|
Miljö- och jordbruksutskottets utlåtande
|
Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till förordning om hållbar användning av växtskyddsmedel
Sammanfattning
Utskottet har prövat kommissionens förslag till förordning om hållbar användning av växtskyddsmedel. Utskottet anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen. Utskottet föreslår därför att riksdagen lämnar ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande.
Utskottet anser att den grad av detaljreglering som kommissionen föreslår, i synnerhet i fråga om olika register och de grödspecifika odlingsriktlinjerna går utöver vad som är nödvändigt för att nå de angivna målen och att förslaget därmed strider mot proportionalitetsprincipen. Utskottet ifrågasätter även om det finns tillräckliga skäl för en reglering i förordningsform för att uppnå målen för åtgärden. Kommissionens förslag i sin nuvarande utformning är enligt utskottet därför inte heller förenligt med subsidiaritetsprincipen.
Utlåtandet innehåller två reservationer (M, SD, V, KD, MP). I en reservation (M, SD, KD) föreslås att riksdagen ska lämna ett motiverat yttrande med en annan lydelse. I den andra reservationen (V, MP) föreslås att riksdagen beslutar att inte lämna ett motiverat yttrande.
Prövade förslag
Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om hållbar användning av växtskyddsmedel och om ändring av förordning (EU) 2021/2115 (COM(2022) 305).
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Bilaga 1
Förteckning över prövade förslag
Bilaga 2
Motiverat yttrande från Sveriges riksdag
Bilaga 3
Reservanternas förslag till motiverat yttrande
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till förordning om hållbar användning av växtskyddsmedel |
Riksdagen beslutar att lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande med den lydelse som framgår av utskottets förslag i bilaga 2.
Reservation 1 (M, SD, KD)
Reservation 2 (V, MP)
Stockholm den 18 augusti 2022
På miljö- och jordbruksutskottets vägnar
Kristina Yngwe
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Kristina Yngwe (C), Maria Gardfjell (MP), Isak From (S), John Widegren (M), Magnus Manhammar (S), Elin Segerlind (V), Betty Malmberg (M), Martin Kinnunen (SD), Malin Larsson (S), Marlene Burwick (S), Jakob Olofsgård (L), Staffan Eklöf (SD), Markus Selin (S), Mats Nordberg (SD), Kjell-Arne Ottosson (KD), Magnus Ek (C) och Alexandra Anstrell (M).
Den 22 juni 2022 antog EU-kommissionen ett förslag till förordning om hållbar användning av växtskyddsmedel (COM(2022) 305).
Ärendet hänvisades till utskottet den 29 juni 2022. Tidsfristen för att lämna ett motiverat yttrande löper ut den 23 september 2022.
Regeringen informerade om förslaget i en faktapromemoria som kom in till riksdagen den 16 augusti 2022 (2021/22:FPM112).
I bilaga 1 redovisas vilket förslag som prövas. I bilaga 2 redovisas utskottets förslag till ett motiverat yttrande från riksdagen. I bilaga 3 redovisas reservanternas förslag till yttrande.
Förslaget bygger på nuvarande bestämmelser i direktivet om hållbar användning av bekämpningsmedel (2009/128/EG) och på den europeiska gröna given och kommissionens strategi från jord till bord. Förslaget syftar till att minska riskerna med, och konsekvenserna av, användning av växtskyddsmedel för människors hälsa och miljön genom att uppnå målen för minskad användning av bekämpningsmedel i strategin från jord till bord och främja användning av integrerat växtskydd och alternativ till kemiska bekämpningsmedel.
Förslaget innehåller bl.a. bindande kvantitativa mål om att minska användningen av växtskyddsmedel med 50 procent och minska riskerna med växtskyddsmedel med 50 procent fram till 2030 i relation till användning och risk 2015–2017. Enligt förslaget måste medlemsstaterna anta bindande nationella mål för att uppnå de övergripande EU-målen. När medlemsstaterna fastställer dessa nationella mål har de möjlighet att ta hänsyn till sin nationella situation, däribland tidigare framsteg och intensiteten i användningen av växtskyddsmedel. Det nationella målet får dock inte vara lägre än 35 procent minskad användning av och risker med kemiska växtskyddsmedel fram till 2030. EU-kommissionen har enligt förslaget möjlighet att genom rekommendationer justera medlemsstaternas mål.
Jämfört med det nu befintliga direktivet har bestämmelserna om integrerat växtskydd (IPM) förtydligats. Det gäller bl.a. regler om obligatorisk registerföring över hur principerna för IPM vid yrkesmässig användning har följts. I förslaget finns också krav på att medlemsstaterna ska fastställa grödspecifika bestämmelser för grödor som omfattar ett område på minst 90 procent av dess utnyttjade jordbruksareal.
Förslaget till ny förordning innehåller också krav vid användning, lagring, försäljning och avfallshantering av växtskyddsmedel samt krav på register, utbildning, certifiering, inspektion och information. Förordningen innehåller även krav på ett antal nationella och individuella register, bl.a. över spridningsutrustning för yrkesmässig användning av växtskyddsmedel. Därutöver finns krav på certifikat och utbildning för återförsäljare av växtskyddsmedel. Det finns även ett förslag om förbud mot användning av kemiska växtskyddsmedel i känsliga områden. Förslaget innehåller även ändringar av förordning (EU) 2021/2115 om strategiska planer för den gemensamma jordbrukspolitiken som syftar till att möjliggöra att medlemsstaterna, trots att bestämmelserna är rättsligt bindande, under fem år kan utnyttja finansiering från den gemensamma jordbrukspolitiken för att, via ersättningar i dessa planer, täcka merkostnaderna förenade med de nya kraven för jordbrukarna.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen beslutar att lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande med den lydelse som framgår av utskottets förslag i bilaga 2.
Jämför reservation 1 (M, SD, KD) och 2 (V, MP).
Subsidiaritetsprövningen
Subsidiaritetsprövningens innebörd framgår av artikel 5.3 i fördraget om Europeiska unionen. Enligt denna artikel ska unionen, på de områden där den inte har exklusiv befogenhet, vidta en åtgärd endast om och i den mån som målen för den planerade åtgärden inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och därför, på grund av den planerade åtgärdens omfattning eller verkningar, bättre kan uppnås på unionsnivå.
Unionens institutioner ska tillämpa subsidiaritetsprincipen i enlighet med protokollet om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. De nationella parlamenten ska se till att subsidiaritetsprincipen följs i enlighet med det förfarande som anges i protokollet. Enligt protokollet ska Europaparlamentet, rådet och kommissionen översända sina utkast till lagstiftningsakter till de nationella parlamenten för att de ska kunna ta ställning till om förslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Om ett nationellt parlament anser att ett förslag strider mot subsidiaritetsprincipen har det rätt att lämna ett s.k. motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Ett sådant yttrande ska lämnas inom åtta veckor från den dag då ett förslag finns på EU:s samtliga officiella språk.
Riksdagen ska i enlighet med 9 kap. 20 § riksdagsordningen pröva om ett utkast till en lagstiftningsakt strider mot subsidiaritetsprincipen. Prövningen utförs av utskotten i riksdagen. Om ett utskott anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen ska utskottet lämna ett utlåtande till kammaren. Utskottet ska också lämna ett utlåtande till kammaren om minst fem ledamöter i utskottet begär det.
Riksdagen har också möjlighet att pröva proportionalitetsprincipen inom ramen för subsidiaritetsprövningen. Enligt denna princip ska unionens åtgärder till innehåll och form inte gå utöver vad som är nödvändigt för att nå målet med åtgärderna.
Kommissionens subsidiaritets- och proportionalitetsprövning
Subsidiaritetsprincipen
Kommissionen anför att det genom direktivet om hållbar användning av bekämpningsmedel inrättades en ram för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel. Fortsatta åtgärder i bristfällig samstämmighet i medlemsstaterna i kombination med ett varierat och ofullständigt genomförande av direktivet skulle enligt kommissionen leda till olika skyddsnivåer för hälsan och för miljön. Detta skulle också leda till olika villkor för de viktigaste användarna av bekämpningsmedel, i strid med målen i fördragen.
Kommissionen framhåller att det hot mot den biologiska mångfalden och de ekosystem som är kopplade till användning av bekämpningsmedel är gränsöverskridande, vilket kräver kraftfulla åtgärder på EU-nivå. De nuvarande skillnaderna när det gäller de åtgärder som vidtas i olika medlemsstater motverkar konkurrens på lika villkor på den inre marknaden. Samordnade EU-åtgärder kan på ett ändamålsenligt sätt komplettera och stärka de nationella och lokala åtgärderna för hållbar användning av bekämpningsmedel.
EU har även andra viktiga instrument på jordbruks- och livsmedelsområdet som har synergieffekter med åtgärderna i förslaget. I kombination med incitament och eventuella riskreducerande åtgärder förväntas det att kraftfullare EU-åtgärder när det gäller bekämpningsmedel – även i samband med relaterad politik som den gemensamma jordbrukspolitiken – kan hjälpa till att minska de nuvarande skillnaderna mellan de nationella tillvägagångssätten och bidra till ett mer enhetligt tillvägagångssätt i framtiden.
Kommissionen menar att medlemsstaterna inte själva kan fastställa dessa mål. De nödvändiga åtgärdernas omfattning innebär att målen bättre kan uppnås på EU-nivå. Det är därför enligt kommissionen motiverat och nödvändigt att vidta enhetliga EU-åtgärder.
Proportionalitetsprincipen
Kommissionen anser att förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen eftersom det inte går utöver vad som är nödvändigt för att säkerställa en lämplig ambitionsnivå och en effektivare och mer ändamålsenlig politik, och detta uppnås genom att resultaten av den utvärdering som åtföljer förslaget beaktas. I förslaget föreskrivs både förbättrade uppgifter och bättre övervakning och genomförande av åtgärder som minskar användningen av – och riskerna med – bekämpningsmedel. I förslaget fastställs inga enhetliga obligatoriska mål för medlemsstaterna, eftersom nuvarande utgångsläge vad gäller användning av bekämpningsmedel i hög grad varierar från medlemsstat till medlemsstat. Proportionalitet i processen för fastställande av målen har säkerställts genom en form av lagstiftning som gör det möjligt att beakta skillnader mellan medlemsstaterna när det gäller framsteg och användningsintensitet i fråga om bekämpningsmedel.
Regeringens bedömning
Regeringen inkom den 16 augusti 2022 med en faktapromemoria (2021/22:FPM112) där bl.a. frågan om subsidiaritet och proportionalitet behandlas. Regeringen anför att den delar kommissionens bedömning att förslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Bestämmelser om en hållbar användning av växtskyddsmedel behöver beslutas på EU-nivå eftersom en hållbar användning av växtskyddsmedel är starkt kopplad till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden som är en harmoniserande förordning. Utrymmet för medlemsstaterna att själva besluta om nationella bestämmelser om användning av växtskyddsmedel är därför begränsat. Regeringen delar vidare kommissionens bedömning att det är motiverat att anta bestämmelserna i en förordning eftersom medlemsstaternas genomförande av direktivet skiljer sig. Olikheterna i genomförandet har lett till att konkurrens på lika villkor motverkas i EU. Som kommissionen har påpekat är dessutom konsekvenserna av en ohållbar användning av växtskyddsmedel gränsöverskridande eftersom de hotar ekosystem och den biologiska mångfalden. Sammantaget bedöms förslagets inriktning i sin nuvarande utformning medföra en detaljeringsgrad av svenskt jordbruk som inte är förenlig med proportionalitetsprincipen. Det gäller särskilt de olika registren samt de grödspecifika bestämmelserna.
Utskottets ställningstagande
Det nu aktuella förslaget är avsett att ersätta direktivet om hållbar användning av bekämpningsmedel och syftar till att minska riskerna med och konsekvenserna av användningen av bekämpningsmedel för människors hälsa och miljön. Bakgrunden till förordningsförslaget är bl.a. att det har konstaterats brister i genomförandet, tillämpningen och efterlevnaden av direktivet. Utskottet kan konstatera att förslaget innehåller nya krav på registrering av många olika typer av uppgifter och etablering av nya elektroniska register och att bestämmelserna om de grödspecifika odlingsriktlinjerna har en hög detaljeringsgrad.
Utskottet välkomnar kommissionens övergripande ambition att säkerställa en hållbar användning av växtskyddsmedel och konstaterar att bestämmelser om hållbar användning av växtskyddsmedel behöver beslutas på EU-nivå. Utskottet anser att det är angeläget att genomföra miljöambitionerna i EU:s strategi för biologisk mångfald och strategin från jord till bord, som i sin tur är centrala i den europeiska gröna given. Utskottet ifrågasätter således inte behovet av en reglering på EU-nivå vad gäller den hållbara användningen av växtskyddsmedel. Ett nytt regelverk på området måste dock utformas med beaktande av subsidiaritetsprincipen.
Kommissionens förslag innebär att reglerna om hållbar användning av växtskyddsmedel ska finnas i en förordning. Eftersom en förordning blir direkt tillämplig i medlemsstaterna utesluter detta motsvarande nationella regler och reglerna i förordningen blir bindande. Utskottet ifrågasätter starkt om det i detta fall finns tillräckliga skäl för en reglering i förordningsform för att uppnå målen för åtgärden. Utskottet bedömer även att förslagets nuvarande utformning vad gäller reglerna om de olika registren samt de grödspecifika bestämmelserna medför en detaljeringsgrad av svenskt jordbruk som går utöver vad som är nödvändigt för att nå de angivna målen. Förslaget är i dessa delar således inte förenligt med proportionalitetsprincipen. Kommissionens förslag är i sin nuvarande utformning därför inte heller förenligt med subsidiaritetsprincipen.
Utskottet föreslår därmed att riksdagen lämnar ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande med den lydelse som anges i bilaga 2.
|
1. |
av John Widegren (M), Betty Malmberg (M), Martin Kinnunen (SD), Staffan Eklöf (SD), Mats Nordberg (SD), Kjell-Arne Ottosson (KD) och Alexandra Anstrell (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:
Riksdagen beslutar att lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande med den lydelse som framgår av reservanternas förslag i bilaga 3.
Ställningstagande
Bindande mål för ökning av andelen jordbruksmark som används för ekologiskt jordbruk (artikel 8.1.d.) ingår i förordningsförslaget. Sådana mål finns redan på medlemsnivå och arealerna med ekologiskt jordbruk ökar. Bindande krav på EU-nivå kan därmed inte anses förenligt med subsidiaritetsprincipen.
Det nu aktuella förslaget är avsett att ersätta direktivet om hållbar användning av bekämpningsmedel och syftar till att minska riskerna med och konsekvenserna av användningen av bekämpningsmedel för människors hälsa och miljön. Bakgrunden till förordningsförslaget är bl.a. att det har konstaterats brister i genomförandet, tillämpningen och efterlevnaden av direktivet. Vi kan konstatera att förslaget innehåller nya krav på registrering av många olika typer av uppgifter och etablering av nya elektroniska register och att bestämmelserna om de grödspecifika odlingsriktlinjerna har en hög detaljeringsgrad.
I likhet med utskottet bedömer vi även att förslagets nuvarande utformning vad gäller reglerna om de olika registren samt de grödspecifika bestämmelserna medför en detaljeringsgrad av svenskt jordbruk som går utöver vad som är nödvändigt för att nå de angivna målen. Förslaget är i dessa delar således inte förenligt med proportionalitetsprincipen.
Kommissionens förslag är i sin nuvarande utformning därför inte förenligt med subsidiaritetsprincipen.
|
2. |
av Maria Gardfjell (MP) och Elin Segerlind (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår utskottets förslag att lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande.
Ställningstagande
Miljöpartiet och Vänsterpartiet delar regeringens bedömning att förslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen och beklagar att Socialdemokraterna har en annan åsikt i riksdagen.
Vi delar inte utskottets bedömning att förslaget inte skulle vara förenligt med proportionalitetsprincipen och därmed inte subsidiaritetsprincipen.
Sverige har varit ledande i arbetet i EU för hållbar användning av växtskyddsmedel. Många av förslagen i direktivet bygger på svenska erfarenheter. Att Sverige inte längre vill vara ledande vad gäller miljöfrågor är något som vi starkt ifrågasätter.
De resonemang som finns i regeringens ståndpunkt i fakta-PM om ett ifrågasättande av den höga detaljeringsnivån och påståendena från utskottsmajoriteten att det motverkar svensk konkurrenskraft är ett fullständigt bakvänt resonemang.
Sverige ligger i förhållande med andra EU-länder och särskilt länder i södra Europa i framkant. Vårt jordbruk är väl rustat, där lantbrukare använder växtföljder. I Sverige är cirka hälften av utsädet behandlat med vattenånga i stället för kemikalier, vilket är en svensk uppfinning som kan vinna exportframgångar med tydligare och samordnade regler om hållbar användning av växtskyddsmedel. Frukt behandlas i klimatanläggningar i stället för med kemikalier osv. Konkurrensen för svensk produktion kan definitivt stärkas genom att andra länder påverkas att ta ett bindande miljöansvar som Sverige sedan länge drivit fram.
Det finns en rädsla från riksdagsmajoriteten att rapporteringen ska bli administrativt betungande. Socialdemokraterna menade t.ex. att det inte får tillkomma en enda ny rapporteringspunkt från svenska gårdar. Eftersom det är så viktigt att få harmoniserade regler i EU kan man fråga sig hur det ska åstadkommas utan att man inför grödspecifika kriterier och hur nya regler ska kunna följas upp utan rapportering. Många av EU:s medlemsländer gör för lite jämfört med Sverige, de har inte någon utbyggd officiell rådgivning eller goda erfarenheter med statistikhantering som SCB har – vilket snarare skulle ge Sverige fördelar. Utvecklingen av rapportering, rådgivning m.m. måste dock ses som lika betungande för alla länder. Vi anser att Sveriges regering självklart bör vara aktiv i diskussionerna framöver och driva på för kriterier som är klokt formulerade och ta fram enkla administrativa rapporteringsverktyg till lantbrukare.
Förenkling och minskad administration får aldrig bli synonymt med sänkta miljökrav. Det är tyvärr riksdagsmajoritetens linje. En hållbar användning av växtskydd syftar till att minska riskerna med, och konsekvenserna av, användning av bekämpningsmedel för människors hälsa och miljön.
Bilaga 1
Förteckning över prövade förslag
Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om hållbar användning av växtskyddsmedel och om ändring av förordning (EU) 2021/2115 (COM(2022) 305).
Bilaga 2
Motiverat yttrande från Sveriges riksdag
Riksdagen har prövat om kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om hållbar användning av växtskyddsmedel och ändring av förordning (EU) 2021/2115 (COM(2022) 305) strider mot subsidiaritetsprincipen. Riksdagen anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen.
Skälen till riksdagens bedömning är följande.
Det nu aktuella förslaget är avsett att ersätta direktivet om hållbar användning av bekämpningsmedel och syftar till att minska riskerna med och konsekvenserna av användningen av bekämpningsmedel för människors hälsa och miljön. Bakgrunden till förordningsförslaget är bl.a. att det har konstaterats brister i genomförandet, tillämpningen och efterlevnaden av direktivet. Riksdagen kan konstatera att förslaget innehåller nya krav på registrering av många olika typer av uppgifter och etablering av nya elektroniska register och att bestämmelserna om de grödspecifika odlingsriktlinjerna har en hög detaljeringsgrad.
Riksdagen välkomnar kommissionens övergripande ambition att säkerställa en hållbar användning av växtskyddsmedel och konstaterar att bestämmelser om hållbar användning av växtskyddsmedel behöver beslutas på EU-nivå. Riksdagen anser att det är angeläget att genomföra miljöambitionerna i EU:s strategi för biologisk mångfald och strategin från jord till bord, som i sin tur är centrala i den europeiska gröna given. Riksdagen ifrågasätter således inte behovet av en reglering på EU-nivå vad gäller den hållbara användningen av växtskyddsmedel. Ett nytt regelverk på området måste dock utformas med beaktande av subsidiaritetsprincipen.
Kommissionens förslag innebär att reglerna om hållbar användning av växtskyddsmedel ska finnas i en förordning. Eftersom en förordning blir direkt tillämplig i medlemsstaterna utesluter detta motsvarande nationella regler och reglerna i förordningen blir bindande. Riksdagen ifrågasätter starkt om det i detta fall finns tillräckliga skäl för en reglering i förordningsform för att uppnå målen för åtgärden. Riksdagen bedömer även att förslagets nuvarande utformning vad gäller reglerna om de olika registren samt de grödspecifika bestämmelserna medför en detaljeringsgrad av svenskt jordbruk som går utöver vad som är nödvändigt för att nå de angivna målen. Förslaget är i dessa delar således inte förenligt med proportionalitetsprincipen. Kommissionens förslag är i sin nuvarande utformning därför inte heller förenligt med subsidiaritetsprincipen.
Bilaga 3
Reservanternas förslag till motiverat yttrande
Motiverat yttrande från Sveriges riksdag
Riksdagen har prövat om kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om hållbar användning av växtskyddsmedel och ändring av förordning (EU) 2021/2115 (COM(2022) 305) strider mot subsidiaritetsprincipen. Riksdagen anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen.
Skälen till riksdagens bedömning är följande.
Bindande mål för ökning av andelen jordbruksmark som används för ekologiskt jordbruk (artikel 8.1.d.) ingår i förordningsförslaget. Sådana mål finns redan på medlemsnivå och arealerna med ekologiskt jordbruk ökar. Bindande krav på EU-nivå kan därmed inte anses förenligt med subsidiaritetsprincipen.
Det nu aktuella förslaget är avsett att ersätta direktivet om hållbar användning av bekämpningsmedel och syftar till att minska riskerna med och konsekvenserna av användningen av bekämpningsmedel för människors hälsa och miljön. Bakgrunden till förordningsförslaget är bl.a. att det har konstaterats brister i genomförandet, tillämpningen och efterlevnaden av direktivet. Riksdagen kan konstatera att förslaget innehåller nya krav på registrering av många olika typer av uppgifter och etablering av nya elektroniska register och att bestämmelserna om de grödspecifika odlingsriktlinjerna har en hög detaljeringsgrad.
Riksdagen bedömer även att förslagets nuvarande utformning vad gäller reglerna om de olika registren samt de grödspecifika bestämmelserna medför en detaljeringsgrad av svenskt jordbruk som går utöver vad som är nödvändigt för att nå de angivna målen. Förslaget är i dessa delar således inte förenligt med proportionalitetsprincipen.