. trygghetspension. Regeringens förslag bör avslås.

Regeringen bör i stället återkomma med förslag om positiva incitament för att underlätta ett förlängt arbetsliv utan att höja åldersgränserna i pensionssystemet. Exempelvis bör socialförsäkringarna och olika stöd till personer med funktionshinder bli mer flexibla och anpassade till dem som kan och vill arbeta längre. Rätt att gå ner på deltid och skattelättnader är andra sätt att uppmuntra till ett längre arbetsliv.

2.	Justerade åldersgränser i pensionssystemet och i kringliggande system, punkt 1 (V)

av Ida Gabrielsson (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: