|
Konstitutionsutskottets betänkande
|
Verksamhetsredogörelser för riksdagens nämnder
Sammanfattning
Utskottet föreslår att riksdagen lägger redogörelserna till handlingarna.
Inga motioner har väckts med anledning av redogörelserna.
Behandlade förslag
Redogörelse 2021/22:NL1 Verksamhetsredogörelse för Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorn 2021.
Redogörelse 2021/22:RAR1 Verksamhetsredogörelse för Riksdagens arvodesnämnd 2021.
Redogörelse 2021/22:ÖN1 Verksamhetsredogörelse för Riksdagens överklagandenämnd 2021.
Redogörelse 2021/22:NSÖ1 Verksamhetsredogörelse för Nämnden för prövning av statsråds och vissa andra befattningshavares övergångsrestriktioner 2021.
Redogörelse 2021/22:VPN1 Verksamhetsredogörelse för Valprövningsnämnden 2021.
Redogörelse 2021/22:RAN1 Verksamhetsredogörelse för Riksdagens ansvarsnämnd 2021.
Redogörelse 2021/22:PN1 Verksamhetsredogörelse för Partibidragsnämnden 2021.
Redogörelse 2021/22:SN1 Verksamhetsredogörelse för Statsrådsarvodesnämnden 2021.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Verksamhetsredogörelser för riksdagens nämnder
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
Verksamhetsredogörelser för riksdagens nämnder |
Riksdagen lägger redogörelserna 2021/22:NL1, 2021/22:RAR1, 2021/22:VPN1, 2021/22:ÖN1, 2021/22:RAN1, 2021/22:SN1, 2021/22:PN1 och 2021/22:NSÖ1 till handlingarna.
Stockholm den 31 maj 2022
På konstitutionsutskottets vägnar
Karin Enström
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Karin Enström (M), Hans Ekström (S), Marie Granlund (S), Lars Jilmstad (M), Matheus Enholm (SD), Per-Arne Håkansson (S), Per Schöldberg (C), Ida Drougge (M), Fredrik Lindahl (SD), Laila Naraghi (S), Tuve Skånberg (KD), Lars Andersson (SD), Camilla Hansén (MP), Erik Ottoson (M), Alexander Ojanne (S), Jessica Wetterling (V) och Nina Lundström (L).
Riksdagens nämnder har i enlighet med gällande regelverk överlämnat sina redogörelser för verksamhetsåret 2021 till riksdagen. Inga motioner har väckts med anledning av verksamhetsredogörelserna. En förteckning över redogörelserna finns i bilagan.
Det finns åtta nämndmyndigheter under riksdagen. Varje nämndmyndighet ska årligen lämna en verksamhetsredogörelse till riksdagen. Nämndmyndigheternas skyldighet att lämna en sådan redogörelse tillämpades första gången för verksamhetsåret 2013.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen lägger redogörelserna till handlingarna.
Inledning
Bakgrund
I september 2012 föreslog riksdagsstyrelsen ett delvis nytt regelverk för de tre löne- och arvodessättande nämnderna (Riksdagens arvodesnämnd, Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna och Statsrådsarvodesnämnden), Valprövningsnämnden och Riksdagens överklagandenämnd (framst. 2012/13:RS1). Riksdagsstyrelsen föreslog bl.a. att nämndmyndigheterna senast den 22 februari varje år ska lämna en redogörelse för sin verksamhet till riksdagen. I januari 2013 föreslog riksdagsstyrelsen att det skulle införas en motsvarande bestämmelse för Partibidragsnämnden (framst. 2012/13:RS3). En liknande bestämmelse fanns sedan tidigare för Riksdagens ansvarsnämnd. Lagar med instruktioner för en rad nämndmyndigheter under riksdagen m.m. trädde i kraft den 1 januari 2013, och den 1 juli 2013 trädde även en lag med instruktion för Partibidragsnämnden i kraft (bet. 2012/13:KU9, rskr. 2012/13:62–66 respektive bet. 2012/13:KU24, rskr. 2012/13:217–220). Nämndmyndigheternas skyldighet att lämna en verksamhetsredogörelse till riksdagen tillämpades första gången för verksamhetsåret 2013.
Den 1 juli 2018 inrättades en ny nämnd under riksdagen, den s.k. karensnämnden, med uppgift att pröva statsråds och statssekreterares övergångsrestriktioner (prop. 2017/18:162, bet. 2017/18:KU42, rskr. 2017/18:305). Under 2020 utökades karensnämndens uppdrag till att omfatta även prövning av frågor om övergångsrestriktioner vid en riksrevisors och en riksrevisionsdirektörs övergång till annan verksamhet. I samband med detta ändrades nämndens namn från Nämnden för prövning av statsråds och statssekreterares övergångsrestriktioner till Nämnden för prövning av statsråds och vissa andra befattningshavares övergångsrestriktioner.
Riksdagen har vidare fattat beslut om en ny ledningsstruktur för Riksrevisionen som innebär att det sedan den 1 april 2020 finns en riksrevisor och en riksrevisionsdirektör i stället för tre riksrevisorer (bet. 2019/20:KU6, rskr. 2019/20:160–162). Samtidigt ändrades nämndens namn från Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna till Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorn.
Bestämmelser om verksamhetsredogörelser för riksdagens nämnder
Enligt bestämmelser i instruktionen för respektive nämndmyndighet ska nämnderna senast den 22 februari varje år lämna en redogörelse för sin verksamhet till riksdagen. I förarbetena konstaterades att det sedan några år tillbaka hade funnits uppgifter om antalet sammanträden, antalet ledamöter och kostnaden för verksamheten för respektive nämndmyndighet i Riksdagsförvaltningens årsredovisning (framst. 2012/13:RS1 och 2012/13:RS3). Eftersom Riksdagsförvaltningen inte har något rättsligt ansvar för verksamheten i nämnderna ifrågasattes denna ordning. Mot bakgrund av att nämnderna finansieras med allmänna medel betonades att det fanns ett berättigat krav på någon form av resultatredovisning. Dessutom framhölls att några av nämnderna bedriver en verksamhet som åtminstone ibland är föremål för allmänhetens och mediernas intresse och att det för dessa nämnder därmed finns ett tydligt allmänintresse av information om verksamheten (framst. 2012/13:RS1 s. 67). Egna verksamhetsberättelser ansågs även kunna tydliggöra att nämnderna är självständiga myndigheter. Samtidigt framhölls det att de detaljerade bestämmelser som gäller för Riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen inte borde tillämpas på nämnderna eftersom det skulle innebära en alltför stor administrativ påfrestning för dem. En sådan ordning ansågs inte heller vara sakligt motiverad. I stället borde riksdagens nämnder lämna en årlig verksamhetsredogörelse liknande den som redan gällde för Riksdagens ansvarsnämnd.
Bestämmelser som förtydligade att nämnderna i sin årliga verksamhetsredogörelse ska redovisa de kostnader som är förknippade med verksamheten infördes 2016 (framst. 2015/16:RS5, bet. 2016/17:KU4, rskr. 2016/17:38–40). För merparten av nämnderna infördes bestämmelserna i respektive nämnds instruktion. När det gäller Riksdagens ansvarsnämnd infördes dock motsvarande bestämmelse i lagen (1980:607) om beslutande organ i frågor om disciplinansvar m.m. beträffande arbetstagare hos riksdagen och dess myndigheter.
Av förarbetena följer att kostnaderna lämpligen bör redovisas fördelade på åtminstone kostnader för ledamöter och personal respektive övriga driftskostnader och med föregående års kostnader som referensuppgift (framst. 2015/16:RS5 s. 107). En verksamhetsredogörelse bör också innehålla uppgifter om nämndens arbetsuppgifter och ledamöter, hur verksamheten bedrivs och de övriga upplysningar som behövs för att ge en rättvisande bild av verksamheten (framst. 2012/13:RS1 s. 120). I detta sammanhang kan även nämnas att det följer av bestämmelserna om verksamhetsansvar att varje nämndmyndighet ansvarar för verksamheten om inte annat följer av bestämmelser i lag. Nämnderna ska vidare se till att verksamheten bedrivs effektivt och enligt gällande rätt, att resultatet redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt samt att myndigheten ska hushålla väl med statens medel.
Verksamhetsredogörelserna
I detta avsnitt återges kortfattat innehållet i verksamhetsredogörelserna för 2021. I samtliga redogörelser finns dessutom uppgifter om nämndernas personsammansättning under året.
Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorn
Nämndens verksamhetsredogörelse består av följande avsnitt:
– Bakgrund
– Sammansättning
– Sammanträden
– Beslut om löner och anställningsförmåner
– Kostnader.
I redogörelsen beskrivs nämndens uppgifter, vilka bestämmelser som styr nämndens verksamhet och nämndens sammansättning. Av redogörelsen framgår att nämnden har haft tre sammanträden under 2021. Det lämnas en beskrivning av hur lönerevisionen bereds och att berörda tjänstemän ges möjlighet att yttra sig över verksamheten och eventuella förändringar i denna samt över lönesituationen.
Av redogörelsen framgår att nämnden har beslutat att riksrevisorn från den 1 juli 2021 har en månadslön om 173 900 kronor och att detta innebär en löneökning med ca 2,3 procent jämfört med föregående år. För riksrevisionsdirektören har nämnden beslutat om en månadslön från den 1 juli 2021 om 133 000 kronor, vilket innebär en löneökning med ca 2,3 procent jämfört med föregående år.
Nämnden har enligt redogörelsen också beslutat att justitieombudsmännen från den 1 januari 2022 har en månadslön om 130 600 kronor och chefsjustitieombudsmannen en månadslön om 140 800 kronor. Detta innebär löneökningar med ca 2,5 procent jämfört med föregående år.
Vidare framgår det av redogörelsen att kostnaden för nämndens verksamhet under 2021 uppgick till 173 702 kronor, vilket var en minskning med ca 500 kronor jämfört med 2020. Kostnaderna redovisas fördelade på kostnader för ledamöter och personal respektive övriga driftskostnader.
Riksdagens arvodesnämnd
Nämndens verksamhetsberättelse består av följande avsnitt:
– Inledning
– Sammansättning
– Sammanträden
– Beslut om ledamotsarvodet
– Beslut om ekonomiska avgångsförmåner
– Tillsynsverksamheten i fråga om inkomstgaranti och ekonomiskt omställningsstöd
– Kostnader
– Övrigt.
I redogörelsen beskrivs nämndens uppgifter, vilka bestämmelser som styr nämndens verksamhet och nämndens sammansättning. Av redogörelsen framgår att nämnden har haft nio sammanträden under 2021, huvudsakligen per telefon. Det lämnas i redogörelsen också en beskrivning av beredningen av arvodesärenden och en redovisning av vilka överväganden som ligger till grund för bedömningen av arvodesfrågan.
Av redogörelsen framgår att nämnden under 2021 har fattat beslut om justering av arvodet vid två tillfällen. Det första beslutet fattades i januari och innebar att ledamotsarvodet höjdes med 1 500 kronor till 69 900 kronor per månad fr.o.m. den 1 januari 2021, vilket motsvarade ca 2,2 procent. Skälet till att beslutet fattades senare än vad som dittills varit vanligt är enligt nämnden i huvudsak att det saknades underlag för att bedöma löneutvecklingen, vilket i sin tur hängde samman med att det s.k. märket inom industrin inte sattes förrän sent under hösten. Det andra beslutet om justering av ledamotsarvodet fattades i december 2021. Beslutet innebar att arvodet höjdes med 1 600 kronor till 71 500 kronor per månad, vilket motsvarade en höjning om ca 2,3 procent. I de överväganden som låg till grund för beslutet beaktade nämnden enligt redogörelsen främst de löneförändringar som det tidigare träffats avtal om på arbetsmarknaden. I en bilaga till redogörelsen finns en redovisning av hur ledamotsarvodet har utvecklats sedan 1994.
Under det gångna året har nämnden vidare enligt redogörelsen fattat beslut om rätt till ekonomiska avgångsförmåner i 17 ärenden.
När det gäller nämndens tillsyn över inkomstgarantier och ekonomiskt omställningsstöd finns det i redogörelsen en beskrivning av de bestämmelser som styr nämndens beslut på detta område, huvuddragen i nämndens tillsynsverksamhet och tillsynen under 2021. Under året granskades i huvudsak utbetalningar av inkomstgaranti som gjorts under 2020. I tre ärenden har nämnden beslutat om jämkning av avgångsförmånen. I samtliga fall gjordes jämkningen på den grunden att förmånstagaren utfört förvärvsarbete i väsentlig omfattning men inte tagit ut en skälig ersättning för det. I två av dem hade förmånstagaren i stället tagit ut utdelning. Jämkning skedde i det ena fallet med 130 000 kronor och i det andra med 110 000 kronor. I det tredje ärendet där jämkning ägde rum ansåg nämnden att den lön som togs emot inte var skälig och jämkning skedde med 42 000 kronor. Sammantaget inledde nämnden 23 ärenden under det gångna året. Totalt avgjordes 22 ärenden slutligt. Nämnden skrev av 19 ärenden. Sex ärenden kommer att följas upp under kommande år. I fyra ärenden har inte slutligt beslut fattats ännu.
Slutligen framgår det av redogörelsen att kostnaden för nämndens verksamhet under 2021 uppgick till 370 135 kronor, vilket var en minskning med ca 2 700 kronor jämfört med 2020. Kostnaderna redovisas fördelade på kostnader för ledamöter och personal respektive övriga driftskostnader.
Riksdagens överklagandenämnd
Nämndens verksamhetsredogörelse består av följande avsnitt:
– Nämndens uppgifter
– Sammansättning
– Verksamhet
– Kostnader.
Av redogörelsen framgår att Riksdagens överklagandenämnd under 2021 hade fyra sammanträden. Nämnden fattade därutöver ett beslut per capsulam. Sammanfattningsvis fattade nämnden beslut i sju överklagandeärenden. Fem av överklagandena rörde beslut om anställning och ett rörde beslut om pressackreditering. Nämnden prövade även ett överklagande om ersättning till riksdagsledamot om resekostnader. Nämnden besvarade under året också två remisser.
Nämndens kostnader avser enligt redogörelsen i huvudsak lön till personal och arvoden till ledamöter. Under verksamhetsåret 2021 uppgick kostnaderna för nämnden till 180 535 kronor, vilket var en ökning med ca 68 000 kronor jämfört med 2020. I redogörelsen anförs att ökningen kan förklaras med att nämnden under 2021 hade fler sammanträden än under 2020.
Nämnden för prövning av statsråds och vissa andra befattningshavares övergångsrestriktioner (karensnämnden)
Nämndens verksamhetsredogörelse består av följande avsnitt:
– Nämndens uppgifter
– Sammansättning och organisation
– Verksamheten under 2021
– Kostnader 2021.
I redogörelsen beskrivs nämndens uppgifter, vilka bestämmelser som styr nämndens verksamhet och nämndens sammansättning. Av redogörelsen framgår att nämnden under 2021 har tagit emot två anmälningar om övergång till annan än statlig tjänst. Det ena ärendet avsåg en anmälan från en statssekreterare om att etablera näringsverksamhet för stöd och rådgivning till ideella organisationer, och det andra avsåg en anmälan från ett statsråd om uppdrag som ordförande i en stiftelse med verksamhet inom miljöområdet. Inte i något av ärendena fann nämnden skäl att meddela någon övergångsrestriktion. Nämnden har även tagit emot och besvarat två remisser från Riksdagsförvaltningen.
Av redogörelsen framgår att nämndens kostnader för verksamhetsåret 2021 uppgick till 338 647 kronor, vilket avsåg kostnader för ledamöter och personal. Verksamhetsåret 2020 var motsvarande kostnader 342 240 kronor. Det innebär att kostnaderna minskade med ca 3 500 kronor.
Valprövningsnämnden
Nämndens verksamhetsredogörelse består av följande avsnitt:
– Arbetsuppgifter
– Sammansättning
– Kansliorganisation
– Förrättningar och sammanträden
– Överklaganden
– Granskning av bevis
– Skrivelser
– Remisser
– Riksdagsförvaltningens kanslistöd till Valprövningsnämnden
– Resultaträkning för Valprövningsnämnden 2020 och 2021.
Av redogörelsen framgår nämndens uppgifter, utformningen av kansliorganisationen som bistår nämnden, vilka bestämmelser som styr nämndens verksamhet och vilken sammansättning nämnden ska ha samt hur ledamöterna och suppleanterna utses. Det framgår vidare av redogörelsen att Valprövningsnämnden under året hade 28 protokollförda förrättningar, varav en var ett sammanträde i fysisk form. Tio förrättningar avsåg beslut per capsulam. Under 2020 kom 17 överklaganden in till nämnden. Av dessa avsåg tolv överklaganden frågan om utseende av ny ledamot eller ersättare i kommunfullmäktige, två avsåg anmälan av deltagande i val, två avsåg indelning i valdistrikt och ett avsåg registrering av partibeteckning. Vidare framgår av verksamhetsredogörelsen att nämnden under 2021 har granskat bevis för tolv nya ledamöter och 25 ersättare i riksdagen samt för två nya ledamöter i Europaparlamentet. I samtliga fall fann nämnden att bevisen blivit utfärdade i enlighet med gällande bestämmelser. Av redogörelsen framgår också att nämnden besvarat tre remisser.
Kostnaderna för Valprövningsnämndens verksamhet under 2021 uppgick enligt redogörelsen till 404 088 kronor, vilket innebar en ökning med ca 72 000 kronor jämfört med 2020. Ökningen kan enligt redogörelsen förklaras med ett betydligt större antal överklagandeärenden. Kostnaderna redovisas fördelade på kostnader för ledamöter och personal respektive övriga driftskostnader.
Riksdagens ansvarsnämnd
Nämndens verksamhetsredogörelse består av följande avsnitt:
– Ansvarsnämndens uppgifter
– Sammansättning och organisation
– Verksamheten under 2021
– Kostnader under 2021.
I redogörelsen beskrivs nämndens uppgifter, vilka bestämmelser som styr nämndens verksamhet och nämndens sammansättning. Av redogörelsen framgår vidare att Riksdagens ansvarsnämnd under 2021 inte fick in någon anmälan som ledde till prövning i sak. Under 2021 har två remisser besvarats och en enskild anmälan avskrivits utan åtgärd. I övrigt har inget ärende behandlats.
Kostnaderna för verksamheten uppgick enligt redogörelsen till 7 349 kronor för arvode till ordföranden. Motsvarande kostnad för 2020 uppgick till 7 191 kronor.
Partibidragsnämnden
Nämndens verksamhetsredogörelse består av följande avsnitt:
– Nämndens uppgifter och organisation
– Nämndens sammansättning
– Sammanträden
– Beslut om statligt stöd
– Kostnader
– Övrigt.
I redogörelsen beskrivs nämndens uppgifter, vilka bestämmelser som styr nämndens verksamhet och nämndens sammansättning. Av redogörelsen framgår också att nämnden under 2021 hade tre sammanträden, varav två genomfördes på telefon.
När det gäller beslut om statligt stöd framgår det av redovisningen att nämnden under året beviljat stöd för tiden den 15 oktober 2021–14 oktober 2022. De utdelade bidragen redovisas fördelat på statligt stöd till politiska partier, där samtliga riksdagspartier och Feministiskt initiativ ingår, respektive statligt stöd till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer. Stödet till politiska partier uppgick till 167 955 204 kronor, och stödet till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer uppgick till 14 999 660 kronor. Stödformerna till politiska partier är partistöd och kanslistöd. Partistödet lämnas som mandatbidrag, vilket för verksamhetsåret uppgick till 324 704 kronor per mandat. Kanslistödet betalas ut som grundstöd och tilläggsstöd. Grundstödet uppgick till 5 803 200 kronor. Tilläggsstödet för varje vunnet mandat för ett parti som är företrätt i regeringen uppgick till 16 350 kronor, och för ett parti som inte ingår i regeringen är stödet 24 300 kronor.
Under verksamhetsåret 2021 uppgick kostnaderna för nämndens verksamhet enligt redogörelsen till 166 978 kronor, vilket innebar en ökning med ca 5 300 kronor jämfört med 2020. Kostnaderna redovisas fördelade på kostnader för ledamöter och personal respektive övriga driftskostnader.
Av redogörelsen framgår vidare bl.a. att nämnden under 2021 beslutade om en ny arbetsordning och besvarade två remisser.
Statsrådsarvodesnämnden
Nämndens verksamhetsredogörelse består av följande avsnitt:
– Inledning
– Sammansättning
– Sammanträden
– Beslut om arvoden till statsråd
– Beslut om avgångsersättning
– Kostnader
– Övrigt.
I redogörelsen beskrivs nämndens uppgifter, vilka bestämmelser som styr nämndens verksamhet och nämndens sammansättning. Det framgår också att nämnden under 2021 hade fyra sammanträden.
Av verksamhetsredogörelsen framgår det att nämnden vid beredningen av ärenden om arvoden till statsråd strävar efter att anpassa statsrådens arvoden till en rimlig och allmänt godtagbar nivå, bl.a. genom jämförelser med exempelvis riksdagsledamöter, riksdagens ombudsmän och statliga myndighetschefer. Nämnden har beslutat att arvodet fr.o.m. den 1 januari 2021 ska uppgå till 180 000 kronor per månad för statsministern och till 142 000 kronor per år för de övriga statsråden. Nämnden har under 2021 också beslutat om avgångsersättning till elva statsråd som ansökt om sådan ersättning.
Under året besvarade nämnden två remisser.
Av verksamhetsredogörelsen framgår vidare att nämndens kostnader under 2021 uppgick till 168 737 kronor, vilket var en ökning om ca 6 200 kronor jämfört med 2020. Kostnaderna redovisas fördelade på kostnader för ledamöter och personal respektive övriga driftskostnader.
Tidigare behandling i utskottet
Våren 2014 var första gången utskottet behandlade verksamhetsredogörelser för riksdagens nämnder (bet. 2013/14:KU43). I sitt ställningstagande konstaterade utskottet bl.a. att bestämmelsen om skyldigheten att lämna in en verksamhetsredogörelse inte ställer upp några särskilda krav om vad en sådan redogörelse ska innehålla. Utskottet noterade dock att det framgår av förarbetena att en redogörelse bör innehålla uppgifter om nämndens arbetsuppgifter, ledamöter, hur verksamheten bedrivs och de övriga upplysningar som behövs för att ge en rättvisande bild av verksamheten. Utskottet noterade att riksdagens nämndmyndigheter har olika verksamheter och att det därför faller sig naturligt att nämndernas verksamhetsredogörelser skiljer sig något åt. Vidare konstaterade utskottet att nämnderna är små och att de har begränsade personalresurser till sitt förfogande på sina respektive kanslier. Innehållet i redogörelserna borde därför enligt utskottet även sättas i relation till den administrativa börda som det medförde för nämnderna att ta fram och sammanställa innehållet. Utskottet framhöll att en viktig utgångspunkt är att redogörelserna, i enlighet med vad som uttrycks i förarbetena, ger en rättvisande bild av verksamheterna. Sammantaget föreslog utskottet att riksdagen skulle lägga redogörelserna till handlingarna.
Vid utskottets behandling av verksamhetsredogörelserna för riksdagens nämnder våren 2015, 2016, 2017 och 2018 hänvisade utskottet till sina tidigare uttalanden och gjorde vissa iakttagelser i fråga om nämndernas redogörelser, bl.a. noterades att det saknades redovisning av en nämnds arbetsuppgifter och en annan nämnds kostnader. Vad gäller Partibidragsnämnden noterades ett år att det saknades uppgifter om partibidragens storlek fördelade på kvinnoorganisationer och politiska partier, och vad gäller Riksdagens överklagandenämnd att det inte framgick av redogörelsen hur många överklagandeärenden nämnden hade prövat (se bet. 2014/15:KU13, bet. 2015/16:KU28, bet. 2016/17:KU25 och bet. 2017/18:KU41).
Vid utskottets behandling av verksamhetsredogörelserna våren 2017 uttalade utskottet även att det vore önskvärt om samtliga nämnder redovisade kostnaderna för sin verksamhet fördelade på kostnader för ledamöter och personal respektive övriga driftskostnader samt att föregående års kostnader redovisades som referensuppgift. En sådan redovisning skulle underlätta för utskottet att få en så heltäckande och rättvisande bild som möjligt av nämndernas verksamhet (bet. 2016/17:KU25).
Vid utskottets behandling av verksamhetsredogörelserna våren 2019, 2020 och 2021 konstaterade utskottet att samtliga nämnders verksamhetsredogörelser uppfyllde de krav som ställs och de önskemål som utskottet tidigare gett uttryck för (bet. 2018/19:KU34, bet. 2019/20:KU22, bet. 2020/21:KU30). Våren 2019 noterades vid beredningen att det i 11 § karensnämndens instruktion saknades ett krav på att nämnden ska redovisa verksamhetens kostnader i den årliga redogörelsen, till skillnad från i motsvarande bestämmelser i övriga nämnders instruktioner. Utskottet noterade att det inte finns något i förarbetena till lagen med instruktion för karensnämnden som tyder på att lagstiftaren inte avsåg att ställa detta krav även på karensnämnden. Utskottet föreslog därför, med utnyttjande av sin initiativrätt enligt 9 kap. 16 § riksdagsordningen, att riksdagen skulle anta utskottets förslag till lag om ändring i lagen med instruktion för Nämnden för prövning av statsråds och statssekreterares övergångsrestriktioner. Kammaren biföll utskottets förslag.
Utskottets ställningstagande
Utskottet noterar att samtliga nämnders verksamhetsredogörelser uppfyller de krav som ställs och de önskemål som utskottet tidigare gett uttryck för. Redogörelserna ger inte anledning till något uttalande av utskottet. Utskottet föreslår att redogörelserna läggs till handlingarna.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Redogörelse 2021/22:NL1 Verksamhetsredogörelse för Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorn 2021.
Redogörelse 2021/22:RAR1 Verksamhetsredogörelse för Riksdagens arvodesnämnd 2021.
Redogörelse 2021/22:ÖN1 Verksamhetsredogörelse för Riksdagens överklagandenämnd 2021.
Redogörelse 2021/22:NSÖ1 Verksamhetsredogörelse för Nämnden för prövning av statsråds och vissa andra befattningshavares övergångsrestriktioner 2021.
Redogörelse 2021/22:VPN1 Verksamhetsredogörelse för Valprövningsnämnden 2021.
Redogörelse 2021/22:RAN1 Verksamhetsredogörelse för Riksdagens ansvarsnämnd 2021.
Redogörelse 2021/22:PN1 Verksamhetsredogörelse för Partibidragsnämnden 2021.
Redogörelse 2021/22:SN1 Verksamhetsredogörelse för Statsrådsarvodesnämnden 2021.