Konstitutionsutskottets betänkande

2021/22:KU5

 

Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen

Sammanfattning

Enligt 7 kap. 8 § riksdagsordningen ska konstitutionsutskottet följa riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen och en gång om året meddela kammaren sina iakttagelser. I detta betänkande redovisar utskottet resultatet av uppföljningen för 2020. Utskottet har gett övriga utskott tillfälle att yttra sig och yttranden har kommit in från tio utskott.

Riksdagens utskott subsidiaritetsprövade totalt 81 utkast till lagstiftnings­akter under 2020 och lämnade två motiverade yttranden till Europa­parlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Sedan Lissabonfördraget trädde i kraft och fram t.o.m. utgången av december 2020 har totalt 975 utkast översänts till de nationella parlamenten för subsidiaritetsprövning. Riksdagen har lämnat 76 motiverade yttranden, vilket innebär att riksdagen har haft invändningar mot knappt 8 procent av utkasten.

Utskottet konstaterar liksom tidigare att många av de översända förslagen under 2020 rör ändringar i gällande lagstiftning på unionsnivå och inte nya förslag och att en majoritet av de förslag som lades fram var förslag till förordningar.

Enligt utskottets genomgång har med hänvisning till covid-19-pandemin undantag från tidsfristen om åtta veckor enligt artikel 4 i protokollet om de nationella parlamentens roll tillämpats när det gäller 16 av de utkast som subsidiaritetsprövades under 2020. Utskottet anser att det är angeläget att de nationella parlamenten underrättas i de fall tidsfristen om åtta veckor mellan den dag då ett utkast till lagstiftningsakt görs tillgängligt för de nationella parlamenten och den dag då utkastet förs upp på rådets preliminära dagordning inte kommer att följas. Att tidsfristen inte tillämpas får endast ske i vederbörligen motiverade och brådskande fall. Utskottet konstaterar att kommissionen i de flesta fall har informerat riksdagen om att ett utkast föreslås undantas från tidsfristen enligt artikel 4. Det finns även skäl att överväga hur motiverade yttranden från parlamenten som lämnats inom tidsfristen på åtta veckor enligt artikel 6 i protokollet om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna hanteras på EU-nivå, om rättsakten antagits innan denna tidsfrist löpt ut. Utskottet framhåller vikten av att de nationella parlamenten ges tillräckligt med tid för både subsidiaritetsprövningar och behandling av förslagen i sak.

Innehållsförteckning

Utskottets anmälan

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Bakgrund

Inriktningen på uppföljningen

Subsidiaritetskontrollen enligt Lissabonfördraget

Subsidiaritetsprövningen i riksdagen

Konstitutionsutskottets tidigare uttalanden om subsidiaritetsprövningen

Den parlamentariska EU-kommittén m.m.

Utskottets överväganden

Iakttagelser i konstitutionsutskottets promemoria

Ärendenas formella hantering m.m.

Samlat utfall av genomförda subsidiaritetsprövningar

Kommissionens motiveringar med avseende på subsidiaritetsprincipen

Undantag från tidsfristen på åtta veckor enligt artikel 4 i protokoll nr 1 under covid-19-pandemin

Yttranden från andra utskott

Utskottets ställningstagande

Bilaga 1
Finansutskottets yttrande 2021/22:FiU1y

Bilaga 2
Skatteutskottets yttrande 2021/22:SkU4y

Bilaga 3
Justitieutskottets protokoll 2021/22:2

Bilaga 4
Civilutskottets yttrande 2021/22:CU2y

Bilaga 5
Utrikesutskottets yttrande 2021/22:UU3y

Bilaga 6
Socialutskottets yttrande 2021/22:SoU2y

Bilaga 7
Utbildningsutskottets protokoll 2021/22:8

Bilaga 8
Trafikutskottets yttrande 2021/22:TU2y

Bilaga 9
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande 2021/22:MJU2y

Bilaga 10
Arbetsmarknadsutskottets yttrande 2021/22:AU2y

Bilaga 11
Avgjorda subsidiaritetsärenden i riksdagen 2020

Bilaga 12
Avgjorda subsidiaritetsärenden i riksdagen – per politikområde

Bilaga 13
Antal utkast till lagstiftningsakter – per politikområde 2010–2020

Tabeller

Tabell 1 Antal utkast till lagstiftningsakter, utlåtanden och motiverade yttranden under 2020

Tabell 2 Antal utkast till lagstiftningsakter per utskott under 2010–2020

Tabell 3 Antal motiverade yttranden per utskott 2010–2020

Tabell 4 Antal prövade utkast till lagstiftningsakter och antal motiverade yttranden i riksdagen 2010–2020

Tabell 5 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom konstitutionsutskottets område

Tabell 6 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom finansutskottets område

Tabell 7 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom skatteutskottets område

Tabell 8 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom justitieutskottets område

Tabell 9 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom civilutskottets område

Tabell 10 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom utrikesutskottets område

Tabell 11 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom försvarsutskottets område

Tabell 12 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom socialförsäkringsutskottets område

Tabell 13 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom socialutskottets område

Tabell 14 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom kulturutskottets område

Tabell 15 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom utbildningsutskottets område

Tabell 16 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom trafikutskottets område

Tabell 18 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom näringsutskottets område

Tabell 19 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom arbetsmarknadsutskottets område

Tabell 20 Utkast till lagstiftningsakter som saknar tillfredsställande subsidiaritetsmotiveringar

Tabell 21 Undantag från tidsfristen på åtta veckor enligt artikel 4 i protokoll nr 1

 

 

Utskottets anmälan

Konstitutionsutskottet anmäler härmed för riksdagen resultatet av den upp­följning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen som redovisas i detta betänkande enligt 7 kap. 8 § andra stycket riksdagsordningen.

 

Stockholm den 9 december 2021

På konstitutionsutskottets vägnar

Karin Enström

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Karin Enström (M), Hans Ekström (S), Lars Jilmstad (M), Matheus Enholm (SD), Per-Arne Håkansson (S), Per Schöldberg (C), Mia Sydow Mölleby (V), Ida Drougge (M), Fredrik Lindahl (SD), Tuve Skånberg (KD), Daniel Andersson (S), Tina Acketoft (L), Anna Sibinska (MP), Erik Ottoson (M), Thomas Hammarberg (S), Maria Strömkvist (S) och Lars Andersson (SD).

 

 

 

 

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Lissabonfördraget trädde i kraft den 1 december 2009. Sedan dess har riksdagen enligt 9 kap. 20 § andra stycket riksdagsordningen (RO) i uppgift att pröva om ett utkast till en av unionens lagstiftningsakter strider mot subsidiaritetsprincipen.[1] Prövningen utförs av utskotten i riksdagen.

Konstitutionsutskottet ska därutöver enligt 7 kap. 8 § andra stycket RO följa tillämpningen i riksdagen av subsidiaritetsprincipen och en gång om året meddela kammaren sina iakttagelser. Utskottet meddelar kammaren sina iakttagelser genom ett betänkande (KU5).

I detta betänkande redogörs för uppföljningen av de subsidiaritets­prövningar som genomfördes i riksdagen under tiden den 1 januari–31 december 2020. Även det samlade utfallet av tidigare subsidiaritets­prövningar uppmärksammas. Subsidiaritetsprövningar som inleddes under hösten 2020 men avslutades först under våren 2021 ingår inte i den här uppföljningen utan tas i stället upp vid nästa uppföljning. Årets uppföljning är den tolfte i ordningen.[2]

Som ett led i beredningen av ärendet gav konstitutionsutskottet övriga utskott tillfälle att yttra sig över iakttagelserna i en promemoria som hade upprättats inom utskottet. Konstitutionsutskottet önskade särskilt

      en kommentar till det samlade utfallet av genomförda subsidiaritets-prövningar på olika politikområden under 2020 jämfört med 2019 samt sedan Lissabonfördragets ikraftträdande

      en samlad bedömning av i vilken utsträckning utrymmet för nationella åtgärder på olika politikområden inom utskottets beredningsområde minskat till följd av utkast till lagstiftningsakter från EU som subsidiaritetsprövats av utskottet sedan Lissabonfördraget trädde i kraft samt hur den sammantagna utvecklingen på olika politikområden förhåller sig till upprätthållandet av subsidiaritetsprincipen

      en kommentar till kommissionens motiveringar avseende subsidiaritets­principen

      kommentarer om i vilken utsträckning utskottet använder sig av Ipex (Interparliamentary EU information exchange) och kontakter med riksdagens representant vid EU:s institutioner eller om utskottet haft några kontakter med sina motsvarigheter i andra nationella parlament för inhämtande och utlämnande av information

      kommentarer till hur covid-19-pandemin har påverkat utskottets möjlighet att genomföra subsidiaritetsprövningarna vid undantag från åttaveckors­fristen

      kommentarer i övrigt om hur utskottet anser att subsidiaritetsprövningarna fungerar och eventuella förslag eller önskemål till förbättringar.

Yttranden kom in från finansutskottet, skatteutskottet, justitieutskottet, civil­utskottet, utrikesutskottet, socialutskottet, utbildningsutskottet, trafikutskottet, miljö- och jordbruksutskottet och arbetsmarknadsutskottet (bilaga 1–10).

Till detta betänkande bifogas en förteckning över vilka utkast till lagstiftningsakter som prövades under 2020 (bilaga 11). Vidare bifogas en förteckning med uppgifter om vilken rättslig grund i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) som kommissionen i huvudsak har angett ligger till grund för de olika utkasten och vilket politikområde utkasten i huvudsak avser (bilaga 12). En sammanställning över antalet utkast till lagstiftningsakter som prövades av riksdagens utskott under 2010–2020 uppdelat per politikområde och rättslig grund i EUF-fördraget finns i bilaga 13.[3]

Bakgrund

Inriktningen på uppföljningen

Utskottets uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen består av två delar. En del avser den rent formella hanteringen i riksdagen av utkast till lagstiftningsakter. Denna del av uppföljningen gäller vilka subsidiaritetsprövningar som har genomförts i riksdagen och vilka metoder som har använts vid dessa subsidiaritetsprövningar.

Enbart en sådan formellt inriktad uppföljning torde dock inte svara fullt ut mot den uppgift som konstitutionsutskottet är avsett att ha enligt förarbetena. Utredningen som lade fram förslaget till ändringar i riksdagsordningen ansåg det värdefullt om ett organ följer utvecklingen av riksdagens subsidiaritets­kontroll och samlar erfarenheter från olika områden (framst. 2008/09:RS4 s. 53). Utredningen ansåg att konstitutionsutskottet var bäst lämpat att fylla det behov som Riksdagskommittén tidigare hade pekat ut av ett organ med ett ”helikopterperspektiv” på tillämpningen av subsidiaritetsprincipen (framst. 2008/09:RS4 s. 53; se även framst. 2005/06:RS3 s. 59).

Om det uttalade behovet av ett helikopterperspektiv på tillämpningen av subsidiaritetsprincipen ska kunna tillgodoses bör uppföljningen även upp­märksamma utfallet av genomförda subsidiaritetsprövningar. Samtidigt bör uppföljningen inte innebära att konstitutionsutskottet genomför nya subsidiaritetskontroller i varje enskilt ärende. Det skulle knappast vara lämpligt i konstitutionellt hänseende, och det skulle inte heller vara förenligt med uppfattningen i förarbetena, dvs. att det är respektive utskott som är bäst lämpat att genomföra kontrollen (framst. 2008/09:RS4 s. 52, bet. 2009/10:KU2 s. 13).

Mot denna bakgrund avser uppföljningen i den andra delen främst utfallet av genomförda subsidiaritetsprövningar på en övergripande nivå. Detta görs genom sammanställningar av hur subsidiaritetsprövningar har utfallit på olika politikområden, vilka sedan på sikt kommer att kunna relateras till olika mål. Mål kan finnas både på EU-nivå, t.ex. i fördragen, och på nationell nivå, t.ex. i grundlag eller vanlig lag eller i form av särskilda riksdagsbeslut på ett område. På sikt kan man få en bild av hur utvecklingen av kompetens­fördelningen mellan EU och medlemsstaterna har påverkat förutsättningarna för att uppfylla de befintliga målen. I uppföljningen kan uppmärksammas om det t.ex. förekommer flera förslag som visserligen inte var för sig innebär att subsidiaritetsprincipen träds förnär men som sammantagna kan peka på en tendens att subsidiaritetsprincipen är i fara.

Vid konstitutionsutskottets tidigare uppföljningar har vissa brister i kommissionens motiveringar när det gäller subsidiaritetsprincipen upp­märksammats. Mot denna bakgrund görs även i denna uppföljning en över­siktlig genomgång av kommissionens motiveringar i fråga om subsidiaritets­principen.

I årets uppföljning har även en översiktlig genomgång gjorts av hur covid-19-pandemin har påverkat de nationella parlamentens möjlighet att genomföra subsidiaritetsprövningar inom ramen för åttaveckorsfristen.

Subsidiaritetskontrollen enligt Lissabonfördraget

Subsidiaritetsprincipen

Lissabonfördraget ger de nationella parlamenten en särskild roll när det gäller kontrollen av tillämpningen av subsidiaritetsprincipen. Innebörden av subsidiaritetsprincipen framgår av artikel 5.3 i fördraget om Europeiska unionen (förkortas EU-fördraget):

Enligt subsidiaritetsprincipen ska unionen på de områden där den inte har exklusiv befogenhet vidta en åtgärd endast om och i den mån som målen för den planerade åtgärden inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna […] och därför, på grund av den planerade åtgärdens omfattning eller verkningar, bättre kan uppnås på unionsnivå.

Subsidiaritetsprincipen gäller således inte på de områden där unionen har exklusiv befogenhet, dvs. områden där unionen ensam har beslutanderätten. Sådana områden är tullunionen, vissa konkurrensregler, den gemensamma handelspolitiken och den monetära politiken för medlemsstater som har euron som valuta (se artikel 3 i EUF-fördraget). För övriga områden inom unionssamarbetet där befogenheten är delad mellan unionen och medlems­staterna gäller att subsidiaritetsprincipen ska tillämpas.

Delade befogenheter

Enligt artikel 4 i EUF-fördraget ska unionen ha delad befogenhet med medlemsstaterna om den genom fördragen tilldelas en befogenhet som inte omfattas av de områden som omfattas av artikel 3 och 6 i EUF-fördraget. Det gäller således bl.a. den inre marknaden, socialpolitik, miljö, konsumentskydd, transport, energi och området med frihet, säkerhet och rättvisa. Enligt artikel 6 i EUF-fördraget har unionen befogenhet att vidta stödjande åtgärder t.ex. i fråga om industripolitik, kultur och turism.

Av artikel 2 i EUF-fördraget framgår vidare att när fördragen tilldelar unionen en befogenhet som ska delas med medlemsstaterna på ett visst område, får unionen och medlemsstaterna lagstifta och anta rättsligt bindande akter på detta område. Medlemsstaterna ska utöva sin befogenhet om unionen inte har utövat sin befogenhet.

När det gäller de delade kompetenserna anses den nödvändiga kompetens-överföringen äga rum i och med att fördragen ratificeras och en stat överlåter suveränitetsrättigheter (Melin & Nergelius, EU:s konstitution, Makt­fördelningen mellan den europeiska unionen, medlemsstaterna och medborgarna, 7:e uppl., 2012, s. 31). På dessa områden har EU och medlems­staterna en samtidig kompetens. Varje gång rådet och Europaparlamentet utfärdar en rättsakt i ett givet ämne upphör medlemsstaternas rätt att lagstifta på ett sätt som står i strid med eller kan påverka den gemensamma rättsaktens tillämpning (Melin & Nergelius, s. 31 f.).

Det som sker kan beskrivas som att unionen successivt utnyttjar den genom fördragen givna kompetensen i takt med att rättsakter beslutas. I samma takt upphör den tidigare samtidiga kompetensen hos medlemsstaterna. Detta brukar kallas lagstiftningsutrymmets upptagenhet eller EU-rättens spärr­verkan. I den utsträckning gemensamma normer beslutas blir utrymmet för nationell lagstiftning upptaget eller intecknat (Melin & Nergelius, s. 31).

EU-institutionernas och de nationella parlamentens roll

Unionens institutioner ska tillämpa subsidiaritetsprincipen i enlighet med protokoll nr 2 om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitets-principerna (förkortas protokoll nr 2). Enligt artikel 5 i protokoll nr 2 ska utkasten till lagstiftningsakter motiveras med avseende på subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. Detta gäller oavsett om kommissionen eller i förekommande fall någon annan är förslagsställare.

Genom Lissabonfördraget har, som nämnts, de nationella parlamenten fått en särskild roll i kontrollen av hur subsidiaritetsprincipen tillämpas. Enligt artikel 5.3 i EU-fördraget ska de nationella parlamenten se till att subsidiaritetsprincipen följs i enlighet med det förfarande som anges i protokollet.

Kommissionen, och i förekommande fall andra förslagsställare, ska översända sina utkast till lagstiftningsakter och sina ändrade utkast till de nationella parlamenten. Efter att utkasten har översänts till de nationella parlamenten får varje nationellt parlament (eller kammare i ett sådant parlament som har två kammare) lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande med skälen till att det anser att det aktuella utkastet inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen. De nationella parlamenten har åtta veckor på sig från den dag då ett utkast på unionens officiella språk översänds att lämna ett sådant motiverat yttrande.

Europaparlamentet, rådet och kommissionen ska ta hänsyn till alla motiverade yttranden från de nationella parlamenten.

Gula kortet

Varje nationellt parlament har två röster, vilket innebär att det numera – efter Storbritanniens utträde – finns totalt 54 röster inom EU. I de länder som har tvåkammarsystem har kamrarna en röst vardera. Om minst en tredjedel av det totala antalet röster som tilldelats de nationella parlamenten, dvs. 18 röster, står bakom uppfattningen att ett lagstiftningsutkast strider mot subsidiaritets­principen ska utkastet omprövas av kommissionen eller i förekommande fall av en annan förslagsställare (det gula kortet). För ett utkast till lagstiftningsakt som avser straffrättsligt samarbete och polissamarbete är tröskeln en fjärdedel, dvs. något lägre (14 röster). Efter omprövningen kan kommissionen eller någon annan förslagsställare besluta att antingen vidhålla utkastet, ändra det eller dra tillbaka det. Detta beslut ska vara motiverat.

Orange kortet

Inom ramen för det ordinarie lagstiftningsförfarandet kan ett förslag till lag-stiftningsakt, som lett till att minst en enkel majoritet av de nationella parlamentens röster har ställt sig bakom kritiska yttranden, få ytterligare konsekvenser under lagstiftningsprocessen (det orange kortet). Efter omprövningen kan kommissionen besluta att antingen vidhålla förslaget, ändra det eller dra tillbaka det. Om kommissionen väljer att vidhålla förslaget, ska den i ett motiverat yttrande ange skälen till varför den anser att förslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Före den första behandlingen ska Europaparlamentet och rådet ta ställning till om lagstiftningsförslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen och ska då särskilt beakta de motiveringar som angetts och delas av majoriteten av de nationella parlamenten samt kommissionens motiverade yttrande. Om rådet med en majoritet på 55 procent av rådsmedlemmarna eller Europaparlamentet med en majoritet av de avgivna rösterna anser att lagstiftningsförslaget inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen, ska förslaget inte behandlas vidare.

Ogiltighetstalan enligt Lissabonfördraget

Enligt artikel 263 i EUF-fördraget ska EU-domstolen granska lagenligheten av sådana lagstiftningsakter som antas av rådet, kommissionen eller Europeiska centralbanken och som inte är rekommendationer eller yttranden. EU-domstolen ska också granska lagenligheten av sådana rättsakter som antas av Europaparlamentet eller Europeiska rådet och som ska ha rättsverkan i förhållande till tredje man och sådana akter antagna av unionens organ eller byråer som är avsedda att ha rättsverkan i förhållande till tredje man. För detta ändamål ska domstolen vara behörig att pröva talan som väcks av en medlemsstat, Europa­parlamentet, rådet eller kommissionen om bristande behörighet, åsidosättande av väsentliga formföreskrifter, åsidosättande av fördragen eller av någon rättsregel som gäller dess tillämpning eller maktmissbruk.

En talan som avses i denna artikel ska väckas inom två månader från den dag då åtgärden offentliggjordes eller delgavs klaganden eller, om så inte skett, från den dag då klaganden fick kännedom om åtgärden, allt efter omständigheterna.

Enligt artikel 8 i protokoll nr 2 är EU-domstolen bl.a. behörig att pröva en talan om åsidosättande av subsidiaritetsprincipen genom en lagstiftningsakt som i enlighet med artikel 263 i EUF-fördraget har väckts av en medlemsstat eller som i enlighet med denna medlemsstats rättsordning har överlämnats av denna på dess nationella parlaments vägnar eller för en kammare i detta parlament.

Utskottens roll i den fortsatta lagstiftningsprocessen

Lissabonutredningen påminde i sin rapport om vikten av att riksdagen genom det berörda utskottet bevakar subsidiaritetsprincipens hantering i den fortsatta lagstiftningsprocessen. Om riksdagen har lämnat ett motiverat yttrande i frågan är det enligt utredningen särskilt viktigt att denna del av frågan bevakas (framst. 2008/09:RS4 s. 55). Om den föreslagna rättsakten antas utan att riksdagens synpunkter beaktats av EU:s institutioner ansåg utredningen att det kan finnas anledning att överväga om ytterligare åtgärder bör vidtas. Protokollet ger, som nämnts, de nationella parlamenten en möjlighet att via sina regeringar väcka en ogiltighetstalan i EU-domstolen inom två månader efter det att rättsakten antagits. Riksdagen kan genom ett tillkännagivande uppmana regeringen att väcka en fråga av detta slag vid domstolen. Initiativ till ett sådant tillkännagivande får tas antingen genom en motion eller i form av ett utskottsinitiativ.

Konstitutionsutskottet gjorde inte något uttalande om detta i sitt betänkande Tillämpningen av Lissabonfördraget i riksdagen (bet. 2009/10:KU2). Utskottet har dock senare gjort vissa uttalanden om denna fråga. Vid uppföljningen 2012 uttalade konstitutionsutskottet att rutiner borde införas för att följa upp hur riksdagens invändningar mot subsidiaritetsprincipens tillämpning har tillgodosetts i den antagna lagstiftningen. Utskottet konstaterade då att riksdagen saknar sådana fasta rutiner för information om när lagstiftningsförslagen antagits (bet. 2012/13:KU8 s. 52).

Vid uppföljningen 2013 konstaterade konstitutionsutskottet att flera utskott instämde i konstitutionsutskottets uttalande från 2012 och vidhöll att det skulle vara ett stöd för utskotten om man centralt inom Riksdagsförvaltningen bevakade när lagstiftningsförslag antas av rådet och i förekommande fall Europaparlamentet (bet. 2013/14:KU5 s. 39). Bevakningen borde också inbegripa kommissionens tillbakadraganden av förslag. Informationen ska förmedlas till utskotten. Det är sedan utskottens uppgift att följa upp hur riksdagens invändningar mot subsidiaritetsprincipens tillämpning har tillgodosetts i den antagna lagstiftningen. Den analys som behöver utföras bör således utskotten stå för. Konstitutionsutskottet ansåg det vara naturligt att uppföljningen fokuserar på de fall där riksdagen lämnat ett motiverat yttrande.

EU-samordningens roll att bevaka när lagstiftningsakter antas

Sedan våren 2014 bevakar EU-samordningen inom Riksdagsförvaltningen när lagstiftningsförslag som subsidiaritetsprövats antas och underrättar därefter utskotten. Det görs genom att EU-samordningen via e-post meddelar det berörda utskottskansliet när en lagstiftningsakt antas.

Subsidiaritetsprövningen i riksdagen

Enligt 9 kap. 20 § andra stycket RO ska riksdagen pröva om ett utkast till en av unionens lagstiftningsakter strider mot subsidiaritetsprincipen. Riksdagen prövar samtliga utkast till lagstiftningsakter som översänds i enlighet med protokoll nr 2 om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitets­principerna.

Efter att ett utkast till lagstiftningsärende mottagits i riksdagen hänvisar kammaren utkastet till det utskott vars beredningsområde ärendet gäller. Detta utskott har sedan i uppgift att pröva om utkastet strider mot subsidiaritets-principen och, om det anser att så är fallet, avge ett utlåtande till kammaren med förslag till ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande (10 kap. 3 § RO). Utskottet ska också avge ett utlåtande om minst fem ledamöter av utskottet begär det. I annat fall ska utskottet genom ett protokollsutdrag anmäla till kammaren att utkastet inte strider mot subsidiaritetsprincipen. Ett beslut i kammaren om ett motiverat yttrande ska meddelas Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande genom en riksdagsskrivelse (11 kap. 21 § andra stycket RO).

Under beredningen av subsidiaritetsärendena har det beredande utskottet möjlighet att inhämta yttranden från andra utskott enligt bestämmelserna i 10 kap. 7 § RO. Detta innebär att ett utskott vid behov kan begära ett yttrande från konstitutionsutskottet om ett utskott vid prövningen av subsidiaritets­frågan i ett visst fall känner tvekan om subsidiaritetsprincipens innebörd och dess tillämpning i praxis (se framst. 2008/09:RS4 s. 53, bet. 2009/10:KU2 s. 14).

Utskottet kan även begära att regeringen lämnar information om sin bedömning av tillämpningen av subsidiaritetsprincipen (10 kap. 10 § andra stycket RO). Sådan information ska lämnas inom två veckor från den dag då utskottet begär det och kan lämnas antingen skriftligen eller muntligen av ett statsråd eller en statssekreterare, eller undantagsvis av en annan tjänsteman från det berörda departementet.

Konstitutionsutskottets tidigare uttalanden om subsidiaritetsprövningen

Konstitutionsutskottet har uttalat att uppföljningen kommer att kunna ge utskotten vägledning i subsidiaritetskontrollen och också påmint om att utskotten vid behov kan inhämta konstitutionsutskottets synpunkter i fråga om tillämpningen av subsidiaritetsprincipen genom möjligheten för det beredande utskottet att inhämta yttranden från andra utskott i ärendet (bet. 2009/10:KU2 s. 14).

I det följande beskrivs några av konstitutionsutskottets tidigare uttalanden om subsidiaritetsprövningen.

En lämplighetsprövning

Vid behandlingen av riksdagsstyrelsens framställning Tillämpningen av Lissabonfördraget i riksdagen uttalade konstitutionsutskottet att subsidiaritets­prövningen i huvudsak är en lämplighetsprövning och att denna därför ska utföras av det utskott som innehar sakkunskapen på området i fråga (framst. 2008/09:RS4, bet. 2009/10:KU2 s. 13).

Konstitutionsutskottet underströk att prövningen handlar om att fastställa på vilken nivå – unionsnivå eller någon nationell nivå – den föreslagna åtgärden ska vidtas, inte huruvida den föreslagna åtgärden ska vidtas eller inte. Vid denna prövning bör utskotten hämta vägledning från de riktlinjer som alltsedan subsidiaritetsprincipen infördes i EU-fördraget 1992 varit väg­ledande vid tillämpningen av subsidiaritetsprincipen, och som Lissabon­utredningen hänvisat till (se framst. 2008/09:RS4 s. 52).

Först ställs frågan om det är möjligt att uppnå målen för den föreslagna åtgärden genom att den vidtas på nationell, regional eller lokal nivå. Om svaret är nekande ska åtgärden vidtas på unionsnivå. Om svaret är jakande ska frågan ställas om målen för åtgärden kan uppnås bättre genom att den vidtas på unionsnivå.

För att besvara den sistnämnda frågan bör följande följdfrågor ställas:

      Finns det viktiga gränsöverskridande aspekter på den föreslagna åtgärden som inte på ett tillfredsställande sätt kan regleras genom åtgärder av medlemsstaterna?

      Skulle underlåtenhet att handla på unionsnivå stå i strid med fördragets krav eller på annat sätt avsevärt skada medlemsstaternas intressen?

      Skulle en åtgärd på unionsnivå på grund av sin omfattning eller sina verkningar innebära klara fördelar jämfört med en åtgärd på medlemsstatsnivå?

Denna metod att fastställa på vilken nivå en åtgärd bör vidtas har utskottet sedermera valt att kalla tvåstegsmetoden (bet. 2010/11:KU18 s. 22).

Kan en subsidiaritetsprövning inkludera en proportionalitetsbedömning?

Vid sin första uppföljning hösten 2010 av riksdagens tillämpning av sub­sidiaritetsprincipen noterade konstitutionsutskottet att det av fördragens och protokollets ordalydelser inte följer någon skyldighet för de nationella parla­menten att följa proportionalitetsprincipens tillämpning (bet. 2010/11:KU18 s. 22). Av detta torde dock inte, ansåg utskottet, motsatsvis kunna dras någon slutsats om att de nationella parlamenten inte får eller bör göra en sådan prövning inom ramen för subsidiaritetsprövningen. Tvärtom ansåg utskottet det finnas visst stöd i litteraturen och i EU-domstolens praxis (se nedan) för att ett visst mått av proportionalitetsbedömning kan anses ingå inom ramen för subsidiaritetsprövningen.

Utskottet anförde att utgångspunkten är att beslut ska fattas på nationell, regional eller lokal nivå. Unionen ska på de områden där den inte har exklusiv befogenhet vidta en åtgärd endast om och i den mån som målen för den planerade åtgärden inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlems­staterna själva och därför bättre kan uppnås på EU-nivå. Enligt utskottet fick det av orden ”endast om och i den mån” anses framgå att subsidiaritets­prövningen innefattar ett proportionalitetskriterium och att det därav följer att den föreslagna åtgärden inte får gå utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de eftersträvade målen. Utskotten torde således vara oförhindrade att göra en sådan form av proportionalitetstest inom ramen för subsidiaritetsprövningen. Utskottet underströk dock att subsidiaritetsprövningen handlar om att avgöra om en åtgärd bör vidtas på medlemsstatsnivå eller unionsnivå, inte om att framföra synpunkter i sak på den föreslagna åtgärden.

Utskottet fann stöd för sitt ställningstagande bl.a. i en dom från EU-domstolen från 2002.[4] I avgörandet som gällde giltigheten av direktivet om tobaksmärkning hade domstolen bl.a. att ta ställning till frågan huruvida direktivet hade antagits med iakttagande av subsidiaritetsprincipen. För att besvara frågan måste det enligt domstolen först undersökas om målet för den planerade åtgärden bättre kunde uppnås på gemenskapsnivå. Domstolen fann att så var fallet. Därefter anförde domstolen följande:

Det skall för det andra konstateras att omfattningen av den åtgärd som vidtagits av gemenskapen i det förevarande fallet även uppfyller kraven enligt subsidiaritetsprincipen genom att den [] inte går längre än vad som är nödvändigt för att uppnå de eftersträvade målen.

Det har med hänvisning till avgörandet ansetts att subsidiaritetsbedömningen innefattar såväl ett effektivitets- som ett proportionalitetstest och att EU-domstolen utför proportionalitetsbedömningen inom ramen för subsidiaritets­bedömningen (Hettne, Subsidiaritetsprincipen: Politisk granskning eller juridisk kontroll?, Sieps 2003:4, s. 29; se även rapport 2013/14:RFR10 Subsidiaritet i EU efter Lissabon av Hettne m.fl., s. 26 f.).

Bemyndiganden att anta s.k. delegerade akter eller genomförandeakter

Finansutskottet har i flera yttranden till konstitutionsutskottet ansett att det skulle kunna vara av värde att konstitutionsutskottet tar upp frågan om vilken betydelse möjligheten till s.k. delegerade akter och genomförandeakter i utkast till lagstiftningsakter bör ha vid subsidiaritetsprövningar.

Mot bakgrund av den fråga som finansutskottet väckt framhöll konstitutionsutskottet följande vid uppföljningen 2018 (bet. 2018/19:KU5 s. 83 f.).

Det är en mycket intressant men komplex fråga som finansutskottet väckt. Frågan rör tolkningen av EU-fördragens bestämmelser om subsidiaritets­principen och nationella parlaments befogenhet att pröva om ett utkast till lagstiftningsakt är förenligt med principen.

Möjligheten att bemyndiga kommissionen att anta delegerade akter och genomförandeakter framgår av artiklarna 290 och 291 i EUF-fördraget. Bestämmelser med sådana bemyndiganden tas in i särskilda artiklar i utkasten till lagstiftningsakter. Nationella parlaments subsidiaritetsprövning enligt protokoll nr 2 om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna begränsas till prövningen av utkast till lagstiftningsakter. Nationella parlament prövar således inte de delegerade akter eller genomförandeakter som kan komma att antas med stöd av ett bemyndigande i en lagstiftningsakt.

Inledningsvis kan konstateras att den parlamentariska EU-kommittén uppmanade utskotten att beakta de angivna ramarna för subsidiaritets­prövningen och hänvisade till möjligheten att kanalisera synpunkter som inte direkt hänför sig till subsidiaritetsprincipens tillämpning genom överläggningar med regeringen (2017/18:URF1 s. 192 och 269). Konstitutionsutskottet har även framhållit att det inte handlar om att framföra synpunkter i sak på den föreslagna åtgärden inom ramen för subsidiaritetsprövningen.

Som nämnts inledningsvis i detta betänkande handlar subsidiaritetsprövningen om att fastställa på vilken nivå – unionsnivå eller nationell nivå – den föreslagna åtgärden ska företas, inte om den bör företas eller inte. Frågan som först måste ställas är om det är möjligt att uppnå målen för den föreslagna åtgärden på nationell nivå. Om så inte bedöms vara fallet kan det från subsidiaritetssynpunkt i princip inte ha någon betydelse om åtgärden regleras i en lagstiftningsakt, delegerad akt eller genomförandeakt, så länge regleringen är på EU-nivå. I den mån ett utskott har invändningar mot att en åtgärd föreslås regleras i en delegerad akt eller i en genomförandeakt i stället för i lagstiftningsakten, är det således en synpunkt som bör föras fram inom ramen för överläggningar med regeringen och inte inom ramen för prövningen av om utkastet till lagstiftningsakt är förenligt med subsidiaritetsprincipen.

Utifrån de avgränsningar som ställs upp i artiklarna 290 och 291 i EUF-fördraget torde i regel ett bemyndigande i en lagstiftningsakt inte heller i övrigt, såvitt utskottet kan bedöma, innebära att lagstiftningsakten kan ifrågasättas ur subsidiaritetssynpunkt. Det kan dock inte uteslutas att ett bemyndigande någon gång bedöms innebära stöd för en framtida reglering av åtgärder vars mål bättre tillgodoses på nationell nivå. I sådana fall torde en invändning kunna göras inom ramen för subsidiaritetsprövningen. Det är då viktigt att utskottet motiverar varför det anser att bemyndigandet medför att utkastet till lagstiftningsakt strider mot subsidiaritetsprincipen.

Information om andra nationella parlaments subsidiaritetsprövningar

Konstitutionsutskottet har vid flera tillfällen betonat värdet av informations-utbyte mellan de nationella parlamenten (se bet. 2010/11:KU18 s. 36 och bet. 2013/14:KU5 s. 74). Utskottet har anfört att syftet med samarbetet mellan parlamenten inom EU bl.a. är att säkra det effektiva utövandet av de parlamentariska befogenheterna i unionsfrågorna, särskilt när det gäller övervakningen av subsidiaritetsprincipen.

I uppföljningen under riksmötet 2011/12 konstaterade utskottet att några kontakter med andra nationella parlament – med undantag för finansutskottet – inte föreföll ha tagits under den aktuella perioden. Som en möjlig förklaring angavs att utskotten helt enkelt inte ansett sig ha behov av informationsutbyte med andra länders parlament. Utskottet framhöll dock värdet av sådana kontakter när det gäller övervakningen av subsidiaritetsprincipen, och om möjligt på politisk nivå. Ett syfte kan vara att rent allmänt skaffa information om vilka synpunkter som kan anläggas i fråga om ett förslags förenlighet med subsidiaritetsprincipen. Ett annat syfte kan vara att göra andra länder upp-märksamma på synpunkter som ett utskott i riksdagen har eller att samla många länder för att uppnå de i protokollet angivna tröskelvärdena för att få ett förslag omprövat. Om sådana kontakter tas på tjänstemannanivå ansåg dock utskottet att de först bör vara förankrade i utskottet (bet. 2011/12:KU4 s. 47).

Vid riksmötet 2014/15 pekade utskottet på att det finns möjligheter till informationsutbyte, exempelvis inom ramen för Cosac (Konferensen mellan de parlamentariska organen för EU-frågor) och andra interparlamentariska möten (bet. 2014/15:KU5 s. 79). För att ett sådant möte ska bidra till informationsutbyte som leder till ett gult kort måste det dock infalla under åttaveckorsfristen, vilket sällan torde vara fallet, påpekade utskottet. Utskottet ansåg det inte vara möjligt att inom den då aktuella uppföljningen besvara frågan om hur ett närmare samarbete mellan de nationella parlamenten ska kunna komma till stånd, men ansåg att frågan måste börja diskuteras. Utskottet ansåg att det möjligen kan finnas skäl för självrannsakan när det gäller hur samarbetet hittills har fungerat.

Vid ett antal uppföljningar har utskottet framhållit att flera av utskotten har goda erfarenheter av den möjlighet till informationsutbyte som riksdagens representant vid EU:s institutioner kan erbjuda (se t.ex. bet. 2012/13:KU8 s 55 f., bet. 2015/16:KU5 s. 66, bet. 2019/20:KU5 s. 95). Riksdagens representant träffar sina motsvarigheter vid regelbundna möten och är därför en värdefull ingång vid informationsutbyte.

Konstitutionsutskottet har vidare vid upprepade tillfällen konstaterat att det finns en förbättringspotential i fråga om i vilken omfattning information läggs in i Ipex (Interparliamentary EU information exchange) och att den läggs in på ett språk som är tillgängligt för andra parlament. (se t.ex. bet. 2016/17:KU5 s. 55). Utskottet har också uttalat att riksdagen bör verka för att Ipex utvecklas till att bli ett effektivare verktyg för informationsutbyte mellan de nationella parlamenten (bet. 2015/16:KU5 s. 66 och bet. 2016/17:KU5 s. 55). Vid den senaste uppföljningen framkom det att Ipex skulle lansera en ny version av webbplatsen i början av 2021. Syftet med den nya webbplatsen är bl.a. att det ska bli lättare för de nationella parlamenten att ladda upp information på webbplatsen. Förhoppningen med denna förändring var att benägenheten att över huvud taget ladda upp information skulle öka. Konstitutionsutskottet var positivt till alla förbättringar som kan leda till att informationen på Ipex webbplats är uppdaterad och tillgänglig för de nationella parlamenten (bet. 2020/21:KU5 s. 71).

I juli 2021 lanserades en ny version av Ipex webbplats.

Vid uppföljningen under riksmötet 2018/19 nämnde utskottet när det gäller frågan om samarbete med andra parlament bl.a. att den parlamentariska EU-kommittén ansåg att riksdagen bör samarbeta mer med andra nationella parlament och uppmuntrade till kompletterande informationsutbyte på politisk nivå baserat på vad som med någorlunda rimlighet kan förutses bli utskottets slutsats i subsidiaritetsprövningen (2017/18:URF1 s. 193). Förutom den tidsmässiga fördelen med att inte avvakta ett faktiskt beslut ansåg EU-kommittén att ett sådant informationsutbyte har den fördelen att den sker på politisk nivå. EU-kommittén framhöll att det bör överlåtas åt utskotten att utforma rutiner för att sprida information på politisk nivå till andra nationella parlament. Konstitutionsutskottet delade EU-kommitténs uppfattning i dessa frågor (bet. 2018/19:KU5 s. 85).

Utskottsavdelningen inom Riksdagsförvaltningen har tagit fram exempel på föredragningspromemorior för utskotten att använda vid beredningen av subsidiaritetsärendena och exempel på rutiner för utskottens informations­utbyte med andra nationella parlament vid motiverade yttranden (se även nedan). Promemoriorna har diskuterats och förankrats vid ordförande­konferensen.

Uppehåll i åttaveckorsfristen och information om planerade förslag

Vid uppföljningen under riksmötet 2019/20 välkomnade utskottet att kommissionen meddelat att den avsåg att göra ett uppehåll i åttaveckorsfristen över jul och nyår med början 2019, vilket utskottet ansåg skulle möjliggöra för parlamenten att göra en noggrann subsidiaritetsprövning även av förslag som lämnas i anslutning till jul och nyår.

Mot bakgrund av det som utskotten framfört vid flera uppföljningar vidhöll konstitutionsutskottet att de nationella parlamentens planering skulle underlättas betydligt om kommissionen tillhandahöll mer detaljerad och precis information om varje enskilt initiativ, inklusive när översättningarna förväntas bli klara (bet. 2019/20:KU5 s. 95, se även bet. 2020/21:KU5 s. 69 f.).

Den parlamentariska EU-kommittén m.m.

Den parlamentariska EU-kommittén överlämnade i februari 2018 betänkandet EU-arbetet i riksdagen (2017/18:URF1). I framställning 2017/18:RS8 EU-arbetet i riksdagen föreslog riksdagsstyrelsen ändringar i riksdagsordningen och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) som grundade sig på kommitténs lagförslag. På förslag av konstitutionsutskottet biföll riksdagen lagförslagen (bet. 2018/19:KU7, rskr. 2018/19:22 och 23). Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2019.

EU-kommitténs uppdrag var att se över riksdagens arbete med EU-frågor. När det gäller riksdagens subsidiaritetskontroll gjorde EU-kommittén flera uttalanden (se bl.a. 2017/18:URF1 s. 187 f.). Kommittén ansåg att riksdagens subsidiaritetskontroll är meningsfull och att formen för den är ändamålsenlig. Utskotten ansågs ha goda och tillräckliga möjligheter att fokusera sina ansträngningar på de mer komplicerade ärendena. EU-kommittén framhöll att subsidiaritetsärenden bör behandlas inom åttaveckorsfristen och att detta medges under rådande förutsättningar för riksdagsarbetet. Ändrade majoritets­förhållanden efter riksdagsval kan få genomslag genom att ett utlåtande i ett subsidiaritetsärende återförvisas till ett av den nyvalda riksdagens utskott för ytterligare beredning. Kommittén gjorde bedömningen att resultatet av riksdagens subsidiaritetsprövning påverkar regeringens handlingsutrymme enbart om det vävs in i resultaten av överläggningar och samråd.

Kommittén uttalade vidare att den kunde se att det ligger i sakens natur att den politiska subsidiaritetsprövningen inte enkelt låter sig begränsas. Kommittén uppmanade dock utskotten att beakta de angivna ramarna för subsidiaritetsprövningen och hänvisade till möjligheten att kanalisera synpunkter som inte direkt hänför sig till subsidiaritetsprincipens tillämpning genom överläggningar med regeringen.

Uppmaningen att beakta de angivna ramarna för subsidiaritetsprövningen upprepades i avsnittet om funktionsfördelningen mellan regering och riksdag. Kommittén uttalade att det kan ifrågasättas om en alltför extensiv syn på subsidiaritetsprövningen och vad som kan framföras i ett motiverat yttrande är förenlig med den tänkta funktionsfördelningen där regeringen företräder Sverige och den svenska ståndpunkten i förhandlingarna inom EU (se 2018/19:URF1 s. 268 f.). Kommittén framhöll vidare att utskotten bör använda riksdagens representant vid EU:s institutioner för att sprida information till de andra nationella parlamenten. Utskotten bör också utforma rutiner för ett kompletterande informationsutbyte på politisk nivå.

Riksdagsstyrelsen gav i juni 2018 riksdagsdirektören i uppdrag att analysera behovet av ytterligare åtgärder med anledning av den parlamentariska EU-kommitténs rekommendationer, i förekommande fall bereda och om lämpligt genomföra sådana åtgärder, samt redovisa detta uppdrag för riksdagsstyrelsen senast den 28 februari 2019. Riksdagsdirektören beslutade i sin tur i juni 2018 att ge avdelningschefen för utskottsavsdelningen och tf. sekretariatschefen för EU-samordningen i uppdrag att analysera, bereda och genomföra de åtgärder som är motiverade av riksdagsstyrelsens uppdrag i fråga om den parlamentariska EU-kommitténs rekommendationer samt utarbeta en rapport för riksdagsdirektörens redovisning av sitt uppdrag till styrelsen. Uppdraget redovisades till riksdagsdirektören i januari 2019 (dnr 2144-2017/18). Riksdagsdirektören redovisade sitt uppdrag till riksdags­styrelsen i februari 2019 (dnr 966-2017/18).

Som tidigare har nämnts har det inom utskottsavdelningen vid Riksdags­förvaltningen bl.a. tagits fram vägledningar för utskottens subsidiaritets­prövningar och för informationsutbyte med andra nationella parlament.

Utskottets överväganden

Iakttagelser i konstitutionsutskottets promemoria

Ärendenas formella hantering m.m.

Genomförda subsidiaritetsprövningar i riksdagen under 2020

Riksdagen prövar, till skillnad från många andra länders parlament, samtliga utkast till lagstiftningsakter som översänds av kommissionen eller någon av de andra initiativtagarna enligt protokoll nr 2 om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna.

Under 2020 genomfördes totalt 81 subsidiaritetsprövningar av riksdagens utskott (se förteckningen över avgjorda subsidiaritetsärenden, bilaga 11). Kommissionen var initiativtagare till alla utkast till lagstiftningsakter.

Av förteckningen framgår det vilka utkast som varit föremål för en subsidiaritetsprövning under 2020 och vilka utskott som genomfört prövningarna. Vidare anges tidpunkterna för beslut i utskotten och i förekommande fall beslut i kammaren. Under 2020 lämnade två av utskotten vardera ett utlåtande med förslag till ett motiverat yttrande (se vidare nedan). Inget förslag samlade tillräckligt många invändningar för ett gult kort på EU-nivå.

En översikt av fördelningen av antalet utkast, utlåtanden och motiverade yttranden under 2020 per utskott framgår av tabell 1 nedan.

Av översikten framgår bl.a. att trafikutskottet var det utskott som prövade flest utkast (16) under 2020, men lämnade inte något utlåtande. Finansutskottet prövade 15 utkast och lämnade ett utlåtande med förslag till motiverat yttrande. Arbetsmarknadsutskottet prövade endast tre utkast, men lämnade också ett utlåtande med förslag till motiverat yttrande.


Tabell 1 Antal utkast till lagstiftningsakter, utlåtanden och motiverade yttranden under 2020

Utskott

Utkast till lagstiftningsakter

Utlåtanden

Motiverade yttranden

TU

16

0

0

FiU

15

1

1

SkU

10

0

0

MJU

9

0

0

NU

9

0

0

SfU

5

0

0

SoU

5

0

0

UU

3

0

0

AU

3

1

1

FöU

2

0

0

KU

1

0

0

JuU

1

0

0

CU

1

0

0

KrU

1

0

0

UbU

0

0

0

Totalt

81

2

2

 

I tabell 2 nedan finns en sammanställning över antalet utkast till lagstiftnings-akter fördelat per utskott sedan Lissabonfördraget trädde i kraft. Totalt har 975 utkast till lagstiftningsakter översänts för subsidiaritetsprövning sedan Lissabonfördraget trädde i kraft.

Miljö- och jordbruksutskottet är det utskott som har prövat allra flest utkast (159), vilket är 16 procent av de utkast som prövats av riksdagen sedan Lissabonfördraget trädde i kraft. Finansutskottet har prövat 150 utkast, vilket är drygt 15 procent av utkasten. Trafikutskottet har prövat 133 utkast, vilket är knappt 14 procent av utkasten. Näringsutskottet har prövat 96 av utkasten och justitieutskottet 95. Skatteutskottet har prövat 76 utkast. Socialförsäkrings-utskottet har prövat 47 utkast och civilutskottet 46. Utrikesutskottet och arbets-marknadsutskottet har vardera prövat 35 utkast. Socialutskottet har prövat 27 utkast och utbildningsutskottet 25. Försvarsutskottet har prövat 20 utkast och konstitutionsutskottet 19. Kulturutskottet har prövat 12 utkast.

 


Tabell 2 Antal utkast till lagstiftningsakter per utskott under 2010–2020

Utskott

Antal utkast till lagstiftningsakter

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

Totalt

KU

0

2

4

2

0

0

3

4

3

0

1

19

FiU

13

11

21

17

7

4

16

15

28

3

15

150

SkU

1

9

2

4

10

2

8

10

15

5

10

76

JuU

12

10

10

12

7

2

8

10

21

2

1

95

CU

1

9

6

8

4

0

7

4

6

0

1

46

UU

2

3

12

2

1

1

4

2

4

1

3

35

FöU

1

5

1

2

0

0

0

2

5

2

2

20

SfU

5

3

4

2

5

3

11

1

7

1

5

47

SoU

1

1

11

4

2

0

2

0

1

0

5

27

KrU

1

0

3

1

0

0

2

2

2

0

1

12

UbU

0

4

3

6

1

0

3

1

4

3

0

25

TU

11

10

14

27

1

0

15

14

18

7

16

133

MJU

18

28

28

21

16

5

9

6

15

4

9

159

NU

4

23

3

9

2

3

9

17

15

2

9

96

AU

1

6

3

6

2

1

4

2

5

2

3

35

Totalt

71

124

125

123

58

21

101

90

149

32

81

975


Utlåtanden från utskotten

I det följande redogörs för de två utlåtanden med förslag till motiverade yttranden som lämnades av finansutskottet och arbetsmarknadsutskottet under 2020.

Finansutskottet

Finansutskottet prövade, som nämnts, 15 utkast och lämnade ett utlåtande under 2020.

Utlåtandet gällde kommissionens ändrade förslag till rådets beslut om systemet för Europeiska unionens egna medel (COM(2020) 445, utl. 2019/20:FiU63). Förslaget hänvisades till utskottet den 2 juni 2020. Utskottet justerade sitt utlåtande den 22 juni 2020. Tidsfristen för att lämna ett motiverat yttrande gick ut den 24 juli 2020.

Utskottet anförde bl.a. att Sverige även i fortsättningen ska verka för en effektiv och återhållsam budgetpolitik inom EU, vilket innebär en kostnads­effektiv användning av EU:s medel och en strikt budgetdisciplin. Utskottet framhöll att den svenska restriktiva grundhållningen när det gäller EU:s budgetpolitik är fast förankrad i riksdagen. Utskottet ansåg att EU:s ekonomiska åtgärder till följd av covid-19, inklusive åtgärder för att stödja återhämtningen bör vara temporära, välriktade, proportionerliga och budget­restriktiva. Stöd borde så långt som möjligt bygga på existerande instrument och befintliga finansieringsformer och inte på nya egna medel. Det ska också riktas till de delar av EU som har störst behov och som ekonomiskt och socialt har drabbats hårdast av coronapandemin.

Utskottet konstaterade att det tidigare har förekommit att EU:s budget använts för att låna upp medel för vidareutlåning inom ramen för olika mekanismer, men att upplåning inte tidigare skett för att finansiera löpande utgifter i EU:s budget. Utskottet ansåg att det aktuella förslaget innebär en omfattande upplåning för finansiering av betydande ökningar i EU:s programverksamhet. Det kunde enligt utskottet inte anses klarlagt att upplåningen i första hand kommer att användas för att hantera coronapandemins konsekvenser. Utskottet ansåg därmed att åtgärden var alltför långtgående för att nå målen med förslaget. Utskottet ansåg därtill att det inte var tydligt motiverat varför denna typ av upplåning skulle hanteras bättre på unionsnivå än på nationell nivå.

Utskottet påminde i sammanhanget om att riksdagen vid behandlingen av kommissionens ursprungliga förslag till rådsbeslut om egna medel i juni 2018 ansåg att förslaget inte var förenligt med subsidiaritetsprincipen (utl. 2017/18:FiU51).

Mot bakgrund av detta ansåg utskottet att kommissionens ändrade förslag till rådsbeslut om EU:s egna medel inte kunde anses vara förenligt med subsidiaritetsprincipen. Utskottet föreslog därför att riksdagen skulle lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Riksdagen biföll utskottets förslag (rskr. 2019/20:367).

Arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet prövade, som tidigare nämnts, tre utkast och lämnade ett utlåtande under 2020.

Utlåtandet gällde kommissionens förslag till direktiv om tillräckliga minimilöner i Europeiska unionen (COM(2020) 682, utl. 2020/21:AU6). Förslaget hänvisades till utskottet den 6 november 2020. Utskottet justerade sitt utlåtande den 8 december 2020. Tidsfristen för att lämna ett motiverat yttrande gick ut den 21 januari 2021.

Utskottet konstaterade inledningsvis att kommissionen anger att förslaget grundas på artikel 153.1 (b) i EUF-fördraget. Enligt denna artikel ska EU understödja och komplettera medlemsstaternas verksamhet inom bl.a. området arbetsvillkor för att uppnå målen i artikel 151 som bl.a. innefattar att förbättra levnads- och arbetsvillkor. Bestämmelsen ska dock inte tillämpas på löne­förhållanden, föreningsrätt, strejkrätt eller rätt till lockout (artikel 153.5). Utskottet konstaterade vidare att kommissionen menar att förslaget respekterar gränserna för EU:s befogenheter eftersom det inte innehåller krav på åtgärder som direkt påverkar lönenivåerna.

Utskottet fann denna tolkning anmärkningsvärd och anförde bl.a. att fördraget är tydligt med att det är medlemsländerna själva som reglerar frågor inom området löneförhållanden och att EU saknar befogenhet att lagstifta på området. Eftersom delar av direktivet föreslås vara bindande för alla medlemsstater var det enligt utskottet ett ingrepp i de nationella modellerna för lönebildning.

Utskottet anförde att subsidiaritetsprincipen innebär att EU ska vidta en åtgärd endast om målen för åtgärden inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna själva. Det ska med andra ord finnas ett mervärde med åtgärden på unionsnivå.

Utskottet anförde vidare att en viktig utgångspunkt i sammanhanget är att medlemsstaterna i EU har olika modeller för att hantera lönebildningsfrågor. Medan en del länder har kollektivavtalsmodeller har andra länder lagstadgade minimilöner. En förutsättning för att den svenska arbetsmarknadsmodellen ska fungera är t.ex. att arbetsmarknadens parter har frihet att förhandla utan inblandning av staten. Lönerna i en sådan arbetsmarknadsmodell blir rimliga just genom att de förhandlas mellan två jämnstarka parter, fack och arbetsgivare. Om EU blandar sig i dessa frågor riskerar det att urholka modeller som den svenska.

Skillnaderna som råder mellan medlemsländerna gjorde att utskottet kraftfullt ifrågasatte om målet för de planerade åtgärderna bättre kan uppnås på gemenskapsnivå än på nationell nivå. Utskottet ansåg att det är svårt att finna träffsäkra åtgärder på EU-nivå som fungerar för alla medlemsländer.

Sammanfattningsvis var det utskottets bestämda uppfattning att åtgärder som rör lönebildning bäst regleras på nationell nivå. Målet med direktivet är att säkerställa att arbetstagare får löner som tillåter en skälig levnadsstandard var de än arbetar i unionen. Detta kan enligt utskottet uppnås i tillräcklig utsträckning av medlemsländerna själva eftersom förutsättningarna och systemen för lönebildning skiljer sig åt väsentligt mellan de olika länderna. Det finns inte heller någon tydlig gränsöverskridande dimension i de frågor som avses regleras. Det finns alltså inget mervärde i åtgärder på EU-nivå i lönebildningsfrågorna.

Utskottet hänvisade också till att det tidigare har framhållit vikten av att förhandlingen om förslag till rättsakter inte inleds innan tidsfristen för subsidiaritetsprövningen har gått ut (bet. 2017/18:AU17). Utskottet beklagade att förhandlingarna inom rådet om förslaget om tillräckliga minimilöner redan hade inletts, alltså långt innan medlemsländernas subsidiaritetsprövningar var avslutade.

Utskottet ansåg mot denna bakgrund att kommissionens förslag strider mot subsidiaritetsprincipen och föreslog att riksdagen skulle lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Riksdagen biföll utskottets förslag (rskr. 2020/21:138).

Motiverade yttranden från riksdagen

Totalt har riksdagen lämnat 76 motiverade yttranden sedan Lissabonfördraget trädde i kraft. Antalet motiverade yttranden per utskott t.o.m. utgången av 2020 framgår av tabell 3 nedan.

Finansutskottet, skatteutskottet och trafikutskottet har stått för de subsidiaritetsprövningar som har resulterat i drygt hälften av de motiverade yttrandena från riksdagen. Riksdagen har lämnat 18 motiverade yttranden på förslag av finansutskottet, vilket är knappt 24 procent av de motiverade yttrandena som lämnats. På förslag av skatteutskottet har tolv motiverade yttranden lämnats, vilket är knappt 16 procent av de motiverade yttranden som lämnats. På förslag av trafikutskottet har tio motiverade yttranden lämnats, vilket är 13 procent av de motiverade yttrandena. På förslag av arbetsmarknadsutskottet har sju motiverade yttranden lämnats. På förslag av justitieutskottet och miljö- och jordbruksutskottet har vardera sex motiverade yttranden lämnats. På förslag av civilutskottet och näringsutskottet har vardera fem motiverade yttranden lämnats. På förslag av konstitutionsutskottet och socialutskottet har vardera tre motiverade yttranden lämnats. På förslag av försvarsutskottet har ett motiverat yttrande lämnats. Övriga utskott har inte lämnat några förslag till motiverade yttranden.

 

 


Tabell 3 Antal motiverade yttranden per utskott 2010–2020

Utskott

Antal motiverade yttranden

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

Totalt

KU

0

0

1

0

0

0

1

0

1

0

0

3

FiU

2

2

7

1

0

0

1

3

1

0

1

18

SkU

0

2

0

1

2

1

6

0

0

0

0

12

JuU

0

1

3

1

0

0

1

0

0

0

0

6

CU

0

0

2

0

0

0

2

0

1

0

0

5

UU

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

FöU

0

0

0

1

0

0

0

0

0

0

0

1

SfU

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

SoU

0

0

2

1

0

0

0

0

0

0

0

3

KrU

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

UbU

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

TU

0

0

1

4

0

0

2

0

3

0

0

10

MJU

1

2

1

1

0

0

0

0

1

0

0

6

NU

0

1

2

0

0

0

0

0

2

0

0

5

AU

0

2

1

0

0

0

0

0

3

0

1

7

Totalt

3

10

20

10

2

1

13

3

12

0

2

76


Sedan Lissabonfördraget trädde i kraft den 1 december 2009 och fram t.o.m. den 31 december 2020 har riksdagen prövat totalt 975 utkast till lagstiftnings­akter och har, som nämnts, översänt totalt 76 motiverade yttranden till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Detta innebär att riksdagen har haft invändningar mot knappt 8 procent av alla utkast som översänts för subsidiaritetsprövning, se tabell 4 nedan.

Tabell 4 Antal prövade utkast till lagstiftningsakter och antal motiverade yttranden i riksdagen 2010–2020

År

Antal utkast till lagstiftningsakter

Motiverade yttranden

Antal

Procent (av antalet utkast)

2010

71

3

4

2011

124

10

8

2012

125

20

16

2013

123

10

8

2014

58

2

3

2015

21

1

5

2016

101

13

13

2017

90

3

3

2018

149

12

8

2019

32

0

0

2020

81

2

2

Totalt

975

76

8

Motiverade yttranden från de nationella parlamenten inom EU

I kommissionens årsrapport 2020 om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna och om förbindelserna med de nationella parla­menten (COM(2021) 417) framhåller kommissionen att den under 2020 tog emot nio motiverade yttranden från de nationella parlamenten, vilket är fler än under 2019 då för första gången inga motiverade yttranden lämnades in. Kommissionen konstaterar samtidigt att det också är färre än dessförinnan (2018: 37 motiverade yttranden, 2017: 52 motiverade yttranden, 2016: 65 motiverade yttranden).

Av de nio motiverade yttranden som inkom under 2020 avsåg tre, från Österrikes Bundesrat, Frankrikes Sénat och Nederländernas Eerste Kamer, förslaget till förordning om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet (Europeisk klimatlag, COM(2020) 80) som kommissionen antog den 4 mars 2020. Kommissionen anger att dessa yttranden kom in formellt efter att tidsfristen på åtta veckor löpt ut, men att kommissionen ändå behandlade dem som motiverade yttranden med hänsyn till de praktiska svårigheter som covid-19-krisen medförde för de nationella parlamenten.

Kommissionen anför att två motiverade yttranden från danska folketinget och Sveriges riksdag avsåg förslaget till direktiv om tillräckliga minimilöner i Europeiska unionen (COM(2020) 682) som kommissionen antog den 28 oktober 2020. Kommissionen anför att både folketinget och riksdagen ansåg att förslaget gick utöver EU:s befogenheter på området och att lönebildningen kunde regleras bättre på nationell nivå. Tjeckiens Senát översände inget motiverat yttrande, men delade folketingets och riksdagens farhågor om EU:s befogenheter och ifrågasatte förslagets proportionalitet. Kommissionen anför vidare i en fotnot att den i januari 2021 tog emot ett tredje motiverat yttrande om förslaget från Maltas Kamra tad-Deputati. Kommissionen verkar dock inte ha räknat med detta motiverade yttrande (se bilaga 1 till rapporten).

Som svar på de motiverade yttrandena anförde kommissionen bl.a. att förslaget var avsett att främja kollektivavtal i alla medlemsstater, utan att ifrågasätta de nationella systemens särskilda egenskaper och traditioner. Förslaget respekterade helt och hållet nationella befogenheter och oberoendet hos arbetsmarknadens parter. Syftet var inte att harmonisera nivån på minimilönerna i hela EU eller att upprätta ett enhetligt system för att fastställa minimilöner i alla medlemsstater. Därför respekterade förslaget de begränsningar som anges i dess rättsliga grund, nämligen artikel 153 i EUF-fördraget.

De övriga fyra motiverade yttrandena avsåg det ändrade förslaget till ett beslut om systemet för Europeiska unionens egna medel, COM(2020) 445 (motiverat yttrande från Sveriges riksdag), förslaget till en förordning om inrättande av Fonden för en rättvis omställning, COM(2020) 22 (motiverat yttrande från Tjeckiens Poslanecká sněmovna), det ändrade förslaget till omarbetning av förordningen om genomförande av det gemensamma europeiska luftrummet, COM(2020) 579 (motiverat yttrande från Maltas Kamra tad-Deputati) och kommissionens nya migrations- och asylpakt, COM(2020) 610–614 (motiverat yttrande från Ungerns Országgyűlés).

Kommissionen anför att i fråga om det ändrade förslaget till rådets beslut om systemet för Europeiska unionens egna medel (COM(2020) 445) ansåg riksdagen att åtgärderna var alltför omfattande för att uppnå förslagets syfte och att kommissionen inte hade gett någon tydlig förklaring till varför upplåningen skulle ske på EU-nivå i stället för nationell nivå.

Kommissionen anför att den i sitt svar bl.a. anförde att återhämtningsplanen är ett extraordinärt tidsbegränsat instrument som enbart får sättas in för krishantering och återhämtningsåtgärder. Med tanke på krisens art var det lämpligt att använda artikel 122 i EUF-fördraget, som gör det möjligt att i en anda av solidaritet mellan medlemsstaterna besluta om lämpliga åtgärder med hänsyn till den ekonomiska situationen. På grund av de nödvändiga åtgärdernas omfång skulle medlemsstaterna var för sig inte i tillräcklig utsträckning kunna uppnå syftena med kommissionens återhämtningsplan.

Samlat utfall av genomförda subsidiaritetsprövningar

I det följande redogörs för det samlade utfallet av de genomförda subsidiaritetsprövningarna. Detta görs genom sammanställningar av hur subsidiaritetsprövningarna har utfallit på olika politikområden. Redogörelsen görs per utskott i den ordning som utskotten anges i riksdagsordningen. För samtliga utskottsavsnitt gäller följande.

Till detta betänkande bifogas en förteckning över vilka utkast till lagstiftningsakter som prövades av riksdagens utskott under 2020 (bilaga 11). Vidare bifogas en förteckning med uppgifter om vilken rättslig grund i EUF-fördraget som kommissionen i huvudsak har angett ligger till grund för de olika utkasten och vilket politikområde utkasten i huvudsak gäller (bilaga 12).[5]

Tabellerna nedan under respektive avsnitt per utskott innehåller en uppdelning på politikområde, rättslig grund i EUF-fördraget och uppgift om antalet utkast till lagstiftningsakter inom respektive utskotts berednings­område. I tabellerna redovisas antalet utkast för åren 2010–2020 och det totala antalet prövade utkast.

En sammanställning över det totala antalet utkast till lagstiftningsakter som prövades av riksdagens utskott under 2010–2020 uppdelat per politikområde och rättslig grund i EUF-fördraget finns i bilaga 13.

Eftersom vissa utkast berör flera politikområden är det totala antalet utkast till lagstiftningsakter i sammanställningarna i många fall större än antalet prövade utkast.

Konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet prövade ett enda utkast till lagstiftningsakt under 2020. Utskottet ansåg att utkastet inte stred mot subsidiaritetsprincipen, vilket meddelades kammaren genom ett protokollsutdrag. Den rättsliga grunden för utkastet var artikel 352 i EUF-fördraget, dvs. den s.k. flexibilitetsklausulen.

Totalt under tiden den 1 december 2009–31 december 2020 prövade konstitutionsutskottet 19 utkast till lagstiftningsakter. Av samman­ställningarna framgår att fem utkast vardera rörde etableringsrätt och fri rörlighet för tjänster. Fem utkast grundade sig på artikel 114 i EUF-fördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden. Lika många gällde folkhälsa. Vidare rörde fyra utkast skydd för personuppgifter. Lika många rörde jordbruk och fiskeri, transportpolitik, miljöpolitik och gemensam handelspolitik. Fyra utkast grundade sig på flexibilitetsklausulen. Tre utkast vardera rörde tullsamarbete, transeuropeiska nät, institutionella bestämmelser och statistik. Två utkast vardera gällde fri rörlighet för unionsmedborgare och kapital och betalningar. Vidare rörde vardera två utkast socialpolitik och humanitärt bistånd. Övriga utkast gällde offentlighet (1), bekämpning av diskriminering (1), medborgarinitiativ (1), civilrättsligt samarbete (1), konkurrensregler (1), statligt stöd (1), kulturpolitik (1), konsumentskydd (1), ändringar i valrättsakten (1) och bekämpning av bedrägeri (1).

Vissa av utkasten som prövades under perioden rörde flera politikområden.

Utskottet har lämnat tre utlåtanden sedan Lissabonfördraget trädde i kraft. Under 2012 lämnade utskottet ett utlåtande om kommissionens förslag till förordning om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter, den s.k. allmänna uppgiftsskyddsförordningen eller GDPR[6] (COM(2012) 11, utl. 2011/12:KU25). Detta förslag rörde skyddet för personuppgifter och grundade sig även på artikel 114 i EUF-fördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden. Riksdagen biföll utskottets förslag och ett motiverat yttrande lämnades till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande (rskr. 2011/12:178).

Under 2016 lämnade utskottet ett utlåtande om förslaget till ändringar av den s.k. valrättsakten om val till Europaparlamentet (P8_TA(2015)0395, utl. 2015/16:KU27). Förslaget grundade sig på artikel 223 i EU-fördraget. Enligt denna artikel ska Europaparlamentet utarbeta utkast till nödvändiga bestämmelser om val av dess ledamöter genom allmänna val enligt en i alla medlemsstater enhetlig ordning. Initiativtagare till förslaget var Europa­parlamentet som överlämnade förslaget till riksdagen den 11 december 2015. Förslaget prövades av konstitutionsutskottet trots att det inte fanns någon information från Europaparlamentet om att förfarandet enligt protokoll nr 2 hade inletts. På förslag av utskottet lämnade riksdagen ett motiverat yttrande om förslaget till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande (rskr. 2015/16:135).

Under 2018 lämnade utskottet ett utlåtande med förslag till motiverat yttrande om kommissionens förslag till direktiv om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten, det s.k. visselblåsardirektivet (COM(2018) 218, utl. 2017/18:KU48). Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut (rskr. 2017/18:421). Förslaget rörde skydd för personuppgifter, tullsamarbete, jordbruk och fiskeri, etableringsrätt, fri rörlighet för tjänster, transportpolitik, konkurrensregler, statligt stöd, tillnärmning av lagstiftning, folkhälsa, konsumentskydd, miljöpolitik, gemensam handelspolitik och bekämpning av bedrägeri.

 


Tabell 5 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom konstitutionsutskottets område

Politikområde

Rättslig grund i

Antal utkast till lagstiftningsakter*

EUF-fördraget

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

Totalt

Offentlighet

Art. 15

0

1

0

0

0

0

0

0

0

0

0

1

Skydd för personuppgifter

Art. 16

0

0

1

0

0

0

0

1

2

0

0

4

Bekämpning av diskriminering

Art. 19

0

0

0

0

0

0

0

0

1

0

0

1

Unionsmedborgarskap (fri rörlighet)

Art. 21

0

1

0

0

0

0

0

0

1

0

0

2

Medborgarinitiativ

Art. 24

0

0

0

0

0

0

0

0

1

0

0

1

Tullsamarbete

Art. 33

0

0

0

1

0

0

0

1

1

0

0

3

Jordbruk och fiskeri

Art. 43

0

0

0

2

0

0

0

1

1

0

0

4

Etableringsrätt

Art. 50, 53

0

0

0

2

0

0

1

1

1

0

0

5

Fri rörlighet för tjänster

Art. 62

0

0

0

2

0

0

1

1

1

0

0

5

Kapital och betalningar

Art. 64

0

0

0

1

0

0

0

1

0

0

0

2

Civilrättsligt samarbete

Art. 81

0

0

0

0

0

0

0

1

0

0

0

1

Transportpolitik

Art. 91, 100

0

0

0

2

0

0

0

1

1

0

0

4

Konkurrensregler

Art. 103

0

0

0

0

0

0

0

0

1

0

0

1

Statligt stöd

Art. 109

0

0

0

0

0

0

0

0

1

0

0

1

Tillnärmning av lagstiftning

Art. 114

0

0

1

2

0

0

0

1

1

0

0

5

Socialpolitik

Art. 153

0

0

0

1

0

0

0

1

0

0

0

2

Kulturpolitik

Art. 167

0

0

0

0

0

0

0

0

1

0

0

1

Folkhälsa

Art. 168

0

0

0

2

0

0

0

1

2

0

0

5

Konsumentskydd

Art. 169

0

0

0

0

0

0

0

0

1

0

0

1

Transeuropeiska nät

Art. 172

0

0

0

2

0

0

0

1

0

0

0

3

Miljöpolitik

Art. 192

0

0

0

2

0

0

0

1

1

0

0

4

Gemensam handelspolitik

Art. 207

0

0

0

2

0

0

0

1

1

0

0

4

Humanitärt bistånd

Art. 214

0

0

0

1

0

0

0

1

0

0

0

2

Ändringar i valrättsakten

Art. 223

0

0

0

0

0

0

1

0

0

0

0

1

Institutionella bestämmelser

Art. 224

0

0

1

0

0

0

0

1

1

0

0

3

Bekämpning av bedrägeri

Art. 325

0

0

0

0

0

0

0

0

1

0

0

1

Statistik

Art. 338

0

0

0

2

0

0

0

1

0

0

0

3

Flexibilitetsklausulen

Art. 352

0

0

2

0

0

0

1

0

0

0

1

4

* Vissa av utkasten berör flera politikområden, vilket innebär att summan av antalet utkast i tabellen är större än antalet prövade utkast.

 


Finansutskottet

Finansutskottet prövade 15 utkast till lagstiftningsakter under 2020. Utskottet lämnade, som nämnts, ett utlåtande med förslag till motiverat yttrande. Utskottet ansåg i övriga fall att utkasten inte stred mot subsidiaritetsprincipen, vilket meddelades kammaren genom protokollsutdrag.

Av sammanställningarna framgår att sju av utkasten grundade sig på artikel 114 i EUF-fördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden. Fem utkast gällde strukturfonder. Tre rörde industripolitik och två forskning och teknisk utveckling. Övriga utkast grundade sig på artiklar om jordbruk och fiskeri (1), etableringsrätt (1), transeuropeiska nät (1), administrativt samarbete (1), utvecklingssamarbete (1), ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete med tredjeländer (1), unionens egna medel (1) och finansiella regler (1).

Fem av utkasten rörde flera politikområden.

Totalt under tiden den 1 december 2009–31 december 2020 prövade finans-utskottet 150 utkast till lagstiftningsakter. Om man ser till de huvudsakliga politikområdena finner man att allra flest utkast (77) grundade sig på artikel 114 i EUF-fördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden. Därefter följer 27 utkast som gällde etableringsrätt, 19 utkast som innehöll förslag om statistik och 13 utkast som gällde strukturfonder. Tio utkast gällde fri rörlighet för tjänster och lika många gällde ekonomisk och monetär politik. Sju utkast gällde industripolitik. Fyra utkast gällde transeuropeiska nät. Lika många gällde forskning och teknisk utveckling. Fyra utkast grundade sig på den s.k. flexibilitetsklausulen. Tre utkast vardera gällde administrativt samarbete, utvecklingssamarbete och ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete med tredjeländer. Lika många rörde unionens egna medel. Övriga utkast gällde jordbruk och fiskeri (1), straffrättsligt samarbete (1), konsumentskydd (1) och finansiella regler (1).

Vissa av utkasten som prövades under denna period rörde flera politikområden.

Finansutskottet har lämnat totalt 18 utlåtanden med förslag till motiverade yttranden sedan Lissabonfördraget trädde i kraft. Riksdagen har bifallit utskottets förslag i samtliga fall.

Tre av de utkast som ledde till utlåtanden från finansutskottet och där riksdagen lämnade motiverade yttranden grundade sig på artikel 53 i EUF-fördraget, dvs. etableringsrätt. Det gäller dels kommissionens förslag till direktiv om insättningsgarantisystem (COM(2010) 368, utl. 2009/10:FiU42, rskr. 2010/11:1) och kommissionens förslag om ändring av direktivet om system för ersättning till investerare (COM(2010) 371, utl. 2009/10:FiU43, rskr. 2010/11:2) som avgjordes under 2010, dels kommissionens förslag till direktiv om kreditinstitut och värdepappersföretag (COM(2011) 453, utl. 2011/12:FiU17, rskr. 2011/12:16) som avgjordes under 2011.

Ytterligare fem av de utkast som ledde till motiverade yttranden från riksdagen på förslag från finansutskottet grundade sig på artikel 114 i EUF-fördraget, dvs. förslagen gällde tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden. Det gäller kommissionens förslag till förordning om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag (COM(2011) 452, utl. 2011/12:FiU29, rskr. 2011/12:111) som prövades under 2011. Det gäller vidare dels kommissionens förslag till ändring av förordning om kredit­värderingsinstitut (COM(2011) 747, utl. 2011/12:FiU34, rskr. 2011/12:114), dels kommissionens förslag till ändring av direktiv om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn (COM(2011) 877, utl. 2011/12:FiU36, rskr. 2011/12:128) som prövades under 2012. Det gäller också kommissionens förslag till direktiv om inrättande av en ram för återhämtning och rekonstruktion av kreditinstitut och värdepappersföretag m.m. (COM(2012) 280, utl. 2011/12:FiU12, rskr. 2012/13:1) som prövades under 2012 samt kommissionens förslag till förordning om fastställande av enhetliga regler och ett enhetligt förfarande för rekonstruktion av kreditinstitut och vissa värdepappersföretag inom ramen för en gemensam rekonstruktionsmekanism och gemensam bankrekonstruktionsfond (COM(2013) 520, utl. 2013/14:FiU13, rskr. 2013/14:12) som prövades under 2013.

Under 2012 lämnade finansutskottet två utlåtanden med förslag till motiverade yttranden inom området för ekonomisk och monetär politik. Det gäller kommissionens förslag till förordning om gemensamma bestämmelser för övervakning och bedömning av utkast till budgetplaner och säkerställande av korrigering av alltför stora underskott i medlemsstater i euroområdet (COM(2011) 821, utl. 2011/12:FiU33, rskr. 2011/12:118) och kommissionens förslag till förordning om tilldelning av särskilda uppgifter till Europeiska centralbanken i fråga om politiken för tillsyn över kreditinstitut (COM(2012) 511, utl. 2012/13:FiU18, rskr. 2012/13:27). Utskottet lämnade även två utlåtanden som rörde flera politikområden, nämligen etableringsrätt, fri rörlighet för tjänster och tillnärmning av lagstiftning. Det gäller kommissionens förslag till direktiv om upphandling av enheter som är verksamma på områdena vatten m.m. (COM(2011) 895, utl. 2011/12:FiU45, rskr. 2011/12:143) och kommissionens förslag till direktiv om offentlig upphandling (COM(2011) 896, utl. 2011/12:FiU50, rskr. 2011/12:142).

Under 2016 lämnade utskottet ett utlåtande (utl. 2016/17:FiU18) om kommissionens förslag till förordning om fastställande av en gemensam ram för europeisk statistik om personer och hushåll, som grundas på uppgifter på individnivå som samlas in genom urvalsundersökningar (COM(2016) 551). Utkastet innehöll förslag om statistik. Riksdagen biföll utskottets förslag (rskr. 2016/17:29).

Under 2017 lämnade finansutskottet tre utlåtanden med förslag till motiverade yttranden. I ett utlåtande subsidiaritetsprövades två utkast (utl. 2016/17:FiU38). Det var kommissionens förslag till ändring i den s.k. tillsynsförordningen (COM(2016) 850) som grundade sig på artikel 114 i EUF-fördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden, och kommissionens förslag till ändring i det s.k. kapitaltäckningsdirektivet (COM(2016) 854) som rörde etableringsrätt. Riksdagen biföll utskottets förslag (rskr. 2016/17:155).

Finansutskottet lämnade även ett utlåtande (utl. 2017/18:FiU7) om kommissionens förslag till ändring av förordning (EU) nr 1095/2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten) och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 vad gäller förfarandena för och de myndigheter som ska delta i auktorisationen av centrala motparter samt om kraven för godkännande av centrala motparter från tredjeland (COM(2017) 331). Riksdagen biföll utskottets förslag (rskr. 2017/18:9). Utskottet lämnade även ett utlåtande (utl. 2017/18:FiU31) om kommissionens förslag om översyn av de europeiska tillsynsmyndigheterna, Esamyndigheterna, (COM(2017) 536). Riksdagen biföll utskottets förslag (rskr. 2017/18:126). Båda dessa förslag grundade sig på artikel 114 i EUF-fördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden.

Under 2018 lämnade utskottet ett utlåtande med förslag till ett motiverat yttrande med anledning av två förslag från kommissionen (utl. 2017/18:FiU51). Det var kommissionens förslag till rådets beslut om systemet för Europeiska unionens egna medel (COM(2018) 325) och kommissionens förslag till rådets förordning om genomförandebestämmelser till systemet för Europeiska unionens egna medel (COM(2018) 327). Båda dessa förslag rörde unionens egna medel. Riksdagen biföll utskottets förslag (rskr. 2017/18:445).

Finansutskottet lämnade också, som nämnts, ett utlåtande med förslag till motiverat yttrande under 2020. Det gällde kommissionens ändrade förslag till rådets beslut om systemet för Europeiska unionens egna medel (COM(2020) 445, utl. 2019/20:FiU63, rskr. 2019/20:367). Förslaget rörde unionens egna medel och den rättsliga grunden för förslaget var artikel 311 i EUF-fördraget.

 

 


Tabell 6 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom finansutskottets område

Politikområde

Rättslig grund i

Antal utkast till lagstiftningsakter*

EUF-fördraget

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

Totalt

Jordbruk och fiskeri

Art. 43

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

1

1

Etableringsrätt

Art. 50, 52, 53

3

4

7

1

1

0

2

2

6

0

1

27

Fri rörlighet för tjänster

Art. 62

0

1

5

1

1

0

0

1

1

0

0

10

Straffrättsligt samarbete

Art. 83

0

1

0

0

0

0

0

0

0

0

0

1

Tillnärmning av lagstiftning

Art. 114

3

7

11

10

4

2

8

10

15

0

7

77

Ekonomisk och monetär politik

Art. 121, 126, 127, 136

5

0

3

0

0

0

0

0

1

1

0

10

Konsumentskydd

Art. 169

0

0

0

0

0

0

1

0

0

0

0

1

Transeuropeiska nät

Art. 172

0

0

0

0

1

1

1

0

0

0

1

4

Industripolitik

Art. 173

0

0

0

0

1

1

1

0

1

0

3

7

Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (strukturfonder)

Art. 175

1

0

0

0

0

1

2

0

4

0

5

13

Forskning och teknisk utveckling

Art. 182, 183, 188

0

0

0

0

0

1

1

0

0

0

2

4

Administrativt samarbete

Art. 197

0

0

0

0

0

0

0

0

2

0

1

3

Utvecklingssamarbete

Art. 209

0

0

0

0

0

0

2

0

0

0

1

3

Ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete med tredjeländer

Art. 212

0

0

0

0

0

0

2

0

0

0

1

3

Unionens egna medel

Art. 311

0

0

0

0

0

0

0

0

2

0

1

3

Finansiella regler

Art. 322

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

1

1

Statistik

Art. 338

1

1

3

6

1

1

2

3

1

0

0

19

Flexibilitetsklausulen

Art. 352

1

0

0

0

0

0

0

0

1

2

0

4

* Vissa av utkasten berör flera politikområden, vilket innebär att summan av antalet utkast i tabellen är större än antalet prövade utkast.


Skatteutskottet

Skatteutskottet prövade tio utkast till lagstiftningsakter under 2020. Utskottet ansåg i samtliga fall att utkasten inte stred mot subsidiaritetsprincipen, vilket meddelades kammaren genom protokollsutdrag.

Av sammanställningarna framgår att sex av utkasten grundade sig på artikel 113 i EUF-fördraget, dvs. harmonisering av indirekta skatter. Fyra utkast grundade sig på artikel 349 som innebär att rådet kan anta särskilda åtgärder till förmån för de yttersta randområdena inom EU. Två utkast grundade sig på artikel 115 i EUF-fördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning som direkt inverkar på den inre marknadens upprättande eller funktion.

För två av utkasten anges den rättsliga grunden vara både artikel 113 och artikel 115 i EUF-fördraget.

Totalt under tiden den 1 december 2009–31 december 2020 prövade skatte­utskottet 76 utkast till lagstiftningsakter. Majoriteten av utkasten (40) grundade sig på artikel 113 i EUF-fördraget, dvs. harmonisering av indirekta skatter, och 17 av utkasten grundade sig på artikel 115 i EUF-fördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning som direkt inverkar på den inre marknadens upprättande eller funktion. 16 av utkasten grundade sig på artikel 349 i EUF-fördraget som innebär att rådet kan anta särskilda åtgärder till förmån för de yttersta randområdena inom EU. Sex av utkasten innehöll förslag om tullsamarbete och lika många gällde tillnärmning av lagstiftning grundad på artikel 114 i EUF-fördraget. Två rörde gemensam handelspolitik. Ett utkast gällde administrativt samarbete och ett gällde bekämpning av bedrägeri.

Vissa av utkasten rörde flera politikområden.

Totalt har skatteutskottet lämnat tolv utlåtanden under denna tid.

Under 2011 lämnade skatteutskottet två utlåtanden med förslag till motiverade yttranden (utl. 2010/11:SkU37 och utl. 2011/12:SkU12). Riksdagen biföll båda dessa förslag (rskr. 2010/11:244 och rskr. 2011/12:53). Det första utkastet som ledde till ett motiverat yttrande gällde kommissionens förslag till direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, även kallad CCCTB (COM(2011) 121) och grundade sig på artikel 115 i EUF-fördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning som direkt inverkar på den inre marknadens upprättande eller funktion. Det andra av de utkast som ledde till ett motiverat yttrande gällde kommissionens förslag till direktiv om ett gemensamt system för en skatt på finansiella transaktioner (COM(2011) 594). Förslaget grundade sig på artikel 113 i EUF-fördraget och innehöll förslag om en harmonisering av medlemsstaternas skatter på finansiella transaktioner.

Utskottet lämnade vidare ett utlåtande under 2013 som gällde harmonisering av indirekta skatter. Det gällde kommissionens förslag till rådets direktiv om genomförande av det fördjupade samarbetet på området för skatt på finansiella transaktioner (COM(2013) 71, utl. 2012/13:SkU33). Utskottets majoritet ansåg att förslaget inte var förenligt med subsidiaritets­principen och föreslog därför att riksdagen skulle lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. I utlåtandet fanns en reservation (MP, V). Riksdagen biföll utskottsmajoritetens förslag och ett motiverat yttrande lämnades till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande (rskr. 2012/13:188).

Under 2014 lämnade skatteutskottet två utlåtanden med förslag till motiverade yttranden. Det gällde kommissionens förslag till ändring i rådets direktiv 2011/96/EU om ett gemensamt beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag hemmahörande i olika medlemsstater (COM(2013) 814) som också grundade sig på artikel 115 i EUF-fördraget (utl. 2013/14:SkU23). Riksdagen biföll utskottets förslag, och ett motiverat yttrande översändes till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande (rskr. 2013/14:145). Det gällde vidare kommissionens förslag till direktiv om en unionsrättslig ram för tullrättsliga överträdelser och sanktioner (COM(2013) 884) som rörde tullsamarbete (utl. 2013/14:SkU35). Riksdagen biföll utskottets förslag, och ett motiverat yttrande lämnades till Europaparla­mentets, rådets och kommissionens ordförande (rskr. 2013/14:370).

Under 2015 lämnade utskottet ett utlåtande med förslag till ett motiverat yttrande (utl. 2014/15:SkU26). Det gällde kommissionens förslag till ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning (COM(2015) 135) som grundade sig på artikel 115 i EUF-fördraget. Riksdagen biföll utskottsmajoritetens förslag och överlämnade ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande (rskr. 2014/15:198).

Under 2016 lämnade utskottet sex utlåtanden med förslag till motiverade yttranden. Riksdagen biföll utskottets förslag i samtliga fall och överlämnade motiverade yttranden till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Följande fem utkast som ledde till utlåtanden gällde förslag om tillnärmning av lagstiftning som direkt inverkar på den inre marknadens upprättande eller funktion (artikel 115 i EUF-fördraget):

      kommissionens förslag till direktiv om fastställande av regler mot skatteflyktsmetoder som direkt påverkar den inre marknadens funktion (COM(2016) 26, utl. 2015/16:SkU28, rskr. 2015/16:183)

      kommissionens förslag till rådets direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas (COM(2016) 683, utl. 2016/17:SkU17, rskr. 2016/17:110)

      kommissionens förslag till rådets direktiv om en gemensam bolags­skattebas (COM(2016) 685, utl. 2016/17:SkU16, rskr. 2016/17:109)

      kommissionens förslag till direktiv om tvistlösningsmekanismer vid dubbelbeskattning i Europeiska unionen (COM(2016) 686, utl. 2016/17:SkU18, rskr. 2016/17:111)

      kommissionens förslag till ändring av direktiv (EU) 2016/1164 vad gäller hybrida missmatchningar med tredjeländer (COM(2016) 687, utl. 2016/17:SkU19, rskr. 2016/17:112).

Därutöver grundade sig ett utkast som ledde till ett utlåtande under 2016 både på artikel 115 i EUF-fördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning, och artikel 113 i EUF-fördraget, dvs. harmonisering av indirekta skatter. Det var kommissionens förslag till ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning (COM(2016) 25, utl. 2015/16:SkU27, rskr. 2015/16:182).

 


Tabell 7 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom skatteutskottets område

Politikområde

Rättslig grund i

Antal utkast till lagstiftningsakter

EUF-fördraget

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

Totalt

Tullsamarbete

Art. 33

0

1

0

0

2

0

0

1

2

0

0

6

Skatter och avgifter (harmonisering av indirekta skatter)

Art. 113

1

3

2

3

0

0

3

8

10

4

6

40

Tillnärmning av lagstiftning

Art. 114

0

1

0

0

0

0

0

1

4

0

0

6

Tillnärmning av lagstiftning

Art. 115

0

3

0

0

1

2

7

1

1

0

2

17

Administrativt samarbete

Art. 197

0

0

0

0

0

0

0

0

1

0

0

1

Gemensam handelspolitik

Art. 207

0

0

0

0

0

0

0

0

2

0

0

2

Bekämpning av bedrägeri

Art. 325

0

0

0

0

1

0

0

0

0

0

0

1

Särskilda åtgärder till förmån för de yttersta randområdena

Art. 349

0

2

0

1

7

0

0

1

0

1

4

16

* Vissa av utkasten berör flera politikområden, vilket innebär att summan av antalet utkast i tabellen är större än antalet prövade utkast.

 


Justitieutskottet

Under 2020 prövade justitieutskottet ett utkast till lagstiftningsakt. Utskottet ansåg att förslaget inte stred mot subsidiaritetsprincipen, vilket meddelades kammaren genom protokollsutdrag.

Av sammanställningarna framgår att utkastet gällde asylpolitik, invandringspolitik, straffrättsligt samarbete och polissamarbete.

Totalt under tiden den 1 december 2009–31 december 2020 prövade justitieutskottet 95 utkast till lagstiftningsakter. En majoritet av utkasten gällde förslag inom området för frihet, säkerhet och rättvisa, varav 40 utkast gällde straffrättsligt samarbete, 25 gränskontroll, 19 polissamarbete, 11 invandrings­politik, 9 administrativt samarbete, 6 asylpolitik och 6 civilrättsligt samarbete. Utöver detta gällde sju utkast bekämpning av bedrägeri. Fem utkast gällde skydd för personuppgifter och fyra gällde tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden. Ytterligare fyra grundade sig på flexibilitetsklausulen. Två utkast rörde fri rörlighet för unionsmedborgare. Övriga utkast gällde förslag till bekämpning av diskriminering (1), konsulärt skydd för unionsmed­borgare (1), tullsamarbete (1), etableringsrätt (1), fri rörlighet för tjänster (1), transportpolitik (1), ekonomisk och monetär politik (1), folkhälsa (1), konsumentskydd (1), statistik (1) samt administrativt samarbete (1). Ett förslag därutöver rörde ändring av stadgan för Europeiska unionens domstol.

Vissa av utkasten rörde flera politikområden.

Justitieutskottet har lämnat sex utlåtanden sedan Lissabonfördraget trädde i kraft.

Av de utkast som ledde till utlåtanden kan särskilt framhållas kommissionens förslag till rådets förordning om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (COM(2013) 534) som gällde straffrättsligt samarbete. Detta förslag prövades under 2013 (utl. 2013/14:JuU13). Riksdagen biföll utskottets förslag (rskr. 2013/14:25). På EU-nivå ledde utkastet till att ett gult kort utfärdades till följd av att tröskelvärdet uppnåddes. Det var andra gången sedan Lissabonfördraget trädde i kraft som ett gult kort utfärdades.

Under 2011 lämnade utskottet ett utlåtande med förslag till motiverat yttrande om kommissionens förslag till ändring av en förordning i syfte att införa gemensamma regler för tillfälligt återinförande av gränskontroller vid de inre gränserna vid exceptionella omständigheter (COM(2011) 560, utl. 2011/12:JuU13, rskr. 2011/12:22). Förslaget gällde politikområdet gräns­kontroller.

Under 2012 lämnade utskottet tre utlåtanden med förslag till motiverade yttranden. Utskottet lämnade ett utlåtande om kommissionens förslag om inrättande av ett europeiskt gränsövervakningssystem (Eurosur) (COM(2011) 873, utl. 2011/12:JuU29, rskr. 2011/12:156) som gällde gränskontroll. Utskottet lämnade också ett utlåtande om kommissionens förslag till direktiv om skydd av personuppgifter på det brottsbekämpande området (COM(2012) 10, utl. 2011/12:JuU31, rskr. 2011/12:175). Detta utkast gällde skydd för personuppgifter. Ytterligare ett utlåtande lämnades om kommissionens förslag till direktiv om bekämpning genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägerier som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen (COM(2012) 363, utl. 2012/13:JuU8, rskr. 2012/13:8). Detta förslag gällde bekämpning av bedrägeri.

Under 2016 lämnade justitieutskottet ett utlåtande om kommissionens förslag till ändring av rådets direktiv 91/477/EEG om kontroll av förvärv och innehav av vapen (COM(2015) 750, utl. 2015/16:JuU26). Den rättsliga grunden för förslaget var artikel 114 i EUF-fördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden. Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut, och ett motiverat yttrande skickades till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande (rskr. 2015/16:131).

 

 


Tabell 8 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom justitieutskottets område

Politikområde

Rättslig grund i

Antal utkast till lagstiftningsakter*

EUF-fördraget

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

Totalt

Skydd för personuppgifter

Art. 16

0

0

1

0

0

0

0

0

4

0

0

5

Bekämpning av diskriminering

Art. 19

0

0

1

0

0

0

0

0

0

0

0

1

Unionsmedborgarskap (fri rörlighet för unionsmedborgare)

Art. 21

0

0

1

0

0

0

0

0

1

0

0

2

Unionsmedborgarskap (konsulärt skydd)

Art. 23

0

0

0

0

0

0

0

0

1

0

0

1

Tullsamarbete

Art. 33

0

0

0

0

0

0

0

0

1

0

0

1

Etableringsrätt

Art. 53

0

0

0

0

0

0

0

0

1

0

0

1

Fri rörlighet för tjänster

Art. 62

0

0

0

0

0

0

0

0

1

0

0

1

Administrativt samarbete (inom området för frihet, säkerhet och rättvisa)

Art. 74

2

0

0

2

0

0

0

1

4

0

0

9

Gränskontroll

Art. 77

3

3

2

4

0

0

4

4

4

1

0

25

Asylpolitik

Art. 78

1

0

1

0

0

0

0

1

2

0

1

6

Invandringspolitik

Art. 79

1

0

1

0

0

0

1

3

4

0

1

11

Civilrättsligt samarbete

Art. 81

0

1

1

1

0

0

0

0

3

0

0

6

Straffrättsligt samarbete

Art. 82–86

9

3

4

4

3

2

2

6

5

1

1

40

Polissamarbete

Art. 87, 88

1

1

2

1

2

2

1

3

4

1

1

19

Transportpolitik

Art. 91

0

0

0

0

1

0

0

0

0

0

0

1

Tillnärmning av lagstiftning

Art. 114

0

0

1

1

0

0

1

0

1

0

0

4

Ekonomisk och monetär politik

Art. 133

0

0

0

0

0

0

0

0

1

0

0

1

Folkhälsa

Art. 168

0

0

1

0

0

0

0

0

0

0

0

1

Konsumentskydd

Art. 169

0

0

1

0

0

0

0

0

0

0

0

1

Administrativt samarbete

Art. 197

0

0

1

0

0

0

0

0

0

0

0

1

Europeiska unionens domstol (stadga)

Art. 256, 287

0

0

0

0

0

0

0

0

1

0

0

1

Bekämpning av bedrägeri

Art. 325

0

1

2

0

1

0

1

0

2

0

0

7

Statistik

Art. 338

0

1

0

0

0

0

0

0

0

0

0

1

Flexibilitetsklausulen

Art. 352

1

1

0

1

0

0

0

0

1

0

0

4

* Vissa av utkasten berör flera politikområden, vilket innebär att summan av antalet utkast i tabellen är större än antalet prövade utkast.


Civilutskottet

Civilutskottet prövade ett utkast till lagstiftningsakt under 2020. Utskottet ansåg att utkastet inte stred mot subsidiaritetsprincipen, vilket meddelades genom ett protokollsutdrag.

Av sammanställningarna framgår att den rättsliga grunden för utkastet var artikel 352 i EUF-fördraget, dvs. flexibilitetsklausulen.

Totalt prövade civilutskottet 46 utkast till lagstiftningsakter under tiden den 1 december 2009–31 december 2020. Av sammanställningarna framgår att av de utkast som prövades av civilutskottet grundade sig 19 utkast på artikel 114 i EUF-fördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden, och 12 rörde civilrättsligt samarbete. Därefter följer 10 utkast som innehåller förslag om etableringsrätt och 2 utkast som grundade sig på artikel 67 i EUF-fördraget. Enligt denna artikel ska unionen underlätta tillgången till rätts­väsende, särskilt genom principen om ömsesidigt erkännande av avgöranden på det civila området. Vidare gällde två utkast transportpolitik och två grundade sig på flexibilitetsklausulen. Övriga utkast gällde fri rörlighet för unions­medborgare (1), socialpolitik (1), konsumentskydd (1) och energipolitik (1).

Vissa av utkasten berörde flera politikområden.

Sedan Lissabonfördraget trädde i kraft har civilutskottet lämnat sex utlåtanden som dock endast lett till fem motiverade yttranden från riksdagen. Det första utlåtandet lämnades under 2011 på begäran av en minoritet i civilutskottet (utl. 2011/12:CU11). Minoriteten begärde att ett utlåtande skulle lämnas i fråga om kommissionens förslag till förordning om en gemensam europeisk köplag (COM(2011) 635). Förslaget grundade sig på artikel 114 i EUF-fördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning. Riksdagen biföll dock utskottsmajoritetens förslag om att lägga utlåtandet till handlingarna. Riksdagen lämnade således inte något motiverat yttrande över detta förslag (prot. 2011/12:44).

Det andra utlåtandet (utl. 2011/12:CU21) lämnades under 2012 och behandlade två utkast till lagstiftningsakter. Det gällde kommissionens förslag till ändring av direktiv om lagstadgad revision av årsbokslut och sammanställd redovisning (COM(2011) 778) och kommissionens förslag till förordning om särskilda krav avseende lagstadgad revision av företag av allmänt intresse (COM(2011) 779). Det första av dessa förslag gällde etableringsrätt och det andra tillnärmning av lagstiftning. Utskottet föreslog att riksdagen skulle lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Riksdagen biföll förslaget (rskr. 2011/12:124). Det tredje utlåtandet (utl. 2012/13:CU14) lämnades också under 2012. Det gällde kommissionens förslag till direktiv om en jämnare könsfördelning bland icke verkställande styrelseledamöter i börsnoterade företag och därmed sammanhängande åtgärder (COM(2012) 614) och berörde området socialpolitik. På förslag av utskottet lämnade riksdagen ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande (rskr. 2012/13:138).

Under 2016 lämnade civilutskottet ett utlåtande (utl. 2015/16:CU26) med förslag till motiverat yttrande om kommissionens förslag till förordning om samarbete mellan de nationella myndigheter som ansvarar för genomdrivandet av konsumentskyddslagstiftningen (COM(2016) 283) som gällde tillnärmning av lagstiftning. Riksdagen biföll utskottets förslag, och ett motiverat yttrande lämnades till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande (rskr. 2015/16:321). Utskottet lämnade även ett utlåtande (utl. 2015/16:CU25) om kommissionens förslag till ändring av direktiv 2013/34/EU vad gäller offentlig­görande av inkomstskatteuppgifter för vissa företag och filialer (COM(2016) 198). Riksdagen biföll utskottets förslag (rskr. 2015/16:274). Detta utkast gällde etableringsrätt.

Under 2018 lämnade civilutskottet ett utlåtande med förslag till motiverat yttrande (utl. 2017/18:CU33) som dels gällde kommissionens förslag till direktiv om grupptalan för att skydda konsumenters kollektiva intressen m.m. (COM(2018) 184), dels kommissionens förslag till ändring av rådets direktiv 93/13/EEG, Europaparlamentets och rådets direktiv 98/6/EG, Europaparla­mentets och rådets direktiv 2005/29/EG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/83/EU vad gäller bättre tillsyn och modernisering av EU:s konsumentskyddsregler (COM(2018) 185). Båda dessa förslag grundade sig på artikel 114 i EUF-fördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden. Riksdagen biföll utskottets förslag (rskr. 2017/18:423).

 


Tabell 9 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom civilutskottets område

Politikområde

Rättslig grund i

Antal utkast till lagstiftningsakter*

EUF-fördraget

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

Totalt

Unionsmedborgarskap
(fri rörlighet)

Art. 21

0

0

0

1

0

0

0

0

0

0

0

1

Etableringsrätt

Art. 50, 53

0

2

1

1

2

0

1

1

2

0

0

10

Ömsesidigt erkännande av rättsliga avgöranden

Art. 67

0

1

0

1

0

0

0

0

0

0

0

2

Civilrättsligt samarbete

Art. 81

1

4

0

3

0

0

3

0

1

0

0

12

Transportpolitik

Art. 91, 100

0

0

0

1

0

0

0

1

0

0

0

2

Tillnärmning av lagstiftning

Art. 114

0

2

3

3

3

0

3

2

3

0

0

19

Socialpolitik

Art. 157

0

0

1

0

0

0

0

0

0

0

0

1

Konsumentskydd

Art. 169

0

1

0

0

0

0

0

0

0

0

0

1

Energipolitik

Art. 194

0

0

0

0

0

0

0

1

0

0

0

1

Flexibilitetsklausulen

Art. 352

0

0

1

0

0

0

0

0

0

0

1

2

* Vissa av utkasten berör flera politikområden, vilket innebär att summan av antalet utkast i tabellen är större än antalet prövade utkast.

 


Utrikesutskottet

Utrikesutskottet prövade tre utkast till lagstiftningsakter under 2020. Utskottet ansåg att utkasten inte stred mot subsidiaritetsprincipen, vilket meddelades kammaren genom protokollsutdrag.

Av sammanställningarna framgår att två av utkasten gällde ekonomiskt finansiellt och tekniskt samarbete med tredjeländer. Ett av dessa utkast gällde även utvecklingssamarbete. Därutöver gällde ett utkast humanitärt bistånd.

Totalt under tiden den 1 december 2009–31 december 2020 prövade utrikesutskottet 35 utkast till lagstiftningsakter. En majoritet av utkasten (26) gällde ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete med tredjeländer och 13 utkast gällde utvecklingssamarbete med tredjeländer. Två av utkasten rörde associering av utomeuropeiska länder och territorier och lika många rörde humanitärt bistånd till tredjeländer. Övriga utkast gällde konsulärt skydd för unionsmedborgare i tredjeland (1), gemensam handelspolitik (1) och finansiella regler (1).

Utrikesutskottet har inte lämnat några utlåtanden sedan Lissabonfördraget trädde i kraft.


Tabell 10 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom utrikesutskottets område

Politikområde

Rättslig grund i

Antal utkast till lagstiftningsakter*

EUF-fördraget

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

Totalt

Unionsmedborgarskap (konsulärt skydd)

Art. 23

0

0

1

0

0

0

0

0

0

0

0

1

Associering av utomeuropeiska länder och territorier

Art. 203

0

0

1

0

0

0

0

0

1

0

0

2

Gemensam handelspolitik

Art. 207

0

0

1

0

0

0

0

0

0

0

0

1

Utvecklingssamarbete

Art. 209, 210

1

0

7

1

0

0

2

0

1

0

1

13

Ekonomisk, finansiellt och tekniskt samarbete med tredjeländer

Art. 212

1

3

7

1

1

1

4

2

3

1

2

26

Humanitärt bistånd

Art. 214

0

0

1

0

0

0

0

0

0

0

1

2

Finansiella regler

Art. 322

0

0

0

0

0

0

0

0

1

0

0

1

* Vissa av utkasten berör flera politikområden, vilket innebär att summan av antalet utkast i tabellen är större än antalet prövade utkast.

 


Försvarsutskottet

Under 2020 prövade försvarsutskottet två utkast till lagstiftningsakter. Utskottet ansåg inte att utkasten stred mot subsidiaritetsprincipen, vilket meddelades kammaren genom protokollsutdrag.

Av sammanställningarna framgår att ett utkast gällde ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (strukturfonder) och ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete med tredjeländer. Ett annat gällde civilskydd och finansiella regler.

Totalt under tiden den 1 december 2009–31 december 2020 prövade försvarsutskottet 20 utkast. Av sammanställningarna framgår att sju av utkasten gällde tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden. Fyra utkast gällde civilskydd. Tre utkast vardera innehöll förslag om industripolitik och strukturfonder. Två utkast gällde forskning och teknisk utveckling och lika många rörde miljöpolitik. Två utkast gällde ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete med tredjeländer. Övriga utkast gällde associering av utomeuropeiska länder och territorier (1) och finansiella regler (1).

Vissa av utkasten rörde flera politikområden.

Försvarsutskottet har lämnat ett utlåtande med förslag till ett motiverat yttrande sedan Lissabonfördraget trädde i kraft. Det gällde kommissionens förslag till direktiv om åtgärder för att säkerställa en hög gemensam nivå av nät- och kommunikationssäkerhet i hela unionen (COM(2013) 48, utl. 2012/13:FöU11) som utskottet subsidiaritetsprövade under 2013. Utkastet grundade sig på artikel 114 i EUF-fördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden. Riksdagen biföll utskottets förslag, och ett motiverat yttrande lämnades till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande (rskr. 2012/13:185).

 


Tabell 11 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom försvarsutskottets område

Politikområde

Rättslig grund i

Antal utkast till lagstiftningsakter*

EUF-fördraget

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

Totalt

Tillnärmning av lagstiftning

Art. 114

1

3

0

1

0

0

0

1

1

0

0

7

Industripolitik

Art. 173

0

0

0

0

0

0

0

1

2

0

0

3

Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (strukturfonder)

Art. 175

0

0

0

1

0

0

0

0

0

1

1

3

Forskning och teknisk utveckling

Art. 182, 183, 188

0

0

0

0

0

0

0

0

2

0

0

2

Miljöpolitik

Art. 192

0

2

0

0

0

0

0

0

0

0

0

2

Civilskydd

Art. 196

0

0

1

0

0

0

0

0

1

1

1

4

Associering av utomeuropeiska länder och territorier

Art. 203

0

0

0

0

0

0

0

0

1

0

0

1

Ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete med tredjeländer

Art. 212

0

0

0

1

0

0

0

0

0

0

1

2

Finansiella regler

Art. 322

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

1

1

* Vissa av utkasten berör flera politikområden, vilket innebär att summan av antalet utkast i tabellen är större än antalet prövade utkast.

 


Socialförsäkringsutskottet

Socialförsäkringsutskottet prövade fem utkast till lagstiftningsakter under 2020. Utskottet ansåg att förslagen inte stred mot subsidiaritetsprincipen, vilket meddelades kammaren genom protokollsutdrag.

Av sammanställningarna framgår att fyra av utkasten innehöll förslag om asylpolitik och invandringspolitik. Ett av dessa utkast innehöll också förslag om polissamarbete. Därutöver innehöll ett utkast förslag om gränskontroll.

Totalt under tiden den 1 december 2009–31 december 2020 prövade social­försäkringsutskottet 47 utkast till lagstiftningsakter. Av dessa utkast rörde 22 asylpolitik, 20 invandringspolitik och 16 gränskontroll. Fyra utkast gällde polissamarbete. Tre utkast gällde fri rörlighet för arbetstagare (social trygghet). Övriga utkast rörde skydd för personuppgifter (1) och administrativt samarbete inom området för frihet, säkerhet och rättvisa (1).

Vissa av utkasten berörde flera politikområden.

Socialförsäkringsutskottet har inte lämnat några utlåtanden sedan Lissabonfördraget trädde i kraft.

 


Tabell 12 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom socialförsäkringsutskottets område

Politikområde

Rättslig grund i

Antal utkast till lagstiftningsakter*

EUF-fördraget

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

Totalt

Skydd för personuppgifter

Art. 16

0

0

0

0

0

0

0

0

1

0

0

1

Fri rörlighet för arbetstagare
(social trygghet)

Art. 48

0

1

0

0

0

0

0

1

0

1

0

3

Administrativt samarbete (inom området för frihet, säkerhet och rättvisa)

Art. 74

0

0

0

0

0

0

0

0

1

0

0

1

Gränskontroll

Art. 77

2

2

2

1

4

1

1

0

2

0

1

16

Asylpolitik

Art. 78

1

0

2

0

2

2

7

0

4

0

4

22

Invandringspolitik

Art. 79

2

0

2

1

1

0

5

0

5

0

4

20

Polissamarbete

Art. 87, 88

0

0

0

0

1

0

1

0

1

0

1

4

* Vissa av utkasten berör flera politikområden, vilket innebär att summan av antalet utkast i tabellen är större än antalet prövade utkast.

 


Socialutskottet

Socialutskottet prövade fem utkast till lagstiftningsakter under 2020. Utskottet ansåg inte att utkasten stred mot subsidiaritetsprincipen, vilket meddelades kammaren genom ett protokollsutdrag.

Av sammanställningarna framgår att tre utkast innehöll förslag om folk­hälsa. Två av dessa utkast grundade sig även på artikel 114 i EUF-fördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden. Därutöver gällde två utkast strukturfonder.

Totalt under tiden den 1 december 2009–31 december 2020 prövade social­utskottet 27 utkast till lagstiftningsakter. En majoritet av utkasten (19) gällde tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden och 16 utkast gällde folkhälsa. Tre utkast gällde strukturfonder och ett utkast gällde socialpolitik.

Socialutskottet har lämnat tre utlåtanden sedan Lissabonfördraget trädde i kraft, vilket har lett till tre motiverade yttranden från riksdagen. Det första utlåtandet lämnades under 2012 och gällde kommissionens ändrade förslag till förordning om ändring av förordning vad gäller information till allmänheten om receptbelagda humanläkemedel (COM(2012) 49). Förslaget rörde folkhälsa och tillnärmning av lagstiftning (utl. 2011/12:SoU18, rskr. 2011/12:177). Det andra utlåtandet lämnades också under 2012 och gällde kommissionens förslag till förordning om fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (COM(2012) 617) och rörde strukturfonder (utl. 2012/13:SoU8, rskr. 2012/13:117). Det tredje utlåtandet som lämnades under 2013 gällde kommissionens förslag till revideringar av tobaksprodukts­direktivet (COM(2012) 788) och grundade sig på artikel 114 i EUF-fördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden (utl. 2012/13:SoU17, rskr. 2012/13:158).

 


Tabell 13 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom socialutskottets område

Politikområde

Rättslig grund i

Antal utkast till lagstiftningsakter*

EUF-fördraget

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

Totalt

Tillnärmning av lagstiftning

Art. 114

0

0

9

4

2

0

1

0

1

0

2

19

Socialpolitik

Art. 153

1

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

1

Folkhälsa

Art. 168

0

1

8

1

2

0

1

0

0

0

3

16

Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (strukturfonder)

Art. 175

0

0

1

0

0

0

0

0

0

0

2

3

* Vissa av utkasten berör flera politikområden, vilket innebär att summan av antalet utkast i tabellen är större än antalet prövade utkast.

 


Kulturutskottet

Kulturutskottet prövade ett utkast till lagstiftningsakt under 2020. Utskottet ansåg att förslaget inte stred mot subsidiaritetsprincipen, vilket meddelades kammaren genom ett protokollsutdrag.

Av sammanställningarna framgår att utkastet gällde kulturpolitik.

Totalt under tiden den 1 december 2009–31 december 2020 prövade kultur­utskottet 12 utkast. Av sammanställningarna framgår att åtta av utkasten gällde kulturpolitik och tre gällde utbildning. Två utkast gällde industripolitik. Ytterligare ett grundade sig på artikel 114 i EUF-fördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden, och ett på flexibilitetsklausulen. Ett utkast rörde humanitärt bistånd.

Kulturutskottet har inte lämnat något utlåtande sedan Lissabonfördragets trädde i kraft.

 


Tabell 14 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom kulturutskottets område

Politikområde

Rättslig grund i

Antal utkast till lagstiftningsakter*

EUF-fördraget

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

Totalt

Tillnärmning av lagstiftning

Art. 114

0

0

0

1

0

0

0

0

0

0

0

1

Utbildning m.m.

Art. 165, 166

0

0

1

0

0

0

0

1

1

0

0

3

Kulturpolitik

Art. 167

1

0

2

0

0

0

2

1

1

0

1

8

Industripolitik

Art. 173

0

0

1

0

0

0

0

0

1

0

0

2

Humanitärt bistånd

Art. 214

0

0

0

0

0

0

0

0

1

0

0

1

Flexibilitetsklausulen

Art. 352

0

0

1

0

0

0

0

0

0

0

0

1

* Vissa av utkasten berör flera politikområden, vilket innebär att summan av antalet utkast i tabellen är större än antalet prövade utkast.

 


Utbildningsutskottet

Utbildningsutskottet prövade inga utkast under 2020.

Totalt under tiden den 1 december 2009–31 december 2020 prövade utbildningsutskottet 25 utkast till lagstiftningsakter. Tio av utkasten gällde forskning och teknisk utveckling och åtta gällde industripolitik. Därutöver gällde fem utkast utbildning. Tre utkast rörde rymdpolitik. Två utkast gällde fri rörlighet för arbetstagare och lika många gällde etableringsrätt. Ytterligare två utkast gällde fri rörlighet för tjänster. Därutöver grundade sig två utkast på artikel 114 i EUF-fördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden. Ett utkast gällde sysselsättning.

Vissa av utkasten under perioden berörde flera politikområden.

Utbildningsutskottet har inte lämnat några utlåtanden sedan Lissabon­fördraget trädde i kraft.


Tabell 15 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom utbildningsutskottets område

Politikområde

Rättslig grund i

Antal utkast till lagstiftningsakter*

EUF-fördraget

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

Totalt

Fri rörlighet för arbetstagare

Art. 46

0

0

1

0

0

0

0

1

0

0

0

2

Etableringsrätt

Art. 53

0

0

1

0

0

0

0

1

0

0

0

2

Fri rörlighet för tjänster

Art. 62

0

0

1

0

0

0

0

1

0

0

0

2

Tillnärmning av lagstiftning

Art. 114

0

0

1

0

1

0

0

0

0

0

0

2

Sysselsättning

Art. 149

0

0

0

0

0

0

1

0

0

0

0

1

Utbildning m.m.

Art. 165, 166

0

0

1

0

0

0

2

0

1

1

0

5

Industripolitik

Art. 173

0

3

1

0

0

0

0

0

2

2

0

8

Forskning och teknisk utveckling

Art. 182, 183, 185, 188

0

2

1

4

0

0

1

0

2

0

0

10

Rymdpolitik

Art. 189

0

0

0

2

0

0

0

0

1

0

0

3

* Vissa av utkasten berör flera politikområden, vilket innebär att summan av antalet utkast i tabellen är större än antalet prövade utkast.

 


Trafikutskottet

Trafikutskottet prövade 16 utkast till lagstiftningsakter under 2019. Utskottet ansåg att utkasten inte stred mot subsidiaritetsprincipen, vilket meddelades kammaren genom protokollsutdrag.

Av sammanställningarna framgår att 14 utkast rörde transportpolitik. Två utkast grundade sig på artikel 114 i EUF-fördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden. Ett av dessa utkast innehöll även förslag om skydd för personuppgifter.

Totalt prövade trafikutskottet 133 utkast till lagstiftningsakter under tiden den 1 december 2009–31 december 2020. Av sammanställningarna framgår att 76 av utkasten, dvs. mer än hälften, rörde transportpolitik. Därefter följer 32 utkast som grundade sig på artikel 114 i EUF-fördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden. 15 utkast rörde transeuropeiska nät och 7 rörde miljöpolitik. Fyra utkast rörde statistik och tre industripolitik. Två utkast innehöll förslag om skydd för personuppgifter. Vardera två utkast rörde jordbruk och fiskeri och energipolitik. Övriga utkast gällde administrativt samarbete inom området för frihet, säkerhet och rättvisa (1), gränskontroll (1), statligt stöd (1), socialpolitik (1), strukturfonder (1), forskning och teknisk utveckling (1) och turism (1).

Vissa av utkasten berörde flera politikområden.

Trafikutskottet har lämnat totalt tio utlåtanden med förslag till motiverade yttranden sedan Lissabonfördraget trädde i kraft. Riksdagen har bifallit utskottets förslag i samtliga fall, och motiverade yttranden har lämnats till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande.

Ett utlåtande lämnades under 2012 om kommissionens förslag till förordning om periodisk provning av motorfordons och tillhörande släpvagnars trafiksäkerhet m.m. (COM(2012) 380, utl. 2012/13:TU3, rskr. 2012/13:9). Det utkastet gällde transportpolitik.

Utskottet lämnade vidare fyra utlåtanden under 2013. I ett av utlåtandena behandlades fem utkast till lagstiftningsakter som rörde kommissionens förslag i det fjärde järnvägspaketet (COM(2013) 27, COM(2013) 28, COM(2013) 29, COM(2013) 30 och COM(2013) 31, utl. 2012/13:TU13, rskr. 2012/13:178). Fyra av utkasten gällde transportpolitik. Ett av utkasten gällde både transportpolitik och transeuropeiska nät. Det var kommissionens förslag till direktiv om driftskompatibiliteten hos järnvägssystemet inom Europeiska unionen (COM(2013) 30). Ett utlåtande lämnades vidare om kommissionens förslag till förordning om åtgärder för att minska kostnaderna för utbyggnad av höghastighetsnät för elektronisk kommunikation (COM(2013) 147, utl. 2012/13:TU20, rskr. 2012/13:255). Förslaget grundade sig på artikel 114 i EUF-fördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden. Ett utlåtande lämnades även om kommissionens förslag till förordning om åtgärder för att fullborda den europeiska inre marknaden för elektronisk kommunikation och upprätta en uppkopplad kontinent (COM(2013) 627, utl. 2013/14:TU5, rskr. 2013/14:35). Även detta förslag grundade sig på artikel 114 i EUF-fördraget. Slutligen lämnades ett utlåtande om kommissionens förslag till förordning om inrättande av en ram för tillträde till marknaden för hamntjänster och för finansiell insyn i hamnar (COM(2013) 296, utl. 2012/13:TU21, rskr. 2012/13:302). Det förslaget gällde transportpolitik.

Under 2016 lämnade trafikutskottet två utlåtanden, vilka ledde till motiverade yttranden. Det gäller för det första kommissionens förslag till ändring av förordningarna vad gäller främjande av internetkonnektivitet i lokala samhällen (COM(2016) 589) som rörde transeuropeiska nät (utl. 2016/17:TU7, rskr. 2016/17:67). Det gäller för det andra i fråga om kommissionens förslag till direktiv om inrättande av en europeisk kodex för elektronisk kommunikation (COM(2016) 590) som grundade sig på artikel 114 i EUF-fördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden (utl. 2016/17:TU8, rskr. 2016/17:130).

Under 2018 lämnade utskottet tre utlåtanden med förslag till motiverade yttranden. Det första utlåtandet lämnades om kommissionens förlag till ändring av direktiv 92/106/EEG om gemensamma regler för vissa former av kombinerad transport av gods mellan medlemsstaterna (COM(2017) 648) som rörde transportpolitik (utl. 2017/18:TU8, rskr. 2017/18:137). Det andra lämnades om kommissionens förslag till ändring av direktiv 2008/96/EG om förvaltning av vägars säkerhet (COM(2018) 274) som också rörde transportpolitik (utl. 2017/18:TU20, rskr. 2017/18:446). Det tredje lämnades om kommissionens förslag till förordning om rationaliseringsåtgärder för att påskynda förverkligandet av det transeuropeiska transportnätet (COM(2018) 277) som rörde transeuropeiska nät (utl. 2017/18:TU21, rskr. 2017/18:447).

 

 


Tabell 16 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom trafikutskottets område

Politikområde

Rättslig grund i

Antal utkast till lagstiftningsakter*

EUF-fördraget

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

Totalt

Skydd för personuppgifter

Art. 16

0

0

0

0

0

0

0

1

0

0

1

2

Jordbruk och fiskeri

Art. 43

1

0

0

0

0

0

1

0

0

0

0

2

Administrativt samarbete (inom området för frihet, säkerhet och rättvisa)

Art. 74

1

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

1

Gränskontroll

Art. 77

1

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

1

Transportpolitik

Art. 91, 100

3

4

8

17

0

0

6

11

8

5

14

76

Statligt stöd

Art. 109

0

0

0

1

0

0

0

0

0

0

0

1

Tillnärmning av lagstiftning

Art. 114

5

2

4

4

1

0

7

1

5

1

2

32

Socialpolitik

Art. 153

0

0

0

1

0

0

0

0

0

0

0

1

Transeuropeiska nät

Art. 170–172

1

3

2

3

0

0

1

0

5

0

0

15

Industripolitik

Art. 173

1

1

0

0

0

0

0

0

1

0

0

3

Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (strukturfonder)

Art. 175

1

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

1

Forskning och teknisk utveckling

Art. 188

1

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

1

Miljöpolitik

Art. 192

1

1

0

1

0

0

0

2

1

1

0

7

Energipolitik

Art. 194

1

0

0

0

0

0

0

0

1

0

0

2

Turism

Art. 195

1

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

1

Statistik

Art. 338

2

0

0

2

0

0

0

0

0

0

0

4

* Vissa av utkasten berör flera politikområden, vilket innebär att summan av antalet utkast i tabellen är större än antalet prövade utkast.

 


Miljö- och jordbruksutskottet

Miljö- och jordbruksutskottet prövade nio utkast till lagstiftningsakter under 2020. Utskottet ansåg att utkasten inte stred mot subsidiaritetsprincipen, vilket meddelades kammaren genom protokollsutdrag.

Av sammanställningarna framgår att fyra utkast rörde jordbruk och fiskeri. Av dessa utkast rörde ett även strukturfonder. Fyra utkast rörde miljöpolitik. Ett utkast grundade sig på artikel 114 i EUF-fördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden.

Totalt under tiden den 1 december 2009–31 december 2020 prövade miljö- och jordbruksutskottet 159 utkast till lagstiftningsakter, vilket utgör drygt 16 procent av alla utkast som prövades i riksdagen under denna period. Mer än hälften av utkasten (88 av 159) gällde jordbruk och fiskeri. Därefter följer 51 utkast som gällde miljöpolitik och 30 utkast som grundade sig på artikel 114 i EUF-fördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden. Nio utkast rörde folkhälsa. Vardera fyra utkast rörde transportpolitik, energipolitik och statistik. Fyra utkast gällde strukturfonder. Vardera tre utkast gällde forskning och teknisk utveckling, turism och gemensam handelspolitik. Tre utkast gällde särskilda åtgärder till skydd för de yttersta randområdena. Två utkast rörde tillnärmning av lagstiftning som rör immateriella rättigheter och lika många rörde industripolitik. Övriga utkast gällde etableringsrätt (1), socialpolitik (1) och associering av utomeuropeiska länder och territorier (1). Ett utkast grundade sig på flexibilitetsklausulen.

Vissa av utkasten berörde flera politikområden.

Totalt har miljö- och jordbruksutskottet lämnat sex utlåtanden med förslag till motiverade yttranden sedan Lissabonfördraget trädde i kraft. Riksdagen har bifallit utskottets förslag till motiverade yttranden i samtliga fall, och motiverade yttranden har lämnats till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande.

Under 2010 lämnade utskottet ett utlåtande om kommissionens förslag till ändring av förordningar när det gäller utdelning av livsmedel till de sämst ställda i unionen (COM(2010) 486, utl. 2010/11:MJU7, rskr. 2010/11:3). Förslaget gällde jordbruk och fiskeri.

Utskottet lämnade i februari 2011 ett utlåtande om kommissionens förslag till förordning om en samlad marknadsordning (COM(2010) 799, utl. 2010/11:MJU21). Detta utkast rörde jordbruk och fiskeri. I det aktuella förslaget hade det tidigare förslaget om ändring av förordningar när det gäller utdelning av livsmedel till de sämst ställda i unionen (COM(2010) 486) inarbetats. Utskottet lämnade även ett utlåtande i november 2011 om det ändrade förslaget till förordning om ändring av förordningar vad gäller utdelning av livsmedel till de sämst ställda i unionen (COM(2011) 634, utl. 2011/12:MJU8, rskr. 2011/12:52). Förslaget gällde jordbruk och fiskeri och även ekonomisk, social och territoriell sammanhållning.

Miljö- och jordbruksutskottet lämnade ett fjärde utlåtande under 2012 om kommissionens förslag till förordning om tillträde till genetiska resurser samt rimlig och rättvis fördelning av den nytta som uppstår vid deras användning i unionen (COM(2012) 576, utl. 2012/13:MJU6, rskr. 2012/13:131). Förslaget gällde miljöpolitik.

Under 2013 lämnade utskottet ett utlåtande om kommissionens förslag till direktiv om upprättandet av en ram för fysisk planering i kust- och havsområden och integrerad förvaltning av kustområden (COM(2013) 133, utl. 2012/13:MJU20, rskr. 2012/13:203). Förslaget gällde jordbruk och fiskeri, transportpolitik, miljöpolitik och energipolitik.

Under 2018 lämnade utskottet ett utlåtande om kommissionens förslag till direktiv om otillbörliga handelsmetoder mellan företag i livsmedelskedjan (COM(2018) 173) som rörde jordbruk och fiskeri (utl. 2017/18:MJU25, rskr. 2017/18:400).

 


Tabell 17 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom miljö- och jordbruksutskottets område

Politikområde

Rättslig grund i

Antal utkast till lagstiftningsakter*

EUF-fördraget

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

Totalt

Jordbruk och fiskeri

Art. 42, 43

11

24

12

14

7

2

1

2

7

4

4

88

Etableringsrätt

Art. 53, 55

0

0

1

0

0

0

0

0

0

0

0

1

Transportpolitik

Art. 91, 100

0

0

1

2

0

0

0

0

1

0

0

4

Tillnärmning av lagstiftning

Art. 114

5

3

2

5

5

2

2

2

3

0

1

30

Tillnärmning av lagstiftning (immateriella rättigheter)

Art. 118

0

1

0

0

0

0

0

0

1

0

0

2

Socialpolitik

Art. 153

0

0

0

1

0

0

0

0

0

0

0

1

Folkhälsa

Art. 168

0

1

1

5

1

0

0

0

1

0

0

9

Industripolitik

Art. 173

0

0

0

1

0

0

0

0

1

0

0

2

Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (strukturfonder)

Art. 175

0

1

0

1

0

0

0

0

1

0

1

4

Forskning och teknisk utveckling

Art. 188

0

0

1

1

0

0

0

0

1

0

0

3

Miljöpolitik

Art. 192

0

2

16

7

4

1

6

2

9

0

4

51

Energipolitik

Art. 194

0

0

1

2

0

0

0

0

1

0

0

4

Turism

Art. 195

0

0

1

1

0

0

0

0

1

0

0

3

Associering av utomeuropeiska länder och territorier

Art. 203

1

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

1

Gemensam handelspolitik

Art. 207

0

1

0

0

0

0

1

0

1

0

0

3

Statistik

Art. 338

1

0

1

1

0

0

0

1

0

0

0

4

Särskilda åtgärder till skydd för de yttersta randområdena

Art. 349

0

0

0

0

0

0

0

0

2

1

0

3

Flexibilitetsklausulen

Art. 352

0

0

0

0

1

0

0

0

0

0

0

1

* Vissa av utkasten berör flera politikområden, vilket innebär att summan av antalet utkast i tabellen är större än antalet prövade utkast.

 


Näringsutskottet

Näringsutskottet prövade nio utkast till lagstiftningsakter under 2020. Utskottet ansåg att förslagen inte stred mot subsidiaritetsprincipen, vilket meddelades kammaren genom protokollsutdrag.

Av sammanställningarna framgår att nio av utkasten gällde strukturfonder. Fyra av utkasten gällde finansiella regler. Två utkast gällde särskilda åtgärder till skydd för de yttersta randområdena. Ett utkast innehöll förslag om jordbruk och fiskeri.

Sex av utkasten rörde flera politikområden.

Totalt under tiden den 1 december 2009–31 december 2020 prövade näringsutskottet 96 utkast till lagstiftningsakter. Av sammanställningarna framgår det att 33 utkast gällde strukturfonder och att 31 utkast grundade sig på artikel 114 i EUF-fördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden. 21 utkast rörde energipolitik. Sju utkast gällde särskilda åtgärder till förmån för de yttersta randområdena. Vardera fem utkast gällde jordbruk och fiskeri och finansiella regler. Fem utkast grundade sig på artikel 118 i EUF-fördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning som rör immateriella rättigheter. Vardera fyra utkast gällde etableringsrätt och fri rörlighet för tjänster. Tre utkast vardera rörde miljöpolitik, gemensam handelspolitik och statistik. Vardera två utkast rörde konkurrensregler, industripolitik, utvecklingssamarbete samt ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete med tredjeländer. Ytterligare två utkast rörde inhämtande av information. Övriga utkast gällde fri rörlighet för unionsmedborgare (1), tullsamarbete (1), social trygghet (1), transportpolitik (1), folkhälsa (1), transeuropeiska nät (1) och turism (1).

Vissa av utkasten rörde flera politikområden.

Totalt har näringsutskottet lämnat sju utlåtanden sedan Lissabonfördraget trädde i kraft, varav följande fem utlåtanden har lett till motiverade yttranden från riksdagen. Under 2011 lämnade näringsutskottet ett utlåtande med förslag till motiverat yttrande om kommissionens förslag till direktiv om energieffektivitet m.m. (COM(2011) 370, utl. 2011/12:NU8, rskr. 2011/12:8). Förslaget gällde energipolitik. Under 2012 lämnade utskottet ett utlåtande om kommissionens förslag till förordning om inrättande av program för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (COM(2011) 834, utl. 2011/12:NU17, rskr. 2011/12:127). Detta förslag gällde industripolitik och turism. Utskottet lämnade även ett utlåtande om kommissionens förslag till direktiv om kollektiv förvaltning av upphovsrätt och närstående rättigheter och gränsöverskridande licensiering av rättigheter till musikaliska verk för användning på nätet på den inre marknaden (COM(2012) 372, utl. 2012/13:NU5, rskr. 2012/13:14). Förslaget gällde etableringsrätt och fri rörlighet för tjänster.

Under 2018 lämnade utskottet ett utlåtande om kommissionens förslag till förordning om fastställande av regler och förfaranden för överensstämmelse med och genomdrivande av unionens harmoniseringslagstiftning för produkter m.m. (COM(2017) 795, utl. 2017/18:NU26, rskr. 2017/18:196). Förslaget rörde tullsamarbete, tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden och gemensam handelspolitik. Utskottet lämnade även ett utlåtande om kommissionens förslag till förordning om en mekanism för lösning av rättsliga och administrativa problem i ett gränsöverskridande sammanhang (COM(2018) 373, utl. 2017/18:NU28, rskr. 2017/18:448). Förslaget rörde strukturfonder.

De två utlåtanden som inte ledde till några motiverade yttranden från riksdagen lämnades på begäran av en minoritet av minst fem ledamöter. Det första av dessa utlåtanden lämnades 2011 och gällde kommissionens förslag till förordning om riktlinjer för transeuropeiska energiinfrastrukturer m.m. (COM(2011) 658, utl. 2011/12:NU15). Förslaget gällde transeuropeiska nät. I det ärendet begärde en minoritet att ett utlåtande skulle lämnas. Utskotts­majoriteten ansåg dock att förslaget inte stred mot subsidiaritetsprincipen och föreslog att riksdagen skulle lägga utlåtandet till handlingarna. Riksdagen biföll utskottsmajoritetens förslag, vilket innebar att något motiverat yttrande inte översändes till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande (prot. 2011/12:52). Det andra utlåtandet lämnades 2014 och gällde kommissionens förslag till direktiv om skydd för företagshemligheter (COM(2013) 813, utl. 2013/14:NU28). Detta förslag grundade sig på artikel 114 i EUF-fördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden. Riksdagen biföll även i detta fall utskottsmajoritetens förslag, vilket innebar att utlåtandet lades till handlingarna (prot. 2013/14:62).

 


Tabell 18 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom näringsutskottets område

Politikområde

Rättslig grund i

Antal utkast till lagstiftningsakter*

EUF-fördraget

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

Totalt

Unionsmedborgarskap
(fri rörlighet)

Art. 21

0

0

0

0

0

0

0

1

0

0

0

1

Tullsamarbete

Art. 33

0

0

0

0

0

0

0

0

1

0

0

1

Jordbruk och fiskeri

Art. 43

1

0

0

1

0

0

0

1

1

0

1

5

Fri rörlighet för arbetstagare

(social trygghet)

Art. 48

0

0

0

0

0

0

0

1

0

0

0

1

Etableringsrätt

Art. 49, 50, 53

0

1

1

0

0

0

0

2

0

0

0

4

Fri rörlighet för tjänster

Art. 56, 62

0

1

1

0

0

0

0

2

0

0

0

4

Transportpolitik

Art. 91, 100

0

0

0

0

0

0

0

1

0

0

0

1

Konkurrensregler

Art. 103

0

0

0

1

0

0

0

1

0

0

0

2

Tillnärmning av lagstiftning

Art. 114

1

8

0

3

2

0

5

6

6

0

0

31

Tillnärmning av lagstiftning (immateriella rättigheter)

Art. 118

1

3

0

1

0

0

0

0

0

0

0

5

Folkhälsa

Art. 168

0

0

0

0

0

0

0

0

1

0

0

1

Transeuropeiska nät

Art. 172

0

1

0

0

0

0

0

0

0

0

0

1

Industripolitik

Art. 173

0

0

1

0

0

0

0

0

1

0

0

2

Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (strukturfonder)

Art. 174, 175, 177, 178

0

8

0

3

0

1

1

2

7

2

9

33

Miljöpolitik

Art. 192

0

0

0

0

0

0

0

2

1

0

0

3

Energipolitik

Art. 194

1

3

1

1

0

1

2

9

3

0

0

21

Turism

Art. 195

0

0

1

0

0

0

0

0

0

0

0

1

Gemensam handelspolitik

Art. 207

0

0

0

1

0

0

1

0

1

0

0

3

Utvecklingssamarbete

Art. 209

0

1

0

0

0

0

0

0

1

0

0

2

Ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete med tredjeländer

Art. 212

0

1

0

0

0

0

0

0

1

0

0

2

Finansiella regler

Art. 322

0

0

0

0

0

0

0

0

1

0

4

5

Inhämtande av information

Art. 337

1

0

0

0

0

0

0

1

0

0

0

2

Statistik

Art. 338

1

0

0

0

0

1

0

0

1

0

0

3

Särskilda åtgärder till förmån för de yttersta randområdena

Art. 349

0

2

0

0

0

0

0

0

3

0

2

7

* Vissa av utkasten berör flera politikområden, vilket innebär att summan av antalet utkast i tabellen är större än antalet prövade utkast.

 


Arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet prövade tre utkast till lagstiftningsakter under 2020. Utskottet ansåg att ett utkast stred mot subsidiaritetsprincipen och lämnade därför ett utlåtande med förslag till motiverat yttrande. I övriga fall ansåg utskottet att förslagen inte stred mot subsidiaritetsprincipen, vilket meddelades kammaren genom protokollsutdrag.

Av sammanställningarna framgår att tre av utkasten rörde socialpolitik och att ett av dessa utkast därutöver rörde fri rörlighet för arbetstagare, syssel­sättning, Europeiska socialfonden, strukturfonder och särskilda åtgärder till skydd för de yttersta randområdena.

Totalt under tiden den 1 december 2009–31 december 2020 prövade arbets­marknadsutskottet 35 utkast till lagstiftningsakter. Av sammanställningarna framgår det att 16 av utkasten gällde socialpolitik. Åtta utkast gällde struktur­fonder. Sju utkast gällde fri rörlighet för arbetstagare. Fem utkast rörde Europeiska socialfonden och lika många rörde sysselsättning. Tre utkast gällde etableringsrätt och två gällde särskilda åtgärder till skydd för de yttersta rand­områdena. Två utkast rörde fri rörlighet för tjänster och lika många grundade sig på flexibilitetsklausulen. Övriga utkast gällde jordbruk och fiskeri (1), fri rörlighet för arbetstagare (social trygghet) (1), transportpolitik (1), tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden (1) och folkhälsa (1).

Vissa av utkasten rörde flera politikområden.

Arbetsmarknadsutskottet har lämnat totalt åtta utlåtanden med förslag till motiverade yttranden sedan Lissabonfördraget trädde i kraft, varav sju har lett till motiverade yttranden från riksdagen. Under 2011 lämnade arbets­marknadsutskottet ett utlåtande med förslag till motiverat yttrande om kommissionens förslag till förordning om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (COM(2011) 608, utl. 2011/12:AU3). Detta utkast gällde jordbruk och fiskeri och strukturfonder. Utskottet lämnade också ett utlåtande med förslag till motiverat yttrande om kommissionens förslag till förordning om Europeiska unionens program för social förändring och social innovation (COM(2011) 609, utl. 2011/12:AU4). Detta utkast innehöll förslag om fri rörlighet för arbetstagare, sysselsättning, socialpolitik och struktur­fonder. Riksdagen biföll utskottets förslag i båda dessa fall, och motiverade yttranden översändes till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande (rskr. 2011/12:54 och 55).

Under 2012 lämnade utskottet även ett utlåtande med förslag till motiverat yttrande om kommissionens förslag till förordning om utövandet av rätten att vidta kollektiva åtgärder i samband med etableringsfriheten och friheten att tillhandahålla tjänster, den s.k. Monti II-förordningen (COM(2012) 130, utl. 2011/12:AU14). Utkastet grundade sig på artikel 352 i EUF-fördraget, dvs. flexibilitetsklausulen. Riksdagen biföll utskottets förslag och ett motiverat yttrande översändes till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande (rskr. 2011/12:214). På EU-nivå uppnåddes tröskeln för ett gult kort, vilket var första gången. Till följd av detta drog kommissionen tillbaka sitt förslag.

I detta sammanhang kan nämnas att totalt tre gula kort har delats ut sedan Lissabonfördraget trädde i kraft. Det gäller utöver den s.k. Monti II-förordningen (se ovan) ett förslag till en ny europeisk åklagarmyndighet (COM(2013) 534) som prövades av justitieutskottet under 2013. Det gäller vidare det s.k. utstationeringsdirektivet (COM(2016) 128) som prövades av arbetsmarknadsutskottet under 2016. Arbetsmarknadsutskottet ansåg inte att förslaget stred mot subsidiaritetsprincipen, vilket meddelades kammaren genom ett protokollsutdrag. På EU-nivå uppnåddes dock tröskeln för ett gult kort.

Under 2017 lämnade arbetsmarknadsutskottet på förslag av en minoritet i utskottet ett utlåtande om kommissionens förslag till direktiv om balans mellan arbete och privatliv för föräldrar och anhörigvårdare m.m. (COM(2017) 253, utl. 2016/17:AU17). Förslaget gällde socialpolitik. Utskottets majoritet ansåg att förslaget inte stred mot subsidiaritetsprincipen och föreslog att riksdagen skulle lägga utlåtandet till handlingarna. I utlåtandet fanns två reservationer (M, C och KD samt SD). Riksdagen biföll utskottsmajoritetens förslag, vilket innebar att något motiverat yttrande inte lämnades till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande och att utlåtandet lades till handlingarna (prot. 2016/17:129).

Under 2018 lämnade utskottet tre utlåtanden med förslag till motiverade yttranden. Riksdagen biföll utskottets förslag i samtliga fall. Det var kommissionens förslag till direktiv om tydliga och förutsägbara arbetsvillkor i Europeiska unionen (COM(2017) 797) som rörde socialpolitik (utl. 2017/18:AU11, rskr. 2017/18:167). Utskottet lämnade även, som nämnts, ett utlåtande om kommissionens förslag till förordning om inrättande av Europeiska arbetsmyndigheten (COM(2018) 131) som rörde fri rörlighet för arbetstagare, social trygghet, etableringsrätt, fri rörlighet för tjänster och transportpolitik (utl. 2017/18:AU17, rskr. 2017/18:292).

Utskottet lämnade även ett utlåtande om kommissionens förslag till förordning om inrättande av Europeiska fonden för justering av globaliserings­effekter (COM(2018) 380) som rörde strukturfonder (utl. 2017/18:AU19, rskr. 2017/18:444).

Som tidigare nämnts lämnade utskottet även ett utlåtande med förslag till motiverat yttrande under 2020 om kommissionens förslag till direktiv om tillräckliga minimilöner i Europeiska unionen (COM(2020) 682, utl. 2020/21:AU6). Förslaget grundade sig på artikel 153 i EUF-fördraget, dvs. socialpolitik. Riksdagen biföll utskottets förslag och ett motiverat yttrande översändes till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande (rskr. 2020/21:138).

 


Tabell 19 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom arbetsmarknadsutskottets område

Politikområde

Rättslig grund i

Antal utkast till lagstiftningsakter*

EUF-fördraget

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

Totalt

Jordbruk och fiskeri

Art. 42, 43

0

1

0

0

0

0

0

0

0

0

0

1

Fri rörlighet för arbetstagare

Art. 45, 46

1

1

0

1

1

0

0

0

2

0

1

7

Fri rörlighet för arbetstagare (social trygghet)

Art. 48

0

0

0

0

0

0

0

0

1

0

0

1

Etableringsrätt

Art. 53

0

0

1

0

0

0

1

0

1

0

0

3

Fri rörlighet för tjänster

Art. 62

0

0

0

0

0

0

1

0

1

0

0

2

Transportpolitik

Art. 91

0

0

0

0

0

0

0

0

1

0

0

1

Tillnärmning av lagstiftning

Art. 114

0

1

0

0

0

0

0

0

0

0

0

1

Sysselsättning

Art. 149

0

1

0

1

0

0

0

0

1

1

1

5

Socialpolitik

Art. 153

0

2

1

1

1

0

3

2

3

0

3

16

Europeiska socialfonden

Art. 164

0

1

0

1

0

1

0

0

1

0

1

5

Folkhälsa

Art. 168

0

0

0

0

0

0

0

0

1

0

0

1

Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (strukturfonder)

Art. 175, 177

0

3

0

1

0

0

0

0

2

1

1

8

Särskilda åtgärder till skydd för de yttersta randområdena

Art. 349

0

0

0

0

0

0

0

0

1

0

1

2

Flexibilitetsklausulen

Art. 352

0

0

1

1

0

0

0

0

0

0

0

2

* Vissa av utkasten berör flera politikområden, vilket innebär att summan av antalet utkast i tabellen är större än antalet prövade utkast.

 


Kommissionens motiveringar med avseende på subsidiaritetsprincipen

Enligt artikel 5 i protokoll nr 2 om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna ska utkasten till lagstiftningsakter motiveras med avseende på subsidiaritetsprincipen. Detta gäller oavsett om kommissionen eller någon annan är förslagsställare.

Som regel finns det i utkasten till lagstiftningsakter en särskild rubrik, Subsidiaritetsprincipen, under vilken kommissionen brukar lämna sin motivering i fråga om subsidiaritetsprincipen. I vissa förslag finns det (även) en motivering i ingressen till själva förslaget till rättsakt.

En översiktlig genomgång har gjorts av motiveringarna av subsidiaritets-principen i de utkast till lagstiftningsakter som prövades under 2020. Motiveringarna är inte sällan relativt kortfattade, vilket har kunnat konstateras även i tidigare uppföljningar.

I tabell 20 nedan nämns de utkast till lagstiftningsakter som helt saknar motivering eller där motiveringen är mycket kortfattad och därmed bedöms som otillfredsställande. Av de subsidiaritetsprövningar som genomfördes under 2020 bedöms tillfredsställande motiveringar saknas i sex av förslagen, dvs. i 7 procent av de förslag som prövades. Detta kan jämföras med att det vid förra årets uppföljning saknades motivering i ett förslag (bet. 2020/21:KU5 s. 62). Därutöver var motiveringarna knapphändiga i några förslag.

Vid uppföljningen som gällde de subsidiaritetsprövningar som genom­fördes under 2018 bedömdes tillfredsställande motiveringar saknas i totalt tolv av förslagen, dvs. i 8 procent av förslagen (bet. 2019/20:KU5 s. 78).

 


Tabell 20 Utkast till lagstiftningsakter som saknar tillfredsställande subsidiaritetsmotiveringar

Utskott

Dokument

Utkast till lagstiftningsakt

FiU

COM(2020) 445

Ändrat förslag till beslut om systemet för Europeiska unionens egna medel

JuU

COM(2020) 309

Förslag till ändring av förordning (EU) nr 514/2014 vad gäller förfarandet för tillbakadragande

SoU

COM(2020) 141

Förslag till ändring av förordning (EU) nr 223/2014 vad gäller införandet av särskilda åtgärder för att hantera covid-19-krisen

MJU

COM(2020) 142

Förslag till ändring av förordning (EU) nr 1379/2013 och förordning (EU) nr 508/2014 vad gäller särskilda åtgärder för att lindra de effekter som covid-19-utbrottet får inom fiskeri- och vattenbrukssektorn

NU

COM(2020) 113

Förslag till ändring av förordning (EU) nr 1303/2013, förordning (EU) nr 1301/2013 och förordning (EU) nr 508/2014 vad gäller särskilda åtgärder för att mobilisera investeringar i medlemsstaternas hälso- och sjukvårdssystem samt i andra sektorer av deras ekonomier som reaktion på covid-19-utbrottet (Investeringsinitiativ mot coronaeffekter)

NU

COM(2020) 206

Förslag till ändring av förordning (EU) nr 1303/2013 vad gäller medlen för den särskilda tilldelningen för sysselsättningsinitiativet för unga

En iakttagelse i årets uppföljning är att det i vissa förslag som rör ändringar i tidigare förslag inte finns någon motivering utan i stället görs det hänvisningar till motiveringen i det ursprungliga förslaget, se t.ex. kommissionens ändrade förslag till förordning om inrättande av Horisont Europa, beslut om inrättande av det särskilda programmet för genomförande av Horisont Europa, förordning om inrättande av instrumentet för grannskapspolitik, utvecklings­samarbete och internationellt samarbete, förordning om fastställande av regler om stöd för de strategiska planer som medlemsstaterna ska upprätta m.m. (COM(2020) 459). Detta förslag subsidiaritetsprövades av finansutskottet. I förslaget hänvisas till motiveringen i de ursprungliga förslagen. Det gäller även kommissionens förslag till ändring av förordning (EU) 2017/1601 om inrättande av Europeiska fonden för hållbar utveckling m.m. (COM(2020) 407) som subsidiaritetsprövades av utrikesutskottet. Även i detta förslag hänvisas till motiveringen i det ursprungliga förslaget.

Sådana hänvisningar har förekommit även när det gäller förslag som subsidiaritetsprövats under tidigare år, men intrycket är att det har skett en ökning av sådana fall.

Undantag från tidsfristen på åtta veckor enligt artikel 4 i protokoll nr 1 under covid-19-pandemin

Bakgrund

Enligt artikel 4 i protokoll nr 1 om de nationella parlamentens roll i EU ska en tidsfrist om åtta veckor iakttas mellan den dag då ett utkast till lagstiftningsakt görs tillgängligt för de nationella parlamenten på unionens officiella språk och den dag då utkastet förs upp på rådets preliminära dagordning för antagande. I brådskande fall kan dock undantag göras, varvid skälen ska anges i rätts­akten. Utom i vederbörligen motiverade, brådskande fall får inga överens­kommelser komma till stånd om ett utkast till lagstiftningsakt under dessa åtta veckor.

Enligt artikel 6 i protokoll nr 2 om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna har de nationella parlamenten åtta veckor på sig från den dagen då ett utkast på unionens officiella språk översänds att lämna ett motiverat yttrande.

Den 8 april 2020 översände kommissionens vice ordförande Maroš Šefčovič ett brev till de nationella parlamenten (dnr 1694-2019/20). I brevet anförs att den rådande covid-19-krisen sätter alla institutioners kapacitet på prov. Kommissionens vice ordförande noterade vidare att de nationella parlamenten, under de rådande exceptionella omständigheterna, kan ha svårt att hinna med att bedöma huruvida kommissionens utkast till lagstiftningsakter är förenliga med subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna i protokoll nr 2 om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna inom åttaveckorsfristen. Kommissionens vice ordförande konstaterade att denna tid inte kan förlängas enligt protokollet, men att kommissionen i möjligaste mån kommer att ta hänsyn till nationella parlaments motiverade yttranden inom ramen för subsidiaritetsprövningen även om de på grund av covid-19-krisen kommer in efter åttaveckorsfristen.

Kommissionen åtog sig också att omedelbart informera de nationella parlamenten när den antar sådana förslag till lagstiftningsakter som kan behöva antas i syfte att mildra konsekvenserna av covid-19-krisen av Europa­parlamentet och rådet enligt det brådskande förfarandet i artikel 4 i protokoll nr 1, innan åttaveckorsfristen för de nationella parlamentens subsidiaritets­prövning har löpt ut.

Konstitutionsutskottets tidigare uttalanden

Vid förra årets uppföljning uppmärksammade trafikutskottet i sitt yttrande till konstitutionsutskottet att vid ett av trafikutskottets subsidiaritetsprövningar under 2019 och vid ett flertal fall under 2020 hade undantag gjorts från den tidsfrist på åtta veckor som anges i artikel 4 i protokollet om de nationella parlamentens roll i EU, vilket möjliggjorde för EU:s institutioner att fatta beslut om lagstiftningsakten innan de nationella parlamenten hade hunnit genomföra sina subsidiaritetsprövningar (yttr. 2020/21:TU2y).

Mot denna bakgrund påminde konstitutionsutskottet om vikten av att de nationella parlamentens subsidiaritetsprövningar kan genomföras innan förhandlingarna om förslagen inleds. I annat fall kan de nationella parlamentens subsidiaritetsprövningar förlora i betydelse.[7] Som trafikutskottet framhöll kunde kravet på en snabb hantering i ett flertal av trafikutskottets subsidiaritetsprövningar under 2019 och 2020 härledas till externa orsaker såsom brexit och covid-19-pandemin. Konstitutionsutskottet uttalade också att det kunde finnas anledning att återkomma till frågan om hur covid-19-pandemin har påverkat de nationella parlamentens möjlighet att genomföra subsidiaritetsprövningar vid kommande uppföljning (bet. 2020/21:KU5 s. 70).

Iakttagelser i årets uppföljning

Konstitutionsutskottet har mot denna bakgrund gjort en översiktlig genomgång av de utkast till lagstiftningsakter som har subsidiaritetsprövats under 2020 för att undersöka om och i vilka fall som kommissionen har ansett att det är nödvändigt att tillämpa ett undantag i enlighet med artikel 4 i protokollet om de nationella parlamentens roll i EU.

Genomgången visar att kommissionen har ansett att det med hänvisning till covid-19-krisen har varit nödvändigt att tillämpa undantag från åttaveckorsfristen när det gäller 16 av de utkast till lagstiftningsakter som subsidiaritetsprövades under 2020, se tabell 21 nedan.

I ingressen till dessa utkast till lagstiftningsakter anges en motivering till varför det är nödvändigt att föreskriva ett undantag från den åttaveckorsperiod som avses i artikel 4 i protokoll nr 1 om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen. Kommissionen har dessutom i de flesta fall via e-post informerat riksdagen om att lagstiftningsakten i fråga föreslås undantas från åttaveckorsfristen.


Tabell 21 Undantag från tidsfristen på åtta veckor enligt artikel 4 i protokoll nr 1

Utskott

Dokument

Utkast till lagstiftningsakt

FiU

COM(2020) 310

Förslag till ändring av förordningarna (EU) nr 575/2013 och (EU) 2019/876 vad gäller anpassningar mot bakgrund av covid-19-pandemin

CU

COM(2020) 183

Förslag till förordning om tillfälliga åtgärder avseende hållande av stämmor i europabolag och europeiska kooperativa föreningar

SoU

COM(2020) 141

Förslag till ändring av förordning (EU) nr 223/2014 vad gäller införandet av särskilda åtgärder för att hantera covid-19-krisen

SoU

COM(2020) 144

Förslag till ändring av förordning (EU) 2017/745 om medicintekniska produkter vad gäller tillämpningsdatum för vissa bestämmelser

SoU

COM(2020) 223

Förslag till ändring av förordning (EU) nr 223/2014 vad gäller införandet av särskilda åtgärder för att hantera covid-19-krisen

SoU

COM(2020) 261

Förslag till förordning om genomförande av kliniska prövningar med och tillhandahållande av humanläkemedel som innehåller eller består av genetiskt modifierade organismer och är avsedda att behandla eller förebygga covid-19

TU

COM(2020) 111

Förslag till ändring av förordning (EEG) nr 95/93 om gemensamma regler för fördelning av ankomst- och avgångstider vid gemenskapens flygplatser

TU

COM(2020) 176

Förslag till förordning om särskilda och tillfälliga åtgärder med avseende på covid-19-utbrottet och om giltigheten för vissa certifikat, intyg, bevis, körkort och tillstånd och uppskjutande av vissa regelbundna kontroller och fortbildningar inom vissa transportlagstiftningsområden

TU

COM(2020) 177

Förslag till ändring av förordning (EU) 2017/352 för att göra det möjligt för hamnledningen eller de behöriga myndigheterna att ge flexibilitet vid uttag av hamninfrastrukturavgifter i samband med utbrottet av covid-19

TU

COM(2020) 178

Förslag till ändring av förordning (EG) nr 1008/2008 om gemensamma regler för tillhandahållande av lufttrafik i gemenskapen med anledning av covid-19-pandemin

TU

COM(2020) 260

Förslag till förordning om fastställande av åtgärder för en hållbar järnvägsmarknad mot bakgrund av covid-19-pandemin

TU

COM(2020) 491

Förslag till ändring av förordning (EU) nr 168/2013 vad gäller särskilda åtgärder för fordon i slutserier i kategori L till följd av covid-19-utbrottet

MJU

COM(2020) 186

Förslag till ändring av förordning (EU) nr 1305/2013 vad gäller särskilda åtgärder för att ge exceptionellt tillfälligt stöd inom ramen för Ejflu för att hantera covid-19-utbrottet

MJU

COM(2020) 233

Förslag till ändring av förordning (EU) 2016/1628 vad gäller dess övergångsbestämmelser för att hantera konsekvenserna av covid-19-krisen

NU

COM(2020) 138

Förslag till ändring av förordning (EU) nr 1303/2013 och förordning (EU) nr 1301/2013 vad gäller särskilda åtgärder för att tillhandahålla extraordinär flexibilitet vid användningen av de europeiska struktur- och investeringsfonderna för att hantera covid-19-pandemin

NU

COM(2020) 451

Förslag till ändring av förordning (EU) nr 1303/2013 vad gäller exceptionella ytterligare medel och genomförandebestämmelser inom målet Investering för tillväxt och sysselsättning för att tillhandahålla stöd för främjande av krisreparation i samband med covid-19-pandemin och förberedande av en grön, digital och resilient återhämtning av ekonomin (React-EU)

 


Yttranden från andra utskott

Finansutskottets yttrande

Finansutskottet noterar i sitt yttrande att kommissionen oftast lägger fram förslag till förordningar i stället för förslag till direktiv, vilket minskar handlingsutrymmet för de nationella parlamenten att anpassa EU-lagstiftningen till de skiftande konstitutionella förutsättningarna i varje enskild medlemsstat när den ska genomföras. Utskottet konstaterar att det över tid pågått ett omfattande lagstiftningsarbete på finansmarknadsområdet, vilket innebär att utrymmet för svensk lagstiftning har minskat på området. Utskottet anser att det nationella utrymmet behövs och måste värnas.

Utskottet betonar vikten av att kommissionen fullödigt motiverar sina förslag med utgångspunkt i subsidiaritetsprincipen och konstaterar att fullödigheten i kommissionens motiveringar i de utkast som finansutskottet har prövat under 2020 varierar.

Ipex används av utskottet men tillför sällan någon relevant information vid subsidiaritetsprövningarna. Kontakterna med riksdagens representant vid EU:s institutioner fungerar väl.

Som kommentar till konstitutionsutskottets fråga om hur covid-19-pandemin har påverkat utskottets möjlighet att genomföra subsidiaritets­prövningarna vid undantag från åttaveckorsfristen vill finansutskottet tydliggöra att det finns två frister om åtta veckor som är relevanta i sammanhanget. För det första har de nationella parlamenten åtta veckor på sig att lämna ett motiverat yttrande från den dagen då utkasten översänds. För det andra ska en tidsfrist om åtta veckor iakttas mellan den dag då ett utkast till lagstiftningsakt görs tillgängligt för de nationella parlamenten på unionens officiella språk och den dag då utkastet förs upp på rådets preliminära dagordning för antagande.

Under 2020 förekom 16 undantag från den senare åttaveckorsfristen och finansutskottet hanterade ett av dessa ärenden. Finansutskottet behandlade det aktuella förslaget snabbt. Utskottet påpekar att snabbhet i beredningen generellt sett inte är något som är främmande för utskottet. Särskilt under pandemin har utskottet ofta arbetat med korta tidsmarginaler när det t.ex. har gällt extra ändringsbudgetar på nationell nivå. Utskottet vill dock framhålla vikten av att de nationella parlamenten ges tillräckligt med tid för både subsidiaritetsprövningen och behandlingen av förslaget i sak samt att EU:s lagstiftningsprocess respekterar tidsgränserna så att de nationella parlamenten hinner behandla frågorna. Det kan finnas skäl att överväga hur motiverade yttranden från de nationella parlamenten som lämnas inom åttaveckorsfristen för avgivandet av motiverade yttranden hanteras på EU-nivå om rättsakten har antagits innan den tidsfristen löpt ut. Det är i vilket fall angeläget att de nationella parlamenten underrättas om att tidsfristen om åtta veckor mellan den dag då ett utkast till lagstiftningsakt görs tillgängligt för de nationella parlamenten på unionens officiella språk och den dag då utkastet förs upp på rådets preliminära dagordning för antagande inte kommer att följas. Att tidsfristen om åtta veckor inte tillämpas får endast ske i vederbörligen motiverade och brådskande fall.

Skatteutskottets yttrande

Skatteutskottet framhåller i sitt yttrande att utskottets beredningsområde har direkt anknytning till EU:s regelverk. Av de utkast som utskottet prövade under 2020 rörde drygt hälften av dem indirekt beskattning, vilket är normalt. En av dessa och ytterligare tre gällde åtgärder med anledning av covid-19-pandemin.

Utskottet framhåller att det på skatteområdet krävs enighet bland medlemsstaterna och att medlemsstaterna således har möjlighet att bättre värna sin suveränitet på detta område än inom andra politikområden. Utskottet anför också att det under 2020 med anledning av ett meddelande från kommissionen har upprepat sin kritiska inställning till förslag om en övergång från beslutsfattande med enhällighet till beslutsfattande med kvalificerad majoritet i skattefrågor, vilket enligt utskottet skulle innebära att makt på ett för varje medlemsstat centralt område flyttas från nationell nivå till EU-nivå.

Informationen i Ipex har använts vid något tillfälle, men den är i regel varken fullständig eller särskilt relevant när utskottet behandlar subsidiaritets­ärenden. Utskottet håller däremot löpande kontakt med riksdagens representant vid EU:s institutioner och anser att denna möjlighet att skaffa information är mycket värdefull. Utskottet har inte haft några direkta kontakter med andra parlament för informationsutbyte.

Justitieutskottets yttrande

Justitieutskottet har hänvisat till vad utskottet anfört vid en tidigare uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen (yttr. 2019/20:JuU2y s. 8). I det yttrandet anförde utskottet bl.a. att det är viktigt att frågan om subsidiaritet ges särskild uppmärksamhet när det handlar om lagstiftningsförslag inom det straff- och processrättsliga området. Dessa frågor är en central del i varje stats funktion och legitimitet och är av särskild betydelse eftersom de återspeglar grundläggande värden, seder och bruk i medlemsländerna.

Det samarbete som finns på det straffrättsliga området efter att Lissabonfördraget trädde i kraft innebär att delar av den nationella kompetensen förs över till EU, vilket medför att lagstiftningen på EU-nivå stärks och att utrymmet för nationell lagstiftning minskar i motsvarande utsträckning. Utskottet anförde också att den överföring av kompetens som förslagen om invandringspolitik, gränskontroll, polissamarbete och straff­rättsligt samarbete medför syftar till att nå ett effektivt samarbete och därmed får anses nödvändig.

Civilutskottets yttrande

I sitt yttrande framhåller civilutskottet att utskottet i sitt senaste yttrande till konstitutionsutskottet ansåg att det var svårt att dra några generella slutsatser när det gäller utfallet inom olika politikområden (yttr. 2017/18:CU3y). De subsidiaritetsärenden som utskottet har prövat sedan det yttrandet föranleder inte utskottet att nu göra någon annan bedömning.

Utskottet har svårt att anlägga en generell synpunkt på i vilken utsträckning utrymmet för nationella åtgärder på utskottets politikområden minskat till följd av subsidiaritetsprövade förslag från EU och hur den sammantagna utvecklingen på olika politikområden förhåller sig till subsidiaritetsprincipen med hänsyn till det relativt begränsade underlaget.

Civilutskottet har använt sig av riksdagens representant för att t.ex. undersöka hur andra länder ställt sig till förslag från kommissionen. Informationen i Ipex har använts, men den är ofta på medlemslandets språk och om detta inte är något av de s.k. arbetsspråken kan informationen vara svårtillgänglig.

I ett utkast till lagstiftningsakt som civilutskottet subsidiaritetsprövade under 2020 föreskrev kommissionen ett undantag från den tidsfrist på åtta veckor som avses i artikel 4 i protokoll nr 1. Det aktuella ärendet rörde ett tillfälligt undantag på EU-nivå för en viss tidsfrist att hålla bolags- eller föreningsstämma för europabolag och europeiska kooperativa föreningar med anledning av covid-19-pandemin. Enligt utskottet var detta en angelägen fråga och det var befogat med en skyndsam hantering. Ärendet var inte alltför komplicerat eller omfattande och kunde därför hanteras utan dröjsmål. Utskottet hann därmed subsidiaritetspröva utkastet innan EU-institutionerna antog rättsakten den 25 maj 2020. Att hantera ärenden med så pass korta ledtider kan dock påverka utskottets ordinarie ärendeberedning.

Utrikesutskottets yttrande

Utrikesutskottet konstaterar i sitt yttrande att de utkast till lagstiftningsakter som hänvisats till utskottet sedan 2009 till övervägande del rör ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete med tredjeländer. Den andra största kategorin rör utvecklingssamarbete med tredjeländer. Utskottet anser att det är svårt att bedöma i vilken utsträckning utrymmet för nationella åtgärder på olika politikområden minskat till följd av utkast till lagstiftningsakter från EU samt hur den sammantagna utvecklingen på olika politikområden förhåller sig till upprätthållandet av subsidiaritetsprincipen.

Utskottet har använt sig av Ipex och av kontakter med riksdagens representant vid EU:s institutioner för informationsinhämtning. Utrikes­utskottets subsidiaritetsprövningar under 2020 har inte påverkats av covid-19-pandemin.

Socialutskottets yttrande

Socialutskottet påpekar i sitt yttrande att utskottet återkommande har betonat vikten av att fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna respekteras fullt ut. Förslag och åtgärder på EU-nivå måste medföra ett tydligt mervärde jämfört med åtgärder på nationell, regional eller lokal nivå. Utskottet vill därför framhålla vikten av att kommissionen i varje utkast till lagstiftning tydligt motiverar varför målen med det föreslagna initiativet bättre kan uppnås på unionsnivå än på nationell nivå.

Socialutskottet anser att utskottets möjlighet att genomföra subsidiaritets­prövningar inte har påverkats negativt av covid-19-pandemin. Utskottet berördes visserligen av en förkortad tidsfrist när det gäller fyra subsidiaritets­prövningar, men utskottet bedömer att ärendena trots det kunde hanteras på ett effektivt och korrekt sätt. De förslag som var föremål för undantag från åttaveckorsfristen gällde främst tillfälliga åtgärder mot covid-19-pandemin och ändringar i befintlig lagstiftning. Utskottet konstaterar att en aspekt som påverkas vid tillämpning av ett skyndsamt förfarande är utskottets möjlighet att inhämta kompletterande uppgifter under beredningen av ärendet. Det kan exempelvis gälla möjligheten att begära in regeringens bedömning.

Utskottet är positivt till att perioden mellan den 20 december och den 10 januari räknas bort från åttaveckorsfristen, vilket skapar bättre förutsättningar för utskottet att kunna genomföra en subsidiaritetsprövning och vid behov lämna ett motiverat yttrande, även i de fall ett utkast till lagstiftning presenteras i nära anslutning till kammarens juluppehåll.

Utbildningsutskottets yttrande

Utbildningsutskottet har i sitt yttrande anfört att utskottet tidigare har yttrat sig till konstitutionsutskottet över riksdagens tillämpning av subsidiaritets­principen och har svarat på i huvudsak motsvarande frågor från konstitutions­utskottet. Eftersom utskottet inte subsidiaritetsprövade några utkast till lagstiftningsakter under 2020 bedömer utskottet att det inte är möjligt att tillföra något ytterligare.

I sitt senaste yttrande framhöll utskottet bl.a. att EU-samarbete inom dess beredningsområde till stor del bedrivs på andra sätt än genom lagstiftning, vilket återspeglas i antalet ärenden som utskottet bereder (2020/21:UbU2y). Utskottet framhöll också att EU endast har befogenhet att stödja, samordna eller komplettera medlemsstaternas åtgärder inom politikområdet utbildning. Inom politikområdet forskning och teknisk utveckling samt rymden har EU befogenhet att vidta åtgärder under förutsättning att det inte hindrar medlemsstaterna från att utöva sina befogenheter.

Utskottet konstaterade också att det är svårt att förutse kommande subsidiaritetsärenden. Det saknas detaljerad information om kommissionens planering för nya lagstiftningsutkast och om när åttaveckorsfristen för subsidiaritetskontrollen av dem kommer att inledas. Utskottets uppfattning är att tidigare och mer detaljerad information från kommissionen om dess planering för enskilda initiativ skulle förbättra möjligheten till planering av arbetet med subsidiaritetsärenden.

Trafikutskottets yttrande

Utskottet konstaterar i sitt yttrande att utskottets beredningsområde präglas av internationellt samarbete och många gränsöverskridande frågor som i stor utsträckning förutsätter överstatliga regleringar. EU har getts betydande beslutskompetens inom transport- och telekomområdet och utrymmet för nationell lagstiftning inom utskottets beredningsområde är således intecknat.

Utskottet anför att utkasten som subsidiaritetsprövades under 2020 rörde frågor där det redan finns lagstiftning på unionsnivå. 15 av utkasten var förslag till förordningar, vilket kan ses mot bakgrund av att 12 utkast rörde ändringar av mer brådskande karaktär till följd av covid-19-pandemin och Storbritanniens utträde ur EU.

Utskottet konstaterar att förordningar är direkt tillämpliga i nationell lagstiftning och verkar mer inskränkande på utrymmet för nationella åtgärder än direktiv. Delegerade akter har även de en lagstiftningsfunktion, vilket innebär minskat utrymme för nationella åtgärder, men dessa akter granskas inte av de nationella parlamenten. Trots att det nationella handlingsutrymmet oundvikligen minskar över tid till följd av att gemensamma EU-bestämmelser införs har utskottet gjort bedömningen att merparten av kommissionens utkast till lagstiftningsakter sedan 2009 är förenliga med subsidiaritetsprincipen.

Kommissionens motiveringar bedöms som otillfredsställande i sju av de utkast som prövades under 2020. Dessa utkast rörde åtgärder till följd av covid-19-pandemin och Storbritanniens utträde ur EU. Utskottet framhåller att det vid upprepade tillfällen har påtalat vikten av att kommissionen lämnar fullgoda motiveringar, liksom att avsaknaden utgör en svaghet i unionens lagstiftningsarbete.

Utskottet anför att nyttan av Ipex under 2020 var begränsad eftersom de subsidiaritetsprövningar som utskottet genomförde var relativt okomplicerade. Den information som finns att tillgå i Ipex är i regel begränsad eftersom alla nationella parlament har samma tidsram för sina subsidiaritetsprövningar. Det bör i sammanhanget noteras att kommissionen under 2020 föreskrev undantag från tidsfristen på åtta veckor för de flesta av utkasten som utskottet behandlade under året. Därmed var tidsramen snävare än vanligt, vilket ytterligare försvårade möjligheten att ta del av andra nationella parlaments synpunkter i fråga om subsidiaritetsprincipen. Utskottet menar att det torde finnas förbättringspotential för Ipex användbarhet när det gäller vilken information som läggs in, i vilket skede den läggs in samt på vilket språk. Utskottet har löpande kontakt med riksdagens representant och kontakten fungerar mycket väl.

Av de utkast som utskottet subsidiaritetsprövade under 2020 föreskrev kommissionen undantag från åttaveckorsfristen för en majoritet av utkasten. Utskottet subsidiaritetsprövade nio utkast som hanterades skyndsamt av unionen innan en överenskommelse hade nåtts och antagits i EU-institutionerna. Utskottet framhåller att dess möjlighet att hantera dessa subsidiaritetsprövningar trots de korta ledtiderna berodde på att utkasten bedömdes vara relativt okomplicerade och att regeringens bedömning inte behövde inhämtas. Om utskottet hade beslutat att begära in regeringens ståndpunkt hade detta sannolikt påverkat utskottets möjlighet att subsidiaritetspröva utkasten före överenskommelse och antagande i EU:s institutioner.

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande

Miljö- och jordbruksutskottet anför i sitt yttrande att svensk lagstiftning på både miljö- och jordbruksområdet är synnerligen intimt knuten till EU-rätten. När det gäller miljöfrågor, inte minst klimatfrågor, har det nationella såväl som det EU-gemensamma regelverket i sin tur en mycket nära koppling till internationella överenskommelser och avtal. Gemensamma åtgärder är många gånger nödvändiga för att uppnå politiska mål, exempelvis för att bekämpa gränsöverskridande miljöproblem.

Utskottet framhåller att redan då Sverige gick med i EU var EU-rätten på utskottets beredningsområde mycket omfångsrik. Framför allt jordbruks­politiken karaktäriserades av en mycket hög grad av harmonisering. Den gemensamma jordbrukspolitiken har sedan dess genomgått ett antal reformer som bl.a. innebär att medlemsstaterna har fått ett större inflytande över utformningen av t.ex. kontroller och sanktioner jämfört med tidigare regel­verk. En liknande utveckling kan noteras inom fiskeripolitiken. Medan EU:s beslutandemakt är mycket omfattande när det gäller marint fiske finns det frågor om det kustnära fisket över vilka lagstiftningskompetensen delegerats tillbaka till medlemsstaterna. Möjligheterna till deltagande och regional förankring har stärkts, och enskilda medlemsstater tillåts att i hög grad själva reglera det fiske som bedrivs inom tolv nautiska mil från baslinjerna.

Utskottet konstaterar att EU-rätten inom såväl jordbruks- som miljö­politiken är mycket omfattande. Inte desto mindre är det av yttersta vikt att kommissionen fortsätter att utförligt motivera sina utkast till lagstiftningsakter utifrån subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, inte bara för att de nationella parlamenten ska kunna granska förslagens förenlighet med subsidiaritetsprincipen utan även för att EU:s lagstiftningsprocess ska vara så effektiv och av så hög kvalitet som möjligt. Utskottet har i tidigare yttranden till konstitutionsutskottet påpekat att kommissionen vid tillfällen brustit på denna punkt, men att denna statistik har förbättrats under de senaste åren och 2020 var inget undantag i detta avseende.

Utskottet konstaterar att utbytet mellan de nationella parlamenten på plattformen Ipex är av begränsad nytta. Problemen ligger i att de flesta andra parlament eller kammare inte lägger upp information om hur de ser på de aktuella förslagen, att den eventuella information som läggs upp inte finns översatt till engelska och slutligen läggs information oftast upp mot slutet av tidsfristen, vilket innebär att den inte finns tillgänglig i anslutning till utskottets beredning. Utskottets uppfattning i denna del kvarstår, och utskottet understryker att möjligheterna till mellanparlamentariskt utbyte behöver utvecklas för att kunna bidra till dels utskottets ärendehantering, dels subsidiaritetsprövningens effektivitet. Vad gäller riksdagens representant ser utskottet ett mycket stort värde i att dels få information om hur andra parlament eller kammare ser på ett givet ärende, dels sprida information om vad utskottet och riksdagen har landat i för bedömning.

Utskottet har kunnat behandla samtliga ärenden inom tidsfristen på åtta veckor under covid-19-pandemin.

Utskottet anser att förhållandet mellan subsidiaritets- och proportionalitets­principerna och frågan om vilken betydelse proportionalitetsprincipen kan ha vid riksdagens prövning ständigt behöver belysas såväl av fackutskotten som av konstitutionsutskottet i dess uppföljning.

Utskottet noterar att majoriteten av de unionsakter som antas varje år antas av kommissionen genom delegerade akter eller genom genomförandeakter. Utskottet noterar vidare att konstitutionsutskottet uttalat att det från subsidiaritetssynpunkt i princip inte har någon betydelse om en åtgärd regleras i en lagstiftningsakt, delegerad akt eller genomförandeakt så länge regleringen är på EU-nivå. Miljö- och jordbruksutskottet framhåller att erfarenheter från subsidiaritetsprövningar i andra medlemsstater visar att det är relativt vanligt förekommande att nationella parlament utifrån ett subsidiaritetsperspektiv har invändningar mot kommissionens förslag till delegering. Utskottet vill mot denna bakgrund aktualisera frågeställningen om i vilken utsträckning invändningar om delegeringar till kommissionen bör inrymmas i utskottens subsidiaritetsgranskning.

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

Arbetsmarknadsutskottet anför i sitt yttrande att när utskottet senast yttrade sig över uppföljningen 2019 konstaterade utskottet att utrymmet för nationella åtgärder på det arbetsrättsliga området hade minskat som en konsekvens av två antagna lagstiftningsakter.

Utskottet anför vidare att det under 2020 lämnade ett utlåtande med förslag till motiverat yttrande över förslaget till direktiv om tillräckliga minimilöner i EU. Utskottet bedömer att detta direktiv, om det antas, kommer att leda till att utrymmet för nationella åtgärder på det arbetsrättsliga området minskar ytterligare. Utskottet ansåg att det nämnda förslaget stred mot subsidiaritets­principen och framhöll att åtgärder som rör lönebildning bäst regleras på nationell nivå. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag och lämnade ett motiverat yttrande till EU:s institutioner.

Utskottet konstaterar också att det fanns ett stort intresse hos andra nationella parlament för riksdagens subsidiaritetsprövning av förslaget. Eftersom riksdagen genomförde prövningen relativt sett snabbt hade andra nationella parlament möjlighet att ta del av riksdagens motiverade yttrande i god tid innan tidsfristen för subsidiaritetsprövningen löpte ut. Detta skedde genom att utlåtandet laddades upp i Ipex, men även genom kontakter med andra nationella parlament via riksdagens representant vid EU:s institutioner.

Utskottet understryker vikten av att EU respekterar medlemsstaternas nationella kompetens på det arbetsmarknadspolitiska området och kommer även fortsättningsvis att aktivt verka för att den svenska arbetsmarknads­modellen värnas inom EU-samarbetet.

Utskottets ställningstagande

Subsidiaritetskontrollen och den årliga uppföljningen

Genom Lissabonfördraget fick de nationella parlamenten en särskild roll att kontrollera hur subsidiaritetsprincipen tillämpas. Enligt EU-fördraget ska de nationella parlamenten se till att subsidiaritetsprincipen följs i enlighet med de förfaranden som anges i protokollet om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. Riksdagen och de övriga nationella parlamenten har alltså en fördragsenlig skyldighet att bevaka att subsidiaritetsprincipen efterlevs.

I riksdagen har varje utskott i uppdrag att genomföra subsidiaritets­prövningar av utkast till lagstiftningsakter inom sina respektive berednings­områden. Samtidigt har konstitutionsutskottet i uppdrag att göra en upp­följning av subsidiaritetsprincipens tillämpning i riksdagen en gång om året. Syftet med uppföljningen är att ett organ ska följa utvecklingen av riksdagens subsidiaritetskontroll på en mer övergripande nivå och samla erfarenheter från olika områden. Uppföljningen innebär att man kan följa utvecklingen över tid. Även information om att endast ett fåtal ärenden prövats ett visst år och inom ett visst område blir av intresse vid en sådan uppföljning.

Inom ramen för årets uppföljning har konstitutionsutskottet tagit emot yttranden från tio av riksdagens utskott. Yttrandena innehåller värdefulla iakttagelser om subsidiaritetsprincipens tillämpning i riksdagen.

Samlat utfall av genomförda subsidiaritetsprövningar

Under 2020 översände kommissionen 81 utkast till lagstiftningsakter till riksdagen för subsidiaritetsprövning. Riksdagen lämnade två motiverade yttranden till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Sedan Lissabonfördraget trädde i kraft och fram t.o.m. utgången av 2020 har totalt 975 utkast översänts till de nationella parlamenten för subsidiaritets­prövning. Riksdagen har lämnat 76 motiverade yttranden, vilket innebär att riksdagen har haft invändningar mot knappt 8 procent av alla utkast. Utskottet konstaterar därmed att riksdagens utskott gjort bedömningen att merparten av förslagen som subsidiaritetsprövats varit förenliga med subsidiaritets­principen.

Under 2020 tog kommissionen emot nio motiverade yttranden från de nationella parlamenten, vilket var fler än under 2019 då inte ett enda motiverat yttrande lämnades in. Inget förslag samlade dock tillräckligt med invändningar för att uppnå tröskeln för ett gult kort under 2020. Utskottet konstaterar att endast tre utkast till lagstiftningsakter har lett till ett gult kort sedan Lissabon­fördraget trädde i kraft.

De flesta av de förslag som översändes av kommissionen under 2020 rörde strukturfonder, transportpolitik eller tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden, dvs. grundade sig på artikel 114 i EUF-fördraget (bilaga 13). Ett av de två utlåtanden med förslag till motiverade yttranden som lämnades av riksdagen grundade sig däremot på artikel 311, dvs. unionens egna medel, och ett gällde socialpolitik. Dessa förslag subsidiaritetsprövades av finans­utskottet respektive arbetsmarknadsutskottet.

Ser man till hela perioden från Lissabonfördragets ikraftträdande och fram t.o.m. utgången av 2020 kan noteras att omkring en fjärdedel av förslagen har handlat om tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden (artikel 114 i EUF-fördraget). Utskottet noterar även att omkring 24 procent av de förslag som riksdagen lämnat motiverade yttranden om sedan Lissabon­fördraget trädde i kraft har grundat sig på artikel 114 i EUF-fördraget. Förslagen som handlat om tillnärmning av lagstiftning återfinns inom de flesta av utskottens beredningsområden. Därefter följer förslag om jordbruks- och fiskeripolitik, transportpolitik och miljöpolitik (bilaga 13). Utskottet noterar i sammanhanget att miljö- och jordbruksutskottet, finansutskottet och trafik­utskottet tillsammans subsidiaritetsprövat drygt 45 procent av alla förslag sedan Lissabonfördraget trädde i kraft.

Utskottet konstaterar vidare att den s.k. flexibilitetklausulen endast åberopats som rättslig grund för ett fåtal av de förslag som har översänts för subsidiaritetsprövning. Syftet med flexibilitetsklausulen kan sägas vara att förse unionen med en möjlighet att utvidga sina befogenheter, under vissa förutsättningar.

Utrymmet för nationella åtgärder till följd av EU-förslag

När det gäller utrymmet för nationella åtgärder till följd av EU-förslag noterar konstitutionsutskottet särskilt ljande.

Finansutskottet konstaterar att det över tid har pågått ett omfattande lagstiftningsarbete på finansmarknadsområdet, vilket innebär att utrymmet för svensk lagstiftning minskat på området. Utskottet understryker att det nationella utrymmet behövs och måste värnas. Skatteutskottet framhåller att det på skatteområdet krävs enighet bland medlemsstaterna och att medlemsstaterna således har möjlighet att bättre värna sin suveränitet på skatteområdet än inom andra politikområden. Samtidigt har skatteutskottet under 2020 upprepat sin kritiska inställning till förslag om en övergång från beslutsfattande med enhällighet till beslutsfattande med kvalificerad majoritet i skattefrågor.

Justitieutskottet anser att det är viktigt att frågan om subsidiaritet ges särskild uppmärksamhet när det handlar om lagstiftningsförslag inom det straff- och processrättsliga området. Dessa frågor är en central del i varje stats funktion och legitimitet. Samtidigt innebär samarbetet inom det straffrättsliga området efter att Lissabonfördraget trädde i kraft att lagstiftningen på EU-nivå stärks och att utrymmet för nationell lagstiftning minskar i motsvarande mån.

Trafikutskottet konstaterar att EU har getts betydande beslutskompetens inom transport- och telekomområdet och att utrymmet för nationell lagstiftning således till viss del är intecknat. Utskottet konstaterar också att förordningar är direkt tillämpliga i nationell lagstiftning och verkar mer inskränkande på utrymmet för nationella åtgärder än direktiv. Trafikutskottet framhåller samtidigt att även om det nationella handlingsutrymmet minskar över tid har utskottet gjort bedömningen att merparten av förslagen sedan 2009 är förenliga med subsidiaritetsprincipen.

Miljö- och jordbruksutskottet framhåller att redan när Sverige gick med i EU var EU-rätten på utskottets beredningsområde mycket omfattande. Framför allt jordbrukspolitiken karaktäriserades av hög grad av harmonisering. Sedan dess har jordbrukspolitiken reformerats och medlemsstaterna har fått ett större inflytande jämfört med tidigare reglering. En liknande utveckling kan noteras inom fiskeripolitiken.

Arbetsmarknadsutskottet framhåller att det under 2020 lämnade ett utlåtande med förslag till motiverat yttrande över förslaget till direktiv om minimilöner. Utskottet bedömer att detta direktiv om det antas kommer att leda till att utrymmet för nationella åtgärder inom det arbetsrättsliga området minskar. Utskottet understryker vidare vikten av att EU respekterar medlems­staternas nationella kompetens på det arbetsmarknadspolitiska området och kommer även i fortsättningen att aktivt verka för att den svenska arbets­marknadsmodellen värnas.

Konstitutionsutskottet konstaterar liksom vid tidigare uppföljningar att många av de översända förslagen under 2020 rör ändringar i gällande lagstiftning på unionsnivå och inte nya förslag och att en majoritet av de förslag som lades fram var förslag till förordningar.

Tillämpning av det brådskande förfarandet under covid-19-pandemin

Enligt konstitutionsutskottets genomgång har med hänvisning till covid-19-pandemin undantag från tidsfristen om åtta veckor enligt artikel 4 i protokollet om de nationella parlamentens roll i EU tillämpats när det gäller 16 av de utkast till lagstiftningsakter som subsidiaritetsprövades under 2020.

Enligt artikel 4 ska en tidsfrist om åtta veckor iakttas mellan den dag då ett utkast till lagstiftningsakt görs tillgängligt för de nationella parlamenten på unionens officiella språk och den dag då utkastet förs upp på rådets preliminära dagordning för antagande. Inga överenskommelser får komma till stånd om ett utkast till lagstiftningsakt under dessa åtta veckor, utom i vederbörligen motiverade och brådskande fall. Enligt artikel 6 i protokollet om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna har de nationella parlamenten åtta veckor på sig från den dagen då ett utkast på unionens officiella språk översänds att lämna ett motiverat yttrande.

Det finns således två tidsfrister som är relevanta för de nationella parlamenten under EU:s lagstiftningsprocess. Konstitutionsutskottet vill liksom finansutskottet framhålla vikten av att de nationella parlamenten ges tillräckligt med tid för både subsidiaritetsprövningar och behandling av förslagen i sak. Tidsfristerna måste respekteras så att de nationella parlamenten hinner behandla frågorna. Utskottet delar uppfattningen att det finns skäl att överväga hur motiverade yttranden från parlamenten som lämnats inom åttaveckorsfristen enligt protokollet om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna hanteras på EU-nivå, om rättsakten har antagits innan den tidsfristen löpt ut. Det är även angeläget att de nationella parlamenten underrättas i de fall tidsfristen om åtta veckor mellan den dag då ett utkast till lagstiftningsakt görs tillgängligt för de nationella parlamenten och den dag då utkastet förs upp på rådets preliminära dagordning inte kommer att följas. Att den sistnämnda tidsfristen inte tillämpas får endast ske i vederbörligen motiverade och brådskande fall.

Utskottet konstaterar att det av årets uppföljning framgår att kommissionen i de flesta fall informerat riksdagen om att ett utkast till lagstiftningsakt föreslås undantas från tidsfristen enligt artikel 4.

Några av utskotten framhåller att de har kunnat hantera sådana förslag skyndsamt och att de har hunnit genomföra subsidiaritetsprövningar innan förslagen antogs, vilket berodde på att ärendena bedömdes vara relativt okomplicerade. Samtidigt påpekar utskotten att en aspekt som kan påverkas vid tillämpning av det skyndsamma förfarandet är inhämtande av regeringens bedömning. Om utskotten hade behövt inhämta regeringens bedömning hade detta sannolikt kunnat påverka utskottens möjlighet att subsidiaritetspröva förslagen innan de antogs.

Kommissionens motiveringar

Konstitutionsutskottets genomgång av kommissionens motiveringar av subsidiaritetsprincipen i de utkast till lagstiftningsakter som prövades under 2020 visar liksom vid tidigare uppföljningar att motiveringarna inte sällan är relativt kortfattade. Av de subsidiaritetsprövningar som genomfördes under 2020 bedöms tillfredsställande motiveringar saknas i sex av förslagen, dvs. i 7 procent av förslagen, vilket är en försämring jämfört med föregående år då det saknades motivering i ett förslag (bet. 2020/21:KU5 s. 62).

Utöver detta bedömer trafikutskottet i sitt yttrande att kommissionens motiveringar är otillfredsställande i sju av de förslag som trafikutskottet prövade. Flera utskott konstaterar också att motiveringarna varierar till sin omfattning.

Informationsutbyte med andra nationella parlament via Ipex eller riksdagens representant vid EU:s institutioner

Flera av utskotten framhåller att de löpande har kontakt med riksdagens representant vid EU:s institutioner och att denna möjlighet att utbyta information är värdefull. Inget utskott anger att de har haft några direkta kontakter med andra nationella parlament för att utbyta information.

Liksom vid tidigare uppföljningar konstaterar flera av utskotten att den information som finns Ipex webbplats varken är fullständig eller särskilt relevant när utskotten genomför subsidiaritetsprövningar. Alla nationella parlament har samma tidsram för subsidiaritetsprövningarna, vilket i sig kan innebära att den information som finns på webbplatsen är begränsad. Informationen kan också vara svårtillgänglig om den inte finns på ett språk som är tillgänglig för andra nationella parlament.

Som konstitutionsutskottet tidigare har framhållit finns det en förbättringspotential både när det gäller vilken information som laddas upp på webbplatsen och att den laddas upp på ett språk som är tillgängligt för andra nationella parlament.

I juli 2021 lanserades en ny version av Ipex webbplats. Syftet med den nya webbplatsen är bl.a. att det ska bli lättare för de nationella parlamenten att ladda upp information på webbplatsen. Förhoppningen var att benägenheten att över huvud taget ladda upp information skulle öka. Som konstitutions­utskottet framhöll vid den förra uppföljningen är utskottet positivt till alla förbättringar som kan leda till att informationen på Ipex webbplats är uppdaterad och tillgänglig för de nationella parlamenten (bet. 2020/21:KU5 s. 71). Det är ännu för tidigt att avgöra om den nya versionen av webbplatsen har påverkat benägenheten att ladda upp information.

Bilaga 1

Finansutskottets yttrande 2021/22:FiU1y

 

Bilaga 2

Skatteutskottets yttrande 2021/22:SkU4y

 

Bilaga 3

Justitieutskottets protokoll 2021/22:2

 

 

Bilaga 4

Civilutskottets yttrande 2021/22:CU2y

 

 

Bilaga 5

Utrikesutskottets yttrande 2021/22:UU3y

 

Bilaga 6

Socialutskottets yttrande 2021/22:SoU2y

 

Bilaga 7

Utbildningsutskottets protokoll 2021/22:8

 

Bilaga 8

Trafikutskottets yttrande 2021/22:TU2y

 

 

Bilaga 9

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande 2021/22:MJU2y

 

 

Bilaga 10

Arbetsmarknadsutskottets yttrande 2021/22:AU2y

 

 

 


Bilaga 11

Avgjorda subsidiaritetsärenden i riksdagen 2020

Utskott

Dokument

Utkast till lagstiftningsakt

Beslut i utskott

Beslut i kammaren

Motiverat yttrande

KU

COM(2020) 225

Förslag till rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 168/2007 om inrättande av Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter

2020-06-16

 

 

FiU

COM(2020) 280

Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2014/65/EU vad gäller informationskrav, produktstyrning och positionslimiter för att stödja återhämtningen efter covid-19-pandemin

2020-09-10

 

 

 

COM(2020) 281

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2017/1129 vad gäller EU-återhämtningsprospektet och riktade justeringar för finansiella mellanhänder för att stödja återhämtningen efter covid-19-pandemin

2020-09-10

 

 

 

COM(2020) 282

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2017/2402 om inrättande av ett särskilt ramverk för värdepapperisering och om inrättande av ett särskilt ramverk för enkel, transparent och standardiserad värdepapperisering för att stödja återhämtningen efter covid-19-pandemin

2020-09-10

 

 

 

COM(2020) 283

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 575/2013 vad gäller anpassningar av ramverket för värdepapperisering för att stödja den ekonomiska återhämtningen efter covid-19-pandemin

2020-09-10

 

 

 

COM(2020) 310

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordningarna (EU) nr 575/2013 och (EU) 2019/876 vad gäller anpassningar mot bakgrund av covid-19-pandemin

2020-05-19

 

 

 

COM(2020) 337

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2016/1011 vad gäller undantag för vissa referensvärden för tredjelandsvalutor och fastställande av ersättningsreferensvärden för vissa referensvärden som ska upphöra

2020-09-10

 

 

 

COM(2020) 403

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av InvestEU-programmet

2020-06-16

 

 

 

COM(2020) 404

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2015/1017 vad gäller inrättandet av ett instrument för solvensstöd

2020-06-16

 

 

FiU

COM(2020) 408

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av en facilitet för återhämtning och resiliens

2020-06-16

 

 

 

COM(2020) 409

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett instrument för tekniskt stöd

2020-06-16

 

 

 

COM(2020) 445

Ändrat förslag till rådets beslut om systemet för Europeiska unionens egna medel

2020-06-22 (utl. 2019/20:FiU63)

2020-06-23

Ja

 

COM(2020) 453

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om lånefaciliteten för den offentliga sektorn inom mekanismen för en rättvis omställning

2020-06-16

 

 

 

COM(2020) 459

Ändrat förslag till 1) Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Horisont Europa – ramprogrammet för forskning och innovation, och om dess regler för deltagande och spridning, 2) Europaparlamentets och rådets beslut om inrättande av det särskilda programmet för genomförande av Horisont Europa – ramprogrammet för forskning och innovation, 3) Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete, 4) Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av regler om stöd för de strategiska planer som medlemsstaterna ska upprätta inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken och som finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) samt om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013

2020-06-16

 

 

 

COM(2020) 593

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om marknader för kryptotillgångar och om ändring av direktiv (EU) 2019/1937

2020-12-15

 

 

 

COM(2020) 594

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om en pilotordning för marknadsinfrastrukturer som baseras på teknik för distribuerade liggare

2020-12-15

 

 

SkU

COM(2020) 197

Förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 2011/16/EU för att åtgärda det akuta behov av att skjuta upp vissa tidsfrister för inlämning och utbyte av upplysningar i fråga om beskattning som följer av covid-19-pandemin

2020-05-26

 

 

 

COM(2020) 198

Förslag till rådets beslut om ändring av direktiven (EU) 2017/2455 och (EU) 2019/1995 vad gäller dag för införlivande och dag för tillämpning till följd av covid-19-utbrottet

2020-05-26

 

 

SkU

COM(2020) 201

Förslag till rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2017/2454 vad gäller dag för tillämpning till följd av covid-19-utbrottet

2020-05-26

 

 

 

COM(2020) 240

Förslag till rådets beslut om tillstånd för Portugal att tillämpa en nedsatt punktskattesats för vissa alkoholhaltiga produkter som framställs i de autonoma regionerna Madeira och Azorerna

2020-09-10

 

 

 

COM(2020) 314

Förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 2011/16/EU om administrativt samarbete i fråga om beskattning

2020-09-10

 

 

 

COM(2020) 332

Förslag till rådets beslut om tillstånd för Frankrike att tillämpa en nedsatt sats för vissa indirekta skatter på ”traditionell” rom som framställs i Guadeloupe, Franska Guyana, Martinique och Réunion

2020-09-10

 

 

 

COM(2020) 355

Förslag till rådets beslut om AIEM-skattens tillämpning på Kanarieöarna

2020-09-10

 

 

 

COM(2020) 360

Förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt vad gäller identifiering av beskattningsbara personer i Nordirland

2020-09-10

 

 

 

COM(2020) 371

Förslag till rådets beslut om ändring av giltighetstiden för beslut nr 940/2014 om sjötullsystemet i de franska utomeuropeiska departementen

2020-09-10

 

 

 

COM(2020) 688

Förslag till rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 2006/112/EG vad gäller tillfälliga åtgärder avseende mervärdesskatt på covid-19-vacciner och medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik av covid-19 föranledda av covid-19- pandemin

2020-11-12

 

 

JuU

COM(2020) 309

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 514/2014 vad gäller förfarandet för tillbakadragande

2020-09-10

 

 

CU

COM(2020) 183

Förslag till rådets förordning om tillfälliga åtgärder avseende hållande av stämmor i europabolag och europeiska kooperativa föreningar

2020-05-07

 

 

UU

COM(2020) 163

Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om makroekonomiskt stöd till utvidgnings- och grannskapsländer med anledning av den kris som uppstått till följd av covid-19-pandemin

2020-05-14

 

 

 

COM(2020) 407

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2017/1601 om inrättande av Europeiska fonden för hållbar utveckling (EFHU), EFHU-garantin och EFHU-garantifonden

2020-06-11

 

 

UU

COM(2020) 461

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1257/96 av den 20 juni 1996 om humanitärt bistånd

2020-06-11

 

 

FöU

COM(2020) 114

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 2012/2002 i syfte att ge ekonomiskt bistånd till medlemsstater och länder som förhandlar om anslutning till unionen som allvarligt har drabbats av större hot mot folkhälsan

2020-03-26

 

 

 

COM(2020) 220

Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om ändring av beslut nr 1313/2013/EU om en civilskyddsmekanism för unionen

2020-06-11

 

 

SfU

COM(2020) 610

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om asyl- och migrationshantering och om ändring av rådets direktiv 2003/109/EG och förslaget till förordning (EU) [Asyl- och migrationsfonden]

2020-11-19

 

 

 

COM(2020) 611

Ändrat förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om upprättande av ett gemensamt förfarande för internationellt skydd i unionen och om upphävande av direktiv 2013/32/EU

2020-11-19

 

 

 

COM(2020) 612

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om införande av screening av tredjelandsmedborgare vid de yttre gränserna och om ändring av förordningarna (EG) nr 767/2008, (EU) 2017/2226, (EU) 2018/1240 och (EU) 2019/817

2020-11-19

 

 

 

COM(2020) 613

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om hantering av krissituationer och force majeure-situationer på migrations- och asylområdet

2020-11-19

 

 

 

COM(2020) 614

Ändrat förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Eurodac för jämförelse av biometriska uppgifter för en effektiv tillämpning av förordning (EU) [förordningen om asyl- och migrationshantering] och förordning (EU) [vidarebosättningsförordningen], för identifiering av tredjelandsmedborgare eller statslösa personer som vistas olagligt, och för när medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter och Europol begär jämförelser med Eurodacuppgifter för brottsbekämpande ändamål, samt om ändring av förordningarna (EU) 2018/1240 och (EU) 2019/818

2020-11-19

 

 

SoU

COM(2020) 141

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 223/2014 vad gäller införandet av särskilda åtgärder för att hantera covid-19-krisen

2020-04-15

 

 

SoU

COM(2020) 144

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2017/745 om medicintekniska produkter vad gäller tillämpningsdatum för vissa bestämmelser

2020-04-15

 

 

 

COM(2020) 223

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 223/2014 vad gäller införandet av särskilda åtgärder för att hantera covid-19-krisen

2020-06-16

 

 

 

COM(2020) 261

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om genomförande av kliniska prövningar med och tillhandahållande av humanläkemedel som innehåller eller består av genetiskt modifierade organismer och är avsedda att behandla eller förebygga covid-19

2020-06-30

 

 

 

COM(2020) 405

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett program för unionens åtgärder på hälsoområdet för perioden 2021–2027 och om upphävande av förordning (EU) nr 282/2014 (programmet EU för hälsa)

2020-06-16

 

 

KrU

COM(2020) 384

Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om ändring av beslut nr 445/2014/EU om inrättande av en unionsinsats för evenemanget Europeisk kulturhuvudstad för åren 2020–2033

2020-09-22

 

 

TU

COM(2020) 78

Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om ett Europaår för järnvägen (2021)

2020-03-26

 

 

 

COM(2020) 111

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EEG) nr 95/93 om gemensamma regler för fördelning av ankomst- och avgångstider vid gemenskapens flygplatser

2020-03-26

 

 

 

COM(2020) 176

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om särskilda och tillfälliga åtgärder med avseende på covid-19-utbrottet och om giltigheten för vissa certifikat, intyg, bevis, körkort och tillstånd och uppskjutande av vissa regelbundna kontroller och fortbildningar inom vissa transportlagstiftningsområden

2020-05-14

 

 

 

COM(2020) 177

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2017/352 för att göra det möjligt för hamnledningen eller de behöriga myndigheterna att ge flexibilitet vid uttag av hamninfrastrukturavgifter i samband med utbrottet av covid-19

2020-05-14

 

 

 

COM(2020) 178

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1008/2008 om gemensamma regler för tillhandahållande av lufttrafik i gemenskapen med anledning av covid-19-pandemin

2020-05-14

 

 

TU

COM(2020) 179

Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv (EU) 2016/797 och direktiv (EU) 2016/798 vad gäller förlängning av deras införlivandeperiod

2020-05-14

 

 

 

COM(2020) 260

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av åtgärder för en hållbar järnvägsmarknad mot bakgrund av covid-19-pandemin

2020-09-10

 

 

 

COM(2020) 491

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 168/2013 vad gäller särskilda åtgärder för fordon i slutserier i kategori L till följd av covid-19-utbrottet

2020-09-24

 

 

 

COM(2020) 568

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ett tillfälligt undantag från vissa bestämmelser i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG vad gäller användning av teknik hos leverantörer av nummeroberoende interpersonella kommunikationstjänster för behandling av personuppgifter och andra uppgifter i syfte att bekämpa sexuella övergrepp mot barn på nätet

2020-09-24

 

 

 

COM(2020) 577

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1139 vad gäller förmågan hos Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet att agera som organ för prestationsgranskning för det gemensamma europeiska luftrummet

2020-11-17

 

 

 

COM(2020) 579

Ändrat förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om genomförandet av det gemensamma europeiska luftrummet (omarbetning)

2020-11-17

 

 

 

COM(2020) 623

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av direktiv (EU) 2016/798 vad gäller tillämpningen av reglerna för järnvägssäkerhet och driftskompatibilitet på den fasta förbindelsen under Engelska kanalen

2020-09-10

 

 

 

COM(2020) 782

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om vissa aspekter av järnvägssäkerhet och järnvägsförbindelser med avseende på den gränsöverskridande infrastruktur som förbinder unionen och Förenade kungariket genom den fasta förbindelsen under Engelska kanalen

2020-12-17

 

 

 

COM(2020) 826

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om gemensamma bestämmelser för att säkerställa grundläggande vägtransporter av gods och passagerare efter slutet av den övergångsperiod som anges i avtalet om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen

2020-12-17

 

 

TU

COM(2020) 827

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om gemensamma bestämmelser för grundläggande flygförbindelser efter den övergångsperiod som avses i avtalet om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen

2020-12-17

 

 

 

COM(2020) 828

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om vissa aspekter på flygsäkerhet med anledning av utgången av den övergångsperiod som anges i avtalet om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen

2020-12-17

 

 

MJU

COM(2020) 80

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordning (EU) 2018/1999 (Europeisk klimatlag)

2020-03-19

 

 

 

COM(2020) 137

Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om ändring av rådets beslut 2003/17/EG vad gäller likvärdighet av fältbesiktningar i Ukraina av utsäde av stråsäd och om likvärdighet av stråsäd som produceras i Ukraina

2020-05-28

 

 

 

COM(2020) 142

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 1379/2013 och förordning (EU) nr 508/2014 vad gäller särskilda åtgärder för att lindra de effekter som covid-19-utbrottet får inom fiskeri- och vattenbrukssektorn

2020-04-16

 

 

 

COM(2020) 186

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 1305/2013 vad gäller särskilda åtgärder för att ge exceptionellt tillfälligt stöd inom ramen för Ejflu för att hantera covid-19-utbrottet

2020-05-28

 

 

 

COM(2020) 233

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2016/1628 vad gäller dess övergångsbestämmelser för att hantera konsekvenserna av covid-19-krisen

2020-06-16

 

 

 

COM(2020) 483

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2018/848 om ekologisk produktion vad gäller datumet för tillämpning och vissa andra datum som anges i den förordningen

2020-09-17

 

 

 

COM(2020) 563

Ändrat förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordning (EU) 2018/1999 (Europeisk klimatlag)

2020-10-01

 

 

MJU

COM(2020) 642

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1367/2006 av den 6 september 2006 om tillämpning av bestämmelserna i Århuskonventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor på gemenskapens institutioner och organ

2020-11-12

 

 

 

COM(2020) 652

Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om ett allmänt miljöhandlingsprogram för unionen till 2030

2020-12-03

 

 

NU

COM(2020) 22

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Fonden för en rättvis omställning

2020-02-20

 

 

 

COM(2020) 23

Ändrat förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden+, Sammanhållningsfonden samt Europeiska havs- och fiskerifonden, och om finansiella regler för dessa fonder och för Asyl- och migrationsfonden, Fonden för inre säkerhet samt instrumentet för gränsförvaltning och visering

2020-02-20

 

 

 

COM(2020) 113

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 1303/2013, förordning (EU) nr 1301/2013 och förordning (EU) nr 508/2014 vad gäller särskilda åtgärder för att mobilisera investeringar i medlemsstaternas hälso- och sjukvårdssystem samt i andra sektorer av deras ekonomier som reaktion på covid-19-utbrottet [Investeringsinitiativ mot coronaeffekter]

2020-04-02

 

 

 

COM(2020) 138

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 1303/2013 och förordning (EU) nr 1301/2013 vad gäller särskilda åtgärder för att tillhandahålla extraordinär flexibilitet vid användningen av de europeiska struktur- och investeringsfonderna för att hantera covid-19-pandemin

2020-04-16

 

 

 

COM(2020) 206

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 1303/2013 vad gäller medlen för den särskilda tilldelningen för sysselsättningsinitiativet för unga

2020-06-02

 

 

 

 

 

 

 

 

 

NU

COM(2020) 450

Ändrat förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden+, Sammanhållningsfonden, Fonden för en rättvis omstsubsdiaällning samt Europeiska havs- och fiskerifonden, och om finansiella regler för dessa fonder och för Asyl- och migrationsfonden, Fonden för inre säkerhet samt instrumentet för gränsförvaltning och visering

2020-06-09

 

 

 

COM(2020) 451

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 1303/2013 vad gäller exceptionella ytterligare medel och genomförandebestämmelser inom målet Investering för tillväxt och sysselsättning för att tillhandahålla stöd för främjande av krisreparation i samband med covid-19-pandemin och förberedande av en grön, digital och resilient återhämtning av ekonomin (React-EU)

2020-06-09

 

 

 

COM(2020) 452

Ändrat förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska regionala utvecklingsfonden och Sammanhållningsfonden

2020-06-09

 

 

 

COM(2020) 460

Ändrat förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Fonden för en rättvis omställning

2020-06-09

 

 

AU

COM(2020) 447

Ändrat förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska socialfonden+ (ESF+)

2020-06-04

 

 

 

COM(2020) 571

Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2004/37/EG om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för carcinogener eller mutagena ämnen i arbetet

2020-10-22

 

 

 

COM(2020) 682

Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om tillräckliga minimilöner i Europeiska unionen

2020-12-08 (utl. 2020/21:AU6)

2020-12-15

Ja

Bilaga 12

Avgjorda subsidiaritetsärenden i riksdagen – per politikområde

Utskott

Dokument

Rättslig grund i EUF-fördraget

Politikområde

Beslut i utskott

Beslut i kammaren

Motiverat yttrande

KU

COM(2020) 225

Art. 352

Flexibilitetsklausulen

2020-06-16

 

 

FiU

COM(2020) 280

Art. 53

Etableringsrätt

2020-09-10

 

 

 

COM(2020) 281

Art. 114

Tillnärmning av lagstiftning

2020-09-10

 

 

 

COM(2020) 282

Art. 114

Tillnärmning av lagstiftning

2020-09-10

 

 

 

COM(2020) 283

Art. 114

Tillnärmning av lagstiftning

2020-09-10

 

 

 

COM(2020) 310

Art. 114

Tillnärmning av lagstiftning

2020-05-19

 

 

 

COM(2020) 337

Art. 114

Tillnärmning av lagstiftning

2020-09-10

 

 

 

COM(2020) 403

Art. 173, 175

Industripolitik, ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (strukturfonder)

2020-06-16

 

 

 

COM(2020) 404

Art. 172, 173, 175, 182

Transeuropeiska nät, industripolitik, ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (strukturfonder), forskning och teknisk utveckling

2020-06-16

 

 

 

COM(2020) 408

Art. 175

Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (strukturfonder)

2020-06-16

 

 

 

COM(2020) 409

Art. 175, 197

Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (strukturfonder), administrativt samarbete

2020-06-16

 

 

 

COM(2020) 445

Art. 311

Unionens egna medel

2020-06-22

(utl. 2019/20:FiU63)

2020-06-23

Ja

 

COM(2020) 453

Art. 175, 322

Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (strukturfonder), finansiella regler

2020-06-16

 

 

 

COM(2020) 459

Art. 43, 173, 182, 183, 188, 209, 212

Jordbruk och fiskeri, industripolitik, forskning och teknisk utveckling, utvecklingssamarbete, ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete med tredjeländer

2020-06-16

 

 

 

COM(2020) 593

Art. 114

Tillnärmning av lagstiftning

2020-12-15

 

 

 

COM(2020) 594

Art. 114

Tillnärmning av lagstiftning

2020-12-15

 

 

SkU

COM(2020) 197

Art. 113, 115

Skatter och avgifter (harmonisering av indirekta skatter), tillnärmning av lagstiftning

2020-05-26

 

 

 

COM(2020) 198

Art. 113

Skatter och avgifter (harmonisering av indirekta skatter)

2020-05-26

 

 

 

COM(2020) 201

Art. 113

Skatter och avgifter (harmonisering av indirekta skatter)

2020-05-26

 

 

 

COM(2020) 240

Art. 349

Särskilda åtgärder till skydd för de yttersta randområdena

2020-09-10

 

 

 

COM(2020) 314

Art. 113, 115

Skatter och avgifter (harmonisering av indirekta skatter), tillnärmning av lagstiftning

2020-09-10

 

 

 

COM(2020) 332

Art. 349

Särskilda åtgärder till skydd för de yttersta randområdena

2020-09-10

 

 

 

COM(2020) 355

Art. 349

Särskilda åtgärder till skydd för de yttersta randområdena

2020-09-10

 

 

 

COM(2020) 360

Art. 113

Skatter och avgifter (harmonisering av indirekta skatter)

2020-09-10

 

 

 

COM(2020) 371

Art. 349

Särskilda åtgärder till skydd för de yttersta randområdena

2020-09-10

 

 

 

COM(2020) 688

Art. 113

Skatter och avgifter (harmonisering av indirekta skatter)

2020-11-12

 

 

JuU

COM(2020) 309

Art. 78, 79, 82, 84, 87

Asylpolitik, invandringspolitik, straffrättsligt samarbete, polissamarbete

2020-09-10

 

 

CU

COM(2020) 183

Art. 352

Flexibilitetsklausulen

2020-05-07

 

 

UU

COM(2020) 163

Art. 212

Ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete med tredjeländer

2020-05-14

 

 

 

COM(2020) 407

Art. 209, 212

Utvecklingssamarbete, ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete med tredjeländer

2020-06-11

 

 

 

COM(2020) 461

Art. 214

Humanitärt bistånd

2020-06-11

 

 

FöU

COM(2020) 114

Art. 175, 212

Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (strukturfonder), ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete med tredjeländer

2020-03-26

 

 

 

COM(2020) 220

Art. 196, 322

Civilskydd, finansiella regler

2020-06-11

 

 

SfU

COM(2020) 610

Art. 78, 79

Asylpolitik, invandringspolitik

2020-11-19

 

 

SfU

COM(2020) 611

Art. 78, 79

Asylpolitik, invandringspolitik

2020-11-19

 

 

 

COM(2020) 612

Art. 77

Gränskontroll

2020-11-19

 

 

 

COM(2020) 613

Art. 78, 79

Asylpolitik, invandringspolitik

2020-11-19

 

 

 

COM(2020) 614

Art. 78, 79, 87, 88

Asylpolitik, invandringspolitik, polissamarbete

2020-11-19

 

 

SoU

COM(2020) 141

Art. 175

Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (strukturfonder)

2020-04-15

 

 

 

COM(2020) 144

Art. 114, 168

Tillnärmning av lagstiftning, folkhälsa

2020-04-15

 

 

 

COM(2020) 223

Art. 175

Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (strukturfonder)

2020-06-16

 

 

 

COM(2020) 261

Art. 114, 168

Tillnärmning av lagstiftning, folkhälsa

2020-06-30

 

 

 

COM(2020) 405

Art. 168

folkhälsa

2020-06-16

 

 

KrU

COM(2020) 384

Art. 167

Kulturpolitik

2020-09-22

 

 

TU

COM(2020) 78

Art. 91

Transportpolitik

2020-03-26

 

 

 

COM(2020) 111

Art. 100

Transportpolitik

2020-03-26

 

 

 

COM(2020) 176

Art. 91, 100

Transportpolitik

2020-05-14

 

 

 

COM(2020) 177

Art. 100

Transportpolitik

2020-05-14

 

 

 

COM(2020) 178

Art. 100

Transportpolitik

2020-05-14

 

 

 

COM(2020) 179

Art. 91

Transportpolitik

2020-05-14

 

 

 

COM(2020) 260

Art. 91

Transportpolitik

2020-09-10

 

 

 

COM(2020) 491

Art. 114

Tillnärmning av lagstiftning

2020-09-24

 

 

 

COM(2020) 568

Art. 16, 114

Skydd för personuppgifter, tillnärmning av lagstiftning

2020-09-24

 

 

 

COM(2020) 577

Art. 100

Transportpolitik

2020-11-17

 

 

 

COM(2020) 579

Art. 100

Transportpolitik

2020-11-17

 

 

 

COM(2020) 623

Art. 91

Transportpolitik

2020-09-10

 

 

 

COM(2020) 782

Art. 91

Transportpolitik

2020-12-17

 

 

 

COM(2020) 826

Art. 91

Transportpolitik

2020-12-17

 

 

 

COM(2020) 827

Art. 100

Transportpolitik

2020-12-17

 

 

 

COM(2020) 828

Art. 100

Transportpolitik

2020-12-17

 

 

MJU

COM(2020) 80

Art. 192

Miljöpolitik

2020-03-19

 

 

MJU

COM(2020) 137

Art. 43

Jordbruk och fiskeri

2020-05-28

 

 

 

COM(2020) 142

Art. 43, 175

Jordbruk och fiskeri, ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (strukturfonder)

2020-04-16

 

 

 

COM(2020) 186

Art. 42, 43

Jordbruk och fiskeri

2020-05-28

 

 

 

COM(2020) 233

Art. 114

Tillnärmning av lagstiftning

2020-06-16

 

 

 

COM(2020) 483

Art. 43

Jordbruk och fiskeri

2020-09-17

 

 

 

COM(2020) 563

Art. 192

Miljöpolitik

2020-10-01

 

 

 

COM(2020) 642

Art. 192

Miljöpolitik

2020-11-12

 

 

 

COM(2020) 652

Art. 192

Miljöpolitik

2020-12-03

 

 

NU

COM(2020) 22

Art. 175

Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (strukturfonder)

2020-02-20

 

 

 

COM(2020) 23

Art. 174

Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (strukturfonder)

2020-02-20

 

 

 

COM(2020) 113

Art. 43, 177, 178

Jordbruk och fiskeri, ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (strukturfonder)

2020-04-02

 

 

 

COM(2020) 138

Art. 177, 178, 322

Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (strukturfonder), finansiella regler

2020-04-16

 

 

 

COM(2020) 206

Art. 177

Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (strukturfonder)

2020-06-02

 

 

 

COM(2020) 450

Art. 177, 322, 349

Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (strukturfonder), finansiella regler, särskilda åtgärder till skydd för de yttersta randområdena

2020-06-09

 

 

 

COM(2020) 451

Art. 177, 322

Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (strukturfonder), finansiella regler

2020-06-09

 

 

 

COM(2020) 452

Art. 177, 178, 349

Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (strukturfonder), särkskilda åtgärder till skydd för de yttersta randområdena

2020-06-09

 

 

 

COM(2020) 460

Art. 175, 322

Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (strukturfonder), finansiella regler

2020-06-09

 

 

AU

COM(2020) 447

Art. 46, 149, 153, 164, 175, 349

Fri rörlighet för arbetstagare, sysselsättning, socialpolitik, Europeiska socialfonden, ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (strukturfonder), särskilda åtgärder till skydd för de yttersta randområdena

2020-06-04

 

 

 

COM(2020) 571

Art. 153

Socialpolitik

2020-10-22

 

 

 

COM(2020) 682

Art. 153

Socialpolitik

2020-12-08

(utl. 2020/21:AU6)

2020-12-15

Ja

Bilaga 13

Antal utkast till lagstiftningsakter – per politikområde 2010–2020

Politikområde

Rättslig grund i EUF-fördraget

Antal utkast till lagstiftningsakter

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

Totalt

Offentlighet

Art. 15

0

1

0

0

0

0

0

0

0

0

0

1

Skydd för personuppgifter

Art. 16

0

0

2

0

0

0

0

2

7

0

1

12

Bekämpning av diskriminering

Art. 19

0

0

1

0

0

0

0

0

1

0

0

2

Unionsmedborgarskap

(fri rörlighet)

Art. 21

0

1

1

1

0

0

0

1

2

0

0

6

Unionsmedborgarskap (konsulärt skydd)

Art. 23

0

0

1

0

0

0

0

0

1

0

0

2

Medborgarinitiativ

Art. 24

0

0

0

0

0

0

0

0

1

0

0

1

Tullsamarbete

Art. 33

0

1

0

1

2

0

0

2

5

0

0

11

Jordbruk och fiskeri

Art. 42, 43

13

25

12

17

7

2

2

4

9

4

6

101

Fri rörlighet för arbetstagare

Art. 45, 46

1

1

1

1

1

0

0

1

2

0

1

9

Fri rörlighet för arbetstagare (social trygghet)

Art. 48

0

1

0

0

0

0

0

2

1

1

0

5

Etableringsrätt

Art. 49, 50, 52, 53, 55

3

7

12

4

3

0

5

7

11

0

1

53

Fri rörlighet för tjänster

Art. 56, 62

0

2

7

3

1

0

2

5

4

0

0

24

Kapital och betalningar

Art. 64

0

0

0

1

0

0

0

1

0

0

0

2

Ömsesidigt erkännande av rättsliga avgöranden

Art. 67

0

1

0

1

0

0

0

0

0

0

0

2

Administrativt samarbete (inom området för frihet, säkerhet och rättvisa)

Art. 74

3

0

0

2

0

0

0

1

5

0

0

11

Gränskontroll

Art. 77

6

5

4

5

4

1

5

4

6

1

1

42

Asylpolitik

Art. 78

2

0

3

0

2

2

7

1

6

0

5

28

Invandringspolitik

Art. 79

3

0

3

1

1

0

6

3

9

0

5

31

Civilrättsligt samarbete

Art. 81

1

5

1

4

0

0

3

1

4

0

0

19

Straffrättsligt samarbete

Art. 82–86

9

4

4

4

3

2

2

6

5

1

1

41

Polissamarbete

Art. 87, 88

1

1

2

1

3

2

2

3

5

1

2

23

Transportpolitik

Art. 91, 100

3

4

9

22

1

0

6

14

11

5

14

89

Konkurrensregler

Art. 103

0

0

0

1

0

0

0

1

1

0

0

3

Statligt stöd

Art. 109

0

0

0

1

0

0

0

0

1

0

0

2

Skatter och avgifter (harmo­nisering av indirekta skatter)

Art. 113

1

3

2

3

0

0

3

8

10

4

6

40

Tillnärmning av lagstiftning

Art. 114

15

27

32

34

18

4

27

24

40

1

12

234

Tillnärmning av lagstiftning

Art. 115

0

3

0

0

1

2

7

1

1

0

2

17

Tillnärmning av lagstiftning (immateriella rättigheter)

Art. 118

1

4

0

1

0

0

0

0

1

0

0

7

Ekonomisk och monetär politik

Art. 121, 126, 127, 133, 136

5

0

3

0

0

0

0

0

2

1

0

11

Sysselsättning

Art. 149

0

1

0

1

0

0

1

0

1

1

1

6

Socialpolitik

Art. 153, 157

1

2

2

4

1

0

3

3

3

0

3

22

Europeiska socialfonden

Art. 164

0

1

0

1

0

1

0

0

1

0

1

5

Utbildning m.m.

Art. 165, 166

0

0

2

0

0

0

2

1

2

1

0

8

Kulturpolitik

Art. 167

1

0

2

0

0

0

2

1

2

0

1

9

Folkhälsa

Art. 168

0

2

10

8

3

0

1

1

5

0

3

33

Konsumentskydd

Art. 169

0

1

1

0

0

0

1

0

1

0

0

4

Transeuropeiska nät

Art. 170–172

1

4

2

5

1

1

2

1

5

0

1

23

Industripolitik

Art. 173

1

4

3

1

1

1

1

1

9

2

3

27

Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (strukturfonder)

Art. 175, 177, 178

2

12

1

6

0

2

3

2

14

4

19

65

Forskning och teknisk utveckling

Art. 182, 183, 185, 188

1

2

2

5

0

1

2

0

5

0

2

20

Rymdpolitik

Art. 189

0

0

0

2

0

0

0

0

1

0

0

3

Miljöpolitik

Art. 192

1

5

16

10

4

1

6

7

12

1

4

67

Energipolitik

Art. 194

2

3

2

3

0

1

2

10

5

0

0

28

Turism

Art. 195

1

0

2

1

0

0

0

0

1

0

0

5

Civilskydd

Art. 196

0

0

1

0

0

0

0

0

1

1

1

4

Administrativt samarbete

Art. 197

0

0

1

0

0

0

1

0

3

0

1

6

Associering av utomeuropeiska länder och territorier

Art. 203

1

0

1

0

0

0

0

0

2

0

0

4

Gemensam handelspolitik

Art. 207

0

1

1

3

0

0

2

1

5

0

0

13

Utvecklingssamarbete

Art. 209, 210

1

1

7

1

0

0

4

0

2

0

2

18

Ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete med tredjeländer

Art. 212

1

4

7

2

1

1

6

2

4

1

4

33

Humanitärt bistånd

Art. 214

0

0

1

1

0

0

0

1

1

0

1

5

Ändringar i valrättsakten

Art. 223

0

0

0

0

0

0

1

0

0

0

0

1

Institutionella bestämmelser

Art. 224

0

0

1

0

0

0

0

1

1

0

0

3

Europeiska unionens domstol (stadga)

Art. 256, 281

0

0

0

0

0

0

0

0

1

0

0

1

Unionens egna medel

Art. 311

0

0

0

0

0

0

0

0

2

0

1

3

Finansiella regler

Art. 322

0

0

0

0

0

0

0

0

2

0

6

8

Bekämpning av bedrägeri

Art. 325

0

1

2

0

2

0

1

0

3

0

0

9

Inhämtande av information

Art. 337

1

0

0

0

0

0

0

1

0

0

0

2

Statistik

Art. 338

5

2

4

11

1

2

2

5

2

0

0

34

Särskilda åtgärder till skydd för de yttersta randområdena

Art. 349

0

4

0

1

7

0

0

1

6

2

7

28

Flexibilitetsklausulen

Art. 352

2

1

5

2

1

0

1

0

2

2

2

18

 


[1] En ny riksdagsordning trädde i kraft den 1 september 2014. Fram till den 31 augusti 2014 fanns bestämmelsen i 10 kap. 6 § åttonde stycket RO.

[2] För tidigare uppföljningar, se bet. 2010/11:KU18, bet. 2011/12:KU4 och bet. 2012/13:KU8. Från och med riksmötet 2013/14 redovisas uppföljningen i betänkande KU5.

[3] Lissabonfördraget trädde i kraft den 1 december 2009, men inga subsidiaritetsprövningar genomfördes under december 2009.

[4] EG-domstolens dom av den 10 december 2002 i mål C-491/01 British American Tobacco (Investments) Ltd och Imperial Tobacco Ltd, REG 2002, s. I-11453.

[5] För motsvarande förteckningar över de utkast som prövats av utskotten under 2010–2019 hänvisas till utskottets tidigare betänkanden, se bet. 2010/11:KU18, bet. 2011/12:KU4 och bet. 2012/13:KU8. Från och med riksmötet 2013/14 redovisas uppföljningen i betänkande KU5.

[6] GDPR är förkortningen av The General Data Protection Regulation.

[7] Konstitutionsutskottet har även vid tidigare uppföljningar betonat vikten av att EU:s institutioner respekterar tidsgränsen för subsidiaritetsprövningen och att de inte föregriper utfallet av subsidiaritetsprövningen (se t.ex. bet. 2016/17:KU5 s. 55 och bet. 2017/18:KU5 s. 81).