2021/22:KU5

Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen

Sammanfattning

Enligt 7 kap. 8 § riksdagsordningen ska konstitutionsutskottet följa riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen och en gång om året meddela kammaren sina iakttagelser. I detta betänkande redovisar utskottet resultatet av uppföljningen för 2020. Utskottet har gett övriga utskott tillfälle att yttra sig och yttranden har kommit in från tio utskott.

Riksdagens utskott subsidiaritetsprövade totalt 81 utkast till lagstiftningsakter under 2020 och lämnade två motiverade yttranden till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Sedan Lissabonfördraget trädde i kraft och fram t.o.m. utgången av december 2020 har totalt 975 utkast översänts till de nationella parlamenten för subsidiaritetsprövning. Riksdagen har lämnat 76 motiverade yttranden, vilket innebär att riksdagen har haft invändningar mot knappt 8 procent av utkasten.

Utskottet konstaterar liksom tidigare att många av de översända förslagen under 2020 rör ändringar i gällande lagstiftning på unionsnivå och inte nya förslag och att en majoritet av de förslag som lades fram var förslag till förordningar.

Enligt utskottets genomgång har med hänvisning till covid-19-pandemin undantag från tidsfristen om åtta veckor enligt artikel 4 i protokollet om de nationella parlamentens roll tillämpats när det gäller 16 av de utkast som subsidiaritetsprövades under 2020. Utskottet anser att det är angeläget att de nationella parlamenten underrättas i de fall tidsfristen om åtta veckor mellan den dag då ett utkast till lagstiftningsakt görs tillgängligt för de nationella parlamenten och den dag då utkastet förs upp på rådets preliminära dagordning inte kommer att följas. Att tidsfristen inte tillämpas får endast ske i vederbörligen motiverade och brådskande fall. Utskottet konstaterar att kommissionen i de flesta fall har informerat riksdagen om att ett utkast föreslås undantas från tidsfristen enligt artikel 4. Det finns även skäl att överväga hur motiverade yttranden från parlamenten som lämnats inom tidsfristen på åtta veckor enligt artikel 6 i protokollet om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna hanteras på EU-nivå, om rättsakten antagits innan denna tidsfrist löpt ut. Utskottet framhåller vikten av att de nationella parlamenten ges tillräckligt med tid för både subsidiaritetsprövningar och behandling av förslagen i sak.

Innehållsförteckning

Utskottets anmälan

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Bakgrund

Inriktningen på uppföljningen

Subsidiaritetskontrollen enligt Lissabonfördraget

Subsidiaritetsprövningen i riksdagen

Konstitutionsutskottets tidigare uttalanden om subsidiaritetsprövningen

Den parlamentariska EU-kommittén m.m.

Utskottets överväganden

Iakttagelser i konstitutionsutskottets promemoria

Ärendenas formella hantering m.m.

Samlat utfall av genomförda subsidiaritetsprövningar

Kommissionens motiveringar med avseende på subsidiaritetsprincipen

Undantag från tidsfristen på åtta veckor enligt artikel 4 i protokoll nr 1 under covid-19-pandemin

Yttranden från andra utskott

Utskottets ställningstagande

Bilaga 1
Finansutskottets yttrande 2021/22:FiU1y

Bilaga 2
Skatteutskottets yttrande 2021/22:SkU4y

Bilaga 3
Justitieutskottets protokoll 2021/22:2

Bilaga 4
Civilutskottets yttrande 2021/22:CU2y

Bilaga 5
Utrikesutskottets yttrande 2021/22:UU3y

Bilaga 6
Socialutskottets yttrande 2021/22:SoU2y

Bilaga 7
Utbildningsutskottets protokoll 2021/22:8

Bilaga 8
Trafikutskottets yttrande 2021/22:TU2y

Bilaga 9
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande 2021/22:MJU2y

Bilaga 10
Arbetsmarknadsutskottets yttrande 2021/22:AU2y

Bilaga 11
Avgjorda subsidiaritetsärenden i riksdagen 2020

Bilaga 12
Avgjorda subsidiaritetsärenden i riksdagen – per politikområde

Bilaga 13
Antal utkast till lagstiftningsakter – per politikområde 2010–2020

Tabeller

Tabell 1 Antal utkast till lagstiftningsakter, utlåtanden och motiverade yttranden under 2020

Tabell 2 Antal utkast till lagstiftningsakter per utskott under 2010–2020

Tabell 3 Antal motiverade yttranden per utskott 2010–2020

Tabell 4 Antal prövade utkast till lagstiftningsakter och antal motiverade yttranden i riksdagen 2010–2020

Tabell 5 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom konstitutionsutskottets område

Tabell 6 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom finansutskottets område

Tabell 7 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom skatteutskottets område

Tabell 8 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom justitieutskottets område

Tabell 9 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom civilutskottets område

Tabell 10 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom utrikesutskottets område

Tabell 11 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom försvarsutskottets område

Tabell 12 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom socialförsäkringsutskottets område

Tabell 13 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom socialutskottets område

Tabell 14 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom kulturutskottets område

Tabell 15 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom utbildningsutskottets område

Tabell 16 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom trafikutskottets område

Tabell 18 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom näringsutskottets område

Tabell 19 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom arbetsmarknadsutskottets område

Tabell 20 Utkast till lagstiftningsakter som saknar tillfredsställande subsidiaritetsmotiveringar

Tabell 21 Undantag från tidsfristen på åtta veckor enligt artikel 4 i protokoll nr 1

Utskottets anmälan

Konstitutionsutskottet anmäler härmed för riksdagen resultatet av den uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen som redovisas i detta betänkande enligt 7 kap. 8 § andra stycket riksdagsordningen.

Stockholm den 9 december 2021

På konstitutionsutskottets vägnar

Karin Enström

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Karin Enström (M), Hans Ekström (S), Lars Jilmstad (M), Matheus Enholm (SD), Per-Arne Håkansson (S), Per Schöldberg (C), Mia Sydow Mölleby (V), Ida Drougge (M), Fredrik Lindahl (SD), Tuve Skånberg (KD), Daniel Andersson (S), Tina Acketoft (L), Anna Sibinska (MP), Erik Ottoson (M), Thomas Hammarberg (S), Maria Strömkvist (S) och Lars Andersson (SD).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Lissabonfördraget trädde i kraft den 1 december 2009. Sedan dess har riksdagen enligt 9 kap. 20 § andra stycket riksdagsordningen (RO) i uppgift att pröva om ett utkast till en av unionens lagstiftningsakter strider mot subsidiaritetsprincipen.[1] Prövningen utförs av utskotten i riksdagen.

Konstitutionsutskottet ska därutöver enligt 7 kap. 8 § andra stycket RO följa tillämpningen i riksdagen av subsidiaritetsprincipen och en gång om året meddela kammaren sina iakttagelser. Utskottet meddelar kammaren sina iakttagelser genom ett betänkande (KU5).

I detta betänkande redogörs för uppföljningen av de subsidiaritetsprövningar som genomfördes i riksdagen under tiden den 1 januari–31 december 2020. Även det samlade utfallet av tidigare subsidiaritetsprövningar uppmärksammas. Subsidiaritetsprövningar som inleddes under hösten 2020 men avslutades först under våren 2021 ingår inte i den här uppföljningen utan tas i stället upp vid nästa uppföljning. Årets uppföljning är den tolfte i ordningen.[2]

Som ett led i beredningen av ärendet gav konstitutionsutskottet övriga utskott tillfälle att yttra sig över iakttagelserna i en promemoria som hade upprättats inom utskottet. Konstitutionsutskottet önskade särskilt

– en kommentar till det samlade utfallet av genomförda subsidiaritets-prövningar på olika politikområden under 2020 jämfört med 2019 samt sedan Lissabonfördragets ikraftträdande

– en samlad bedömning av i vilken utsträckning utrymmet för nationella åtgärder på olika politikområden inom utskottets beredningsområde minskat till följd av utkast till lagstiftningsakter från EU som subsidiaritetsprövats av utskottet sedan Lissabonfördraget trädde i kraft samt hur den sammantagna utvecklingen på olika politikområden förhåller sig till upprätthållandet av subsidiaritetsprincipen

– en kommentar till kommissionens motiveringar avseende subsidiaritetsprincipen

– kommentarer om i vilken utsträckning utskottet använder sig av Ipex (Interparliamentary EU information exchange) och kontakter med riksdagens representant vid EU:s institutioner eller om utskottet haft några kontakter med sina motsvarigheter i andra nationella parlament för inhämtande och utlämnande av information

– kommentarer till hur covid-19-pandemin har påverkat utskottets möjlighet att genomföra subsidiaritetsprövningarna vid undantag från åttaveckorsfristen

– kommentarer i övrigt om hur utskottet anser att subsidiaritetsprövningarna fungerar och eventuella förslag eller önskemål till förbättringar.

Yttranden kom in från finansutskottet, skatteutskottet, justitieutskottet, civilutskottet, utrikesutskottet, socialutskottet, utbildningsutskottet, trafikutskottet, miljö- och jordbruksutskottet och arbetsmarknadsutskottet (bilaga 1–10).

Till detta betänkande bifogas en förteckning över vilka utkast till lagstiftningsakter som prövades under 2020 (bilaga 11). Vidare bifogas en förteckning med uppgifter om vilken rättslig grund i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) som kommissionen i huvudsak har angett ligger till grund för de olika utkasten och vilket politikområde utkasten i huvudsak avser (bilaga 12). En sammanställning över antalet utkast till lagstiftningsakter som prövades av riksdagens utskott under 2010–2020 uppdelat per politikområde och rättslig grund i EUF-fördraget finns i bilaga 13.[3]

Bakgrund

Inriktningen på uppföljningen

Utskottets uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen består av två delar. En del avser den rent formella hanteringen i riksdagen av utkast till lagstiftningsakter. Denna del av uppföljningen gäller vilka subsidiaritetsprövningar som har genomförts i riksdagen och vilka metoder som har använts vid dessa subsidiaritetsprövningar.

Enbart en sådan formellt inriktad uppföljning torde dock inte svara fullt ut mot den uppgift som konstitutionsutskottet är avsett att ha enligt förarbetena. Utredningen som lade fram förslaget till ändringar i riksdagsordningen ansåg det värdefullt om ett organ följer utvecklingen av riksdagens subsidiaritetskontroll och samlar erfarenheter från olika områden (framst. 2008/09:RS4 s. 53). Utredningen ansåg att konstitutionsutskottet var bäst lämpat att fylla det behov som Riksdagskommittén tidigare hade pekat ut av ett organ med ett ”helikopterperspektiv” på tillämpningen av subsidiaritetsprincipen (framst. 2008/09:RS4 s. 53; se även framst. 2005/06:RS3 s. 59).

Om det uttalade behovet av ett helikopterperspektiv på tillämpningen av subsidiaritetsprincipen ska kunna tillgodoses bör uppföljningen även uppmärksamma utfallet av genomförda subsidiaritetsprövningar. Samtidigt bör uppföljningen inte innebära att konstitutionsutskottet genomför nya subsidiaritetskontroller i varje enskilt ärende. Det skulle knappast vara lämpligt i konstitutionellt hänseende, och det skulle inte heller vara förenligt med uppfattningen i förarbetena, dvs. att det är respektive utskott som är bäst lämpat att genomföra kontrollen (framst. 2008/09:RS4 s. 52, bet. 2009/10:KU2 s. 13).

Mot denna bakgrund avser uppföljningen i den andra delen främst utfallet av genomförda subsidiaritetsprövningar på en övergripande nivå. Detta görs genom sammanställningar av hur subsidiaritetsprövningar har utfallit på olika politikområden, vilka sedan på sikt kommer att kunna relateras till olika mål. Mål kan finnas både på EU-nivå, t.ex. i fördragen, och på nationell nivå, t.ex. i grundlag eller vanlig lag eller i form av särskilda riksdagsbeslut på ett område. På sikt kan man få en bild av hur utvecklingen av kompetensfördelningen mellan EU och medlemsstaterna har påverkat förutsättningarna för att uppfylla de befintliga målen. I uppföljningen kan uppmärksammas om det t.ex. förekommer flera förslag som visserligen inte var för sig innebär att subsidiaritetsprincipen träds förnär men som sammantagna kan peka på en tendens att subsidiaritetsprincipen är i fara.

Vid konstitutionsutskottets tidigare uppföljningar har vissa brister i kommissionens motiveringar när det gäller subsidiaritetsprincipen uppmärksammats. Mot denna bakgrund görs även i denna uppföljning en översiktlig genomgång av kommissionens motiveringar i fråga om subsidiaritetsprincipen.

I årets uppföljning har även en översiktlig genomgång gjorts av hur covid-19-pandemin har påverkat de nationella parlamentens möjlighet att genomföra subsidiaritetsprövningar inom ramen för åttaveckorsfristen.

Subsidiaritetskontrollen enligt Lissabonfördraget

Subsidiaritetsprincipen

Lissabonfördraget ger de nationella parlamenten en särskild roll när det gäller kontrollen av tillämpningen av subsidiaritetsprincipen. Innebörden av subsidiaritetsprincipen framgår av artikel 5.3 i fördraget om Europeiska unionen (förkortas EU-fördraget):

Enligt subsidiaritetsprincipen ska unionen på de områden där den inte har exklusiv befogenhet vidta en åtgärd endast om och i den mån som målen för den planerade åtgärden inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna […] och därför, på grund av den planerade åtgärdens omfattning eller verkningar, bättre kan uppnås på unionsnivå.

Subsidiaritetsprincipen gäller således inte på de områden där unionen har exklusiv befogenhet, dvs. områden där unionen ensam har beslutanderätten. Sådana områden är tullunionen, vissa konkurrensregler, den gemensamma handelspolitiken och den monetära politiken för medlemsstater som har euron som valuta (se artikel 3 i EUF-fördraget). För övriga områden inom unionssamarbetet där befogenheten är delad mellan unionen och medlemsstaterna gäller att subsidiaritetsprincipen ska tillämpas.

Delade befogenheter

Enligt artikel 4 i EUF-fördraget ska unionen ha delad befogenhet med medlemsstaterna om den genom fördragen tilldelas en befogenhet som inte omfattas av de områden som omfattas av artikel 3 och 6 i EUF-fördraget. Det gäller således bl.a. den inre marknaden, socialpolitik, miljö, konsumentskydd, transport, energi och området med frihet, säkerhet och rättvisa. Enligt artikel 6 i EUF-fördraget har unionen befogenhet att vidta stödjande åtgärder t.ex. i fråga om industripolitik, kultur och turism.

Av artikel 2 i EUF-fördraget framgår vidare att när fördragen tilldelar unionen en befogenhet som ska delas med medlemsstaterna på ett visst område, får unionen och medlemsstaterna lagstifta och anta rättsligt bindande akter på detta område. Medlemsstaterna ska utöva sin befogenhet om unionen inte har utövat sin befogenhet.

När det gäller de delade kompetenserna anses den nödvändiga kompetens-överföringen äga rum i och med att fördragen ratificeras och en stat överlåter suveränitetsrättigheter (Melin & Nergelius, EU:s konstitution, Maktfördelningen mellan den europeiska unionen, medlemsstaterna och medborgarna, 7:e uppl., 2012, s. 31). På dessa områden har EU och medlemsstaterna en samtidig kompetens. Varje gång rådet och Europaparlamentet utfärdar en rättsakt i ett givet ämne upphör medlemsstaternas rätt att lagstifta på ett sätt som står i strid med eller kan påverka den gemensamma rättsaktens tillämpning (Melin & Nergelius, s. 31 f.).

Det som sker kan beskrivas som att unionen successivt utnyttjar den genom fördragen givna kompetensen i takt med att rättsakter beslutas. I samma takt upphör den tidigare samtidiga kompetensen hos medlemsstaterna. Detta brukar kallas lagstiftningsutrymmets upptagenhet eller EU-rättens spärrverkan. I den utsträckning gemensamma normer beslutas blir utrymmet för nationell lagstiftning upptaget eller intecknat (Melin & Nergelius, s. 31).

EU-institutionernas och de nationella parlamentens roll

Unionens institutioner ska tillämpa subsidiaritetsprincipen i enlighet med protokoll nr 2 om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitets-principerna (förkortas protokoll nr 2). Enligt artikel 5 i protokoll nr 2 ska utkasten till lagstiftningsakter motiveras med avseende på subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. Detta gäller oavsett om kommissionen eller i förekommande fall någon annan är förslagsställare.

Genom Lissabonfördraget har, som nämnts, de nationella parlamenten fått en särskild roll i kontrollen av hur subsidiaritetsprincipen tillämpas. Enligt artikel 5.3 i EU-fördraget ska de nationella parlamenten se till att subsidiaritetsprincipen följs i enlighet med det förfarande som anges i protokollet.

Kommissionen, och i förekommande fall andra förslagsställare, ska översända sina utkast till lagstiftningsakter och sina ändrade utkast till de nationella parlamenten. Efter att utkasten har översänts till de nationella parlamenten får varje nationellt parlament (eller kammare i ett sådant parlament som har två kammare) lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande med skälen till att det anser att det aktuella utkastet inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen. De nationella parlamenten har åtta veckor på sig från den dag då ett utkast på unionens officiella språk översänds att lämna ett sådant motiverat yttrande.

Europaparlamentet, rådet och kommissionen ska ta hänsyn till alla motiverade yttranden från de nationella parlamenten.

Gula kortet

Varje nationellt parlament har två röster, vilket innebär att det numera – efter Storbritanniens utträde – finns totalt 54 röster inom EU. I de länder som har tvåkammarsystem har kamrarna en röst vardera. Om minst en tredjedel av det totala antalet röster som tilldelats de nationella parlamenten, dvs. 18 röster, står bakom uppfattningen att ett lagstiftningsutkast strider mot subsidiaritetsprincipen ska utkastet omprövas av kommissionen eller i förekommande fall av en annan förslagsställare (det gula kortet). För ett utkast till lagstiftningsakt som avser straffrättsligt samarbete och polissamarbete är tröskeln en fjärdedel, dvs. något lägre (14 röster). Efter omprövningen kan kommissionen eller någon annan förslagsställare besluta att antingen vidhålla utkastet, ändra det eller dra tillbaka det. Detta beslut ska vara motiverat.

Orange kortet

Inom ramen för det ordinarie lagstiftningsförfarandet kan ett förslag till lag-stiftningsakt, som lett till att minst en enkel majoritet av de nationella parlamentens röster har ställt sig bakom kritiska yttranden, få ytterligare konsekvenser under lagstiftningsprocessen (det orange kortet). Efter omprövningen kan kommissionen besluta att antingen vidhålla förslaget, ändra det eller dra tillbaka det. Om kommissionen väljer att vidhålla förslaget, ska den i ett motiverat yttrande ange skälen till varför den anser att förslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Före den första behandlingen ska Europaparlamentet och rådet ta ställning till om lagstiftningsförslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen och ska då särskilt beakta de motiveringar som angetts och delas av majoriteten av de nationella parlamenten samt kommissionens motiverade yttrande. Om rådet med en majoritet på 55 procent av rådsmedlemmarna eller Europaparlamentet med en majoritet av de avgivna rösterna anser att lagstiftningsförslaget inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen, ska förslaget inte behandlas vidare.

Ogiltighetstalan enligt Lissabonfördraget

Enligt artikel 263 i EUF-fördraget ska EU-domstolen granska lagenligheten av sådana lagstiftningsakter som antas av rådet, kommissionen eller Europeiska centralbanken och som inte är rekommendationer eller yttranden. EU-domstolen ska också granska lagenligheten av sådana rättsakter som antas av Europaparlamentet eller Europeiska rådet och som ska ha rättsverkan i förhållande till tredje man och sådana akter antagna av unionens organ eller byråer som är avsedda att ha rättsverkan i förhållande till tredje man. För detta ändamål ska domstolen vara behörig att pröva talan som väcks av en medlemsstat, Europaparlamentet, rådet eller kommissionen om bristande behörighet, åsidosättande av väsentliga formföreskrifter, åsidosättande av fördragen eller av någon rättsregel som gäller dess tillämpning eller maktmissbruk.

En talan som avses i denna artikel ska väckas inom två månader från den dag då åtgärden offentliggjordes eller delgavs klaganden eller, om så inte skett, från den dag då klaganden fick kännedom om åtgärden, allt efter omständigheterna.

Enligt artikel 8 i protokoll nr 2 är EU-domstolen bl.a. behörig att pröva en talan om åsidosättande av subsidiaritetsprincipen genom en lagstiftningsakt som i enlighet med artikel 263 i EUF-fördraget har väckts av en medlemsstat eller som i enlighet med denna medlemsstats rättsordning har överlämnats av denna på dess nationella parlaments vägnar eller för en kammare i detta parlament.

Utskottens roll i den fortsatta lagstiftningsprocessen

Lissabonutredningen påminde i sin rapport om vikten av att riksdagen genom det berörda utskottet bevakar subsidiaritetsprincipens hantering i den fortsatta lagstiftningsprocessen. Om riksdagen har lämnat ett motiverat yttrande i frågan är det enligt utredningen särskilt viktigt att denna del av frågan bevakas (framst. 2008/09:RS4 s. 55). Om den föreslagna rättsakten antas utan att riksdagens synpunkter beaktats av EU:s institutioner ansåg utredningen att det kan finnas anledning att överväga om ytterligare åtgärder bör vidtas. Protokollet ger, som nämnts, de nationella parlamenten en möjlighet att via sina regeringar väcka en ogiltighetstalan i EU-domstolen inom två månader efter det att rättsakten antagits. Riksdagen kan genom ett tillkännagivande uppmana regeringen att väcka en fråga av detta slag vid domstolen. Initiativ till ett sådant tillkännagivande får tas antingen genom en motion eller i form av ett utskottsinitiativ.

Konstitutionsutskottet gjorde inte något uttalande om detta i sitt betänkande Tillämpningen av Lissabonfördraget i riksdagen (bet. 2009/10:KU2). Utskottet har dock senare gjort vissa uttalanden om denna fråga. Vid uppföljningen 2012 uttalade konstitutionsutskottet att rutiner borde införas för att följa upp hur riksdagens invändningar mot subsidiaritetsprincipens tillämpning har tillgodosetts i den antagna lagstiftningen. Utskottet konstaterade då att riksdagen saknar sådana fasta rutiner för information om när lagstiftningsförslagen antagits (bet. 2012/13:KU8 s. 52).

Vid uppföljningen 2013 konstaterade konstitutionsutskottet att flera utskott instämde i konstitutionsutskottets uttalande från 2012 och vidhöll att det skulle vara ett stöd för utskotten om man centralt inom Riksdagsförvaltningen bevakade när lagstiftningsförslag antas av rådet och i förekommande fall Europaparlamentet (bet. 2013/14:KU5 s. 39). Bevakningen borde också inbegripa kommissionens tillbakadraganden av förslag. Informationen ska förmedlas till utskotten. Det är sedan utskottens uppgift att följa upp hur riksdagens invändningar mot subsidiaritetsprincipens tillämpning har tillgodosetts i den antagna lagstiftningen. Den analys som behöver utföras bör således utskotten stå för. Konstitutionsutskottet ansåg det vara naturligt att uppföljningen fokuserar på de fall där riksdagen lämnat ett motiverat yttrande.

EU-samordningens roll att bevaka när lagstiftningsakter antas

Sedan våren 2014 bevakar EU-samordningen inom Riksdagsförvaltningen när lagstiftningsförslag som subsidiaritetsprövats antas och underrättar därefter utskotten. Det görs genom att EU-samordningen via e-post meddelar det berörda utskottskansliet när en lagstiftningsakt antas.

Subsidiaritetsprövningen i riksdagen

Enligt 9 kap. 20 § andra stycket RO ska riksdagen pröva om ett utkast till en av unionens lagstiftningsakter strider mot subsidiaritetsprincipen. Riksdagen prövar samtliga utkast till lagstiftningsakter som översänds i enlighet med protokoll nr 2 om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna.

Efter att ett utkast till lagstiftningsärende mottagits i riksdagen hänvisar kammaren utkastet till det utskott vars beredningsområde ärendet gäller. Detta utskott har sedan i uppgift att pröva om utkastet strider mot subsidiaritets-principen och, om det anser att så är fallet, avge ett utlåtande till kammaren med förslag till ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande (10 kap. 3 § RO). Utskottet ska också avge ett utlåtande om minst fem ledamöter av utskottet begär det. I annat fall ska utskottet genom ett protokollsutdrag anmäla till kammaren att utkastet inte strider mot subsidiaritetsprincipen. Ett beslut i kammaren om ett motiverat yttrande ska meddelas Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande genom en riksdagsskrivelse (11 kap. 21 § andra stycket RO).

Under beredningen av subsidiaritetsärendena har det beredande utskottet möjlighet att inhämta yttranden från andra utskott enligt bestämmelserna i 10 kap. 7 § RO. Detta innebär att ett utskott vid behov kan begära ett yttrande från konstitutionsutskottet om ett utskott vid prövningen av subsidiaritetsfrågan i ett visst fall känner tvekan om subsidiaritetsprincipens innebörd och dess tillämpning i praxis (se framst. 2008/09:RS4 s. 53, bet. 2009/10:KU2 s. 14).

Utskottet kan även begära att regeringen lämnar information om sin bedömning av tillämpningen av subsidiaritetsprincipen (10 kap. 10 § andra stycket RO). Sådan information ska lämnas inom två veckor från den dag då utskottet begär det och kan lämnas antingen skriftligen eller muntligen av ett statsråd eller en statssekreterare, eller undantagsvis av en annan tjänsteman från det berörda departementet.

Konstitutionsutskottets tidigare uttalanden om subsidiaritetsprövningen

Konstitutionsutskottet har uttalat att uppföljningen kommer att kunna ge utskotten vägledning i subsidiaritetskontrollen och också påmint om att utskotten vid behov kan inhämta konstitutionsutskottets synpunkter i fråga om tillämpningen av subsidiaritetsprincipen genom möjligheten för det beredande utskottet att inhämta yttranden från andra utskott i ärendet (bet. 2009/10:KU2 s. 14).

I det följande beskrivs några av konstitutionsutskottets tidigare uttalanden om subsidiaritetsprövningen.

En lämplighetsprövning

Vid behandlingen av riksdagsstyrelsens framställning Tillämpningen av Lissabonfördraget i riksdagen uttalade konstitutionsutskottet att subsidiaritetsprövningen i huvudsak är en lämplighetsprövning och att denna därför ska utföras av det utskott som innehar sakkunskapen på området i fråga (framst. 2008/09:RS4, bet. 2009/10:KU2 s. 13).

Konstitutionsutskottet underströk att prövningen handlar om att fastställa på vilken nivå – unionsnivå eller någon nationell nivå – den föreslagna åtgärden ska vidtas, inte huruvida den föreslagna åtgärden ska vidtas eller inte. Vid denna prövning bör utskotten hämta vägledning från de riktlinjer som alltsedan subsidiaritetsprincipen infördes i EU-fördraget 1992 varit vägledande vid tillämpningen av subsidiaritetsprincipen, och som Lissabonutredningen hänvisat till (se framst. 2008/09:RS4 s. 52).

Först ställs frågan om det är möjligt att uppnå målen för den föreslagna åtgärden genom att den vidtas på nationell, regional eller lokal nivå. Om svaret är nekande ska åtgärden vidtas på unionsnivå. Om svaret är jakande ska frågan ställas om målen för åtgärden kan uppnås bättre genom att den vidtas på unionsnivå.

För att besvara den sistnämnda frågan bör följande följdfrågor ställas:

– Finns det viktiga gränsöverskridande aspekter på den föreslagna åtgärden som inte på ett tillfredsställande sätt kan regleras genom åtgärder av medlemsstaterna?

– Skulle underlåtenhet att handla på unionsnivå stå i strid med fördragets krav eller på annat sätt avsevärt skada medlemsstaternas intressen?

– Skulle en åtgärd på unionsnivå på grund av sin omfattning eller sina verkningar innebära klara fördelar jämfört med en åtgärd på medlemsstatsnivå?

Denna metod att fastställa på vilken nivå en åtgärd bör vidtas har utskottet sedermera valt att kalla tvåstegsmetoden (bet. 2010/11:KU18 s. 22).

Kan en subsidiaritetsprövning inkludera en proportionalitetsbedömning?

Vid sin första uppföljning hösten 2010 av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen noterade konstitutionsutskottet att det av fördragens och protokollets ordalydelser inte följer någon skyldighet för de nationella parlamenten att följa proportionalitetsprincipens tillämpning (bet. 2010/11:KU18 s. 22). Av detta torde dock inte, ansåg utskottet, motsatsvis kunna dras någon slutsats om att de nationella parlamenten inte får eller bör göra en sådan prövning inom ramen för subsidiaritetsprövningen. Tvärtom ansåg utskottet det finnas visst stöd i litteraturen och i EU-domstolens praxis (se nedan) för att ett visst mått av proportionalitetsbedömning kan anses ingå inom ramen för subsidiaritetsprövningen.

Utskottet anförde att utgångspunkten är att beslut ska fattas på nationell, regional eller lokal nivå. Unionen ska på de områden där den inte har exklusiv befogenhet vidta en åtgärd endast om och i den mån som målen för den planerade åtgärden inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna själva och därför bättre kan uppnås på EU-nivå. Enligt utskottet fick det av orden ”endast om och i den mån” anses framgå att subsidiaritetsprövningen innefattar ett proportionalitetskriterium och att det därav följer att den föreslagna åtgärden inte får gå utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de eftersträvade målen. Utskotten torde således vara oförhindrade att göra en sådan form av proportionalitetstest inom ramen för subsidiaritetsprövningen. Utskottet underströk dock att subsidiaritetsprövningen handlar om att avgöra om en åtgärd bör vidtas på medlemsstatsnivå eller unionsnivå, inte om att framföra synpunkter i sak på den föreslagna åtgärden.

Utskottet fann stöd för sitt ställningstagande bl.a. i en dom från EU-domstolen från 2002.[4] I avgörandet som gällde giltigheten av direktivet om tobaksmärkning hade domstolen bl.a. att ta ställning till frågan huruvida direktivet hade antagits med iakttagande av subsidiaritetsprincipen. För att besvara frågan måste det enligt domstolen först undersökas om målet för den planerade åtgärden bättre kunde uppnås på gemenskapsnivå. Domstolen fann att så var fallet. Därefter anförde domstolen följande:

Det skall för det andra konstateras att omfattningen av den åtgärd som vidtagits av gemenskapen i det förevarande fallet även uppfyller kraven enligt subsidiaritetsprincipen genom att den […] inte går längre än vad som är nödvändigt för att uppnå de eftersträvade målen.

Det har med hänvisning till avgörandet ansetts att subsidiaritetsbedömningen innefattar såväl ett effektivitets- som ett proportionalitetstest och att EU-domstolen utför proportionalitetsbedömningen inom ramen för subsidiaritetsbedömningen (Hettne, Subsidiaritetsprincipen: Politisk granskning eller juridisk kontroll?, Sieps 2003:4, s. 29; se även rapport 2013/14:RFR10 Subsidiaritet i EU efter Lissabon av Hettne m.fl., s. 26 f.).

Bemyndiganden att anta s.k. delegerade akter eller genomförandeakter

Finansutskottet har i flera yttranden till konstitutionsutskottet ansett att det skulle kunna vara av värde att konstitutionsutskottet tar upp frågan om vilken betydelse möjligheten till s.k. delegerade akter och genomförandeakter i utkast till lagstiftningsakter bör ha vid subsidiaritetsprövningar.

Mot bakgrund av den fråga som finansutskottet väckt framhöll konstitutionsutskottet följande vid uppföljningen 2018 (bet. 2018/19:KU5 s. 83 f.).

Det är en mycket intressant men komplex fråga som finansutskottet väckt. Frågan rör tolkningen av EU-fördragens bestämmelser om subsidiaritetsprincipen och nationella parlaments befogenhet att pröva om ett utkast till lagstiftningsakt är förenligt med principen.

Möjligheten att bemyndiga kommissionen att anta delegerade akter och genomförandeakter framgår av artiklarna 290 och 291 i EUF-fördraget. Bestämmelser med sådana bemyndiganden tas in i särskilda artiklar i utkasten till lagstiftningsakter. Nationella parlaments subsidiaritetsprövning enligt protokoll nr 2 om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna begränsas till prövningen av utkast till lagstiftningsakter. Nationella parlament prövar således inte de delegerade akter eller genomförandeakter som kan komma att antas med stöd av ett bemyndigande i en lagstiftningsakt.

Inledningsvis kan konstateras att den parlamentariska EU-kommittén uppmanade utskotten att beakta de angivna ramarna för subsidiaritetsprövningen och hänvisade till möjligheten att kanalisera synpunkter som inte direkt hänför sig till subsidiaritetsprincipens tillämpning genom överläggningar med regeringen (2017/18:URF1 s. 192 och 269). Konstitutionsutskottet har även framhållit att det inte handlar om att framföra synpunkter i sak på den föreslagna åtgärden inom ramen för subsidiaritetsprövningen.

Som nämnts inledningsvis i detta betänkande handlar subsidiaritetsprövningen om att fastställa på vilken nivå – unionsnivå eller nationell nivå – den föreslagna åtgärden ska företas, inte om den bör företas eller inte. Frågan som först måste ställas är om det är möjligt att uppnå målen för den föreslagna åtgärden på nationell nivå. Om så inte bedöms vara fallet kan det från subsidiaritetssynpunkt i princip inte ha någon betydelse om åtgärden regleras i en lagstiftningsakt, delegerad akt eller genomförandeakt, så länge regleringen är på EU-nivå. I den mån ett utskott har invändningar mot att en åtgärd föreslås regleras i en delegerad akt eller i en genomförandeakt i stället för i lagstiftningsakten, är det således en synpunkt som bör föras fram inom ramen för överläggningar med regeringen och inte inom ramen för prövningen av om utkastet till lagstiftningsakt är förenligt med subsidiaritetsprincipen.

Utifrån de avgränsningar som ställs upp i artiklarna 290 och 291 i EUF-fördraget torde i regel ett bemyndigande i en lagstiftningsakt inte heller i övrigt, såvitt utskottet kan bedöma, innebära att lagstiftningsakten kan ifrågasättas ur subsidiaritetssynpunkt. Det kan dock inte uteslutas att ett bemyndigande någon gång bedöms innebära stöd för en framtida reglering av åtgärder vars mål bättre tillgodoses på nationell nivå. I sådana fall torde en invändning kunna göras inom ramen för subsidiaritetsprövningen. Det är då viktigt att utskottet motiverar varför det anser att bemyndigandet medför att utkastet till lagstiftningsakt strider mot subsidiaritetsprincipen.

Information om andra nationella parlaments subsidiaritetsprövningar

Konstitutionsutskottet har vid flera tillfällen betonat värdet av informations-utbyte mellan de nationella parlamenten (se bet. 2010/11:KU18 s. 36 och bet. 2013/14:KU5 s. 74). Utskottet har anfört att syftet med samarbetet mellan parlamenten inom EU bl.a. är att säkra det effektiva utövandet av de parlamentariska befogenheterna i unionsfrågorna, särskilt när det gäller övervakningen av subsidiaritetsprincipen.

I uppföljningen under riksmötet 2011/12 konstaterade utskottet att några kontakter med andra nationella parlament – med undantag för finansutskottet – inte föreföll ha tagits under den aktuella perioden. Som en möjlig förklaring angavs att utskotten helt enkelt inte ansett sig ha behov av informationsutbyte med andra länders parlament. Utskottet framhöll dock värdet av sådana kontakter när det gäller övervakningen av subsidiaritetsprincipen, och om möjligt på politisk nivå. Ett syfte kan vara att rent allmänt skaffa information om vilka synpunkter som kan anläggas i fråga om ett förslags förenlighet med subsidiaritetsprincipen. Ett annat syfte kan vara att göra andra länder upp-märksamma på synpunkter som ett utskott i riksdagen har eller att samla många länder för att uppnå de i protokollet angivna tröskelvärdena för att få ett förslag omprövat. Om sådana kontakter tas på tjänstemannanivå ansåg dock utskottet att de först bör vara förankrade i utskottet (bet. 2011/12:KU4 s. 47).

Vid riksmötet 2014/15 pekade utskottet på att det finns möjligheter till informationsutbyte, exempelvis inom ramen för Cosac (Konferensen mellan de parlamentariska organen för EU-frågor) och andra interparlamentariska möten (bet. 2014/15:KU5 s. 79). För att ett sådant möte ska bidra till informationsutbyte som leder till ett gult kort måste det dock infalla under åttaveckorsfristen, vilket sällan torde vara fallet, påpekade utskottet. Utskottet ansåg det inte vara möjligt att inom den då aktuella uppföljningen besvara frågan om hur ett närmare samarbete mellan de nationella parlamenten ska kunna komma till stånd, men ansåg att frågan måste börja diskuteras. Utskottet ansåg att det möjligen kan finnas skäl för självrannsakan när det gäller hur samarbetet hittills har fungerat.

Vid ett antal uppföljningar har utskottet framhållit att flera av utskotten har goda erfarenheter av den möjlighet till informationsutbyte som riksdagens representant vid EU:s institutioner kan erbjuda (se t.ex. bet. 2012/13:KU8 s 55 f., bet. 2015/16:KU5 s. 66, bet. 2019/20:KU5 s. 95). Riksdagens representant träffar sina motsvarigheter vid regelbundna möten och är därför en värdefull ingång vid informationsutbyte.

Konstitutionsutskottet har vidare vid upprepade tillfällen konstaterat att det finns en förbättringspotential i fråga om i vilken omfattning information läggs in i Ipex (Interparliamentary EU information exchange) och att den läggs in på ett språk som är tillgängligt för andra parlament. (se t.ex. bet. 2016/17:KU5 s. 55). Utskottet har också uttalat att riksdagen bör verka för att Ipex utvecklas till att bli ett effektivare verktyg för informationsutbyte mellan de nationella parlamenten (bet. 2015/16:KU5 s. 66 och bet. 2016/17:KU5 s. 55). Vid den senaste uppföljningen framkom det att Ipex skulle lansera en ny version av webbplatsen i början av 2021. Syftet med den nya webbplatsen är bl.a. att det ska bli lättare för de nationella parlamenten att ladda upp information på webbplatsen. Förhoppningen med denna förändring var att benägenheten att över huvud taget ladda upp information skulle öka. Konstitutionsutskottet var positivt till alla förbättringar som kan leda till att informationen på Ipex webbplats är uppdaterad och tillgänglig för de nationella parlamenten (bet. 2020/21:KU5 s. 71).

I juli 2021 lanserades en ny version av Ipex webbplats.

Vid uppföljningen under riksmötet 2018/19 nämnde utskottet när det gäller frågan om samarbete med andra parlament bl.a. att den parlamentariska EU-kommittén ansåg att riksdagen bör samarbeta mer med andra nationella parlament och uppmuntrade till kompletterande informationsutbyte på politisk nivå baserat på vad som med någorlunda rimlighet kan förutses bli utskottets slutsats i subsidiaritetsprövningen (2017/18:URF1 s. 193). Förutom den tidsmässiga fördelen med att inte avvakta ett faktiskt beslut ansåg EU-kommittén att ett sådant informationsutbyte har den fördelen att den sker på politisk nivå. EU-kommittén framhöll att det bör överlåtas åt utskotten att utforma rutiner för att sprida information på politisk nivå till andra nationella parlament. Konstitutionsutskottet delade EU-kommitténs uppfattning i dessa frågor (bet. 2018/19:KU5 s. 85).

Utskottsavdelningen inom Riksdagsförvaltningen har tagit fram exempel på föredragningspromemorior för utskotten att använda vid beredningen av subsidiaritetsärendena och exempel på rutiner för utskottens informationsutbyte med andra nationella parlament vid motiverade yttranden (se även nedan). Promemoriorna har diskuterats och förankrats vid ordförandekonferensen.

Uppehåll i åttaveckorsfristen och information om planerade förslag

Vid uppföljningen under riksmötet 2019/20 välkomnade utskottet att kommissionen meddelat att den avsåg att göra ett uppehåll i åttaveckorsfristen över jul och nyår med början 2019, vilket utskottet ansåg skulle möjliggöra för parlamenten att göra en noggrann subsidiaritetsprövning även av förslag som lämnas i anslutning till jul och nyår.

Mot bakgrund av det som utskotten framfört vid flera uppföljningar vidhöll konstitutionsutskottet att de nationella parlamentens planering skulle underlättas betydligt om kommissionen tillhandahöll mer detaljerad och precis information om varje enskilt initiativ, inklusive när översättningarna förväntas bli klara (bet. 2019/20:KU5 s. 95, se även bet. 2020/21:KU5 s. 69 f.).

Den parlamentariska EU-kommittén m.m.

Den parlamentariska EU-kommittén överlämnade i februari 2018 betänkandet EU-arbetet i riksdagen (2017/18:URF1). I framställning 2017/18:RS8 EU-arbetet i riksdagen föreslog riksdagsstyrelsen ändringar i riksdagsordningen och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) som grundade sig på kommitténs lagförslag. På förslag av konstitutionsutskottet biföll riksdagen lagförslagen (bet. 2018/19:KU7, rskr. 2018/19:22 och 23). Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2019.

EU-kommitténs uppdrag var att se över riksdagens arbete med EU-frågor. När det gäller riksdagens subsidiaritetskontroll gjorde EU-kommittén flera uttalanden (se bl.a. 2017/18:URF1 s. 187 f.). Kommittén ansåg att riksdagens subsidiaritetskontroll är meningsfull och att formen för den är ändamålsenlig. Utskotten ansågs ha goda och tillräckliga möjligheter att fokusera sina ansträngningar på de mer komplicerade ärendena. EU-kommittén framhöll att subsidiaritetsärenden bör behandlas inom åttaveckorsfristen och att detta medges under rådande förutsättningar för riksdagsarbetet. Ändrade majoritetsförhållanden efter riksdagsval kan få genomslag genom att ett utlåtande i ett subsidiaritetsärende återförvisas till ett av den nyvalda riksdagens utskott för ytterligare beredning. Kommittén gjorde bedömningen att resultatet av riksdagens subsidiaritetsprövning påverkar regeringens handlingsutrymme enbart om det vävs in i resultaten av överläggningar och samråd.

Kommittén uttalade vidare att den kunde se att det ligger i sakens natur att den politiska subsidiaritetsprövningen inte enkelt låter sig begränsas. Kommittén uppmanade dock utskotten att beakta de angivna ramarna för subsidiaritetsprövningen och hänvisade till möjligheten att kanalisera synpunkter som inte direkt hänför sig till subsidiaritetsprincipens tillämpning genom överläggningar med regeringen.

Uppmaningen att beakta de angivna ramarna för subsidiaritetsprövningen upprepades i avsnittet om funktionsfördelningen mellan regering och riksdag. Kommittén uttalade att det kan ifrågasättas om en alltför extensiv syn på subsidiaritetsprövningen och vad som kan framföras i ett motiverat yttrande är förenlig med den tänkta funktionsfördelningen där regeringen företräder Sverige och den svenska ståndpunkten i förhandlingarna inom EU (se 2018/19:URF1 s. 268 f.). Kommittén framhöll vidare att utskotten bör använda riksdagens representant vid EU:s institutioner för att sprida information till de andra nationella parlamenten. Utskotten bör också utforma rutiner för ett kompletterande informationsutbyte på politisk nivå.

Riksdagsstyrelsen gav i juni 2018 riksdagsdirektören i uppdrag att analysera behovet av ytterligare åtgärder med anledning av den parlamentariska EU-kommitténs rekommendationer, i förekommande fall bereda och om lämpligt genomföra sådana åtgärder, samt redovisa detta uppdrag för riksdagsstyrelsen senast den 28 februari 2019. Riksdagsdirektören beslutade i sin tur i juni 2018 att ge avdelningschefen för utskottsavsdelningen och tf. sekretariatschefen för EU-samordningen i uppdrag att analysera, bereda och genomföra de åtgärder som är motiverade av riksdagsstyrelsens uppdrag i fråga om den parlamentariska EU-kommitténs rekommendationer samt utarbeta en rapport för riksdagsdirektörens redovisning av sitt uppdrag till styrelsen. Uppdraget redovisades till riksdagsdirektören i januari 2019 (dnr 2144-2017/18). Riksdagsdirektören redovisade sitt uppdrag till riksdagsstyrelsen i februari 2019 (dnr 966-2017/18).

Som tidigare har nämnts har det inom utskottsavdelningen vid Riksdagsförvaltningen bl.a. tagits fram vägledningar för utskottens subsidiaritetsprövningar och för informationsutbyte med andra nationella parlament.

Utskottets överväganden

Iakttagelser i konstitutionsutskottets promemoria

Ärendenas formella hantering m.m.

Genomförda subsidiaritetsprövningar i riksdagen under 2020

Riksdagen prövar, till skillnad från många andra länders parlament, samtliga utkast till lagstiftningsakter som översänds av kommissionen eller någon av de andra initiativtagarna enligt protokoll nr 2 om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna.

Under 2020 genomfördes totalt 81 subsidiaritetsprövningar av riksdagens utskott (se förteckningen över avgjorda subsidiaritetsärenden, bilaga 11). Kommissionen var initiativtagare till alla utkast till lagstiftningsakter.

Av förteckningen framgår det vilka utkast som varit föremål för en subsidiaritetsprövning under 2020 och vilka utskott som genomfört prövningarna. Vidare anges tidpunkterna för beslut i utskotten och i förekommande fall beslut i kammaren. Under 2020 lämnade två av utskotten vardera ett utlåtande med förslag till ett motiverat yttrande (se vidare nedan). Inget förslag samlade tillräckligt många invändningar för ett gult kort på EU-nivå.

En översikt av fördelningen av antalet utkast, utlåtanden och motiverade yttranden under 2020 per utskott framgår av tabell 1 nedan.

Av översikten framgår bl.a. att trafikutskottet var det utskott som prövade flest utkast (16) under 2020, men lämnade inte något utlåtande. Finansutskottet prövade 15 utkast och lämnade ett utlåtande med förslag till motiverat yttrande. Arbetsmarknadsutskottet prövade endast tre utkast, men lämnade också ett utlåtande med förslag till motiverat yttrande.

Tabell 1 Antal utkast till lagstiftningsakter, utlåtanden och motiverade yttranden under 2020

Utskott	Utkast till lagstiftningsakter	Utlåtanden	Motiverade yttranden
TU	16	0	0
FiU	15	1	1
SkU	10	0	0
MJU	9	0	0
NU	9	0	0
SfU	5	0	0
SoU	5	0	0
UU	3	0	0
AU	3	1	1
FöU	2	0	0
KU	1	0	0
JuU	1	0	0
CU	1	0	0
KrU	1	0	0
UbU	0	0	0
Totalt	81	2	2

I tabell 2 nedan finns en sammanställning över antalet utkast till lagstiftnings-akter fördelat per utskott sedan Lissabonfördraget trädde i kraft. Totalt har 975 utkast till lagstiftningsakter översänts för subsidiaritetsprövning sedan Lissabonfördraget trädde i kraft.

Miljö- och jordbruksutskottet är det utskott som har prövat allra flest utkast (159), vilket är 16 procent av de utkast som prövats av riksdagen sedan Lissabonfördraget trädde i kraft. Finansutskottet har prövat 150 utkast, vilket är drygt 15 procent av utkasten. Trafikutskottet har prövat 133 utkast, vilket är knappt 14 procent av utkasten. Näringsutskottet har prövat 96 av utkasten och justitieutskottet 95. Skatteutskottet har prövat 76 utkast. Socialförsäkrings-utskottet har prövat 47 utkast och civilutskottet 46. Utrikesutskottet och arbets-marknadsutskottet har vardera prövat 35 utkast. Socialutskottet har prövat 27 utkast och utbildningsutskottet 25. Försvarsutskottet har prövat 20 utkast och konstitutionsutskottet 19. Kulturutskottet har prövat 12 utkast.

Tabell 5 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom konstitutionsutskottets område

Politikområde	Rättslig grund i	Antal utkast till lagstiftningsakter*
Politikområde	EUF-fördraget	2010	2011	2012	2013	2014	2015	2016	2017	2018	2019	2020	Totalt
Offentlighet	Art. 15	0	1	0	0	0	0	0	0	0	0	0	1
Skydd för personuppgifter	Art. 16	0	0	1	0	0	0	0	1	2	0	0	4
Bekämpning av diskriminering	Art. 19	0	0	0	0	0	0	0	0	1	0	0	1
Unionsmedborgarskap (fri rörlighet)	Art. 21	0	1	0	0	0	0	0	0	1	0	0	2
Medborgarinitiativ	Art. 24	0	0	0	0	0	0	0	0	1	0	0	1
Tullsamarbete	Art. 33	0	0	0	1	0	0	0	1	1	0	0	3
Jordbruk och fiskeri	Art. 43	0	0	0	2	0	0	0	1	1	0	0	4
Etableringsrätt	Art. 50, 53	0	0	0	2	0	0	1	1	1	0	0	5
Fri rörlighet för tjänster	Art. 62	0	0	0	2	0	0	1	1	1	0	0	5
Kapital och betalningar	Art. 64	0	0	0	1	0	0	0	1	0	0	0	2
Civilrättsligt samarbete	Art. 81	0	0	0	0	0	0	0	1	0	0	0	1
Transportpolitik	Art. 91, 100	0	0	0	2	0	0	0	1	1	0	0	4
Konkurrensregler	Art. 103	0	0	0	0	0	0	0	0	1	0	0	1
Statligt stöd	Art. 109	0	0	0	0	0	0	0	0	1	0	0	1
Tillnärmning av lagstiftning	Art. 114	0	0	1	2	0	0	0	1	1	0	0	5
Socialpolitik	Art. 153	0	0	0	1	0	0	0	1	0	0	0	2
Kulturpolitik	Art. 167	0	0	0	0	0	0	0	0	1	0	0	1
Folkhälsa	Art. 168	0	0	0	2	0	0	0	1	2	0	0	5
Konsumentskydd	Art. 169	0	0	0	0	0	0	0	0	1	0	0	1
Transeuropeiska nät	Art. 172	0	0	0	2	0	0	0	1	0	0	0	3
Miljöpolitik	Art. 192	0	0	0	2	0	0	0	1	1	0	0	4
Gemensam handelspolitik	Art. 207	0	0	0	2	0	0	0	1	1	0	0	4
Humanitärt bistånd	Art. 214	0	0	0	1	0	0	0	1	0	0	0	2
Ändringar i valrättsakten	Art. 223	0	0	0	0	0	0	1	0	0	0	0	1
Institutionella bestämmelser	Art. 224	0	0	1	0	0	0	0	1	1	0	0	3
Bekämpning av bedrägeri	Art. 325	0	0	0	0	0	0	0	0	1	0	0	1
Statistik	Art. 338	0	0	0	2	0	0	0	1	0	0	0	3
Flexibilitetsklausulen	Art. 352	0	0	2	0	0	0	1	0	0	0	1	4

* Vissa av utkasten berör flera politikområden, vilket innebär att summan av antalet utkast i tabellen är större än antalet prövade utkast.

Politikområde	Rättslig grund i	Antal utkast till lagstiftningsakter*
Skydd för personuppgifter	Art. 16	0	0	1	0	0	0	0	0	4	0	0	5
Bekämpning av diskriminering	Art. 19	0	0	1	0	0	0	0	0	0	0	0	1
Unionsmedborgarskap (fri rörlighet för unionsmedborgare)	Art. 21	0	0	1	0	0	0	0	0	1	0	0	2
Unionsmedborgarskap (konsulärt skydd)	Art. 23	0	0	0	0	0	0	0	0	1	0	0	1
Tullsamarbete	Art. 33	0	0	0	0	0	0	0	0	1	0	0	1
Etableringsrätt	Art. 53	0	0	0	0	0	0	0	0	1	0	0	1
Fri rörlighet för tjänster	Art. 62	0	0	0	0	0	0	0	0	1	0	0	1
Administrativt samarbete (inom området för frihet, säkerhet och rättvisa)	Art. 74	2	0	0	2	0	0	0	1	4	0	0	9
Gränskontroll	Art. 77	3	3	2	4	0	0	4	4	4	1	0	25
Asylpolitik	Art. 78	1	0	1	0	0	0	0	1	2	0	1	6
Invandringspolitik	Art. 79	1	0	1	0	0	0	1	3	4	0	1	11
Civilrättsligt samarbete	Art. 81	0	1	1	1	0	0	0	0	3	0	0	6
Straffrättsligt samarbete	Art. 82–86	9	3	4	4	3	2	2	6	5	1	1	40
Polissamarbete	Art. 87, 88	1	1	2	1	2	2	1	3	4	1	1	19
Transportpolitik	Art. 91	0	0	0	0	1	0	0	0	0	0	0	1
Tillnärmning av lagstiftning	Art. 114	0	0	1	1	0	0	1	0	1	0	0	4
Ekonomisk och monetär politik	Art. 133	0	0	0	0	0	0	0	0	1	0	0	1
Folkhälsa	Art. 168	0	0	1	0	0	0	0	0	0	0	0	1
Konsumentskydd	Art. 169	0	0	1	0	0	0	0	0	0	0	0	1
Administrativt samarbete	Art. 197	0	0	1	0	0	0	0	0	0	0	0	1
Europeiska unionens domstol (stadga)	Art. 256, 287	0	0	0	0	0	0	0	0	1	0	0	1
Bekämpning av bedrägeri	Art. 325	0	1	2	0	1	0	1	0	2	0	0	7
Statistik	Art. 338	0	1	0	0	0	0	0	0	0	0	0	1
Flexibilitetsklausulen	Art. 352	1	1	0	1	0	0	0	0	1	0	0	4

Politikområde	Rättslig grund i	Antal utkast till lagstiftningsakter*
Unionsmedborgarskap (fri rörlighet)	Art. 21	0	0	0	0	0	0	0	1	0	0	0	1
Tullsamarbete	Art. 33	0	0	0	0	0	0	0	0	1	0	0	1
Jordbruk och fiskeri	Art. 43	1	0	0	1	0	0	0	1	1	0	1	5
Fri rörlighet för arbetstagare (social trygghet)	Art. 48	0	0	0	0	0	0	0	1	0	0	0	1
Etableringsrätt	Art. 49, 50, 53	0	1	1	0	0	0	0	2	0	0	0	4
Fri rörlighet för tjänster	Art. 56, 62	0	1	1	0	0	0	0	2	0	0	0	4
Transportpolitik	Art. 91, 100	0	0	0	0	0	0	0	1	0	0	0	1
Konkurrensregler	Art. 103	0	0	0	1	0	0	0	1	0	0	0	2
Tillnärmning av lagstiftning	Art. 114	1	8	0	3	2	0	5	6	6	0	0	31
Tillnärmning av lagstiftning (immateriella rättigheter)	Art. 118	1	3	0	1	0	0	0	0	0	0	0	5
Folkhälsa	Art. 168	0	0	0	0	0	0	0	0	1	0	0	1
Transeuropeiska nät	Art. 172	0	1	0	0	0	0	0	0	0	0	0	1
Industripolitik	Art. 173	0	0	1	0	0	0	0	0	1	0	0	2
Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (strukturfonder)	Art. 174, 175, 177, 178	0	8	0	3	0	1	1	2	7	2	9	33
Miljöpolitik	Art. 192	0	0	0	0	0	0	0	2	1	0	0	3
Energipolitik	Art. 194	1	3	1	1	0	1	2	9	3	0	0	21
Turism	Art. 195	0	0	1	0	0	0	0	0	0	0	0	1
Gemensam handelspolitik	Art. 207	0	0	0	1	0	0	1	0	1	0	0	3
Utvecklingssamarbete	Art. 209	0	1	0	0	0	0	0	0	1	0	0	2
Ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete med tredjeländer	Art. 212	0	1	0	0	0	0	0	0	1	0	0	2
Finansiella regler	Art. 322	0	0	0	0	0	0	0	0	1	0	4	5
Inhämtande av information	Art. 337	1	0	0	0	0	0	0	1	0	0	0	2
Statistik	Art. 338	1	0	0	0	0	1	0	0	1	0	0	3
Särskilda åtgärder till förmån för de yttersta randområdena	Art. 349	0	2	0	0	0	0	0	0	3	0	2	7

Utskott	Dokument	Utkast till lagstiftningsakt
FiU	COM(2020) 310	Förslag till ändring av förordningarna (EU) nr 575/2013 och (EU) 2019/876 vad gäller anpassningar mot bakgrund av covid-19-pandemin
CU	COM(2020) 183	Förslag till förordning om tillfälliga åtgärder avseende hållande av stämmor i europabolag och europeiska kooperativa föreningar
SoU	COM(2020) 141	Förslag till ändring av förordning (EU) nr 223/2014 vad gäller införandet av särskilda åtgärder för att hantera covid-19-krisen
SoU	COM(2020) 144	Förslag till ändring av förordning (EU) 2017/745 om medicintekniska produkter vad gäller tillämpningsdatum för vissa bestämmelser
SoU	COM(2020) 223	Förslag till ändring av förordning (EU) nr 223/2014 vad gäller införandet av särskilda åtgärder för att hantera covid-19-krisen
SoU	COM(2020) 261	Förslag till förordning om genomförande av kliniska prövningar med och tillhandahållande av humanläkemedel som innehåller eller består av genetiskt modifierade organismer och är avsedda att behandla eller förebygga covid-19
TU	COM(2020) 111	Förslag till ändring av förordning (EEG) nr 95/93 om gemensamma regler för fördelning av ankomst- och avgångstider vid gemenskapens flygplatser
TU	COM(2020) 176	Förslag till förordning om särskilda och tillfälliga åtgärder med avseende på covid-19-utbrottet och om giltigheten för vissa certifikat, intyg, bevis, körkort och tillstånd och uppskjutande av vissa regelbundna kontroller och fortbildningar inom vissa transportlagstiftningsområden
TU	COM(2020) 177	Förslag till ändring av förordning (EU) 2017/352 för att göra det möjligt för hamnledningen eller de behöriga myndigheterna att ge flexibilitet vid uttag av hamninfrastrukturavgifter i samband med utbrottet av covid-19
TU	COM(2020) 178	Förslag till ändring av förordning (EG) nr 1008/2008 om gemensamma regler för tillhandahållande av lufttrafik i gemenskapen med anledning av covid-19-pandemin
TU	COM(2020) 260	Förslag till förordning om fastställande av åtgärder för en hållbar järnvägsmarknad mot bakgrund av covid-19-pandemin
TU	COM(2020) 491	Förslag till ändring av förordning (EU) nr 168/2013 vad gäller särskilda åtgärder för fordon i slutserier i kategori L till följd av covid-19-utbrottet
MJU	COM(2020) 186	Förslag till ändring av förordning (EU) nr 1305/2013 vad gäller särskilda åtgärder för att ge exceptionellt tillfälligt stöd inom ramen för Ejflu för att hantera covid-19-utbrottet
MJU	COM(2020) 233	Förslag till ändring av förordning (EU) 2016/1628 vad gäller dess övergångsbestämmelser för att hantera konsekvenserna av covid-19-krisen
NU	COM(2020) 138	Förslag till ändring av förordning (EU) nr 1303/2013 och förordning (EU) nr 1301/2013 vad gäller särskilda åtgärder för att tillhandahålla extraordinär flexibilitet vid användningen av de europeiska struktur- och investeringsfonderna för att hantera covid-19-pandemin
NU	COM(2020) 451	Förslag till ändring av förordning (EU) nr 1303/2013 vad gäller exceptionella ytterligare medel och genomförandebestämmelser inom målet Investering för tillväxt och sysselsättning för att tillhandahålla stöd för främjande av krisreparation i samband med covid-19-pandemin och förberedande av en grön, digital och resilient återhämtning av ekonomin (React-EU)

Yttranden från andra utskott

Finansutskottets yttrande

Finansutskottet noterar i sitt yttrande att kommissionen oftast lägger fram förslag till förordningar i stället för förslag till direktiv, vilket minskar handlingsutrymmet för de nationella parlamenten att anpassa EU-lagstiftningen till de skiftande konstitutionella förutsättningarna i varje enskild medlemsstat när den ska genomföras. Utskottet konstaterar att det över tid pågått ett omfattande lagstiftningsarbete på finansmarknadsområdet, vilket innebär att utrymmet för svensk lagstiftning har minskat på området. Utskottet anser att det nationella utrymmet behövs och måste värnas.

Utskottet betonar vikten av att kommissionen fullödigt motiverar sina förslag med utgångspunkt i subsidiaritetsprincipen och konstaterar att fullödigheten i kommissionens motiveringar i de utkast som finansutskottet har prövat under 2020 varierar.

Ipex används av utskottet men tillför sällan någon relevant information vid subsidiaritetsprövningarna. Kontakterna med riksdagens representant vid EU:s institutioner fungerar väl.

Som kommentar till konstitutionsutskottets fråga om hur covid-19-pandemin har påverkat utskottets möjlighet att genomföra subsidiaritetsprövningarna vid undantag från åttaveckorsfristen vill finansutskottet tydliggöra att det finns två frister om åtta veckor som är relevanta i sammanhanget. För det första har de nationella parlamenten åtta veckor på sig att lämna ett motiverat yttrande från den dagen då utkasten översänds. För det andra ska en tidsfrist om åtta veckor iakttas mellan den dag då ett utkast till lagstiftningsakt görs tillgängligt för de nationella parlamenten på unionens officiella språk och den dag då utkastet förs upp på rådets preliminära dagordning för antagande.

Under 2020 förekom 16 undantag från den senare åttaveckorsfristen och finansutskottet hanterade ett av dessa ärenden. Finansutskottet behandlade det aktuella förslaget snabbt. Utskottet påpekar att snabbhet i beredningen generellt sett inte är något som är främmande för utskottet. Särskilt under pandemin har utskottet ofta arbetat med korta tidsmarginaler när det t.ex. har gällt extra ändringsbudgetar på nationell nivå. Utskottet vill dock framhålla vikten av att de nationella parlamenten ges tillräckligt med tid för både subsidiaritetsprövningen och behandlingen av förslaget i sak samt att EU:s lagstiftningsprocess respekterar tidsgränserna så att de nationella parlamenten hinner behandla frågorna. Det kan finnas skäl att överväga hur motiverade yttranden från de nationella parlamenten som lämnas inom åttaveckorsfristen för avgivandet av motiverade yttranden hanteras på EU-nivå om rättsakten har antagits innan den tidsfristen löpt ut. Det är i vilket fall angeläget att de nationella parlamenten underrättas om att tidsfristen om åtta veckor mellan den dag då ett utkast till lagstiftningsakt görs tillgängligt för de nationella parlamenten på unionens officiella språk och den dag då utkastet förs upp på rådets preliminära dagordning för antagande inte kommer att följas. Att tidsfristen om åtta veckor inte tillämpas får endast ske i vederbörligen motiverade och brådskande fall.

Skatteutskottets yttrande

Skatteutskottet framhåller i sitt yttrande att utskottets beredningsområde har direkt anknytning till EU:s regelverk. Av de utkast som utskottet prövade under 2020 rörde drygt hälften av dem indirekt beskattning, vilket är normalt. En av dessa och ytterligare tre gällde åtgärder med anledning av covid-19-pandemin.

Utskottet framhåller att det på skatteområdet krävs enighet bland medlemsstaterna och att medlemsstaterna således har möjlighet att bättre värna sin suveränitet på detta område än inom andra politikområden. Utskottet anför också att det under 2020 med anledning av ett meddelande från kommissionen har upprepat sin kritiska inställning till förslag om en övergång från beslutsfattande med enhällighet till beslutsfattande med kvalificerad majoritet i skattefrågor, vilket enligt utskottet skulle innebära att makt på ett för varje medlemsstat centralt område flyttas från nationell nivå till EU-nivå.

Informationen i Ipex har använts vid något tillfälle, men den är i regel varken fullständig eller särskilt relevant när utskottet behandlar subsidiaritetsärenden. Utskottet håller däremot löpande kontakt med riksdagens representant vid EU:s institutioner och anser att denna möjlighet att skaffa information är mycket värdefull. Utskottet har inte haft några direkta kontakter med andra parlament för informationsutbyte.

Justitieutskottets yttrande

Justitieutskottet har hänvisat till vad utskottet anfört vid en tidigare uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen (yttr. 2019/20:JuU2y s. 8). I det yttrandet anförde utskottet bl.a. att det är viktigt att frågan om subsidiaritet ges särskild uppmärksamhet när det handlar om lagstiftningsförslag inom det straff- och processrättsliga området. Dessa frågor är en central del i varje stats funktion och legitimitet och är av särskild betydelse eftersom de återspeglar grundläggande värden, seder och bruk i medlemsländerna.

Det samarbete som finns på det straffrättsliga området efter att Lissabonfördraget trädde i kraft innebär att delar av den nationella kompetensen förs över till EU, vilket medför att lagstiftningen på EU-nivå stärks och att utrymmet för nationell lagstiftning minskar i motsvarande utsträckning. Utskottet anförde också att den överföring av kompetens som förslagen om invandringspolitik, gränskontroll, polissamarbete och straffrättsligt samarbete medför syftar till att nå ett effektivt samarbete och därmed får anses nödvändig.

Civilutskottets yttrande

I sitt yttrande framhåller civilutskottet att utskottet i sitt senaste yttrande till konstitutionsutskottet ansåg att det var svårt att dra några generella slutsatser när det gäller utfallet inom olika politikområden (yttr. 2017/18:CU3y). De subsidiaritetsärenden som utskottet har prövat sedan det yttrandet föranleder inte utskottet att nu göra någon annan bedömning.

Utskottet har svårt att anlägga en generell synpunkt på i vilken utsträckning utrymmet för nationella åtgärder på utskottets politikområden minskat till följd av subsidiaritetsprövade förslag från EU och hur den sammantagna utvecklingen på olika politikområden förhåller sig till subsidiaritetsprincipen med hänsyn till det relativt begränsade underlaget.

Civilutskottet har använt sig av riksdagens representant för att t.ex. undersöka hur andra länder ställt sig till förslag från kommissionen. Informationen i Ipex har använts, men den är ofta på medlemslandets språk och om detta inte är något av de s.k. arbetsspråken kan informationen vara svårtillgänglig.

I ett utkast till lagstiftningsakt som civilutskottet subsidiaritetsprövade under 2020 föreskrev kommissionen ett undantag från den tidsfrist på åtta veckor som avses i artikel 4 i protokoll nr 1. Det aktuella ärendet rörde ett tillfälligt undantag på EU-nivå för en viss tidsfrist att hålla bolags- eller föreningsstämma för europabolag och europeiska kooperativa föreningar med anledning av covid-19-pandemin. Enligt utskottet var detta en angelägen fråga och det var befogat med en skyndsam hantering. Ärendet var inte alltför komplicerat eller omfattande och kunde därför hanteras utan dröjsmål. Utskottet hann därmed subsidiaritetspröva utkastet innan EU-institutionerna antog rättsakten den 25 maj 2020. Att hantera ärenden med så pass korta ledtider kan dock påverka utskottets ordinarie ärendeberedning.

Utrikesutskottets yttrande

Utrikesutskottet konstaterar i sitt yttrande att de utkast till lagstiftningsakter som hänvisats till utskottet sedan 2009 till övervägande del rör ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete med tredjeländer. Den andra största kategorin rör utvecklingssamarbete med tredjeländer. Utskottet anser att det är svårt att bedöma i vilken utsträckning utrymmet för nationella åtgärder på olika politikområden minskat till följd av utkast till lagstiftningsakter från EU samt hur den sammantagna utvecklingen på olika politikområden förhåller sig till upprätthållandet av subsidiaritetsprincipen.

Utskottet har använt sig av Ipex och av kontakter med riksdagens representant vid EU:s institutioner för informationsinhämtning. Utrikesutskottets subsidiaritetsprövningar under 2020 har inte påverkats av covid-19-pandemin.

Socialutskottets yttrande

Socialutskottet påpekar i sitt yttrande att utskottet återkommande har betonat vikten av att fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna respekteras fullt ut. Förslag och åtgärder på EU-nivå måste medföra ett tydligt mervärde jämfört med åtgärder på nationell, regional eller lokal nivå. Utskottet vill därför framhålla vikten av att kommissionen i varje utkast till lagstiftning tydligt motiverar varför målen med det föreslagna initiativet bättre kan uppnås på unionsnivå än på nationell nivå.

Socialutskottet anser att utskottets möjlighet att genomföra subsidiaritetsprövningar inte har påverkats negativt av covid-19-pandemin. Utskottet berördes visserligen av en förkortad tidsfrist när det gäller fyra subsidiaritetsprövningar, men utskottet bedömer att ärendena trots det kunde hanteras på ett effektivt och korrekt sätt. De förslag som var föremål för undantag från åttaveckorsfristen gällde främst tillfälliga åtgärder mot covid-19-pandemin och ändringar i befintlig lagstiftning. Utskottet konstaterar att en aspekt som påverkas vid tillämpning av ett skyndsamt förfarande är utskottets möjlighet att inhämta kompletterande uppgifter under beredningen av ärendet. Det kan exempelvis gälla möjligheten att begära in regeringens bedömning.

Utskottet är positivt till att perioden mellan den 20 december och den 10 januari räknas bort från åttaveckorsfristen, vilket skapar bättre förutsättningar för utskottet att kunna genomföra en subsidiaritetsprövning och vid behov lämna ett motiverat yttrande, även i de fall ett utkast till lagstiftning presenteras i nära anslutning till kammarens juluppehåll.

Utbildningsutskottets yttrande

Utbildningsutskottet har i sitt yttrande anfört att utskottet tidigare har yttrat sig till konstitutionsutskottet över riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen och har svarat på i huvudsak motsvarande frågor från konstitutionsutskottet. Eftersom utskottet inte subsidiaritetsprövade några utkast till lagstiftningsakter under 2020 bedömer utskottet att det inte är möjligt att tillföra något ytterligare.

I sitt senaste yttrande framhöll utskottet bl.a. att EU-samarbete inom dess beredningsområde till stor del bedrivs på andra sätt än genom lagstiftning, vilket återspeglas i antalet ärenden som utskottet bereder (2020/21:UbU2y). Utskottet framhöll också att EU endast har befogenhet att stödja, samordna eller komplettera medlemsstaternas åtgärder inom politikområdet utbildning. Inom politikområdet forskning och teknisk utveckling samt rymden har EU befogenhet att vidta åtgärder under förutsättning att det inte hindrar medlemsstaterna från att utöva sina befogenheter.

Utskottet konstaterade också att det är svårt att förutse kommande subsidiaritetsärenden. Det saknas detaljerad information om kommissionens planering för nya lagstiftningsutkast och om när åttaveckorsfristen för subsidiaritetskontrollen av dem kommer att inledas. Utskottets uppfattning är att tidigare och mer detaljerad information från kommissionen om dess planering för enskilda initiativ skulle förbättra möjligheten till planering av arbetet med subsidiaritetsärenden.

Trafikutskottets yttrande

Utskottet konstaterar i sitt yttrande att utskottets beredningsområde präglas av internationellt samarbete och många gränsöverskridande frågor som i stor utsträckning förutsätter överstatliga regleringar. EU har getts betydande beslutskompetens inom transport- och telekomområdet och utrymmet för nationell lagstiftning inom utskottets beredningsområde är således intecknat.

Utskottet anför att utkasten som subsidiaritetsprövades under 2020 rörde frågor där det redan finns lagstiftning på unionsnivå. 15 av utkasten var förslag till förordningar, vilket kan ses mot bakgrund av att 12 utkast rörde ändringar av mer brådskande karaktär till följd av covid-19-pandemin och Storbritanniens utträde ur EU.

Utskottet konstaterar att förordningar är direkt tillämpliga i nationell lagstiftning och verkar mer inskränkande på utrymmet för nationella åtgärder än direktiv. Delegerade akter har även de en lagstiftningsfunktion, vilket innebär minskat utrymme för nationella åtgärder, men dessa akter granskas inte av de nationella parlamenten. Trots att det nationella handlingsutrymmet oundvikligen minskar över tid till följd av att gemensamma EU-bestämmelser införs har utskottet gjort bedömningen att merparten av kommissionens utkast till lagstiftningsakter sedan 2009 är förenliga med subsidiaritetsprincipen.

Kommissionens motiveringar bedöms som otillfredsställande i sju av de utkast som prövades under 2020. Dessa utkast rörde åtgärder till följd av covid-19-pandemin och Storbritanniens utträde ur EU. Utskottet framhåller att det vid upprepade tillfällen har påtalat vikten av att kommissionen lämnar fullgoda motiveringar, liksom att avsaknaden utgör en svaghet i unionens lagstiftningsarbete.

Utskottet anför att nyttan av Ipex under 2020 var begränsad eftersom de subsidiaritetsprövningar som utskottet genomförde var relativt okomplicerade. Den information som finns att tillgå i Ipex är i regel begränsad eftersom alla nationella parlament har samma tidsram för sina subsidiaritetsprövningar. Det bör i sammanhanget noteras att kommissionen under 2020 föreskrev undantag från tidsfristen på åtta veckor för de flesta av utkasten som utskottet behandlade under året. Därmed var tidsramen snävare än vanligt, vilket ytterligare försvårade möjligheten att ta del av andra nationella parlaments synpunkter i fråga om subsidiaritetsprincipen. Utskottet menar att det torde finnas förbättringspotential för Ipex användbarhet när det gäller vilken information som läggs in, i vilket skede den läggs in samt på vilket språk. Utskottet har löpande kontakt med riksdagens representant och kontakten fungerar mycket väl.

Av de utkast som utskottet subsidiaritetsprövade under 2020 föreskrev kommissionen undantag från åttaveckorsfristen för en majoritet av utkasten. Utskottet subsidiaritetsprövade nio utkast som hanterades skyndsamt av unionen innan en överenskommelse hade nåtts och antagits i EU-institutionerna. Utskottet framhåller att dess möjlighet att hantera dessa subsidiaritetsprövningar trots de korta ledtiderna berodde på att utkasten bedömdes vara relativt okomplicerade och att regeringens bedömning inte behövde inhämtas. Om utskottet hade beslutat att begära in regeringens ståndpunkt hade detta sannolikt påverkat utskottets möjlighet att subsidiaritetspröva utkasten före överenskommelse och antagande i EU:s institutioner.

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande

Miljö- och jordbruksutskottet anför i sitt yttrande att svensk lagstiftning på både miljö- och jordbruksområdet är synnerligen intimt knuten till EU-rätten. När det gäller miljöfrågor, inte minst klimatfrågor, har det nationella såväl som det EU-gemensamma regelverket i sin tur en mycket nära koppling till internationella överenskommelser och avtal. Gemensamma åtgärder är många gånger nödvändiga för att uppnå politiska mål, exempelvis för att bekämpa gränsöverskridande miljöproblem.

Utskottet framhåller att redan då Sverige gick med i EU var EU-rätten på utskottets beredningsområde mycket omfångsrik. Framför allt jordbrukspolitiken karaktäriserades av en mycket hög grad av harmonisering. Den gemensamma jordbrukspolitiken har sedan dess genomgått ett antal reformer som bl.a. innebär att medlemsstaterna har fått ett större inflytande över utformningen av t.ex. kontroller och sanktioner jämfört med tidigare regelverk. En liknande utveckling kan noteras inom fiskeripolitiken. Medan EU:s beslutandemakt är mycket omfattande när det gäller marint fiske finns det frågor om det kustnära fisket över vilka lagstiftningskompetensen delegerats tillbaka till medlemsstaterna. Möjligheterna till deltagande och regional förankring har stärkts, och enskilda medlemsstater tillåts att i hög grad själva reglera det fiske som bedrivs inom tolv nautiska mil från baslinjerna.

Utskottet konstaterar att EU-rätten inom såväl jordbruks- som miljöpolitiken är mycket omfattande. Inte desto mindre är det av yttersta vikt att kommissionen fortsätter att utförligt motivera sina utkast till lagstiftningsakter utifrån subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, inte bara för att de nationella parlamenten ska kunna granska förslagens förenlighet med subsidiaritetsprincipen utan även för att EU:s lagstiftningsprocess ska vara så effektiv och av så hög kvalitet som möjligt. Utskottet har i tidigare yttranden till konstitutionsutskottet påpekat att kommissionen vid tillfällen brustit på denna punkt, men att denna statistik har förbättrats under de senaste åren och 2020 var inget undantag i detta avseende.

Utskottet konstaterar att utbytet mellan de nationella parlamenten på plattformen Ipex är av begränsad nytta. Problemen ligger i att de flesta andra parlament eller kammare inte lägger upp information om hur de ser på de aktuella förslagen, att den eventuella information som läggs upp inte finns översatt till engelska och slutligen läggs information oftast upp mot slutet av tidsfristen, vilket innebär att den inte finns tillgänglig i anslutning till utskottets beredning. Utskottets uppfattning i denna del kvarstår, och utskottet understryker att möjligheterna till mellanparlamentariskt utbyte behöver utvecklas för att kunna bidra till dels utskottets ärendehantering, dels subsidiaritetsprövningens effektivitet. Vad gäller riksdagens representant ser utskottet ett mycket stort värde i att dels få information om hur andra parlament eller kammare ser på ett givet ärende, dels sprida information om vad utskottet och riksdagen har landat i för bedömning.

Utskottet har kunnat behandla samtliga ärenden inom tidsfristen på åtta veckor under covid-19-pandemin.

Utskottet anser att förhållandet mellan subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna och frågan om vilken betydelse proportionalitetsprincipen kan ha vid riksdagens prövning ständigt behöver belysas såväl av fackutskotten som av konstitutionsutskottet i dess uppföljning.

Utskottet noterar att majoriteten av de unionsakter som antas varje år antas av kommissionen genom delegerade akter eller genom genomförandeakter. Utskottet noterar vidare att konstitutionsutskottet uttalat att det från subsidiaritetssynpunkt i princip inte har någon betydelse om en åtgärd regleras i en lagstiftningsakt, delegerad akt eller genomförandeakt så länge regleringen är på EU-nivå. Miljö- och jordbruksutskottet framhåller att erfarenheter från subsidiaritetsprövningar i andra medlemsstater visar att det är relativt vanligt förekommande att nationella parlament utifrån ett subsidiaritetsperspektiv har invändningar mot kommissionens förslag till delegering. Utskottet vill mot denna bakgrund aktualisera frågeställningen om i vilken utsträckning invändningar om delegeringar till kommissionen bör inrymmas i utskottens subsidiaritetsgranskning.

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

Arbetsmarknadsutskottet anför i sitt yttrande att när utskottet senast yttrade sig över uppföljningen 2019 konstaterade utskottet att utrymmet för nationella åtgärder på det arbetsrättsliga området hade minskat som en konsekvens av två antagna lagstiftningsakter.

Utskottet anför vidare att det under 2020 lämnade ett utlåtande med förslag till motiverat yttrande över förslaget till direktiv om tillräckliga minimilöner i EU. Utskottet bedömer att detta direktiv, om det antas, kommer att leda till att utrymmet för nationella åtgärder på det arbetsrättsliga området minskar ytterligare. Utskottet ansåg att det nämnda förslaget stred mot subsidiaritetsprincipen och framhöll att åtgärder som rör lönebildning bäst regleras på nationell nivå. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag och lämnade ett motiverat yttrande till EU:s institutioner.

Utskottet konstaterar också att det fanns ett stort intresse hos andra nationella parlament för riksdagens subsidiaritetsprövning av förslaget. Eftersom riksdagen genomförde prövningen relativt sett snabbt hade andra nationella parlament möjlighet att ta del av riksdagens motiverade yttrande i god tid innan tidsfristen för subsidiaritetsprövningen löpte ut. Detta skedde genom att utlåtandet laddades upp i Ipex, men även genom kontakter med andra nationella parlament via riksdagens representant vid EU:s institutioner.

Utskottet understryker vikten av att EU respekterar medlemsstaternas nationella kompetens på det arbetsmarknadspolitiska området och kommer även fortsättningsvis att aktivt verka för att den svenska arbetsmarknadsmodellen värnas inom EU-samarbetet.

Utskottets ställningstagande

Subsidiaritetskontrollen och den årliga uppföljningen

Genom Lissabonfördraget fick de nationella parlamenten en särskild roll att kontrollera hur subsidiaritetsprincipen tillämpas. Enligt EU-fördraget ska de nationella parlamenten se till att subsidiaritetsprincipen följs i enlighet med de förfaranden som anges i protokollet om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. Riksdagen och de övriga nationella parlamenten har alltså en fördragsenlig skyldighet att bevaka att subsidiaritetsprincipen efterlevs.

I riksdagen har varje utskott i uppdrag att genomföra subsidiaritetsprövningar av utkast till lagstiftningsakter inom sina respektive beredningsområden. Samtidigt har konstitutionsutskottet i uppdrag att göra en uppföljning av subsidiaritetsprincipens tillämpning i riksdagen en gång om året. Syftet med uppföljningen är att ett organ ska följa utvecklingen av riksdagens subsidiaritetskontroll på en mer övergripande nivå och samla erfarenheter från olika områden. Uppföljningen innebär att man kan följa utvecklingen över tid. Även information om att endast ett fåtal ärenden prövats ett visst år och inom ett visst område blir av intresse vid en sådan uppföljning.

Inom ramen för årets uppföljning har konstitutionsutskottet tagit emot yttranden från tio av riksdagens utskott. Yttrandena innehåller värdefulla iakttagelser om subsidiaritetsprincipens tillämpning i riksdagen.

Samlat utfall av genomförda subsidiaritetsprövningar

Under 2020 översände kommissionen 81 utkast till lagstiftningsakter till riksdagen för subsidiaritetsprövning. Riksdagen lämnade två motiverade yttranden till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Sedan Lissabonfördraget trädde i kraft och fram t.o.m. utgången av 2020 har totalt 975 utkast översänts till de nationella parlamenten för subsidiaritetsprövning. Riksdagen har lämnat 76 motiverade yttranden, vilket innebär att riksdagen har haft invändningar mot knappt 8 procent av alla utkast. Utskottet konstaterar därmed att riksdagens utskott gjort bedömningen att merparten av förslagen som subsidiaritetsprövats varit förenliga med subsidiaritetsprincipen.

Under 2020 tog kommissionen emot nio motiverade yttranden från de nationella parlamenten, vilket var fler än under 2019 då inte ett enda motiverat yttrande lämnades in. Inget förslag samlade dock tillräckligt med invändningar för att uppnå tröskeln för ett gult kort under 2020. Utskottet konstaterar att endast tre utkast till lagstiftningsakter har lett till ett gult kort sedan Lissabonfördraget trädde i kraft.

De flesta av de förslag som översändes av kommissionen under 2020 rörde strukturfonder, transportpolitik eller tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden, dvs. grundade sig på artikel 114 i EUF-fördraget (bilaga 13). Ett av de två utlåtanden med förslag till motiverade yttranden som lämnades av riksdagen grundade sig däremot på artikel 311, dvs. unionens egna medel, och ett gällde socialpolitik. Dessa förslag subsidiaritetsprövades av finansutskottet respektive arbetsmarknadsutskottet.

Ser man till hela perioden från Lissabonfördragets ikraftträdande och fram t.o.m. utgången av 2020 kan noteras att omkring en fjärdedel av förslagen har handlat om tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden (artikel 114 i EUF-fördraget). Utskottet noterar även att omkring 24 procent av de förslag som riksdagen lämnat motiverade yttranden om sedan Lissabonfördraget trädde i kraft har grundat sig på artikel 114 i EUF-fördraget. Förslagen som handlat om tillnärmning av lagstiftning återfinns inom de flesta av utskottens beredningsområden. Därefter följer förslag om jordbruks- och fiskeripolitik, transportpolitik och miljöpolitik (bilaga 13). Utskottet noterar i sammanhanget att miljö- och jordbruksutskottet, finansutskottet och trafikutskottet tillsammans subsidiaritetsprövat drygt 45 procent av alla förslag sedan Lissabonfördraget trädde i kraft.

Utskottet konstaterar vidare att den s.k. flexibilitetklausulen endast åberopats som rättslig grund för ett fåtal av de förslag som har översänts för subsidiaritetsprövning. Syftet med flexibilitetsklausulen kan sägas vara att förse unionen med en möjlighet att utvidga sina befogenheter, under vissa förutsättningar.

Utrymmet för nationella åtgärder till följd av EU-förslag

När det gäller utrymmet för nationella åtgärder till följd av EU-förslag noterar konstitutionsutskottet särskilt följande.

Finansutskottet konstaterar att det över tid har pågått ett omfattande lagstiftningsarbete på finansmarknadsområdet, vilket innebär att utrymmet för svensk lagstiftning minskat på området. Utskottet understryker att det nationella utrymmet behövs och måste värnas. Skatteutskottet framhåller att det på skatteområdet krävs enighet bland medlemsstaterna och att medlemsstaterna således har möjlighet att bättre värna sin suveränitet på skatteområdet än inom andra politikområden. Samtidigt har skatteutskottet under 2020 upprepat sin kritiska inställning till förslag om en övergång från beslutsfattande med enhällighet till beslutsfattande med kvalificerad majoritet i skattefrågor.

Justitieutskottet anser att det är viktigt att frågan om subsidiaritet ges särskild uppmärksamhet när det handlar om lagstiftningsförslag inom det straff- och processrättsliga området. Dessa frågor är en central del i varje stats funktion och legitimitet. Samtidigt innebär samarbetet inom det straffrättsliga området efter att Lissabonfördraget trädde i kraft att lagstiftningen på EU-nivå stärks och att utrymmet för nationell lagstiftning minskar i motsvarande mån.

Trafikutskottet konstaterar att EU har getts betydande beslutskompetens inom transport- och telekomområdet och att utrymmet för nationell lagstiftning således till viss del är intecknat. Utskottet konstaterar också att förordningar är direkt tillämpliga i nationell lagstiftning och verkar mer inskränkande på utrymmet för nationella åtgärder än direktiv. Trafikutskottet framhåller samtidigt att även om det nationella handlingsutrymmet minskar över tid har utskottet gjort bedömningen att merparten av förslagen sedan 2009 är förenliga med subsidiaritetsprincipen.

Miljö- och jordbruksutskottet framhåller att redan när Sverige gick med i EU var EU-rätten på utskottets beredningsområde mycket omfattande. Framför allt jordbrukspolitiken karaktäriserades av hög grad av harmonisering. Sedan dess har jordbrukspolitiken reformerats och medlemsstaterna har fått ett större inflytande jämfört med tidigare reglering. En liknande utveckling kan noteras inom fiskeripolitiken.

Arbetsmarknadsutskottet framhåller att det under 2020 lämnade ett utlåtande med förslag till motiverat yttrande över förslaget till direktiv om minimilöner. Utskottet bedömer att detta direktiv om det antas kommer att leda till att utrymmet för nationella åtgärder inom det arbetsrättsliga området minskar. Utskottet understryker vidare vikten av att EU respekterar medlemsstaternas nationella kompetens på det arbetsmarknadspolitiska området och kommer även i fortsättningen att aktivt verka för att den svenska arbetsmarknadsmodellen värnas.

Konstitutionsutskottet konstaterar liksom vid tidigare uppföljningar att många av de översända förslagen under 2020 rör ändringar i gällande lagstiftning på unionsnivå och inte nya förslag och att en majoritet av de förslag som lades fram var förslag till förordningar.

Tillämpning av det brådskande förfarandet under covid-19-pandemin

Enligt konstitutionsutskottets genomgång har med hänvisning till covid-19-pandemin undantag från tidsfristen om åtta veckor enligt artikel 4 i protokollet om de nationella parlamentens roll i EU tillämpats när det gäller 16 av de utkast till lagstiftningsakter som subsidiaritetsprövades under 2020.

Enligt artikel 4 ska en tidsfrist om åtta veckor iakttas mellan den dag då ett utkast till lagstiftningsakt görs tillgängligt för de nationella parlamenten på unionens officiella språk och den dag då utkastet förs upp på rådets preliminära dagordning för antagande. Inga överenskommelser får komma till stånd om ett utkast till lagstiftningsakt under dessa åtta veckor, utom i vederbörligen motiverade och brådskande fall. Enligt artikel 6 i protokollet om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna har de nationella parlamenten åtta veckor på sig från den dagen då ett utkast på unionens officiella språk översänds att lämna ett motiverat yttrande.

Det finns således två tidsfrister som är relevanta för de nationella parlamenten under EU:s lagstiftningsprocess. Konstitutionsutskottet vill liksom finansutskottet framhålla vikten av att de nationella parlamenten ges tillräckligt med tid för både subsidiaritetsprövningar och behandling av förslagen i sak. Tidsfristerna måste respekteras så att de nationella parlamenten hinner behandla frågorna. Utskottet delar uppfattningen att det finns skäl att överväga hur motiverade yttranden från parlamenten som lämnats inom åttaveckorsfristen enligt protokollet om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna hanteras på EU-nivå, om rättsakten har antagits innan den tidsfristen löpt ut. Det är även angeläget att de nationella parlamenten underrättas i de fall tidsfristen om åtta veckor mellan den dag då ett utkast till lagstiftningsakt görs tillgängligt för de nationella parlamenten och den dag då utkastet förs upp på rådets preliminära dagordning inte kommer att följas. Att den sistnämnda tidsfristen inte tillämpas får endast ske i vederbörligen motiverade och brådskande fall.

Utskottet konstaterar att det av årets uppföljning framgår att kommissionen i de flesta fall informerat riksdagen om att ett utkast till lagstiftningsakt föreslås undantas från tidsfristen enligt artikel 4.

Några av utskotten framhåller att de har kunnat hantera sådana förslag skyndsamt och att de har hunnit genomföra subsidiaritetsprövningar innan förslagen antogs, vilket berodde på att ärendena bedömdes vara relativt okomplicerade. Samtidigt påpekar utskotten att en aspekt som kan påverkas vid tillämpning av det skyndsamma förfarandet är inhämtande av regeringens bedömning. Om utskotten hade behövt inhämta regeringens bedömning hade detta sannolikt kunnat påverka utskottens möjlighet att subsidiaritetspröva förslagen innan de antogs.

Kommissionens motiveringar

Konstitutionsutskottets genomgång av kommissionens motiveringar av subsidiaritetsprincipen i de utkast till lagstiftningsakter som prövades under 2020 visar liksom vid tidigare uppföljningar att motiveringarna inte sällan är relativt kortfattade. Av de subsidiaritetsprövningar som genomfördes under 2020 bedöms tillfredsställande motiveringar saknas i sex av förslagen, dvs. i 7 procent av förslagen, vilket är en försämring jämfört med föregående år då det saknades motivering i ett förslag (bet. 2020/21:KU5 s. 62).

Utöver detta bedömer trafikutskottet i sitt yttrande att kommissionens motiveringar är otillfredsställande i sju av de förslag som trafikutskottet prövade. Flera utskott konstaterar också att motiveringarna varierar till sin omfattning.

Informationsutbyte med andra nationella parlament via Ipex eller riksdagens representant vid EU:s institutioner

Flera av utskotten framhåller att de löpande har kontakt med riksdagens representant vid EU:s institutioner och att denna möjlighet att utbyta information är värdefull. Inget utskott anger att de har haft några direkta kontakter med andra nationella parlament för att utbyta information.

Liksom vid tidigare uppföljningar konstaterar flera av utskotten att den information som finns på Ipex webbplats varken är fullständig eller särskilt relevant när utskotten genomför subsidiaritetsprövningar. Alla nationella parlament har samma tidsram för subsidiaritetsprövningarna, vilket i sig kan innebära att den information som finns på webbplatsen är begränsad. Informationen kan också vara svårtillgänglig om den inte finns på ett språk som är tillgänglig för andra nationella parlament.

Som konstitutionsutskottet tidigare har framhållit finns det en förbättringspotential både när det gäller vilken information som laddas upp på webbplatsen och att den laddas upp på ett språk som är tillgängligt för andra nationella parlament.

I juli 2021 lanserades en ny version av Ipex webbplats. Syftet med den nya webbplatsen är bl.a. att det ska bli lättare för de nationella parlamenten att ladda upp information på webbplatsen. Förhoppningen var att benägenheten att över huvud taget ladda upp information skulle öka. Som konstitutionsutskottet framhöll vid den förra uppföljningen är utskottet positivt till alla förbättringar som kan leda till att informationen på Ipex webbplats är uppdaterad och tillgänglig för de nationella parlamenten (bet. 2020/21:KU5 s. 71). Det är ännu för tidigt att avgöra om den nya versionen av webbplatsen har påverkat benägenheten att ladda upp information.

Bilaga 1

Finansutskottets yttrande 2021/22:FiU1y

Bilaga 2

Skatteutskottets yttrande 2021/22:SkU4y

Bilaga 3

Justitieutskottets protokoll 2021/22:2

Bilaga 4

Civilutskottets yttrande 2021/22:CU2y

Bilaga 5

Utrikesutskottets yttrande 2021/22:UU3y

Bilaga 6

Socialutskottets yttrande 2021/22:SoU2y

Bilaga 7

Utbildningsutskottets protokoll 2021/22:8

Bilaga 8

Trafikutskottets yttrande 2021/22:TU2y

Bilaga 9

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande 2021/22:MJU2y

Bilaga 10

Arbetsmarknadsutskottets yttrande 2021/22:AU2y

Bilaga 11

Avgjorda subsidiaritetsärenden i riksdagen 2020

Utskott	Dokument	Utkast till lagstiftningsakt	Beslut i utskott	Beslut i kammaren	Motiverat yttrande
KU	COM(2020) 225	Förslag till rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 168/2007 om inrättande av Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter	2020-06-16
FiU	COM(2020) 280	Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2014/65/EU vad gäller informationskrav, produktstyrning och positionslimiter för att stödja återhämtningen efter covid-19-pandemin	2020-09-10
	COM(2020) 281	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2017/1129 vad gäller EU-återhämtningsprospektet och riktade justeringar för finansiella mellanhänder för att stödja återhämtningen efter covid-19-pandemin	2020-09-10
	COM(2020) 282	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2017/2402 om inrättande av ett särskilt ramverk för värdepapperisering och om inrättande av ett särskilt ramverk för enkel, transparent och standardiserad värdepapperisering för att stödja återhämtningen efter covid-19-pandemin	2020-09-10
	COM(2020) 283	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 575/2013 vad gäller anpassningar av ramverket för värdepapperisering för att stödja den ekonomiska återhämtningen efter covid-19-pandemin	2020-09-10
	COM(2020) 310	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordningarna (EU) nr 575/2013 och (EU) 2019/876 vad gäller anpassningar mot bakgrund av covid-19-pandemin	2020-05-19
	COM(2020) 337	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2016/1011 vad gäller undantag för vissa referensvärden för tredjelandsvalutor och fastställande av ersättningsreferensvärden för vissa referensvärden som ska upphöra	2020-09-10
	COM(2020) 403	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av InvestEU-programmet	2020-06-16
	COM(2020) 404	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2015/1017 vad gäller inrättandet av ett instrument för solvensstöd	2020-06-16
FiU	COM(2020) 408	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av en facilitet för återhämtning och resiliens	2020-06-16
	COM(2020) 409	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett instrument för tekniskt stöd	2020-06-16
	COM(2020) 445	Ändrat förslag till rådets beslut om systemet för Europeiska unionens egna medel	2020-06-22 (utl. 2019/20:FiU63)	2020-06-23	Ja
	COM(2020) 453	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om lånefaciliteten för den offentliga sektorn inom mekanismen för en rättvis omställning	2020-06-16
	COM(2020) 459	Ändrat förslag till 1) Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Horisont Europa – ramprogrammet för forskning och innovation, och om dess regler för deltagande och spridning, 2) Europaparlamentets och rådets beslut om inrättande av det särskilda programmet för genomförande av Horisont Europa – ramprogrammet för forskning och innovation, 3) Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete, 4) Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av regler om stöd för de strategiska planer som medlemsstaterna ska upprätta inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken och som finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) samt om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013	2020-06-16
	COM(2020) 593	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om marknader för kryptotillgångar och om ändring av direktiv (EU) 2019/1937	2020-12-15
	COM(2020) 594	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om en pilotordning för marknadsinfrastrukturer som baseras på teknik för distribuerade liggare	2020-12-15
SkU	COM(2020) 197	Förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 2011/16/EU för att åtgärda det akuta behov av att skjuta upp vissa tidsfrister för inlämning och utbyte av upplysningar i fråga om beskattning som följer av covid-19-pandemin	2020-05-26
	COM(2020) 198	Förslag till rådets beslut om ändring av direktiven (EU) 2017/2455 och (EU) 2019/1995 vad gäller dag för införlivande och dag för tillämpning till följd av covid-19-utbrottet	2020-05-26
SkU	COM(2020) 201	Förslag till rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2017/2454 vad gäller dag för tillämpning till följd av covid-19-utbrottet	2020-05-26
	COM(2020) 240	Förslag till rådets beslut om tillstånd för Portugal att tillämpa en nedsatt punktskattesats för vissa alkoholhaltiga produkter som framställs i de autonoma regionerna Madeira och Azorerna	2020-09-10
	COM(2020) 314	Förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 2011/16/EU om administrativt samarbete i fråga om beskattning	2020-09-10
	COM(2020) 332	Förslag till rådets beslut om tillstånd för Frankrike att tillämpa en nedsatt sats för vissa indirekta skatter på ”traditionell” rom som framställs i Guadeloupe, Franska Guyana, Martinique och Réunion	2020-09-10
	COM(2020) 355	Förslag till rådets beslut om AIEM-skattens tillämpning på Kanarieöarna	2020-09-10
	COM(2020) 360	Förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt vad gäller identifiering av beskattningsbara personer i Nordirland	2020-09-10
	COM(2020) 371	Förslag till rådets beslut om ändring av giltighetstiden för beslut nr 940/2014 om sjötullsystemet i de franska utomeuropeiska departementen	2020-09-10
	COM(2020) 688	Förslag till rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 2006/112/EG vad gäller tillfälliga åtgärder avseende mervärdesskatt på covid-19-vacciner och medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik av covid-19 föranledda av covid-19- pandemin	2020-11-12
JuU	COM(2020) 309	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 514/2014 vad gäller förfarandet för tillbakadragande	2020-09-10
CU	COM(2020) 183	Förslag till rådets förordning om tillfälliga åtgärder avseende hållande av stämmor i europabolag och europeiska kooperativa föreningar	2020-05-07
UU	COM(2020) 163	Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om makroekonomiskt stöd till utvidgnings- och grannskapsländer med anledning av den kris som uppstått till följd av covid-19-pandemin	2020-05-14
	COM(2020) 407	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2017/1601 om inrättande av Europeiska fonden för hållbar utveckling (EFHU), EFHU-garantin och EFHU-garantifonden	2020-06-11
UU	COM(2020) 461	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1257/96 av den 20 juni 1996 om humanitärt bistånd	2020-06-11
FöU	COM(2020) 114	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 2012/2002 i syfte att ge ekonomiskt bistånd till medlemsstater och länder som förhandlar om anslutning till unionen som allvarligt har drabbats av större hot mot folkhälsan	2020-03-26
	COM(2020) 220	Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om ändring av beslut nr 1313/2013/EU om en civilskyddsmekanism för unionen	2020-06-11
SfU	COM(2020) 610	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om asyl- och migrationshantering och om ändring av rådets direktiv 2003/109/EG och förslaget till förordning (EU) [Asyl- och migrationsfonden]	2020-11-19
	COM(2020) 611	Ändrat förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om upprättande av ett gemensamt förfarande för internationellt skydd i unionen och om upphävande av direktiv 2013/32/EU	2020-11-19
	COM(2020) 612	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om införande av screening av tredjelandsmedborgare vid de yttre gränserna och om ändring av förordningarna (EG) nr 767/2008, (EU) 2017/2226, (EU) 2018/1240 och (EU) 2019/817	2020-11-19
	COM(2020) 613	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om hantering av krissituationer och force majeure-situationer på migrations- och asylområdet	2020-11-19
	COM(2020) 614	Ändrat förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Eurodac för jämförelse av biometriska uppgifter för en effektiv tillämpning av förordning (EU) [förordningen om asyl- och migrationshantering] och förordning (EU) [vidarebosättningsförordningen], för identifiering av tredjelandsmedborgare eller statslösa personer som vistas olagligt, och för när medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter och Europol begär jämförelser med Eurodacuppgifter för brottsbekämpande ändamål, samt om ändring av förordningarna (EU) 2018/1240 och (EU) 2019/818	2020-11-19
SoU	COM(2020) 141	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 223/2014 vad gäller införandet av särskilda åtgärder för att hantera covid-19-krisen	2020-04-15
SoU	COM(2020) 144	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2017/745 om medicintekniska produkter vad gäller tillämpningsdatum för vissa bestämmelser	2020-04-15
	COM(2020) 223	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 223/2014 vad gäller införandet av särskilda åtgärder för att hantera covid-19-krisen	2020-06-16
	COM(2020) 261	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om genomförande av kliniska prövningar med och tillhandahållande av humanläkemedel som innehåller eller består av genetiskt modifierade organismer och är avsedda att behandla eller förebygga covid-19	2020-06-30
	COM(2020) 405	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett program för unionens åtgärder på hälsoområdet för perioden 2021–2027 och om upphävande av förordning (EU) nr 282/2014 (programmet EU för hälsa)	2020-06-16
KrU	COM(2020) 384	Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om ändring av beslut nr 445/2014/EU om inrättande av en unionsinsats för evenemanget Europeisk kulturhuvudstad för åren 2020–2033	2020-09-22
TU	COM(2020) 78	Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om ett Europaår för järnvägen (2021)	2020-03-26
	COM(2020) 111	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EEG) nr 95/93 om gemensamma regler för fördelning av ankomst- och avgångstider vid gemenskapens flygplatser	2020-03-26
	COM(2020) 176	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om särskilda och tillfälliga åtgärder med avseende på covid-19-utbrottet och om giltigheten för vissa certifikat, intyg, bevis, körkort och tillstånd och uppskjutande av vissa regelbundna kontroller och fortbildningar inom vissa transportlagstiftningsområden	2020-05-14
	COM(2020) 177	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2017/352 för att göra det möjligt för hamnledningen eller de behöriga myndigheterna att ge flexibilitet vid uttag av hamninfrastrukturavgifter i samband med utbrottet av covid-19	2020-05-14
	COM(2020) 178	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1008/2008 om gemensamma regler för tillhandahållande av lufttrafik i gemenskapen med anledning av covid-19-pandemin	2020-05-14
TU	COM(2020) 179	Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv (EU) 2016/797 och direktiv (EU) 2016/798 vad gäller förlängning av deras införlivandeperiod	2020-05-14
	COM(2020) 260	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av åtgärder för en hållbar järnvägsmarknad mot bakgrund av covid-19-pandemin	2020-09-10
	COM(2020) 491	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 168/2013 vad gäller särskilda åtgärder för fordon i slutserier i kategori L till följd av covid-19-utbrottet	2020-09-24
	COM(2020) 568	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ett tillfälligt undantag från vissa bestämmelser i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG vad gäller användning av teknik hos leverantörer av nummeroberoende interpersonella kommunikationstjänster för behandling av personuppgifter och andra uppgifter i syfte att bekämpa sexuella övergrepp mot barn på nätet	2020-09-24
	COM(2020) 577	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1139 vad gäller förmågan hos Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet att agera som organ för prestationsgranskning för det gemensamma europeiska luftrummet	2020-11-17
	COM(2020) 579	Ändrat förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om genomförandet av det gemensamma europeiska luftrummet (omarbetning)	2020-11-17
	COM(2020) 623	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av direktiv (EU) 2016/798 vad gäller tillämpningen av reglerna för järnvägssäkerhet och driftskompatibilitet på den fasta förbindelsen under Engelska kanalen	2020-09-10
	COM(2020) 782	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om vissa aspekter av järnvägssäkerhet och järnvägsförbindelser med avseende på den gränsöverskridande infrastruktur som förbinder unionen och Förenade kungariket genom den fasta förbindelsen under Engelska kanalen	2020-12-17
	COM(2020) 826	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om gemensamma bestämmelser för att säkerställa grundläggande vägtransporter av gods och passagerare efter slutet av den övergångsperiod som anges i avtalet om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen	2020-12-17
TU	COM(2020) 827	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om gemensamma bestämmelser för grundläggande flygförbindelser efter den övergångsperiod som avses i avtalet om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen	2020-12-17
	COM(2020) 828	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om vissa aspekter på flygsäkerhet med anledning av utgången av den övergångsperiod som anges i avtalet om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen	2020-12-17
MJU	COM(2020) 80	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordning (EU) 2018/1999 (Europeisk klimatlag)	2020-03-19
	COM(2020) 137	Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om ändring av rådets beslut 2003/17/EG vad gäller likvärdighet av fältbesiktningar i Ukraina av utsäde av stråsäd och om likvärdighet av stråsäd som produceras i Ukraina	2020-05-28
	COM(2020) 142	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 1379/2013 och förordning (EU) nr 508/2014 vad gäller särskilda åtgärder för att lindra de effekter som covid-19-utbrottet får inom fiskeri- och vattenbrukssektorn	2020-04-16
	COM(2020) 186	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 1305/2013 vad gäller särskilda åtgärder för att ge exceptionellt tillfälligt stöd inom ramen för Ejflu för att hantera covid-19-utbrottet	2020-05-28
	COM(2020) 233	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2016/1628 vad gäller dess övergångsbestämmelser för att hantera konsekvenserna av covid-19-krisen	2020-06-16
	COM(2020) 483	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2018/848 om ekologisk produktion vad gäller datumet för tillämpning och vissa andra datum som anges i den förordningen	2020-09-17
	COM(2020) 563	Ändrat förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordning (EU) 2018/1999 (Europeisk klimatlag)	2020-10-01
MJU	COM(2020) 642	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1367/2006 av den 6 september 2006 om tillämpning av bestämmelserna i Århuskonventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor på gemenskapens institutioner och organ	2020-11-12
	COM(2020) 652	Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om ett allmänt miljöhandlingsprogram för unionen till 2030	2020-12-03
NU	COM(2020) 22	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Fonden för en rättvis omställning	2020-02-20
	COM(2020) 23	Ändrat förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden+, Sammanhållningsfonden samt Europeiska havs- och fiskerifonden, och om finansiella regler för dessa fonder och för Asyl- och migrationsfonden, Fonden för inre säkerhet samt instrumentet för gränsförvaltning och visering	2020-02-20
	COM(2020) 113	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 1303/2013, förordning (EU) nr 1301/2013 och förordning (EU) nr 508/2014 vad gäller särskilda åtgärder för att mobilisera investeringar i medlemsstaternas hälso- och sjukvårdssystem samt i andra sektorer av deras ekonomier som reaktion på covid-19-utbrottet [Investeringsinitiativ mot coronaeffekter]	2020-04-02
	COM(2020) 138	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 1303/2013 och förordning (EU) nr 1301/2013 vad gäller särskilda åtgärder för att tillhandahålla extraordinär flexibilitet vid användningen av de europeiska struktur- och investeringsfonderna för att hantera covid-19-pandemin	2020-04-16
	COM(2020) 206	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 1303/2013 vad gäller medlen för den särskilda tilldelningen för sysselsättningsinitiativet för unga	2020-06-02

NU	COM(2020) 450	Ändrat förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden+, Sammanhållningsfonden, Fonden för en rättvis omstsubsdiaällning samt Europeiska havs- och fiskerifonden, och om finansiella regler för dessa fonder och för Asyl- och migrationsfonden, Fonden för inre säkerhet samt instrumentet för gränsförvaltning och visering	2020-06-09
	COM(2020) 451	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 1303/2013 vad gäller exceptionella ytterligare medel och genomförandebestämmelser inom målet Investering för tillväxt och sysselsättning för att tillhandahålla stöd för främjande av krisreparation i samband med covid-19-pandemin och förberedande av en grön, digital och resilient återhämtning av ekonomin (React-EU)	2020-06-09
	COM(2020) 452	Ändrat förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska regionala utvecklingsfonden och Sammanhållningsfonden	2020-06-09
	COM(2020) 460	Ändrat förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Fonden för en rättvis omställning	2020-06-09
AU	COM(2020) 447	Ändrat förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska socialfonden+ (ESF+)	2020-06-04
	COM(2020) 571	Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2004/37/EG om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för carcinogener eller mutagena ämnen i arbetet	2020-10-22
	COM(2020) 682	Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om tillräckliga minimilöner i Europeiska unionen	2020-12-08 (utl. 2020/21:AU6)	2020-12-15	Ja

Bilaga 12

Avgjorda subsidiaritetsärenden i riksdagen – per politikområde

Utskott	Dokument	Rättslig grund i EUF-fördraget	Politikområde	Beslut i utskott	Beslut i kammaren	Motiverat yttrande
KU	COM(2020) 225	Art. 352	Flexibilitetsklausulen	2020-06-16
FiU	COM(2020) 280	Art. 53	Etableringsrätt	2020-09-10
	COM(2020) 281	Art. 114	Tillnärmning av lagstiftning	2020-09-10
	COM(2020) 282	Art. 114	Tillnärmning av lagstiftning	2020-09-10
	COM(2020) 283	Art. 114	Tillnärmning av lagstiftning	2020-09-10
	COM(2020) 310	Art. 114	Tillnärmning av lagstiftning	2020-05-19
	COM(2020) 337	Art. 114	Tillnärmning av lagstiftning	2020-09-10
	COM(2020) 403	Art. 173, 175	Industripolitik, ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (strukturfonder)	2020-06-16
	COM(2020) 404	Art. 172, 173, 175, 182	Transeuropeiska nät, industripolitik, ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (strukturfonder), forskning och teknisk utveckling	2020-06-16
	COM(2020) 408	Art. 175	Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (strukturfonder)	2020-06-16
	COM(2020) 409	Art. 175, 197	Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (strukturfonder), administrativt samarbete	2020-06-16
	COM(2020) 445	Art. 311	Unionens egna medel	2020-06-22 (utl. 2019/20:FiU63)	2020-06-23	Ja
	COM(2020) 453	Art. 175, 322	Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (strukturfonder), finansiella regler	2020-06-16
	COM(2020) 459	Art. 43, 173, 182, 183, 188, 209, 212	Jordbruk och fiskeri, industripolitik, forskning och teknisk utveckling, utvecklingssamarbete, ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete med tredjeländer	2020-06-16
	COM(2020) 593	Art. 114	Tillnärmning av lagstiftning	2020-12-15
	COM(2020) 594	Art. 114	Tillnärmning av lagstiftning	2020-12-15
SkU	COM(2020) 197	Art. 113, 115	Skatter och avgifter (harmonisering av indirekta skatter), tillnärmning av lagstiftning	2020-05-26
	COM(2020) 198	Art. 113	Skatter och avgifter (harmonisering av indirekta skatter)	2020-05-26
	COM(2020) 201	Art. 113	Skatter och avgifter (harmonisering av indirekta skatter)	2020-05-26
	COM(2020) 240	Art. 349	Särskilda åtgärder till skydd för de yttersta randområdena	2020-09-10
	COM(2020) 314	Art. 113, 115	Skatter och avgifter (harmonisering av indirekta skatter), tillnärmning av lagstiftning	2020-09-10
	COM(2020) 332	Art. 349	Särskilda åtgärder till skydd för de yttersta randområdena	2020-09-10
	COM(2020) 355	Art. 349	Särskilda åtgärder till skydd för de yttersta randområdena	2020-09-10
	COM(2020) 360	Art. 113	Skatter och avgifter (harmonisering av indirekta skatter)	2020-09-10
	COM(2020) 371	Art. 349	Särskilda åtgärder till skydd för de yttersta randområdena	2020-09-10
	COM(2020) 688	Art. 113	Skatter och avgifter (harmonisering av indirekta skatter)	2020-11-12
JuU	COM(2020) 309	Art. 78, 79, 82, 84, 87	Asylpolitik, invandringspolitik, straffrättsligt samarbete, polissamarbete	2020-09-10
CU	COM(2020) 183	Art. 352	Flexibilitetsklausulen	2020-05-07
UU	COM(2020) 163	Art. 212	Ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete med tredjeländer	2020-05-14
	COM(2020) 407	Art. 209, 212	Utvecklingssamarbete, ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete med tredjeländer	2020-06-11
	COM(2020) 461	Art. 214	Humanitärt bistånd	2020-06-11
FöU	COM(2020) 114	Art. 175, 212	Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (strukturfonder), ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete med tredjeländer	2020-03-26
	COM(2020) 220	Art. 196, 322	Civilskydd, finansiella regler	2020-06-11
SfU	COM(2020) 610	Art. 78, 79	Asylpolitik, invandringspolitik	2020-11-19
SfU	COM(2020) 611	Art. 78, 79	Asylpolitik, invandringspolitik	2020-11-19
	COM(2020) 612	Art. 77	Gränskontroll	2020-11-19
	COM(2020) 613	Art. 78, 79	Asylpolitik, invandringspolitik	2020-11-19
	COM(2020) 614	Art. 78, 79, 87, 88	Asylpolitik, invandringspolitik, polissamarbete	2020-11-19
SoU	COM(2020) 141	Art. 175	Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (strukturfonder)	2020-04-15
	COM(2020) 144	Art. 114, 168	Tillnärmning av lagstiftning, folkhälsa	2020-04-15
	COM(2020) 223	Art. 175	Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (strukturfonder)	2020-06-16
	COM(2020) 261	Art. 114, 168	Tillnärmning av lagstiftning, folkhälsa	2020-06-30
	COM(2020) 405	Art. 168	folkhälsa	2020-06-16
KrU	COM(2020) 384	Art. 167	Kulturpolitik	2020-09-22
TU	COM(2020) 78	Art. 91	Transportpolitik	2020-03-26
	COM(2020) 111	Art. 100	Transportpolitik	2020-03-26
	COM(2020) 176	Art. 91, 100	Transportpolitik	2020-05-14
	COM(2020) 177	Art. 100	Transportpolitik	2020-05-14
	COM(2020) 178	Art. 100	Transportpolitik	2020-05-14
	COM(2020) 179	Art. 91	Transportpolitik	2020-05-14
	COM(2020) 260	Art. 91	Transportpolitik	2020-09-10
	COM(2020) 491	Art. 114	Tillnärmning av lagstiftning	2020-09-24
	COM(2020) 568	Art. 16, 114	Skydd för personuppgifter, tillnärmning av lagstiftning	2020-09-24
	COM(2020) 577	Art. 100	Transportpolitik	2020-11-17
	COM(2020) 579	Art. 100	Transportpolitik	2020-11-17
	COM(2020) 623	Art. 91	Transportpolitik	2020-09-10
	COM(2020) 782	Art. 91	Transportpolitik	2020-12-17
	COM(2020) 826	Art. 91	Transportpolitik	2020-12-17
	COM(2020) 827	Art. 100	Transportpolitik	2020-12-17
	COM(2020) 828	Art. 100	Transportpolitik	2020-12-17
MJU	COM(2020) 80	Art. 192	Miljöpolitik	2020-03-19
MJU	COM(2020) 137	Art. 43	Jordbruk och fiskeri	2020-05-28
	COM(2020) 142	Art. 43, 175	Jordbruk och fiskeri, ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (strukturfonder)	2020-04-16
	COM(2020) 186	Art. 42, 43	Jordbruk och fiskeri	2020-05-28
	COM(2020) 233	Art. 114	Tillnärmning av lagstiftning	2020-06-16
	COM(2020) 483	Art. 43	Jordbruk och fiskeri	2020-09-17
	COM(2020) 563	Art. 192	Miljöpolitik	2020-10-01
	COM(2020) 642	Art. 192	Miljöpolitik	2020-11-12
	COM(2020) 652	Art. 192	Miljöpolitik	2020-12-03
NU	COM(2020) 22	Art. 175	Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (strukturfonder)	2020-02-20
	COM(2020) 23	Art. 174	Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (strukturfonder)	2020-02-20
	COM(2020) 113	Art. 43, 177, 178	Jordbruk och fiskeri, ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (strukturfonder)	2020-04-02
	COM(2020) 138	Art. 177, 178, 322	Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (strukturfonder), finansiella regler	2020-04-16
	COM(2020) 206	Art. 177	Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (strukturfonder)	2020-06-02
	COM(2020) 450	Art. 177, 322, 349	Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (strukturfonder), finansiella regler, särskilda åtgärder till skydd för de yttersta randområdena	2020-06-09
	COM(2020) 451	Art. 177, 322	Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (strukturfonder), finansiella regler	2020-06-09
	COM(2020) 452	Art. 177, 178, 349	Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (strukturfonder), särkskilda åtgärder till skydd för de yttersta randområdena	2020-06-09
	COM(2020) 460	Art. 175, 322	Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (strukturfonder), finansiella regler	2020-06-09
AU	COM(2020) 447	Art. 46, 149, 153, 164, 175, 349	Fri rörlighet för arbetstagare, sysselsättning, socialpolitik, Europeiska socialfonden, ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (strukturfonder), särskilda åtgärder till skydd för de yttersta randområdena	2020-06-04
	COM(2020) 571	Art. 153	Socialpolitik	2020-10-22
	COM(2020) 682	Art. 153	Socialpolitik	2020-12-08 (utl. 2020/21:AU6)	2020-12-15	Ja

Bilaga 13

Antal utkast till lagstiftningsakter – per politikområde 2010–2020

Politikområde	Rättslig grund i EUF-fördraget	Antal utkast till lagstiftningsakter
Politikområde	Rättslig grund i EUF-fördraget	2010	2011	2012	2013	2014	2015	2016	2017	2018	2019	2020	Totalt
Offentlighet	Art. 15	0	1	0	0	0	0	0	0	0	0	0	1
Skydd för personuppgifter	Art. 16	0	0	2	0	0	0	0	2	7	0	1	12
Bekämpning av diskriminering	Art. 19	0	0	1	0	0	0	0	0	1	0	0	2
Unionsmedborgarskap (fri rörlighet)	Art. 21	0	1	1	1	0	0	0	1	2	0	0	6
Unionsmedborgarskap (konsulärt skydd)	Art. 23	0	0	1	0	0	0	0	0	1	0	0	2
Medborgarinitiativ	Art. 24	0	0	0	0	0	0	0	0	1	0	0	1
Tullsamarbete	Art. 33	0	1	0	1	2	0	0	2	5	0	0	11
Jordbruk och fiskeri	Art. 42, 43	13	25	12	17	7	2	2	4	9	4	6	101
Fri rörlighet för arbetstagare	Art. 45, 46	1	1	1	1	1	0	0	1	2	0	1	9
Fri rörlighet för arbetstagare (social trygghet)	Art. 48	0	1	0	0	0	0	0	2	1	1	0	5
Etableringsrätt	Art. 49, 50, 52, 53, 55	3	7	12	4	3	0	5	7	11	0	1	53
Fri rörlighet för tjänster	Art. 56, 62	0	2	7	3	1	0	2	5	4	0	0	24
Kapital och betalningar	Art. 64	0	0	0	1	0	0	0	1	0	0	0	2
Ömsesidigt erkännande av rättsliga avgöranden	Art. 67	0	1	0	1	0	0	0	0	0	0	0	2
Administrativt samarbete (inom området för frihet, säkerhet och rättvisa)	Art. 74	3	0	0	2	0	0	0	1	5	0	0	11
Gränskontroll	Art. 77	6	5	4	5	4	1	5	4	6	1	1	42
Asylpolitik	Art. 78	2	0	3	0	2	2	7	1	6	0	5	28
Invandringspolitik	Art. 79	3	0	3	1	1	0	6	3	9	0	5	31
Civilrättsligt samarbete	Art. 81	1	5	1	4	0	0	3	1	4	0	0	19
Straffrättsligt samarbete	Art. 82–86	9	4	4	4	3	2	2	6	5	1	1	41
Polissamarbete	Art. 87, 88	1	1	2	1	3	2	2	3	5	1	2	23
Transportpolitik	Art. 91, 100	3	4	9	22	1	0	6	14	11	5	14	89
Konkurrensregler	Art. 103	0	0	0	1	0	0	0	1	1	0	0	3
Statligt stöd	Art. 109	0	0	0	1	0	0	0	0	1	0	0	2
Skatter och avgifter (harmonisering av indirekta skatter)	Art. 113	1	3	2	3	0	0	3	8	10	4	6	40
Tillnärmning av lagstiftning	Art. 114	15	27	32	34	18	4	27	24	40	1	12	234
Tillnärmning av lagstiftning	Art. 115	0	3	0	0	1	2	7	1	1	0	2	17
Tillnärmning av lagstiftning (immateriella rättigheter)	Art. 118	1	4	0	1	0	0	0	0	1	0	0	7
Ekonomisk och monetär politik	Art. 121, 126, 127, 133, 136	5	0	3	0	0	0	0	0	2	1	0	11
Sysselsättning	Art. 149	0	1	0	1	0	0	1	0	1	1	1	6
Socialpolitik	Art. 153, 157	1	2	2	4	1	0	3	3	3	0	3	22
Europeiska socialfonden	Art. 164	0	1	0	1	0	1	0	0	1	0	1	5
Utbildning m.m.	Art. 165, 166	0	0	2	0	0	0	2	1	2	1	0	8
Kulturpolitik	Art. 167	1	0	2	0	0	0	2	1	2	0	1	9
Folkhälsa	Art. 168	0	2	10	8	3	0	1	1	5	0	3	33
Konsumentskydd	Art. 169	0	1	1	0	0	0	1	0	1	0	0	4
Transeuropeiska nät	Art. 170–172	1	4	2	5	1	1	2	1	5	0	1	23
Industripolitik	Art. 173	1	4	3	1	1	1	1	1	9	2	3	27
Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (strukturfonder)	Art. 175, 177, 178	2	12	1	6	0	2	3	2	14	4	19	65
Forskning och teknisk utveckling	Art. 182, 183, 185, 188	1	2	2	5	0	1	2	0	5	0	2	20
Rymdpolitik	Art. 189	0	0	0	2	0	0	0	0	1	0	0	3
Miljöpolitik	Art. 192	1	5	16	10	4	1	6	7	12	1	4	67
Energipolitik	Art. 194	2	3	2	3	0	1	2	10	5	0	0	28
Turism	Art. 195	1	0	2	1	0	0	0	0	1	0	0	5
Civilskydd	Art. 196	0	0	1	0	0	0	0	0	1	1	1	4
Administrativt samarbete	Art. 197	0	0	1	0	0	0	1	0	3	0	1	6
Associering av utomeuropeiska länder och territorier	Art. 203	1	0	1	0	0	0	0	0	2	0	0	4
Gemensam handelspolitik	Art. 207	0	1	1	3	0	0	2	1	5	0	0	13
Utvecklingssamarbete	Art. 209, 210	1	1	7	1	0	0	4	0	2	0	2	18
Ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete med tredjeländer	Art. 212	1	4	7	2	1	1	6	2	4	1	4	33
Humanitärt bistånd	Art. 214	0	0	1	1	0	0	0	1	1	0	1	5
Ändringar i valrättsakten	Art. 223	0	0	0	0	0	0	1	0	0	0	0	1
Institutionella bestämmelser	Art. 224	0	0	1	0	0	0	0	1	1	0	0	3
Europeiska unionens domstol (stadga)	Art. 256, 281	0	0	0	0	0	0	0	0	1	0	0	1
Unionens egna medel	Art. 311	0	0	0	0	0	0	0	0	2	0	1	3
Finansiella regler	Art. 322	0	0	0	0	0	0	0	0	2	0	6	8
Bekämpning av bedrägeri	Art. 325	0	1	2	0	2	0	1	0	3	0	0	9
Inhämtande av information	Art. 337	1	0	0	0	0	0	0	1	0	0	0	2
Statistik	Art. 338	5	2	4	11	1	2	2	5	2	0	0	34
Särskilda åtgärder till skydd för de yttersta randområdena	Art. 349	0	4	0	1	7	0	0	1	6	2	7	28
Flexibilitetsklausulen	Art. 352	2	1	5	2	1	0	1	0	2	2	2	18

[1] En ny riksdagsordning trädde i kraft den 1 september 2014. Fram till den 31 augusti 2014 fanns bestämmelsen i 10 kap. 6 § åttonde stycket RO.

[2] För tidigare uppföljningar, se bet. 2010/11:KU18, bet. 2011/12:KU4 och bet. 2012/13:KU8. Från och med riksmötet 2013/14 redovisas uppföljningen i betänkande KU5.

[3] Lissabonfördraget trädde i kraft den 1 december 2009, men inga subsidiaritetsprövningar genomfördes under december 2009.

[4] EG-domstolens dom av den 10 december 2002 i mål C-491/01 British American Tobacco (Investments) Ltd och Imperial Tobacco Ltd, REG 2002, s. I-11453.

[5] För motsvarande förteckningar över de utkast som prövats av utskotten under 2010–2019 hänvisas till utskottets tidigare betänkanden, se bet. 2010/11:KU18, bet. 2011/12:KU4 och bet. 2012/13:KU8. Från och med riksmötet 2013/14 redovisas uppföljningen i betänkande KU5.

[6] GDPR är förkortningen av The General Data Protection Regulation.

[7] Konstitutionsutskottet har även vid tidigare uppföljningar betonat vikten av att EU:s institutioner respekterar tidsgränsen för subsidiaritetsprövningen och att de inte föregriper utfallet av subsidiaritetsprövningen (se t.ex. bet. 2016/17:KU5 s. 55 och bet. 2017/18:KU5 s. 81).

Utskott	Antal motiverade yttranden
Utskott	2010	2011	2012	2013	2014	2015	2016	2017	2018	2019	2020	Totalt
KU	0	0	1	0	0	0	1	0	1	0	0	3
FiU	2	2	7	1	0	0	1	3	1	0	1	18
SkU	0	2	0	1	2	1	6	0	0	0	0	12
JuU	0	1	3	1	0	0	1	0	0	0	0	6
CU	0	0	2	0	0	0	2	0	1	0	0	5
UU	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0
FöU	0	0	0	1	0	0	0	0	0	0	0	1
SfU	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0
SoU	0	0	2	1	0	0	0	0	0	0	0	3
KrU	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0
UbU	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0
TU	0	0	1	4	0	0	2	0	3	0	0	10
MJU	1	2	1	1	0	0	0	0	1	0	0	6
NU	0	1	2	0	0	0	0	0	2	0	0	5
AU	0	2	1	0	0	0	0	0	3	0	1	7
Totalt	3	10	20	10	2	1	13	3	12	0	2	76