|
Justitieutskottets betänkande
|
Polisfrågor
Sammanfattning
Utskottet föreslår att riksdagen gör åtta tillkännagivanden till regeringen med anledning av motionsyrkanden om polisfrågor. Tillkännagivandena rör i korthet följande frågor (eventuella reservationer anges inom parentes):
• Antalet poliser (s. 26 f.). (S, V) och (C, L, MP)
• Forensisk verksamhet (s. 32 f.). (S, V, MP)
• Beredskapspolis (s. 33). (S, MP)
• Renodling av polisens arbetsuppgifter (s. 47 f.). (S, V)
• Förhör av misstänkta för sexualbrott (s. 51 f.). (S, V, MP)
• Skydd av identitetsuppgifter (s. 60 f.). (S, C, V)
• Ordningsvakter (s. 99). (S, C, V)
• Tullverkets befogenheter (s. 115 f.). (S, C, V)
Utskottet föreslår att riksdagen avslår övriga motionsyrkanden, bl.a. med hänvisning till pågående utrednings- och beredningsarbete.
I betänkandet finns totalt 64 reservationer (S, M, SD, C, V, KD, L, MP). Betänkandet innehåller också sex särskilda yttranden (M, SD, C, V, KD, L).
Behandlade förslag
Tre yrkanden från allmänna motionstiden 2020/21.
Cirka 500 yrkanden från allmänna motionstiden 2021/22.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Antalet poliser och deras placering
Polisutbildningen, anställningsvillkor och rekrytering
Renodling av polisens arbetsuppgifter
Polisens befogenheter och arbetsmetoder
Prioritering av olika typer av brott
Antikorruption och demokratifrågor
Samarbete med myndigheter och andra aktörer
Utsatta områden och gängkriminalitet
Gränskontroll och internationellt polissamarbete
Tullverkets brottsbekämpande verksamhet
1.Polismyndighetens styrning, punkt 1 (M, KD)
2.Uppföljning och utvärdering, punkt 2 (M, SD, L)
3.Ansvar för resultatredovisning, punkt 3 (M, SD)
4.Lokal statistik, punkt 4 (L)
5.Effektivisering av flöden, punkt 5 (C)
6.Polisberedning och strategiskt arbete, punkt 6 (V)
8.Antalet poliser, punkt 8 (S, V)
9.Antalet poliser, punkt 8 (C, L, MP)
10.Poliser i yttre tjänst, punkt 9 (M, KD, L)
11.Polisernas placering, punkt 10 (SD)
12.Polisernas placering, punkt 10 (KD, L, MP)
13.Forensisk verksamhet, punkt 11 (S, V, MP)
14.Beredskapspolis, punkt 13 (S, MP)
15.Tillsynsorgan, punkt 14 (M, L, MP)
16.Polisombudsman, punkt 15 (V)
17.Regeringens styrning av Polismyndigheten, punkt 16 (M)
18.Polisutbildningen, punkt 17 (SD)
19.Anställningsvillkor, punkt 18 (M, KD, MP)
20.Anställningsvillkor, punkt 18 (SD)
21.Anställningsvillkor, punkt 18 (L)
22.Anställning av pensionerade poliser, punkt 19 (KD)
23.Renodling av polisens arbetsuppgifter, punkt 20 (S, V)
24.Danstillstånd, punkt 21 (SD, C, V, KD, L)
25.Förhör av misstänkta för sexualbrott, punkt 22 (S, V, MP)
26.Utredning av sexualbrott, punkt 23 (L, MP)
27.Utredning av sexualbrott, punkt 23 (C)
28.Utredning av sexualbrott, punkt 23 (V)
29.Utredning av bidragsbrott, punkt 24 (KD)
30.Polisens utrustning, punkt 25 (M, KD)
31.Polisens yttre arbetsmiljö, punkt 26 (V, MP)
32.Skydd av identitetsuppgifter, punkt 27 (S, C, V)
33.Nolltolerans mot brott, punkt 28 (M, KD)
34.Sexualbrott, punkt 29 (C, KD, MP)
37.Brott mot företag, punkt 32 (SD)
38.Brott mot företag, punkt 32 (C)
39.Krigsbrott, punkt 33 (C, MP)
40.Brott av s.k. djurrättsaktivister, punkt 34 (C, KD)
41.Antikorruption, punkt 35 (C)
42.Polisens arbete med demokratifrågor, punkt 36 (C, MP)
43.Kartläggning av tystnadskulturer, punkt 37 (SD, L)
44.Sållningsprov för narkotika, punkt 38 (KD, L)
45.Myndigheter i samverkan mot den organiserade brottsligheten, punkt 40 (KD, L)
46.Uppgiftsskyldighet vid samverkan mot den organiserade brottsligheten, punkt 41 (KD, L)
47.Samarbete med myndigheter och andra aktörer, punkt 42 (C)
48.Samarbete med myndigheter och andra aktörer, punkt 42 (L)
49.Kommuners brottsförebyggande ansvar, punkt 43 (L, MP)
50.Kommuners brottsförebyggande ansvar, punkt 43 (KD)
51.Marina myndigheter, punkt 44 (M)
52.Marina myndigheter, punkt 44 (C)
53.Översyn av sekretesslagstiftningen, punkt 45 (KD)
54.Åtgärder i utsatta områden, punkt 47 (KD, L)
55.Nationell strategi för att omvandla utsatta områden, punkt 48 (C, L)
56.Trygghetsstråk, punkt 49 (M)
57.Ordningsvakter, punkt 53 (S, C, V)
58.EU:s yttre gräns och Frontex, punkt 54 (V)
59.Europol och internationellt polissamarbete, punkt 55 (M)
60.Europol och internationellt polissamarbete, punkt 55 (L)
61.Nordiskt polissamarbete, punkt 56 (SD)
62.Inre utlänningskontroll, punkt 57 (M, SD, KD)
63.Tullverkets befogenheter, punkt 58 (S, C, V)
64.Smuggling av narkotika och vapen, punkt 60 (V)
1.Motioner som förbereds förenklat, punkt 61 (M)
2.Motioner som förbereds förenklat, punkt 61 (SD)
3.Motioner som förbereds förenklat, punkt 61 (C)
4.Motioner som förbereds förenklat, punkt 61 (V)
5.Motioner som förbereds förenklat, punkt 61 (KD)
6.Motioner som förbereds förenklat, punkt 61 (L)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2020/21
Motioner från allmänna motionstiden 2021/22
Bilaga 2
Motionsyrkanden som avstyrks av utskottet
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
En mer effektiv polis
|
1. |
Polismyndighetens styrning |
Riksdagen avslår motionerna
2021/22:3781 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkandena 4, 21 och 22 samt
2021/22:4031 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 32.
Reservation 1 (M, KD)
|
2. |
Uppföljning och utvärdering |
Riksdagen avslår motion
2021/22:3778 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 19.
Reservation 2 (M, SD, L)
|
3. |
Ansvar för resultatredovisning |
Riksdagen avslår motion
2021/22:4031 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 35.
Reservation 3 (M, SD)
|
4. |
Lokal statistik |
Riksdagen avslår motion
2021/22:3974 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 9.
Reservation 4 (L)
|
5. |
Effektivisering av flöden |
Riksdagen avslår motion
2021/22:3579 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkande 13.
Reservation 5 (C)
|
6. |
Polisberedning och strategiskt arbete |
Riksdagen avslår motion
2021/22:454 av Linda Westerlund Snecker m.fl. (V) yrkandena 1 och 2.
Reservation 6 (V)
|
7. |
Ledaransvar |
Riksdagen avslår motion
2021/22:2528 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 3.
Reservation 7 (SD)
Antalet poliser och deras placering
|
8. |
Antalet poliser |
Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om antalet poliser och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2021/22:2528 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 1,
2021/22:3781 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 1,
2021/22:4031 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 24 och
2021/22:4190 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 1 och
bifaller delvis motionerna
2021/22:3579 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkande 12 och
2021/22:3974 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 1.
Reservation 8 (S, V)
Reservation 9 (C, L, MP)
|
9. |
Poliser i yttre tjänst |
Riksdagen avslår motionerna
2021/22:1232 av Teresa Carvalho m.fl. (S),
2021/22:2248 av Maria Stockhaus m.fl. (M) yrkande 4 och
2021/22:3781 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 3.
Reservation 10 (M, KD, L)
|
10. |
Polisernas placering |
Riksdagen avslår motionerna
2021/22:774 av Kerstin Lundgren (C),
2021/22:2528 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 2,
2021/22:2991 av Dennis Dioukarev och Jimmy Ståhl (båda SD) och
2021/22:3974 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkandena 2 och 4.
Reservation 11 (SD)
Reservation 12 (KD, L, MP)
Polisens inre organisation
|
11. |
Forensisk verksamhet |
Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om forensisk verksamhet och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2021/22:3781 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkandena 18–20 och
2021/22:4031 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 31 och
bifaller delvis motion
2021/22:2186 av Pål Jonson (M).
Reservation 13 (S, V, MP)
|
12. |
Nationell gängkommission |
Riksdagen avslår motion
2021/22:4138 av Aphram Melki (C) yrkandena 1–3.
|
13. |
Beredskapspolis |
Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att inrätta en beredskapspolis och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2021/22:451 av Hanna Gunnarsson m.fl. (V),
2021/22:1494 av Boriana Åberg (M),
2021/22:2528 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 31,
2021/22:3110 av Margareta Cederfelt (M),
2021/22:3579 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkande 21,
2021/22:3640 av Pål Jonson m.fl. (M) yrkande 12,
2021/22:3974 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 18 och
2021/22:4190 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 23.
Reservation 14 (S, MP)
Tillsyn och styrning
|
14. |
Tillsynsorgan |
Riksdagen avslår motionerna
2021/22:3781 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 24 och
2021/22:4031 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 33.
Reservation 15 (M, L, MP)
|
15. |
Polisombudsman |
Riksdagen avslår motion
2021/22:454 av Linda Westerlund Snecker m.fl. (V) yrkande 13.
Reservation 16 (V)
|
16. |
Regeringens styrning av Polismyndigheten |
Riksdagen avslår motion
2021/22:3781 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 23.
Reservation 17 (M)
Polisutbildningen, anställningsvillkor och rekrytering
|
17. |
Polisutbildningen |
Riksdagen avslår motionerna
2021/22:1669 av Johan Hultberg (M) yrkande 3,
2021/22:2332 av Roger Haddad (L) och
2021/22:2528 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 8.
Reservation 18 (SD)
|
18. |
Anställningsvillkor |
Riksdagen avslår motionerna
2021/22:2528 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkandena 10 och 11,
2021/22:3781 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 5,
2021/22:3974 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 3 och
2021/22:4031 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 26.
Reservation 19 (M, KD, MP)
Reservation 20 (SD)
Reservation 21 (L)
|
19. |
Anställning av pensionerade poliser |
Riksdagen avslår motion
2021/22:4190 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 2.
Reservation 22 (KD)
Renodling av polisens arbetsuppgifter
|
20. |
Renodling av polisens arbetsuppgifter |
Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om renodling av polisens arbetsuppgifter och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2021/22:2528 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkandena 12 och 45,
2021/22:3512 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 40,
2021/22:3579 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkande 15,
2021/22:3781 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 16,
2021/22:3974 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkandena 11, 12 och 15 samt
2021/22:4031 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 29 och
bifaller delvis motionerna
2021/22:1384 av Marléne Lund Kopparklint (M) och
2021/22:2050 av Marléne Lund Kopparklint (M).
Reservation 23 (S, V)
|
21. |
Danstillstånd |
Riksdagen avslår motionerna
2021/22:1814 av Lars Püss m.fl. (M),
2021/22:2449 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 4,
2021/22:2858 av Betty Malmberg (M),
2021/22:3242 av Peter Helander m.fl. (C) yrkande 5 och
2021/22:3974 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 13.
Reservation 24 (SD, C, V, KD, L)
Polisens befogenheter och arbetsmetoder
|
22. |
Förhör av misstänkta för sexualbrott |
Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om förhör av misstänkta för sexualbrott och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2021/22:3787 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 18 och
2021/22:4034 av Josefin Malmqvist (M) yrkande 3.
Reservation 25 (S, V, MP)
|
23. |
Utredning av sexualbrott |
Riksdagen avslår motionerna
2021/22:2599 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 7,
2021/22:3218 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkande 33,
2021/22:3579 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkande 48,
2021/22:3666 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 92 och
2021/22:3973 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 15.
Reservation 26 (L, MP)
Reservation 27 (C)
Reservation 28 (V)
|
24. |
Utredning av bidragsbrott |
Riksdagen avslår motion
2021/22:4184 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 31.
Reservation 29 (KD)
Polisens utrustning
|
25. |
Polisens utrustning |
Riksdagen avslår motion
2021/22:3781 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkandena 25.2, 31 och 32.
Reservation 30 (M, KD)
Polisens arbetsmiljö
|
26. |
Polisens yttre arbetsmiljö |
Riksdagen avslår motion
2021/22:454 av Linda Westerlund Snecker m.fl. (V) yrkandena 4 och 5.
Reservation 31 (V, MP)
|
27. |
Skydd av identitetsuppgifter |
Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om skydd av identitetsuppgifter och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2021/22:2528 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 38,
2021/22:3781 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 15 och
2021/22:4031 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 38 och
avslår motionerna
2021/22:1057 av Eva Lindh m.fl. (S) och
2021/22:2147 av Johan Büser (S) yrkande 1.
Reservation 32 (S, C, V)
Prioritering av olika typer av brott
|
28. |
Nolltolerans mot brott |
Riksdagen avslår motionerna
2021/22:1185 av Daniel Bäckström (C),
2021/22:3781 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 2 och
2021/22:4031 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 30.
Reservation 33 (M, KD)
|
29. |
Sexualbrott |
Riksdagen avslår motionerna
2021/22:3218 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkande 26,
2021/22:3387 av Juno Blom m.fl. (L) yrkande 6,
2021/22:3579 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkandena 53 och 54,
2021/22:3666 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 96 och 97 samt
2021/22:3973 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 14.
Reservation 34 (C, KD, MP)
Reservation 35 (L)
|
30. |
Våld i nära relation |
Riksdagen avslår motion
2021/22:3446 av Marléne Lund Kopparklint och Pål Jonson (båda M).
|
31. |
Cyberbrott |
Riksdagen avslår motionerna
2021/22:1698 av Magnus Stuart (M) och
2021/22:3245 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkandena 17, 18 och 40.
Reservation 36 (C)
|
32. |
Brott mot företag |
Riksdagen avslår motionerna
2021/22:1129 av Magnus Stuart (M),
2021/22:2427 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 12 och
2021/22:3579 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkande 70.
Reservation 37 (SD)
Reservation 38 (C)
|
33. |
Krigsbrott |
Riksdagen avslår motion
2021/22:3509 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 39.
Reservation 39 (C, MP)
|
34. |
Brott av s.k. djurrättsaktivister |
Riksdagen avslår motionerna
2021/22:1162 av Kjell-Arne Ottosson (KD),
2021/22:1629 av Peter Helander och Helena Lindahl (båda C) yrkandena 6 och 7,
2021/22:1932 av Åsa Coenraads m.fl. (M) yrkande 1,
2021/22:3579 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkandena 67 och 69,
2021/22:3877 av Kjell-Arne Ottosson m.fl. (KD) yrkandena 2 och 3,
2021/22:3880 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 29 och
2021/22:3912 av Kristina Yngwe (C) yrkande 3.
Reservation 40 (C, KD)
Antikorruption och demokratifrågor
|
35. |
Antikorruption |
Riksdagen avslår motionerna
2021/22:3509 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 14 och 15 samt
2021/22:3579 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkande 75.
Reservation 41 (C)
|
36. |
Polisens arbete med demokratifrågor |
Riksdagen avslår motionerna
2021/22:3509 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 5 och
2021/22:3513 av Catarina Deremar m.fl. (C) yrkande 3.
Reservation 42 (C, MP)
|
37. |
Kartläggning av tystnadskulturer |
Riksdagen avslår motion
2021/22:3974 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 31.
Reservation 43 (SD, L)
Trafikpolisen
|
38. |
Sållningsprov för narkotika |
Riksdagen avslår motionerna
2021/22:3974 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 79 och
2021/22:4190 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 57.
Reservation 44 (KD, L)
|
39. |
Ljud från fordon |
Riksdagen avslår motion
2021/22:2261 av Arman Teimouri (L).
Polisens samarbete med myndigheter och andra aktörer
|
40. |
Myndigheter i samverkan mot den organiserade brottsligheten |
Riksdagen avslår motionerna
2021/22:3974 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 28 och
2021/22:4190 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 42.
Reservation 45 (KD, L)
|
41. |
Uppgiftsskyldighet vid samverkan mot den organiserade brottsligheten |
Riksdagen avslår motionerna
2021/22:3974 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 29 och
2021/22:4190 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 43.
Reservation 46 (KD, L)
|
42. |
Samarbete med myndigheter och andra aktörer |
Riksdagen avslår motionerna
2021/22:2997 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 6 och 8,
2021/22:3579 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkandena 17 och 18 samt
2021/22:3974 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 21.
Reservation 47 (C)
Reservation 48 (L)
|
43. |
Kommuners brottsförebyggande ansvar |
Riksdagen avslår motionerna
2020/21:456 av Kerstin Lundgren (C) yrkandena 1 och 2,
2020/21:3272 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 16,
2021/22:3974 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 23 och
2021/22:4159 av Pia Steensland m.fl. (KD) yrkande 14.
Reservation 49 (L, MP)
Reservation 50 (KD)
|
44. |
Marina myndigheter |
Riksdagen avslår motionerna
2021/22:3216 av Daniel Bäckström m.fl. (C) yrkande 28 och
2021/22:3642 av Pål Jonson m.fl. (M) yrkande 21.
Reservation 51 (M)
Reservation 52 (C)
|
45. |
Översyn av sekretesslagstiftningen |
Riksdagen avslår motion
2021/22:4184 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 3.
Reservation 53 (KD)
|
46. |
Översyn av sekretessregler i vissa fall |
Riksdagen avslår motionerna
2021/22:80 av Amineh Kakabaveh (-) yrkande 5,
2021/22:424 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),
2021/22:425 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),
2021/22:2997 av Markus Wiechel (SD) yrkande 7 och
2021/22:2998 av Markus Wiechel (SD).
Utsatta områden och gängkriminalitet
|
47. |
Åtgärder i utsatta områden |
Riksdagen avslår motionerna
2021/22:1347 av Anna Johansson och Mattias Jonsson (båda S),
2021/22:2333 av Roger Haddad (L),
2021/22:2994 av Julia Kronlid m.fl. (SD),
2021/22:3965 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 39 och
2021/22:3985 av Juno Blom m.fl. (L) yrkande 28.
Reservation 54 (KD, L)
|
48. |
Nationell strategi för att omvandla utsatta områden |
Riksdagen avslår motionerna
2021/22:3511 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 14 och
2021/22:4137 av Aphram Melki (C) yrkandena 1 och 2.
Reservation 55 (C, L)
Allmän ordning
|
49. |
Trygghetsstråk |
Riksdagen avslår motion
2021/22:4032 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 36.1.
Reservation 56 (M)
|
50. |
Avvisning vid ordningsstörning |
Riksdagen avslår motion
2021/22:2159 av Åsa Eriksson m.fl. (S) yrkande 2.
|
51. |
Maskeringsförbud |
Riksdagen avslår motion
2021/22:3000 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 1 och 2.
|
52. |
Villkorsgivning för idrottsevenemang |
Riksdagen avslår motion
2021/22:4064 av Lorentz Tovatt m.fl. (MP).
Ordningsvakter
|
53. |
Ordningsvakter |
Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om ordningsvakter och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2021/22:3781 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 7 och
2021/22:3974 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 16,
bifaller delvis motionerna
2021/22:1383 av Marléne Lund Kopparklint (M),
2021/22:2985 av Christian Carlsson (KD) yrkande 2 och
2021/22:3485 av Marléne Lund Kopparklint (M) samt
avslår motionerna
2021/22:1182 av Daniel Bäckström (C) yrkande 1,
2021/22:2985 av Christian Carlsson (KD) yrkande 3 och
2021/22:3097 av Hans Rothenberg (M).
Reservation 57 (S, C, V)
Gränskontroll och internationellt polissamarbete
|
54. |
EU:s yttre gräns och Frontex |
Riksdagen avslår motion
2021/22:448 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkande 18.
Reservation 58 (V)
|
55. |
Europol och internationellt polissamarbete |
Riksdagen avslår motionerna
2021/22:3775 av Jessika Roswall m.fl. (M) yrkandena 20 och 21 samt
2021/22:3974 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 37.
Reservation 59 (M)
Reservation 60 (L)
|
56. |
Nordiskt polissamarbete |
Riksdagen avslår motionerna
2021/22:1669 av Johan Hultberg (M) yrkande 2 och
2021/22:2528 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 4.
Reservation 61 (SD)
|
57. |
Inre utlänningskontroll |
Riksdagen avslår motionerna
2021/22:2552 av Jonas Andersson i Skellefteå m.fl. (SD) yrkande 9 och
2021/22:3840 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkandena 20 och 26–28.
Reservation 62 (M, SD, KD)
Tullverkets brottsbekämpande verksamhet
|
58. |
Tullverkets befogenheter |
Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om Tullverkets befogenheter och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2021/22:2510 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 4,
2021/22:3786 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 6 och
2021/22:4190 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 51,
bifaller delvis motion
2021/22:3130 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) och
avslår motion
2021/22:2856 av Betty Malmberg (M) yrkande 3.
Reservation 63 (S, C, V)
|
59. |
Internationella stöldligor |
Riksdagen avslår motionerna
2021/22:690 av Mats Nordberg (SD) yrkandena 2–5 och
2021/22:2191 av Margareta Cederfelt (M).
|
60. |
Smuggling av narkotika och vapen |
Riksdagen avslår motion
2021/22:470 av Linda Westerlund Snecker m.fl. (V) yrkandena 5 och 7.
Reservation 64 (V)
Motioner som bereds förenklat
|
61. |
Motioner som förbereds förenklat |
Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.
Stockholm den 28 april 2022
På justitieutskottets vägnar
Andreas Carlson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Andreas Carlson (KD), Louise Meijer (M), Adam Marttinen (SD), Linda Westerlund Snecker (V), Ellen Juntti (M), Katja Nyberg (SD), Gustaf Lantz (S), Carina Ödebrink (S), Juno Blom (L), Tobias Andersson (SD), Martin Marmgren (MP), Anna Wallentheim (S), Mikael Damsgaard (M), Ibrahim Baylan (S), Helena Vilhelmsson (C), Johanna Haraldsson (S) och Kjell-Arne Ottosson (KD).
I betänkandet behandlar utskottet ca 500 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2021/22 och tre motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2020/21. Yrkandena rör bl.a. frågor om en mer effektiv polis, polisens inre organisation, polisens arbetsmiljö, prioritering av olika typer av brott, polisens samarbete med myndigheter och andra aktörer samt gränskontroll och internationellt polissamarbete. Yrkandena återfinns i bilaga 1. Av yrkandena behandlas ca 300 förenklat eftersom riksdagen har behandlat samma eller i huvudsak samma frågor tidigare under valperioden. Dessa yrkanden finns i bilaga 2.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om en mer effektiv polis, bl.a. om Polismyndighetens styrning, uppföljning och resultatredovisning, lokal statistik, polisberedning och ledaransvar.
Jämför reservation 1 (M, KD), 2 (M, SD, L), 3 (M, SD), 4 (L), 5 (C), 6 (V) och 7 (SD).
Motionerna
I partimotion 2021/22:4031 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 32 föreslås ett tillkännagivande om att stärka styrningen av Polismyndigheten. I kommittémotion 2021/22:3781 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 21 efterfrågas en total översyn av styrningsprocesserna inom Polismyndigheten. Motionärerna anser att tydligare styrningsprocesser bör införas och att processtyrning endast ska användas när det är befogat. Enligt samma motion yrkande 22 bör ledning och styrning inom Polismyndigheten i ökad utsträckning utgå från polisiär erfarenhet av polisens kärnverksamhet och ske med ett tydligare ledarskap. Enligt samma motion yrkande 4 bör även lokala verksamhetsplaner med lokala målbilder tas fram och tydliggöras.
Uppföljning och utvärdering
I kommittémotion 2021/22:3778 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 19 anförs att uppföljning och utvärdering bör bli en naturlig del i det brottsförebyggande arbetet.
Ansvar för resultatredovisning
I partimotion 2021/22:4031 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 35 efterfrågas ett tydligt ansvar för resultatredovisning och resultatuppföljning.
Lokal statistik
I kommittémotion 2021/22:3974 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 9 begärs ett tillkännagivande om lokalt ansvarsutkrävande. Motionärerna föreslår att allmänhetens insyn ska underlättas genom lätt åtkomlig statistik om läget i den egna kommunen eller stadsdelen samt genom att polisledningen deltar i öppna utfrågningar i kommunfullmäktige.
Effektivisering av flöden
I kommittémotion 2021/22:3579 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkande 13 efterfrågas en översyn av hur flödet från misstanke om brott till avtjänat straff kan effektiviseras.
Polisberedning och strategiskt arbete
I kommittémotion 2021/22:454 av Linda Westerlund Snecker m.fl. (V) yrkande 1 anförs att regeringen bör ge Polismyndigheten i uppdrag att stärka förmågan till strategisk planering, styrning och verksamhetsutveckling, att utveckla uppföljningen och att stärka det lokala polisarbetet. Enligt samma motion yrkande 2 bör regeringen tillsätta en polisberedning i syfte att Polismyndighetens verksamhet, kapacitet och kompetens långsiktigt ska motsvara samhällsutvecklingen.
Ledaransvar
I kommittémotion 2021/22:2528 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 3 föreslås ett tillkännagivande om ledaransvar. Enligt motionärerna bör chefer för polisregioner och lokalpolisområden bära ett större ansvar för arbetet än vad de gör i dag, bl.a. genom utvärdering av respektive chefs insatser, genom omplacering vid behov och genom att införa ett tjänstemannaansvar för direkt felaktiga beslut.
Bakgrund
Polisens uppdrag och mål
Polisens uppdrag och mål framgår bl.a. av förordningen (2014:1102) med instruktion för Polismyndigheten, polislagen (1984:387), polisförordningen (2014:1104), budgetpropositionen och myndighetens regleringsbrev. En del av denna reglering kommer att redogöras för översiktligt nedan.
När det gäller brottsutredningsverksamheten anges i regleringsbrevet för 2022 att Polismyndigheten ska redovisa vilket arbete som bedrivs för att öka effektiviteten och förstärka förmågan i brottsutredningsverksamheten i syfte att öka uppklaringen av brott. Av redovisningen ska även framgå hur myndigheten arbetar för att säkerställa kapacitet och effektivitet i den forensiska processen. Statistik över utredningsverksamheten och skjutningar ska lämnas månatligen. Regleringsbrevet innehåller också särskilda återrapporteringskrav bl.a. när det gäller arbete mot brott i parrelation, sexualbrott, brott mot barn och brott med hedersmotiv.
I budgetpropositionen för 2022 konstaterar regeringen att fler brott utreddes och klarades upp under 2020 än under 2019 och fler brottmål avgjordes. Utvecklingen har enligt regeringen en tydlig koppling till pandemin såtillvida att mer tid har kunnat ägnas åt att arbeta med ärenden då fortbildning har ställts in och vissa arbetsuppgifter såsom bevakning av evenemang i princip har upphört. Även innan 2020 hade dock rättsväsendets verksamhetsvolymer ökat något, efter en tid av minskningar. Regeringen anser det vara av stor vikt att antalet redovisade ärenden från polis till åklagare och antalet personuppklarade brott fortsätter att öka, såväl sammantaget som sett till olika brottstyper (prop. 2021/22:1 utg.omr. 4 s. 35).
I Polismyndighetens årsredovisning för 2021 (s. 17) görs följande sammanfattande bedömning av Polismyndighetens resultat:
Vi ser en positiv utveckling för förtroendet för polisen, den brottsförebyggande och den trygghetsskapande verksamheten samt för Polismyndighetens serviceverksamhet. När det gäller den brottsutredande verksamheten har resultatet dock i vissa avseenden utvecklats negativt jämfört med 2020.
I juli 2018 beslutade Polismyndigheten om en långsiktig och strategisk inriktning för verksamheten fram t.o.m. 2024, Strategi 2024 (PM 2018:23). I Strategi 2024 fastställs polisens vision, verksamhetsidé, långsiktiga mål och strategiska initiativ med sikte på 2024. Polisens långsiktiga mål syftar till att tydliggöra de huvudsakliga områden som myndigheten behöver sträva mot under de kommande åren för att på lång sikt nå visionen Din polis – gör hela Sverige tryggt och säkert.
För 2024 har polisen enligt Strategi 2024 tre långsiktiga mål:
I strategin har också fem strategiska initiativ identifierats. Initiativen handlar om att attrahera och behålla medarbetare, digitalisera, renodla och samverka, förbättra och framtidssäkra samt utveckla medborgarmötet.
Strategi 2024 har konkretiserats ytterligare genom Polismyndighetens strategiska verksamhetsplan 2020–2024 (PM 2019:41) som antogs i december 2019. Planen ses över årligen under planeringsperioden och reviderades senast i januari 2022.
Polismyndigheten understryker i verksamhetsplanen att tillgången till rätt kompetens är avgörande för med vilken takt och kvalitet Polismyndigheten kan nå de långsiktiga målen och öka antalet anställda till drygt 38 000 vid årsskiftet 2024/25.
Polismyndigheten understryker också i planen att myndigheten har en viktig roll när det gäller både det brottsförebyggande och det brottsbekämpande arbetet. Myndigheten pekar samtidigt på att en samhällsutveckling med minskad brottslighet och ökad trygghet också förutsätter en väl fungerande samverkan med andra statliga myndigheter, kommuner, skolor, socialtjänst och näringslivet. I planen anges också att renodlingen av polisens uppdrag behöver fortsätta.
Utifrån den strategiska verksamhetsplanen ska polisregioner och avdelningar utforma egna strategiska inriktningar för samma planerings-period. Delmål och nyckelaktiviteter i den strategiska verksamhetsplanen omhändertas i de strategiska inriktningarna utifrån lokal lägesbild, verksam-hetsanalys, behovsanalys samt polisregionens och avdelningens specifika utvecklingsbehov. De strategiska inriktningarna kan även innehålla ytterligare målsättningar och aktiviteter som identifierats av polisregionen och avdelningen.
I mars 2017 presenterade regeringen det nationella brottsförebyggande programmet Tillsammans mot brott (skr. 2016/17:126). Syftet med programmet är att skapa förutsättningar för ett strukturerat och långsiktigt brottsförebyggande arbete i hela samhället. Programmet ska också bidra till att stimulera och entusiasmera fler berörda aktörer att vidta brottsförebyggande åtgärder och att utveckla samverkan, såväl på nationell som på regional och lokal nivå. I en uppföljande skrivelse från december 2020, Redovisning av åtgärder i enlighet med målsättningarna i det nationella brottsförebyggande programmet Tillsammans mot brott (skr. 2020/21:63), redogör regeringen för åtgärder som har vidtagits och beslutats i förhållande till de målsättningar för den brottsförebyggande arbetsprocessen och arbetets inriktning som beskrivs i programmet. I skrivelsen redovisas regeringens bedömning av arbetet hittills och den fortsatta inriktningen av det långsiktiga brottsförebyggande arbetet.
I mars 2021 publicerade Brottsförebyggande rådet (Brå) rapporten Det brottsförebyggande arbetet i Sverige – Nuläge och utvecklingsbehov 2021. Rapporten ingår i en serie årsrapporter som Brå sedan 2017 årligen tar fram på uppdrag av regeringen. Syftet är att ge en bild av det brottsförebyggande arbetet i Sverige men också att fördjupa beskrivningen av arbetet utifrån målsättningarna i programmet Tillsammans mot brott.
I rapporten framhåller Brå vikten av att det nationella arbetet är kunskapsbaserat. I årets rapport har Brå undersökt om de nationella initiativ som tagits upp i årsrapporterna 2018 och 2019 har varit föremål för någon form av uppföljning, utvärdering eller granskning, och vilka resultat som i så fall framkommit. Av de nationella initiativ som Brå tittat på är det mer än hälften som helt eller delvis genomgått någon form av uppföljning, vilket enligt Brå får ses som ett positivt resultat. Samtidigt är det få utvärderingar, uppföljningar och granskningar som svarar på frågor om hur brottsligheten har påverkats – i stället ligger fokus ofta på organisatoriska förutsättningar och genomförande. Brå bedömer att fler aktörer behöver finna former för att systematiskt följa upp sitt arbete och att styrningen behöver stärkas så att uppföljning och utvärdering blir en naturlig del i det brottsförebyggande arbetet. Brå pekar bl.a. på att det är viktigt att den nationella nivån, inklusive Brå, i högre utsträckning gör effektutvärderingar av insatser på nationell, regional och lokal nivå. Brå framhåller också att de metodstöd som Polismyndigheten tar fram behöver utvärderas kontinuerligt.
I Polismyndighetens årsredovisning för 2021 (s. 97 f.) anges att försöksverksamheten med snabbare lagföring har införts i delar av alla polisregioner under året. Polisområden som deltagit i försöksverksamheten har med stort engagemang anammat den nya arbetsmetoden med goda resultat när det gäller både kvalitet och antalet hanterade ärenden och målet att nå ett avgörande på två till sex veckor från brott till lagföring. Ytterligare en etapp i försöksverksamheten inleddes med start den 1 januari 2022.
I juni 2021 överlämnade Utredningen om snabbare lagföring sitt betänkande, Snabbare lagföring – ett snabbförfarande i brottmål (SOU 2021:46) till regeringen. I betänkandet föreslås att försöksverksamheten med snabbare lagföring ska permanentas från den 1 januari 2023.
Tidigare riksdagsbehandling
Utskottet har återkommande behandlat motionsyrkanden om polisens effektivitet och riksdagen har, på utskottets förslag, riktat flera tillkännagivanden till regeringen, bl.a. om en effektivare polis (bet. 2015/16:JuU1 s. 49, rskr. 2015/16:106) samt om tydligare och mätbara mål (bet. 2017/18:JuU1, rskr. 2017/18:92). Det sistnämnda tillkännagivandet redovisades som slutbehandlat under 2021.
Våren 2021 avstyrkte utskottet motionsyrkanden om ett tydligt ansvar för resultatredovisning och resultatuppföljning, effektivisering av Polismyndigheten och samordning i utredningsarbetet (bet. 2020/21:JuU23). Utskottet uttalade då följande (s. 22):
Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning att en större effektivitet i polisorganisationen är av största angelägenhet. Som framgår har utskottet också efterfrågat tydliga och mätbara mål för verksamheten för att kunna öka effektiviteten och uppnå en större likvärdighet över landet när det gäller arbetssätt, brottsutredningars kvalitet och utredningsresultat. Detta kan även förväntas leda till bättre möjligheter att kunna följa resultaten på lokalnivå. Mot bakgrund av tidigare tillkännagivanden och vad som redovisats ovan om det arbete som pågår inom Polismyndigheten finns det enligt utskottet inte anledning att göra sådana tillkännagivanden som motionärerna efterfrågar i fråga om redovisning och uppföljning av resultat, effektivisering och samordning.
Riksdagen följde utskottets förslag (rskr. 2020/21:395).
I samband med behandlingen av regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om Polismyndighetens arbete i utsatta områden (skr. 2020/21:108) behandlade utskottet våren 2021 ett yrkande om att ge Polismyndigheten i uppdrag att stärka förmågan till bl.a. strategisk planering, styrning och verksamhetsutveckling, som är likalydande med ett yrkande som nu behandlas i detta avsnitt (bet. 2020/21:JuU32 s. 6 f.). Utskottet fann inte skäl att ställa sig bakom förslaget och avstyrkte motionsyrkandet. Riksdagen följde utskottets förslag (rskr. 2020/21:399).
Utskottets ställningstagande
Större effektivitet i polisens verksamhet är, som utskottet tidigare har anfört, av största angelägenhet. Mot bakgrund av tidigare tillkännagivanden och vad som redovisats ovan om det strategiska arbete som pågår inom Polismyndigheten finns det enligt utskottet inte skäl att göra sådana tillkännagivanden som motionärerna begär i fråga om styrning inom myndigheten, uppföljning och utvärdering, resultatredovisning och lokal statistik. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2021/22:3778 (M) yrkande 19, 2021/22:3781 (M) yrkandena 4, 21 och 22, 2021/22:3974 (L) yrkande 9 och 2021/22:4031 (M) yrkandena 32 och 35.
Bland annat mot bakgrund av den pågående utbyggnaden av verksamheten med snabbare lagföring saknas det enligt utskottet anledning att rikta ett sådant tillkännagivande om effektivisering av flöden till regeringen som föreslås i motion 2021/22:3579 (C) yrkande 13. Motionsyrkandet avstyrks.
Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning att det inte finns skäl att ställa sig bakom förslag om att ge Polismyndigheten i uppdrag att stärka förmågan till bl.a. strategisk planering, styrning och verksamhetsutveckling. Vidare är utskottet inte berett att ta initiativ med anledning av ett förslag om att inrätta en polisberedning. Motion 2021/22:454 (V) yrkandena 1 och 2 avstyrks.
Slutligen anser utskottet att det inte har framkommit något som ger anledning för utskottet att ställa sig bakom förslaget om ökat ledaransvar i motion 2021/22:2528 (SD) yrkande 3. Motionsyrkandet avstyrks.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om antalet poliser och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen avslår motionsyrkanden om poliser i yttre tjänst och polisernas placering.
Jämför reservation 8 (S, V), 9 (C, L, MP), 10 (M, KD, L), 11 (SD) och 12 (KD, L, MP).
Motionerna
Antalet poliser
I partimotion 2021/22:4031 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 24 föreslås att polisens kapacitet ska stärkas på kort och lång sikt. Ett likalydande förslag finns i kommittémotion 2021/22:3781 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 1. Förslag om fler poliser finns även i kommittémotionerna 2021/22:2528 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 1 och 2021/22:4190 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 1.
I kommittémotion 2021/22:3579 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkande 12 föreslås att polistätheten i Sverige ska utökas till europeisk standardnivå. I kommittémotion 2021/22:3974 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 1 efterfrågas en fortsatt utbyggnad av polisen från 2025 och framåt.
Poliser i yttre tjänst
I kommittémotion 2021/22:3781 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 3 efterfrågas fler poliser i yttre tjänst. I motionerna 2021/22:1232 av Teresa Carvalho m.fl. (S) och 2021/22:2248 av Maria Stockhaus m.fl. (M) yrkande 4 efterfrågas fler poliser i yttre tjänst, framför allt i utsatta områden.
Polisernas placering
I kommittémotion 2021/22:2528 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 2 föreslås ett tillkännagivande om fördelningen av polisanställdas verksamhet. Enligt motionärerna bör regeringen genom regleringsbrev se till att Polismyndigheten prioriterar en utökad lokal närvaro. Ett liknande yrkande finns i motion 2021/22:2991 av Dennis Dioukarev och Jimmy Ståhl (båda SD).
I kommittémotion 2021/22:3974 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 2 anförs att utbyggnaden av polisen måste få genomslag i hela landet. I samma motion yrkande 4 föreslås ett tillkännagivande om områdespoliser och ökad synlighet i lokalsamhället. I motion 2021/22:774 av Kerstin Lundgren (C) föreslås att regeringen ska fastställa mål för antalet områdespoliser i varje kommun och redovisa detta för riksdagen.
Bakgrund
Antalet poliser
Regeringen har satt upp ett mål om att Polismyndigheten ska växa med 10 000 fler anställda fr.o.m. 2016 t.o.m. 2024. Polismyndigheten har i en rad budgetar tillförts medel i syfte att möjliggöra denna expansion och i regleringsbrev fått återrapporteringskrav om hur arbetet med att uppnå målet går.
I regleringsbrevet för 2022 anges att Polismyndigheten månatligen ska redovisa särskilda nyckeltal som visar personaltillväxten mot 2024. I detta ingår att tydliggöra prognoser över förväntat antal anställda, poliser respektive civila, för respektive år t.o.m. 2024.
I Polismyndighetens årsredovisning för 2021 (s. 141 f.) anges att antalet polisanställda till årsskiftet 2024/25 ska växa till drygt 38 000, varav drygt 26 000 poliser. Vid utgången av 2021 uppgick antalet polisanställda till 34 211, varav 21 386 var poliser och 12 825 var civila. Sedan ingången av 2016 har antalet poliser vuxit med 1 496 och antalet civila med 4 464. Polismyndigheten har haft en medveten strategi att växa med civil kompetens inom främst utredningsverksamheten i början av tillväxtperioden. De viktigaste tillväxtfrågorna under 2021 har varit att säkerställa den fortsatta tillväxten av poliser för att vid årsskiftet 2024/25 vara drygt 26 000 poliser samt att anpassa tillväxten av civil kompetens och där så är påkallat påbörja kompetensväxling av civil kompetens. För att leda arbetet med att säkra tillväxten av poliser beslutades om ett utökat uppdrag till den nationella samordnaren för polisens tillväxt. Rikspolischefen har också beslutat om målvärden för antalet poliser i januari 2025 vid respektive polisregion och nationell avdelning.
Under 2020 antog Polismyndigheten en tillväxtstrategi (PM 2020:9) och under 2021 togs en ny myndighetsöverskridande kompetensförsörjningsplan fram. Syftet med planen är att säkerställa en enhetlig och effektiv styrning av myndighetens kompetensförsörjningsarbete utifrån myndighetens behov.
I juni 2021 beslutade regeringen att ge Brå i uppdrag att följa upp och analysera resursanvändningen inom Polismyndigheten och resultatet av anslagshöjningarna till myndigheten. Uppdraget ska delredovisas i mars 2023 och oktober 2024 samt slutredovisas i mars 2026.
Polisernas placering
Stark lokal närvaro är ett av Polismyndighetens tre långsiktiga mål för 2024 enligt den strategiska verksamhetsplanen. Enligt planen ska aktiviteter genomföras för att öka den polisiära närvaron i lokalsamhället, i hela landet. Delmålet om stark lokal närvaro ska bl.a. följas upp utifrån följande indikatorer: andelen anställda respektive antalet anställda i ingripandeverksamheten på lokalpolisområdesnivå, antalet områdespoliser per 10 000 invånare samt tider för påbörjat uppdrag och beordrad patrull enligt prio 1-larm.
År 2016 fattade rikspolischefen ett beslut om att det ska finnas minst en områdespolis per 5 000 invånare i utsatta områden, särskilt utsatta områden och riskområden. Områdespoliserna ska arbeta fredat med kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete till 70 procent av sin arbetstid.
Under våren 2020 gjorde Riksrevisionen en enkätundersökning i samtliga 32 lokalpolisområden för att följa upp beslutet, inom ramen för en granskningsrapport om polisens arbete i utsatta områden. Riksrevisionens granskning visar att beslutet att det ska finnas minst en områdespolis per 5 000 invånare i utsatta områden inte var genomfört i 10 av 32 lokalpolisområden (31 procent). Den högsta observationen var 7,1 fredade områdespoliser per 5 000 invånare och den lägsta var 0. Sammantaget motsvarar resultatet 1,9 områdespoliser, relaterat till den totala befolkningen i de utsatta områdena. Slutsatserna i Riksrevisionens granskning är att beslutet var genomfört sett till totalsumman områdespoliser som är fördelade över befolkningen i samtliga utsatta områden, men att det finns stora variationer mellan lokalpolisområdena (Rätt insats på rätt plats – polisens arbete i utsatta områden, RiR 2020:20 s. 51 f.).
I Polismyndighetens regleringsbrev för 2021 (s. 2) anges följande återrapporteringskrav:
Polismyndigheten ska fortsatt redovisa vilka åtgärder som vidtas för att säkerställa en långsiktig och tydlig polisiär närvaro i hela landet. Särskild vikt ska läggas vid att redovisa hur resurser fördelas så att det finns en stark lokal närvaro i utsatta områden. Myndigheten ska härutöver redovisa i vilken omfattning det finns områdespoliser på lokalpolisområdesnivå och vad som görs för att dessa ska få större möjligheter att arbeta långsiktigt med kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete utan att tas i anspråk för annan verksamhet. Fördelningen av områdes-poliser i utsatta områden ska särskilt redovisas. En redovisning över antalet kommunpoliser och fördelningen av dessa i hela landet ska också lämnas.
I Polismyndighetens årsredovisning för 2021 (s. 27 f.) anges bl.a. följande om återrapporteringskravet. Antalet områdespoliser ökade under 2021 med 253 jämfört med 2020 och var vid slutet av december 1 087. Det motsvarar en ökning med 30,3 procent. I utsatta områden arbetar 267 områdespoliser, vilket motsvarar 24,6 procent av alla områdespoliser. Under 2021 ökade antalet kommunpoliser från 217 till 221.
I Polismyndighetens tillsynsrapport Planlagd brottsförebyggande linje-verksamhet (2021:6) konstateras att antalet områdespoliser har ökat i betydligt högre grad i allmänhet vid lokalpolisområdena, vilket delvis beror på att poliser vid lokalpolisområdena bytt kategori i det administrativa systemet. Så även om antalet områdespoliser verkar ha ökat de senaste åren är den generella uppfattningen att det faktiska antalet inte är tillräckligt för det långsiktiga kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete som behöver göras. Med anledning av tillsynsrapporten har rikspolischefen beslutat att det ska tas fram ett nytt underlag för beslut om en ny strategisk inriktning för områdespoliser. Underlaget ska klargöra vilka vägval som behöver göras för att hålla balans mellan uppgifterna och resurserna.
Enligt den nationella uppföljningen av det lokala brottsförebyggande arbetet arbetade områdespoliserna i genomsnitt 50 procent av sin tid med sitt områdespolisuppdrag 2021, vilket är en minskning med 10 procentenheter jämfört med 2020. Även om den fredade tiden minskat så har rimligtvis den sammanlagda tiden för områdespolisarbete ökat eftersom antalet områdespoliser ökade.
I regleringsbrevet för 2022 (s. 2 f.) anges att Polismyndigheten ska redogöra för hur resurser har fördelats för att uppnå en stark lokal närvaro i hela landet, med fler poliser i yttre tjänst. En redovisning ska lämnas av antalet kommunpoliser respektive områdespoliser per polisregion samt antalet anställda totalt inom brottsförebyggande verksamhet och ingripandeverksamhet. Redovisningen ska möjliggöra jämförelser med tidigare år.
Tidigare riksdagsbehandling
Utskottet har vid flera tillfällen tidigare föreslagit tillkännagivanden till regeringen om betydelsen av en lokalt förankrad, närvarande och synlig polis i hela landet, senast hösten 2017 (bet. 2017/18:JuU1). Utskottet anförde då följande (s. 89 f.):
Utskottet vidhåller sin uppfattning om den lokala polisens betydelse. Den lokala polisnärvaron brister dock på många håll i landet och många poliser upplever att de egna resurserna inte räcker till. Lokalt arbetande poliser flyttas inte sällan till andra arbetsuppgifter som gränskontroller eller hantering av gängskjutningar och annan grov kriminalitet i andra delar av landet. Enligt utskottet ska man kunna känna trygghet i att polisen är närvarande oavsett var i Sverige man bor. Poliser ska vidare vara lokalt förankrade och de som bor i området ska veta vilka poliserna är. Med kontinuitet och erfarna poliser som stannar länge i samma tjänst kan långsiktiga kontakter mellan polisen och medborgarna skapas. Därmed underlättas det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet. Medborgarnas förtroende för polisen bygger på att man inte bara hinner med att bekämpa grov kriminalitet utan även s.k. vardagsbrottslighet som skadegörelse, stölder och buskörningar. […] Även om riksdagens tidigare tillkännagivanden åter står som öppna anser utskottet att frågan är så angelägen att det finns anledning att åter uppmärksamma regeringen på vikten av en lokalt närvarande polis. Utskottet föreslår därför att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om en lokalt förankrad, närvarande och synlig polis i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen följde utskottets förslag (rskr. 2017/18:92).
Utskottet behandlade under våren 2021 förslag om antalet poliser och deras placering liknande de som nu behandlas (bet. 2020/21:JuU23 s. 23 f.). Utskottet uttalade då att utskottet välkomnade den fortsatta satsningen på Polismyndigheten och att det inte fanns tillräckliga skäl att föreslå något nytt tillkännagivande om fler poliser eller att antalet poliser ska bestämmas i enighet med ett rikttal. Vidare vidhöll utskottet sin tidigare inställning att Polismyndigheten bör förfoga över vilken kompetens som ska rekryteras inom ramen för de anslag som myndigheten tilldelas samt bestämma över fördelningen av poliser mellan yttre och inre tjänst och hur poliserna ska placeras geografiskt i landet. Mot bakgrund av åtgärder som hade vidtagits och pågående arbete fann utskottet inte heller skäl att åter rikta tillkännagivanden till regeringen om vikten av en lokalt förankrad, närvarande och synlig polis i hela landet. Mot denna bakgrund avstyrkte utskottet samtliga motionsyrkanden i avsnittet och riksdagen följde utskottets förslag (rskr. 2020/21:395).
Utskottets ställningstagande
För att klara upp fler brott och kunna åtgärda problemen med gängkriminalitet, hög utsatthet för brott och en utbredd otrygghet i samhället är behovet av fler poliser stort. Riksdagen har i linje med detta också, på utskottets förslag, beslutat att Polismyndigheten i budgeten för tidigare och innevarande år ska få ökade resurser. Trots det står polisen inför stora utmaningar – polistätheten har minskat sedan 2010; på många platser i landet upplevs polisen som frånvarande och varje termin står utbildningsplatser tomma på polisutbildningen. För att komma till rätta med situationen menar utskottet att det behövs åtgärder som stärker Polismyndigheten på kort sikt, samtidigt som grundligt arbete behöver göras för att långsiktigt lösa problemen och stärka svensk polis.
Mot den bakgrunden anser utskottet att det finns skäl att införa ett nytt polismål som grundar sig på polistäthet snarare än ett bestämt antal poliser vid en viss angiven tidpunkt. Fördelen med ett sådant mål är att det svarar upp mot de behov som följer av en ökad befolkningsmängd. Enligt utskottets mening skulle en rimlig utgångspunkt för ett sådant mål kunna vara 300 poliser per 100 000 invånare, vilket är ungefär i linje med det nuvarande genomsnittet inom EU. I enlighet med detta anser utskottet att åtgärder behöver vidtas för att antalet poliser ska öka och uppgå till 30 000 så snart som möjligt. Vad utskottet nu har anfört bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen. Utskottet tillstyrker därmed motionerna 2021/22:2528 (SD) yrkande 1, 2021/22:3781 (M) yrkande 1, 2021/22:4031 (M) yrkande 24 och 2021/22:4190 (KD) yrkande 1 samt tillstyrker delvis motionerna 2021/22:3579 (C) yrkande 12 och 2021/22:3974 (L) yrkande 1.
Utskottet gör samma bedömning som tidigare i fråga om att det är Polismyndigheten som bör avgöra vilken kompetens som ska rekryteras inom ramen för det anslag som myndigheten tilldelas och bestämma fördelningen av poliser mellan yttre och inre tjänst, liksom placeringen av poliserna. Utskottet ser därför inte något skäl att ställa sig bakom motionsyrkanden om fler poliser i yttre tjänst eller motionsyrkanden om att dessa poliser ska placeras i utsatta områden. Motionerna 2021/22:1232 (S), 2021/22:2248 (M) yrkande 4 och 2021/22:3781 (M) yrkande 3 avstyrks.
Utskottet har riktat flera tillkännagivanden till regeringen om vikten av en lokalt förankrad, närvarande och synlig polis i hela landet, senast våren 2017. Mot bakgrund av vad som redovisats ovan om åtgärder som har vidtagits och pågående arbete finner utskottet inte skäl att göra ett nytt tillkännagivande till regeringen om detta. Vidare vidhåller utskottet sin tidigare uppfattning att det bör vara upp till Polismyndigheten att bestämma hur poliserna ska placeras geografiskt i landet. Mot denna bakgrund avstyrks motionerna 2021/22:774 (C), 2021/22:2528 (SD) yrkande 2, 2021/22:2991 (SD) och 2021/22:3974 (L) yrkandena 2 och 4.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om forensisk verksamhet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig även bakom det som utskottet anför om att inrätta en beredskapspolis och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen avslår motionsyrkanden om att inrätta en nationell gängkommission.
Jämför reservation 13 (S, V, MP) och 14 (S, MP).
Motionerna
Forensisk utredning
I kommittémotion 2021/22:3781 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 18 anförs att Nationellt forensiskt centrum bör stärka sin närvaro på fler platser i landet. Enligt motionärerna bör detta särskilt göras i områden där den forensiska verksamheten används i stor utsträckning, t.ex. i storstäderna. I samma motion yrkande 19 anförs att fler lokala brottsplatsundersökare bör anlitas. Vidare anser motionärerna i yrkande 20 att fler mobila utredningsresurser, s.k. UL-bilar, bör inrättas. Ett liknande yrkande finns i partimotion 2021/22:4031 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 31.
Pål Jonson (M) föreslår i motion 2021/22:2186 att möjligheten för Polismyndigheten att köpa in it-forensiska tjänster i ökad omfattning ska ses över, i syfte att förbättra utredningsresultaten och korta undersökningstiderna.
Nationell gängkommission
I motion 2021/22:4138 av Aphram Melki (C) yrkande 1 föreslås ett tillkännagivande om att överväga att inrätta en nationell gängkommission under Nationella operativa avdelningen för att komma till rätta med gängkriminaliteten. I samma motion yrkande 2 föreslås att gängkommissionen även ska arbeta med avhopparverksamhet. Motionärerna föreslår vidare i yrkande 3 att poliser som arbetar under gängkommissionen ska få ett risktillägg månatligen.
Beredskapspolis
I kommittémotion 2021/22:2528 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 31 begärs att beredskapspolisen ska återinföras. Liknande yrkanden finns även i kommittémotionerna 2021/22:3579 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkande 21, 2021/22:3640 av Pål Jonson m.fl. (M) yrkande 12, 2021/22:3974 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 18 och 2021/22:4190 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 23 samt i motionerna 2021/22:1494 av Boriana Åberg (M) och 2021/22:3110 av Margareta Cederfelt (M).
I kommittémotion 2021/22:451 av Hanna Gunnarsson m.fl. (V) anförs att regeringen bör tillsätta en utredning om att återinföra en beredskapspolis. Motionärerna anser att utredningen bör få i uppdrag att belysa för- och nackdelar med en beredskapspolis samt möjliga former för organisering.
Bakgrund
Polismyndighetens inre organisation
Polismyndigheten är en enrådsmyndighet och leds av rikspolischefen, som utses av regeringen. I myndigheten finns sju polisregioner med verksamhetsansvar för polisverksamheten inom ett angivet geografiskt område. Ansvaret omfattar bl.a. utredningsverksamhet, brottsförebyggande verksamhet och serviceverksamhet. Arbetet i en polisregion leds av en regionpolischef. Inom varje polisregion finns vidare ett antal enheter och polisområden. Inom varje polisområde finns lokalpolisområden.
Inom myndigheten finns åtta nationella avdelningar: ekonomiavdelningen, HR-avdelningen, it-avdelningen, kommunikationsavdelningen, Nationella operativa avdelningen (Noa), Nationellt forensiskt centrum (NFC), rättsavdelningen och säkerhetsavdelningen.
Vid Polismyndigheten finns även internrevisionen, tillsynsenheten och avdelningen för särskilda utredningar samt ett insynsråd och ett etiskt råd.
Nationellt forensiskt centrum
NFC styr och samordnar Polismyndighetens forensiska och it-forensiska verksamhet. Operativt driver avdelningen polisens samtliga forensiska labb på tolv orter i landet och utför forensiska undersökningar, främst inom brottsutredningar på uppdrag av förundersökningsledare. NFC bedriver också strategisk forskning och utveckling för att framtidssäkra polisens forensiska förmåga. NFC agerar även expertstöd och bedriver utbildning.
När det gäller NFC:s verksamhet anges följande i resultatredovisningen i Polismyndighetens årsredovisning för 2021 (s. 104):
Polismyndighetens bedömning är att resultatet för den forensiska processen övergripande utvecklades positivt under 2021. Antalet avslutade ärenden ökade jämfört med 2020. Under 2021 såg vi en positiv utveckling inom den laborativa verksamheten, med en omfattande minskning av antalet öppna ärenden.
Polismyndighetens forensiska verksamhet präglades under året av ett ansträngt operativt läge med bland annat ökade handläggningstider, vilket var en följd av det kraftigt ökade inflödet 2020 efter framgångsrika polisutredningar. Resultatutvecklingen påverkades också av att de mest resurskrävande typerna ökade, som förtursärenden.
För att få ner handläggningstiderna i de mest prioriterade ärendena pågick en särskild insats (Vilgot) under större delen av året. Syftet med insatsen var att korta handläggningstiderna för forensiska undersökningar kopplade till grova brott med frihetsberövade, brott där brottsoffret är särskilt utsatt och brott där unga är involverade. Insatsen gav märkbart förkortade handläggningstider för det specifika urvalet av ärenden och lägre ärendebalanser inom nationellt forensiskt centrum (NFC). De positiva resultaten för 2021 var en effekt av insatsen Vilgot, ett starkt operativt fokus på förändrade arbetssätt och rutiner inom den laborativa verksamheten, och en stärkt operativ samverkan internt inom myndigheten.
Den 1 oktober inleddes Operation Dictum som en av flera åtgärder mot rådande obalans mellan utredningsverksamhetens behov av forensiska undersökningar och den forensiska verksamhetens möjligheter att utföra undersökningar. Obalansen beror bland annat på det ökade antalet omfattande forensiska undersökningar till följd av allt fler grova våldsbrott i kriminella miljöer med komplexa samband och sammanhang. Operation Dictum är ett samarbete mellan Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten. Det är en åtgärd med förnyad översyn av begärda forensiska undersökningarna för att bedöma om de kan återkallas, begränsas eller ska genomföras fullt ut, vilket bedöms kunna öka effektiviteten.
I Polismyndighetens tidning Kriminalteknik, som utkom med tre nummer 2021, anges bl.a. följande om den forensiska verksamheten:
• Polismyndigheten har fattat beslut om en nationell utredningsstrategi. Av strategin framgår att brottsutredningen ska ha forensiskt perspektiv och tillgång till forensisk kompetens.
• Från årsskiftet 2020/21 finns det minst en forensisk station i varje polisområde. På stationen arbetar t.ex. kriminaltekniker, lokala brottsplatsundersökare, forensiska handläggare och fotografer. Dessa gör brottsplatsundersökningar men arbetar också med att utföra undersökningar inne på stationen och säkerställa att man arbetar med rätt material, rätt bevisning och att rätt material skickas vidare till NFC för forensiska undersökningar. På en del håll finns det fler forensiska stationer och vissa regionpolischefer har beslutat om att även ha lokala forensiska stationer med delvis begränsade möjligheter och förmågor.
• Sedan årsskiftet gäller en nationellt styrande riktlinje i Polismyndigheten för begäran om forensisk undersökning, som innebär att forensisk station eller it-brottscentrum ska konsulteras innan begäran görs. Detta förväntas bidra till att NFC:s befintliga resurser används till det som är viktigast för att förundersökningar ska komma vidare till avslut och att brott klaras upp.
• NFC har uppdaterat grundprinciperna för systemet för förturer i samband med polisregionerna, Noa och Åklagarmyndigheten. Tillsammans har myndigheterna tagit fram en prioriteringsnyckel för vägledning när prioriteringar behöver göras mellan och inom förtursärenden.
• NFC har utökat sina öppettider på servicetelefonen på kvällar och veckoslut efter önskemål från utredningsverksamheten.
Polisens arbete med avhopparverksamhet
Polisen arbetar med en rad olika insatser inom ramen för avhopparverksamheten, bl.a. med riskanalyser, operativa insatser, uppföljning och skyddsverksamhet.
Samtliga sju polisregioner har utsett en regional avhopparsamordnare. Den regionala samordnaren ansvarar för metodutveckling samt upprättande och införande av nya rutiner och spridande av goda exempel. Samordnaren utgör regionens plattform för extern samverkan på ett strategiskt och övergripande plan. Detsamma gäller upprättandet av nätverk och kontakter med övriga relevanta aktörer.
Polismyndigheten har fått extra avsatta medel för bidrag till organisationer som hjälper personer att lämna ett liv i kriminalitet. Ansökningar om medel ska vara förankrade hos den regionala avhopparsamordnaren. Noa beslutar och administrerar bidragen.
Beredskapspolis
År 1986 skapades en beredskapspolisorganisation som förstärkning till polisen vid höjd beredskap och krig, vilken bemannades av civilpliktiga som lämnat krigsplaceringen vid Försvarsmakten. År 1996 utökades beredskapspolisen och delades in i två delar: den allmänna och den särskilda beredskapspolisen. Den allmänna beredskapspolisens huvudsakliga uppgift var bevakning och skydd av viktiga totalförsvarsobjekt. De särskilda beredskapspoliserna hade genomgått en särskild utbildning och hade tillgång till tyngre utrustning, i syfte att kunna vara en kvalificerad resurs till polisen vid insatser mot sabotageförband.
Den 1 januari 2009 trädde förordningen (2008:1097) om beredskapspolisen i kraft, vilket i praktiken innebar att den allmänna beredskapspolisen avskaffades. Från och med denna tidpunkt bestod beredskapspolisen alltså endast av den del som tidigare benämnts den särskilda beredskapspolisen. Enligt förordningen skulle beredskapspoliser kallas in till polismyndigheterna under höjd beredskap eller när regeringen hade beslutat om tjänstgöring enligt 4 kap. 8 § lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt. Beredskapspoliser som hade ingått avtal med Rikspolisstyrelsen om tjänstgöring fick också kallas in till en polismyndighet vid allvarliga eller omfattande störningar på samhället från ordnings- eller säkerhetssynpunkt eller vid risk för sådana störningar.
Efter att Rikspolisstyrelsen framfört att beredskapspolisen inte längre behövdes gjorde regeringen i budgetpropositionen för 2012 bedömningen att organisationen borde avvecklas under budgetåret. I budgetpropositionen anges att detta inte hindrar att regeringen, vid höjd beredskap eller när regeringen beslutat om beredskapstjänstgöring enligt lagen om totalförsvarsplikt, vid behov återinför organisationen. Beredskapspolisen avvecklades genom att förordningen om beredskapspolisen upphävdes den 1 oktober 2012.
Frågan om beredskapspolis berörs i regeringens proposition Totalförsvaret 2021–2025 (prop. 2020/21:30 s. 136). Regeringen konstaterar att kraven på polisiär verksamhet kommer att öka inför och under ett krig. Ett försämrat säkerhetspolitiskt läge, höjd beredskap och krig kommer också att kräva resurser för bevakning av skyddsobjekt och annan samhällsviktig verksamhet. Regeringen noterar att det är mot denna bakgrund Försvarsberedningen har föreslagit att en förstärkningsresurs till polisen ska upprättas (Ds 2017:66 s. 156 f.). Regeringen bedömer att det skulle krävas ytterligare överväganden för att identifiera de eventuella behov av skydd och förstärkningsresurser som kan finnas i en situation av höjd beredskap och ytterst krig utifrån ett helhetsperspektiv samt hur de på ett kostnadseffektivt sätt kan bidra till bästa möjliga försvarsförmåga utifrån ett totalförsvarsperspektiv. Enligt regeringen är det angeläget att göra en översyn av personalförsörjningen inom det civila försvaret som helhet, vilket inkluderar det eventuella behovet av förstärknings-resurser, även innefattat en beredskapspolisorganisation. I det sammanhanget bör även övervägas om en förstärkningsresurs kan bygga på plikt för t.ex. nyligen pensionerade poliser eller sådana som övergått till annan karriär.
I regeringens skrivelse Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2021 (skr. 2021/22:75) anges att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har fått i uppdrag att översiktligt bedöma och redovisa behovet av personalförstärkningar inom bevakningsansvariga myndigheter, kommuner, regioner och näringslivet för att nödvändig verksamhet ska kunna upprätthållas vid höjd beredskap och krig. MSB ska bedöma var det finns behov av särskilda åtgärder för att säkra personalbehoven inom de verksamhetsområden som är av central betydelse för att uppnå målet med det civila försvaret. Uppdraget ska redovisas den 29 april 2022.
Tidigare riksdagsbehandling
Våren 2021 föreslog utskottet ett tillkännagivande till regeringen om att inrätta en beredskapspolis (bet. 2020/21:JuU23). Utskottet anförde följande (s. 34 f):
Beredskapspolisen avvecklades 2012 efter att endast ha använts i begränsad omfattning. Utskottet konstaterar att det säkerhetspolitiska läget i Sverige har försämrats sedan dess, den organiserade brottsligheten har ökat och landet har ställts inför flera samhällskriser. Mot denna bakgrund anser utskottet att det är motiverat att på nytt inrätta en beredskapspolis. Utskottet noterar att Försvarsberedningen redan 2017 föreslog att en sådan förstärkningsresurs till polisen skulle utformas för situationer då beslut om beredskapshöjningar eller höjd beredskap har fattats. Utskottet anser är det är angeläget att detta arbete inte längre fördröjs utan skyndsamt påbörjas. Vidare anser utskottet att det finns goda skäl för att beredskapspolisen även ska kunna användas i fredstid och det bör därför utredas hur beredskapspolisen kan fungera som en förstärkningsresurs till polisen i fler situationer, t.ex. vid olyckor, störningar av allmän ordning och säkerhet, gränskontroller och trafikkontroller.
Riksdagen följde utskottets förslag (rskr. 2020/21:395).
Med stöd av sin initiativrätt enligt 9 kap. 16 § riksdagsordningen föreslog utskottet våren 2021 ett tillkännagivande om att utveckla polisens tekniska inhämtningsförmåga (bet. 2020/21:JuU41 s. 33 f.). Utskottet anförde följande:
Utskottet konstaterar att det i takt med att Polismyndigheten växer kommer att krävas mer resurser t.ex. till utbyggda it-system, fler mobiltelefoner och kommunikationsterminaler samt en nödvändig uppdatering av polisens bilflotta. Polismyndighetens tekniska förmåga behöver emellertid också förstärkas. Betydelsen av digitala bevis ökar, bl.a. då det finns fler videoupptagningar från olika källor som bevakningskameror, polisens egna kroppskameror och drönare att tillgå. Till detta kommer utvecklingen av hemliga tvångsmedel som hemlig dataavläsning. Detta är i sig är en följd av att en allt större del av kommunikationen i de kriminella nätverken sker via digitala kommunikationer som ofta är krypterade.
Mot denna bakgrund är det viktigt att regeringen vidtar åtgärder som säkerställer att Polismyndigheten utvecklar sin tekniska inhämtningsförmåga. Detta kommer att leda till ett mer effektivt arbete och därmed också en högre uppklarningsprocent när det gäller brott.
Riksdagen följde utskottets förslag (rskr. 2020/21:389).
Utskottets ställningstagande
Polisens forensiska verksamhet har stor betydelse för rättsväsendets möjligheter att utreda och döma till ansvar för brott. Efterfrågan på forensiska analyser har ökat kontinuerligt de senaste åren och förväntas öka även i framtiden. Enligt utskottets uppfattning är det av största vikt att verksamheten fungerar väl och bedrivs effektivt, både vid NFC och ute i polisområdena, och att åtgärder vidtas för att stärka polisens tekniska utredningskapacitet. För att kunna lagföra fler personer, inte minst när det gäller grov brottslighet, krävs att NFC har tillräckliga resurser och är organiserat på ett sätt som ger förutsättningar för att klara uppgiften. Utskottet noterar att NFC har haft problem med långa handläggningstider de senaste åren, vilket delvis förklaras av att det har varit svårt att rekrytera personal med rätt specialistkompetens. Även om utskottet ser positivt på de åtgärder som har vidtagits av myndigheten i syfte att korta handläggningstiderna i form av särskilda insatser konstaterar utskottet att den forensiska verksamheten fortfarande uppfattas som en flaskhals i rättskedjan. Utskottet noterar också att avståndet mellan NFC och polisregionerna försvårar styrningen av verksamheten och det står klart att NFC:s verksamhet inte är anpassad för att möta det stora behov som finns av forensiskt arbete i polisens utredningsverksamhet.
Utöver förstärkta resurser anser utskottet att den forensiska verksamheten behöver komma närmare den operativa utredningsverksamheten, vilket kan ske på flera olika sätt. En sådan åtgärd skulle kunna vara att NFC stärker sin närvaro på fler platser i landet, särskilt i de polisområden där många brott begås och forensisk verksamhet används i stor utsträckning, t.ex. i storstadsområdena. Andra exempel på åtgärder som bör övervägas är att respektive polisregion anlitar fler lokala brottsplatsundersökare och att fler mobila utredningsresurser, s.k. UL-bilar, inrättas på platser där det behövs. Vad utskottet nu har anfört bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen. Utskottet tillstyrker motionerna 2021/22:3781 (M) yrkandena 18–20 och 2021/22:4031 (M) yrkande 31 och tillstyrker delvis motion 2021/22:2186 (M).
Utskottet noterar att det finns en regional avhopparsamordnare i samtliga polisregioner och att polisen arbetar med avhopparverksamhet i många olika former. Utskottet är inte berett att ta initiativ till att inrätta en nationell gängkommission och avstyrker motion 2021/22:4138 (C) yrkandena 1–3.
Förra våren gjorde riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om att inrätta en beredskapspolis och utskottet uttalade då att det var angeläget att arbetet påbörjades skyndsamt. Utskottet noterar att regeringen har gett ett uppdrag till MSB om att bedöma behovet av personalförstärkningar inom bevakningsansvariga myndigheter, men i övrigt inte redovisat några åtgärder med anledning av tillkännagivandet. Med beaktande av att det säkerhetspolitiska läget i Europa har försämrats betydligt de senaste månaderna vill utskottet understryka vikten av att arbetet nu intensifieras. Utskottet anser därför att det finns skäl att rikta ett nytt tillkännagivande till regeringen i frågan. Vad utskottet nu har anfört bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen. Utskottet tillstyrker därmed motionerna 2021/22:451 (V), 2021/22:1494 (M), 2021/22:2528 (SD) yrkande 31, 2021/22:3110 (M), 2021/22:3579 (C) yrkande 21, 2021/22:3640 (M) yrkande 12, 2021/22:3974 (L) yrkande 18 och 2021/22:4190 (KD) yrkande 23.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om att inrätta ett tillsynsorgan och en polisombudsman samt om att stärka den externa styrningen av Polismyndigheten.
Jämför reservation 15 (M, L, MP), 16 (V) och 17 (M).
Motionerna
Tillsynsorgan
I kommittémotion 2021/22:3781 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 24 föreslås att tillsynen över polisens verksamhet ska samlas under ett tillsynsorgan som granskar om polisen uppfyller de krav som följer av lagar och andra bindande föreskrifter. Ett liknande yrkande finns i partimotion 2021/22:4031 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 33.
Polisombudsman
I kommittémotion 2021/22:454 av Linda Westerlund Snecker m.fl. (V) yrkande 13 anförs att regeringen bör inrätta en polisombudsman i syfte att stärka allmänhetens förtroende för polisen.
Regeringens styrning av Polismyndigheten
Enligt kommittémotion 2021/22:3781 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 23 bör den externa styrningen över Polismyndigheten stärkas och bedrivas mer långsiktigt.
Bakgrund
Tillsynsorgan
Inom Polismyndigheten finns flera enheter och råd som på olika sätt arbetar med frågor som rör tillsyn och insyn.
• Internrevisionen, som är en fristående enhet direkt underställd rikspolischefen, granskar och lämnar förslag till förbättringar av myndighetens process för intern styrning och kontroll. Rikspolischefen beslutar om en revisionsplan som listar vilka områden och verksamheter som ska granskas. Revisionsplanen tas fram utifrån de riskanalyser som internrevisionen gör. Utifrån granskningen lämnar internrevisionen rekommendationer och berörd verksamhet tar fram förslag på förbättrande åtgärder. Resultatet av granskningarna, rekommendationerna och rikspolischefens beslut om åtgärder redovisas i revisionsrapporter.
• Tillsynsenheten har sin organisatoriska placering vid rikspolischefens kansli, med rikspolischefen som direkt ansvarig för verksamheten. Tillsynsenheten ska självständigt och oberoende granska att myndighetens verksamhet bedrivs rättssäkert och författningsenligt samt i enlighet med interna styrdokument och fastställda arbetsmetoder.
• Insynsrådets roll i Polismyndigheten är att utöva allmänhetens insyn i verksamheten och ge rikspolischefen råd. Ledamöterna i insynsråden utses av regeringen efter nominering av riksdagspartierna.
• Etiska rådet ska bistå Polismyndigheten i frågor som kräver särskilda etiska överväganden, t.ex. om polisens användning av våld eller olika vapen.
Polisorganisationskommittén hade bl.a. till uppgift att utreda behovet av ett fristående organ som ska granska såväl polisens verksamhet, inklusive den verksamhet som Säkerhetspolisen bedriver, som Kriminalvårdens verksamhet. Kommittén redovisade uppdraget om granskning av polisen i betänkandet Tillsyn över polisen (SOU 2013:42). I betänkandet föreslogs att en fristående tillsynsmyndighet skulle kontrollera att polisens verksamhet uppfyller de krav som följer av lagar och andra bindande föreskrifter. Kommittén föreslog sedan i sitt slutbetänkande Tillsyn över polisen och Kriminalvården (SOU 2015:57), som överlämnades till regeringen 2015, att den nya myndigheten även skulle ha tillsyn över Kriminalvården. Betänkandet bereds fortfarande inom Regeringskansliet.
I budgetpropositionen för 2017 anförde regeringen bl.a. följande om tillsynen över Polismyndigheten, Säkerhetspolisen och Kriminalvården (prop. 2016/17:1 utg.omr. 4 s. 49):
Polisens och Kriminalvårdens långtgående befogenheter att ingripa i enskildas liv förutsätter en effektiv och kontinuerlig tillsyn av myndigheternas verksamhet, såväl intern som extern. Delar av den statliga tillsynen behandlas för närvarande av Tillitsdelegationen (dir. 2016:51) och i ett uppdrag till Statskontoret (Fi2015/00132/SFÖ). Regeringen kommer därutöver att i särskild ordning, i samband med en bred översyn, att analysera hur tillsynen inom rättsväsendet bäst kan bedrivas. Regeringen avsätter, i avvaktan på en samlad bedömning av tillsynens utformning, medel för att förstärka såväl den interna som den externa tillsynen. Vid Polismyndigheten, Säkerhetspolisen och Kriminalvården inrättas tillsynsorgan direkt under myndighetsledningen. Vidare ges Justitiekanslern (JK) möjlighet att utöka sin extraordinära tillsyn, vilket kommer att kunna innebära att tillsynen över bl.a. polisen och Kriminalvården ökar. Regeringen föreslår därför att JK tillförs medel för att myndigheten ska kunna öka sina personella resurser.
Allmänhetens förtroende för polisen
Enligt Brås nationella trygghetsundersökning 2021 (Rapport 2021:11 s. 17 f.) är andelen av befolkningen (16–84 år) som har stort förtroende för polisens sätt att bedriva sitt arbete 58 procent, vilket innebär en ökning från 2020 då andelen var 54 procent. Nivån låg förhållandevis stabilt fram t.o.m. 2016, följt av en minskning 2017. Från och med 2018 har dock andelen med stort förtroende ökat till en nivå som 2021 är den högsta hittills. Totalt har det skett en ökning med 16 procentenheter mellan 2017 och 2021 (från 42 till 58 procent).
Förtroendebarometern mäter allmänhetens förtroende för medieföretag, institutioner och företag i Sverige och presenteras årligen av Medieakademin. Enligt Förtroendebarometern 2022 som publicerades den 23 mars har allmänhetens förtroende för polisen ökat till 76 procent, från 73 procent 2021. Polisen har haft en uppåtgående trend sedan 2017 då förtroendet var 54 procent.
Tidigare riksdagsbehandling
Vid behandlingen av budgetpropositionen för 2017 (bet. 2016/17:JuU1 s. 75 f.) avstyrkte utskottet ett motionsyrkande om att inrätta en tillsynsmyndighet för Polismyndigheten och Kriminalvården. Utskottet noterade att regeringen hade för avsikt att i särskild ordning, i samband med en bred översyn, analysera hur tillsynen över rättsväsendet bäst kan bedrivas. Enligt utskottet borde beredningen och arbetet som görs på detta område inte föregripas. Utskottet noterade också att regeringen i avvaktan på en samlad bedömning av tillsynens utformning avsatt medel för att förstärka den interna och den externa tillsynen. Riksdagen följde utskottets förslag (rskr. 2016/17:90).
Våren 2021 behandlade utskottet ett motionsyrkande om att tillsätta en ny utredning om en tillsynsmyndighet för Polismyndigheten och Kriminalvården (bet. 2020/21:JuU23 s. 35 f.). Utskottet konstaterade att frågan om tillsyn över rättsväsendet var omfattande och att arbetet i Regeringskansliet alltjämt pågick. Trots att ytterligare tid hade förflutit sedan SOU 2015:57 överlämnades till regeringen 2015 vidhöll utskottet sin tidigare uppfattning att det inte fanns anledning att föregripa detta arbete och avstyrkte motionsyrkandet. Riksdagen följde utskottets förslag (rskr. 2020/21:395).
Utskottets ställningstagande
Frågan om tillsyn över rättsväsendet är omfattande och arbetet i Regeringskansliet pågår fortfarande med anledning av betänkandet Tillsyn över polisen och Kriminalvården (SOU 2015:57). Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning att det inte finns anledning att föregripa detta arbete. Utskottet noterar också att det inom Polismyndigheten finns flera enheter och råd som på olika sätt arbetar med frågor som rör tillsyn och insyn. Mot denna bakgrund är utskottet inte berett att ställa sig bakom förslag om att inrätta ett tillsynsorgan eller en polisombudsman. Motionerna 2021/22:3781 (M) yrkande 24, 2021/22:4031 (M) yrkande 33 och 2021/22:454 (V) yrkande 13 avstyrks.
Det har inte framkommit tillräckliga skäl för utskottet att ställa sig bakom förslaget i motion 2021/22:3781 (M) yrkande 23 om att stärka den externa styrningen av Polismyndigheten. Motionsyrkandet avstyrks.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om polisutbildningen, anställ-ningsvillkor och anställning av pensionerade poliser.
Jämför reservation 18 (SD), 19 (M, KD, MP), 20 (SD), 21 (L) och 22 (KD).
Motionerna
Polisutbildningen
I kommittémotion 2021/22:2528 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 8 föreslås att en utredning ska tillsättas med uppdrag att se över och utvärdera polisutbildningen. Enligt motion 2021/22:2332 av Roger Haddad (L) finns ett behov av att kvalitetsgranska och följa upp polisutbildningen.
I motion 2021/22:1669 av Johan Hultberg (M) yrkande 3 begärs att antalet distansplatser på polisutbildningen ska utökas. Motionären efterfrågar också en översyn av hur distansutbildningen kan göras mer attraktiv för sökande.
Anställningsvillkor
I partimotion 2021/22:4031 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 26 föreslås ett tillkännagivande om att verka för att göra polisyrket mer attraktivt. Enligt motionärerna ska detta bl.a. ske genom att nyblivna poliser ska få sina studielån avskrivna med en femtedel per år i yrket och genom fortsatta lönesatsningar. Motionärerna framhåller att den exakta utformningen och fördelningen av lönesatsningarna ska bestämmas i förhandlingar mellan parterna. Ett liknande yrkande om fortsatta lönesatsningar finns i kommittémotion 2021/22:3781 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 5.
I kommittémotion 2021/22:3974 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 3 efterfrågas en förbättring av polisers arbetsvillkor. Enligt motionärerna bör detta ske genom förbättrade karriärvägar, stärkt fokus på den yttre och den utredande verksamheten samt minskad internbyråkrati.
I kommittémotion 2021/22:2528 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 10 efterfrågas en förbättring av polisers arbetsvillkor. I samma motion yrkande 11 efterfrågas höjda polislöner för de som arbetar i yttre tjänst. Enligt motionärerna bör satsningen även omfatta höjda tillägg för obekväm arbetstid och risktillägg i syfte att ytterligare premiera de som arbetar i yttre tjänst och i utsatta områden.
Anställning av pensionerade poliser
I kommittémotion 2021/22:4190 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 2 föreslås ett tillkännagivande om att stärka polisens förmåga snabbt. Motionärerna menar att timanställning av pensionerade poliser är en underutnyttjad resurs och att fler verksamheter likt den grupp i Stockholm som har kallats för Silvervargarna bör byggas upp.
Bakgrund
Polisutbildningen
I Polismyndighetens årsredovisning för 2021 (s. 140 f.) anges att antalet antagna till polisutbildningen har ökat, men att det dock finns utmaningar när det gäller tillväxten av poliser, främst på grund av svårigheter med att tillsätta alla utbildningsplatserna på grundutbildningen till polis. Antalet antagna till grundutbildningen höstterminen 2021 uppgick till 915, vilket är det högsta antalet per termin någonsin. Under året har 1 602 studenter påbörjat grundutbildningen men det totala antalet platser var 2 040, vilket innebär att en hel del platser inte har tillsatts. Inriktningen är att öka antalet studenter ytterligare till de kommande antagningarna. I syfte att möta efterfrågan hos de sökande till grundutbildningen har antalet utbildningsplatser omfördelats mellan lärosätena och antalet distansutbildningsplatser har ökat.
Under 2021 har även ett stort fokus legat på att utveckla den funktionsinriktade polisutbildningen, som nu är möjlig att söka för både interna och externa specialister. Dessutom startade i januari 2022 en första utbildningsomgång med civila medarbetare som kompetensutvecklar sig till poliser parallellt med halvtidsarbete under en studietid på totalt tre år.
Under 2020 gjorde Polismyndigheten en översyn av kravutbildningen till polisutbildningen, som bl.a. resulterade i förändringar när det gäller de psykologiska och de medicinska kraven. Sökande bedöms av Plikt- och prövningsverket enligt den nya kravprofilen fr.o.m. den 21 mars 2022.
Regeringen tillsatte i mars 2015 en utredning som skulle föreslå hur polisutbildningen kan utformas till en högskoleutbildning. Utredningen överlämnade betänkandet Polis i framtiden – polisutbildningen som högskole-utbildning (SOU 2016:39) i maj 2016. Enligt utredningens förslag ska grundutbildningen till polis omformas till en högskoleutbildning som leder till en yrkesexamen med namnet polisexamen. Omfattningen ska vara 180 högskolepoäng, motsvarande tre års heltidsstudier. Studenterna ska genomföra en verksamhetsförlagd del av utbildningen som ska vara lika lång som den nuvarande aspiranttjänstgöringen och omfatta 37,5 högskolepoäng, vilket motsvarar 25 veckors studier. Betänkandet bereds fortfarande i Regeringskansliet.
Anställningsvillkor
Regeringen anförde följande i Polismyndighetens regleringsbrev för 2020 och 2021:
Polismyndigheten ska fortsatt redovisa de åtgärder som i samråd med berörda parter har vidtagits för att öka attraktiviteten i polisyrket genom bättre villkor. Av redovisningen ska också framgå hur de budgetförstärkande medlen använts till åtgärder för att göra Polismyndigheten än mer attraktiv som arbetsgivare i syfte att nå målet om 10 000 fler anställda till 2024.
I Polismyndighetens årsredovisning för 2021 (s. 151) anges följande om lönebildning:
De senaste åren har en uppvärdering av polisyrket varit ett särskilt fokus för lönesatsningar. Med hänvisning till detta har de extra medel till polislöner som beslutades i 2019 och 2020 års statsbudget, som innebar 360 miljoner kronor per år i ökat anslag, i huvudsak använts till strukturella löneförändringar utifrån kompetensförsörjningsbehov för i första hand poliser med polisiära funktioner. Detta har bland annat inneburit att polisers ingångslöner har höjts. Satsningen har fortsatt under 2021 för de poliser som uppehåller särskilt kompetensförsörjningskritiska polisiära funktioner i polisregionerna.
Utgångspunkten för den ordinarie lönerevisionen 2021 är att belöna goda prestationer för medarbetare oavsett polisiär eller civil anställning.
När det gäller Polismyndighetens arbete med att attrahera rätt kompetens redovisas (s. 143 f.) vilka aktiviteter som har skett inom tre huvudområden; för att tydliggöra, följa upp och utveckla arbetsgivarvarumärket, för att attrahera till Polismyndigheten och för att attrahera till polisutbildningen. Som ett led i arbetet med det förstnämnda har Polismyndighetens arbetsgivarerbjudande formulerats. Utgångspunkten är den attraktiva arbetsplatsen, bestående av sju områden:
• ett samhällsbärande uppdrag
• meningsfulla och utvecklande arbetsuppgifter
• ledarskap, kultur och likabehandling
• kompetenta kollegor
• karriär- och utvecklingsvägar
• lön, arbetsvillkor och förmåner
• en god och hållbar arbetsmiljö.
Under 2021 genomfördes en första mätning av medarbetarnas uppfattning om hur det är att vara anställd inom myndigheten i ett myndighetsövergripande perspektiv. Resultatet sammanställdes i ett index, 7,1 på en tiogradig skala, och en årlig uppföljning kommer att göras. Mätningen visade att utveckling av karriär- och utvecklingsvägar samt den organisatoriska och sociala arbetsmiljön bör prioriteras för att öka attraktiviteten ur ett medarbetarperspektiv. Det som uppfattades som mest attraktivt var engagemanget i polisens uppdrag, meningsfullheten i de egna arbetsuppgifterna samt att man lär och utvecklas av sina kollegor.
I regeringens skrivelse Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2021 (skr. 2021/22:75 s. 123) anges att villkoren för poliser har förbättrats sedan 2015. Den genomsnittliga grundlönen har ökat, ingångslönen för nya poliser har också ökat, ersättningen för arbete på obekväm arbetstid har höjts och ersättningen för poliser som ingår i stora polisinsatser har ökat. Med anledning av riksdagens beslut om budgeten för 2022 har regeringen, i regleringsbrevet för 2022, beslutat att Polismyndigheten ska använda minst 400 miljoner kronor för höjda löner och annan ersättning i syfte att stärka polisyrkets attraktivitet.
Tidigare riksdagsbehandling
Utskottet har flera gånger tidigare behandlat yrkanden om polisers anställningsvillkor, senast våren 2021 i utskottets betänkande om åtgärder för att förbättra polisens effektivitet (bet. 2020/21:JuU41 s. 25 f.). Utskottet föreslog då ett tillkännagivande till regeringen om förbättrade anställningsvillkor för poliser och anförde följande:
Bristen på kvalificerade sökande till polisutbildningen är i dag enligt utskottet ett av de allvarligaste hindren mot att öka antalet poliser. Vidare måste duktiga poliser förmås att stanna kvar i yrket.
De förstärkningar som gjorts av polisens villkor är bra men enligt utskottet otillräckliga. Det behövs därför en bred översyn av olika sätt att långsiktigt förstärka polisyrkets attraktivitet. Det kan t.ex. handla om att förbättra de långsiktiga karriärmöjligheterna för poliser genom att införa fler specialtjänster och andra befordrande tjänster och att göra anställningsvillkoren för poliser mer konkurrenskraftiga. Regeringen bör se till att en sådan översyn görs omgående. Utskottet föreslår därför att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om en bred översyn av olika sätt att långsiktigt förstärka polisyrkets attraktivitet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen följde utskottets förslag (rskr. 2020/21:389).
Utskottet behandlade två motionsyrkanden om riktade satsningar mot poliser i yttre tjänst i förra årets betänkande om polisfrågor (bet. 2020/21:JuU23 s. 37 f.). Utskottet noterade att de höjda anslag som Polismyndigheten hade tilldelats för tidigare och innevarande år skapade utrymme för särskilda lönesatsningar. Vidare noterade utskottet de återrapporteringskrav i Polismyndighetens regleringsbrev som redogjorts för ovan. Utskottet avstyrkte motionsyrkandena med hänvisning till att lönebildningsprocessen i vederbörlig ordning bör skötas av arbetsmarknadens parter. Riksdagen följde utskottets förslag (rskr. 2020/21:395).
Det kan också nämnas att utbildningsutskottet tidigare har behandlat motionsyrkanden om avskrivningar av studielån för vissa yrkeskategorier, bl.a. poliser, i samband med beredningen av budgetpropositionen hösten 2019 (bet. 2019/20:UbU2 s. 24). Utbildningsutskottet hänvisade till sin tidigare behandling av frågan och anförde bl.a. att avskrivning av studieskulden för vissa yrkesgrupper kan leda till att systemet uppfattas som orättvist av låntagarna. Utskottet fann därmed inga skäl för att bifalla förslag om att införa nya anslag som syftar till avskrivning av studielån för olika yrkesgrupper.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ser positivt på de förändringar av polisutbildningen som nyligen har genomförts, bl.a. en ny kravprofil, en mer flexibel antagningsprocess samt införandet av den funktionsinriktade utbildningen och en särskild utbildning för civilanställda som kombineras med halvtidsarbete. Mot bakgrund av att endast kort tid har gått sedan förändringarna genomfördes finner utskottet inte skäl att nu ta initiativ med anledning av motionärernas förslag om att utvärdera polisutbildningen. Utskottet noterar också att antalet platser på distansutbildningen har ökat i syfte att möta efterfrågan hos de antagna studenterna. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2021/22:1669 (M) yrkande 3, 2021/22:2332 (L) och 2021/22:2528 (SD) yrkande 8.
När det gäller frågan om anställningsvillkor är utskottets uppfattning att polislönerna behöver höjas för att Polismyndigheten ska kunna behålla erfarna poliser och locka fler nya poliser till yrket. Utskottet konstaterar att det höjda anslag som Polismyndigheten har tilldelats för tidigare och innevarande år skapar utrymme för särskilda lönesatsningar. Själva lönebildningsprocessen bör dock i vederbörlig ordning skötas av arbetsmarknadens parter. Vidare noterar utskottet att det finns återrapporteringskrav i Polismyndighetens regleringsbrev när det gäller vilka åtgärder som har vidtagits för att öka attraktiviteten i polisyrket genom bättre villkor och hur medel har använts. Utskottet ser också positivt på de åtgärder som redovisats i årsredovisningen för 2021, bl.a. när det gäller formuleringen av Polismyndighetens arbetsgivarerbjudande och mätningen av medarbetarnas uppfattning om hur det är att vara anställd, vilken kommer att följas upp årligen. Mot den bakgrunden finner utskottet inte skäl att ställa sig bakom förslag om lönesatsningar, anställningsvillkor, avskrivning av studieskulder och andra åtgärder för att göra yrket mer attraktivt. Utskottet avstyrker motionerna 2021/22:2528 (SD) yrkandena 10 och 11, 2021/22:3781 (M) yrkande 5, 2021/22:3974 (L) yrkande 3 och 2021/22:4031 (M) yrkande 26.
Utskottet vidhåller vidare sin tidigare uppfattning att det bör vara upp till Polismyndigheten att avgöra vilka kompetenser som ska rekryteras inom ramen för de anslag som myndigheten tilldelas. Förslaget om anställning av pensionerade poliser i motion 2021/22:4190 (KD) yrkande 2 avstyrks därmed.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om renodling av polisens arbetsuppgifter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen avslår motionsyrkanden om danstillstånd.
Jämför reservation 23 (S, V) och 24 (SD, C, V, KD, L).
Motionerna
Renodling av polisens arbetsuppgifter
I partimotion 2021/22:4031 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 29 föreslås att polisens verksamhet ytterligare ska renodlas i syfte att ge polisen möjlighet att fokusera på sin kärnverksamhet. Liknande yrkanden finns i kommittémotionerna 2021/22:2528 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkandena 12 och 45, 2021/22:3512 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 40, 2021/22:3579 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkande 15, 2021/22:3781 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 16 och 2021/22:3974 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkandena 11, 12 och 15 samt i motionerna 2021/22:1384 av Marléne Lund Kopparklint (M) och 2021/22:2050 av Marléne Lund Kopparklint (M).
Danstillstånd
I kommittémotion 2021/22:3242 av Peter Helander m.fl. (C) yrkande 5 begärs att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett förslag om att helt avskaffa tillstånd för att anordna dans, i enlighet med riksdagens tidigare tillkännagivanden till regeringen. Liknande yrkanden finns även i kommittémotionerna 2021/22:2449 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 4 och 2021/22:3974 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 13 samt i motionerna 2021/22:1814 av Lars Püss m.fl. (M) och 2021/22:2858 av Betty Malmberg (M).
Bakgrund
Polisens arbetsuppgifter
Polisens huvuduppgifter är enligt bl.a. Polismyndighetens instruktion, polislagen och polisförordningen att upprätthålla allmän ordning och säkerhet samt att förebygga och bekämpa brott.
Poliser får i sin yrkesutövning använda våld om inga andra medel räcker till och om det är försvarligt med hänsyn till omständigheterna. Exempel på sådana situationer är om polisen möts med våld eller hot om våld, eller om någon som ska häktas eller anhållas försöker undkomma. Vid fara för liv och hälsa kan det också vara fråga om att avvärja en straffbelagd handling eller en fara för liv, hälsa eller värdefull egendom. Andra exempel är om polisen ska stoppa ett fordon eller avvisa eller avlägsna någon från ett visst område.
Polisen har även en mängd uppgifter som i mindre utsträckning anses ha samband med myndighetens huvuduppgifter. Till polisens uppgifter hör bl.a. att pröva ansökningar om tillstånd av olika slag, att svara för tillsyn av vissa verksamheter, att utreda och ge handräckning åt andra myndigheter och att hantera förlustanmälningar och hittegodsärenden. Polisen är också landets passmyndighet som utfärdar och i förekommande fall återkallar pass. Ansvar för tillsyn och stängsling kring gruvhål där det finns risk för att människor och djur kommer till skada är ytterligare exempel på uppgifter som polisen har.
Utredningar om att renodla polisens arbetsuppgifter
Frågor om att renodla polisens verksamhet utreddes i början av 2000-talet av Polisverksamhetsutredningen som lämnade förslag om att vissa arbetsuppgifter skulle överföras till andra myndigheter (SOU 2001:87, SOU 2002:70 och SOU 2002:117). Polisverksamhetsutredningen föreslog bl.a. att uppgifter på djurområdet skulle flyttas till länsstyrelserna, men förslagen ledde inte till lagstiftning. Vissa andra förslag som lämnades av Polisverksamhetsutredningen genomfördes; t.ex. flyttades tillståndshanteringen för explosiva varor till kommunerna och särskilt myndighetsförordnade personer gavs möjlighet att ge anvisningar för trafiken i samband med vissa vägtransporter.
Regeringen gav i april 2014 (dir. 2014:59) en särskild utredare i uppdrag att utreda och lämna förslag till förändringar av polisens uppgifter i syfte att verksamheten ska renodlas så att polisen i ökad utsträckning kan koncentrera sig på huvuduppgifterna att upprätthålla allmän ordning och säkerhet samt bekämpa brott. Utredaren skulle bl.a.
• undersöka om och i så fall hur polisens uppgifter när det gäller hantering av djur kan överföras till en annan huvudman
• undersöka om det finns ytterligare arbetsuppgifter som på ett lämpligare sätt kan utföras av någon annan huvudman i syfte att frigöra resurser för att förstärka den centrala polisverksamheten
• lämna fullständiga författningsförslag med utgångspunkt i de överväganden som görs
• redovisa vilka kostnader polisen har i dag för de uppgifter som föreslås få en ny huvudman
• beräkna vilka kostnader förslagen kommer att medföra hos en ny huvudman
• föreslå hur kostnaderna ska finansieras.
Uppdraget redovisades i sin helhet i februari 2015 i betänkandet Med fokus på kärnuppgifterna – en angelägen anpassning av Polismyndighetens uppgifter på djurområdet (SOU 2015:3).
Regeringen har därefter gått fram med förslag om transporter av frihetsberövade och hanteringen av djurärenden, som riksdagen biföll (prop. 2016/17:57, bet. 2016/17:JuU9, rskr. 2016/17:149 respektive prop. 2016/17:224, bet. 2017/18:JuU6, rskr. 2017/18:145). De nya bestämmelserna syftade bl.a. till att renodla polisens arbetsuppgifter så att de kan koncentrera sig på sina huvudsakliga uppgifter, nämligen att upprätthålla allmän ordning och att förebygga och utreda brott.
I juni 2021 publicerades granskningsrapporten Internrevisionens granskning av arbetsuppgifter med polisiär relevans. Syftet med granskningen var bl.a. att följa upp i vilken utsträckning Polisverksamhetsutredningens förslag (SOU 2002:117) har påverkat Polismyndighetens ansvar för olika arbetsuppgifter. I rapporten konstateras att majoriteten av dessa uppgifter fortfarande åligger Polismyndigheten att utföra. Enligt granskningen avsätter myndigheten lågt räknat ca 1 900 årsarbetskrafter för arbetsuppgifter som ligger utanför den egentliga kärnverksamheten. Vidare anförs att det med anledning av att digitaliseringen vinner mark i offentlig förvaltning kan finnas behov av att kontinuerligt pröva vilka arbetsuppgifter som kan föras över till någon annan myndighet eller kommun, särskilt när det gäller tillståndsärenden. Rikspolischefen har med anledning av rapporten beslutat om åtgärder, bl.a. att rättsavdelningen ska gå igenom de utredningar som gjorts i Regeringskansliet och hos Polismyndigheten i tiden efter Polisverksamhetsutredningens förslag och senast den 31 mars 2022 redovisa till rikspolischefen vilka ändringar som Polismyndigheten önskar få till stånd i enlighet med Polisverksamhetsutredningens förslag. Rättsavdelningen ska också utreda behovet av förtydliganden för att avgränsa ansvaret för djurärenden, skyldigheter och ansvar när det kommer till att hantera sjukdomsfall och suicidala individer i akuta situationer samt huruvida Polismyndigheten bör upphöra med att vara uppbördsmyndighet.
I regeringens skrivelse Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2021 (skr. 2021/22:75 s. 11 f.) anges bl.a. följande om pågående arbete när det gäller renodling av polisens arbetsuppgifter:
• En mer ändamålsenlig användning av ordningsvakter kan frigöra resurser för Polismyndigheten till andra mer prioriterade uppgifter. I Ordningsvaktsutredningens betänkande (SOU 2021:38) föreslås bl.a. att ordningsvakter ska kunna användas för fler ändamål och få fler befogenheter, t.ex. när det gäller att transportera en omhändertagen person till sjukhus, tillnyktringsenhet eller polisstation. Betänkandet har remitterats och bereds i Regeringskansliet.
• En promemoria med förslag till en ny lag om kvarglömda föremål i kollektivtrafiken har tagits fram, som innebär att Polismyndighetens ansvar för sådant hittegods begränsas. Promemorian har remitterats och förslagen bereds i Regeringskansliet.
• I betänkandet Förenklingar för mikroföretag och modernisering av bokföringslagen (SOU 2021:60) föreslås att de tillstånd som Polismyndigheten lämnar för att verksamheter ska få bedriva hotell- och pensionatsrörelse ska ersättas med en anmälningsplikt.
• Regeringen avser att ta fortsatta initiativ i lämpliga former till att renodla Polismyndighetens arbetsuppgifter.
Danstillstånd
Enligt 2 kap. 4 § ordningslagen krävs det tillstånd för att få anordna en offentlig danstillställning även om den inte anordnas på en offentlig plats. Ansökan om ett sådant tillstånd, s.k. danstillstånd, görs hos Polismyndigheten.
I september 2017 tillsattes en utredning inom Justitiedepartementet med uppdraget att utreda kravet på tillstånd för att anordna en offentlig danstillställning (Ju 2017:O). Utredningen skulle bl.a. analysera hur Polismyndigheten tillämpar reglerna om tillstånd i dagsläget och vilka för- och nackdelar som finns med det nuvarande systemet, och därefter ta ställning till om kravet på tillstånd bör tas bort eller förändras. I direktiven angavs bl.a. följande:
Frågan om att ta bort kravet på tillstånd för danstillställningar som inte ska hållas på offentlig plats behandlades i propositionen Några frågor om ordningslagen (prop. 2003/04:174 s. 14). I propositionen anfördes att ett avskaffande av kravet på tillstånd visserligen skulle kunna leda till minskad byråkrati, men att de argument som kunde anföras mot detta, framför allt avseende ordning och säkerhet, vägde tyngre än behovet av minskad byråkrati. Regeringen föreslog därför inte några lagändringar. […] Sedan regeringen i prop. 2003/04:174 gjorde bedömningen att tillståndskravet skulle vara kvar när tillställningen inte ska äga rum på offentlig plats har 13 år förflutit. Med hänsyn till detta och till riksdagens tillkännagivande […] finns det skäl att nu låta utreda frågan på nytt. Det bör göras utifrån ett bredare perspektiv utan begränsning till tillställningar som inte ska äga rum på offentlig plats.
Utredaren presenterade i juni 2018 promemorian Tillstånd till offentlig danstillställning (Ds 2018:20). Utredarens förslag innebär att dagens absoluta tillståndskrav ersätts med ett tillståndskrav som är beroende av vissa riskfaktorer. Tanken med förslaget är att regelverket ska vinna större förståelse och acceptans genom att göra det tydligare varför och under vilka omständigheter dans är en tillståndspliktig verksamhet. Promemorian har remissbehandlats och inom Regeringskansliet pågår arbete med att ta fram en lagrådsremiss (skr. 2021/22:75 s. 24).
Inrikesministern har vid ett flertal tillfällen besvarat frågor om danstillstånd och anförde bl.a. följande den 3 september 2020 i ett svar på en skriftlig fråga (fr. 2019/20:2014):
Det är inte aktuellt att under rådande pandemi föreslå ändringar i ordningslagen som kan innebära ökade risker för människors liv och hälsa. Jag avser att så snart det är möjligt och lämpligt återkomma med besked om den fortsatta beredningen av lagförslag kopplade till tillståndskravet för offentliga danstillställningar.
Tidigare riksdagsbehandling
Utskottet har återkommande behandlat frågor om renodling av polisens verksamhet och föreslagit flera tillkännagivanden till regeringen om detta, bl.a. våren 2020 (bet. 2019/20:JuU25 s. 31 f.). Utskottet anförde följande:
Polisen måste ges förutsättningar att använda sin arbetstid så effektivt som möjligt. I dag binds tusentals polisarbetstimmar av uppgifter som borde ha utförts av andra eller som alls inte borde ha legat hos polisen.
Polismyndigheten bedriver i dag en betydande ärendehantering av s.k. polismyndighetsärenden. Det bidrar till att myndigheten har ett omfattande uppdrag som rör annat än det som brukar definieras som kärnverksamheten, det vill säga att förebygga, ingripa mot och utreda brott. Det har gjorts några utredningar som belyst och föreslagit att vissa verksamheter som i dag utförs av polisen i stället ska utföras av andra aktörer. I början av 2000-talet konstaterade t.ex. Polisverksamhetsutredningen att det fanns en rad uppgifter inom polisen som bör ha en annan huvudman. Det handlade bl.a. om passhantering, hittegods, felparkeringar och ett antal tillståndsärenden. Det breda uppdraget leder till ett fokus- eller koncentrationsproblem oavsett resurstillskott. Även med beaktande av att polisen har fått resurser för den verksamhet som ska bedrivas är det ett problem som hämmar kärnverksamheten.
Tyvärr har utvecklingen mot en ökad renodling av polisens verksamhet stannat av under senare år. Den tidsödande transportverksamheten av frihetsberövade har t.ex. till stor del blivit kvar hos polisen, och regeringen har till och med planer på att polisen ska få ett större ansvar för transporterna framöver. Detta drabbar polisen både i städerna och på landsbygden.
Det är enligt utskottets uppfattning inte heller rimligt att utbildade poliser ska ansvara för arbetsuppgifter i arrester m.m. där inte polisiär kompetens krävs.
En annan för polisen arbetskrävande uppgift är att hjälpa till med handräckning av personer som blir föremål för ingripande enligt lagen om omhändertagande av berusade personer m.m. (LOB). Detta är uppgifter som man borde överväga om inte bevakningsföretag själva skulle kunna utföra. Genom att transporten delegeras till ett bevakningsföretag skulle polisen kunna prioritera andra saker som är viktigare. Liknande överväganden kan göras för dem som är omhändertagna enligt 13 § polislagen (1984:387) för att genom sitt uppträdande ha stört den allmänna ordningen eller utgjort en omedelbar fara för denna.
Andra uppgifter som skulle kunna hanteras av någon annan än polisen är hanteringen av hittegods och pass. Även vissa tillståndsärenden skulle kunna flyttas till kommuner eller avskaffas helt. Det gäller t.ex. tillståndsgivning för försäljning på offentlig plats eller för att sätta upp plakat eller ställa upp byggnadsställningar, byggsäckar, containrar eller liknande på offentlig plats.
Riksdagen har vid flertalet tillfällen tillkännagivit för regeringen att aktivt arbeta för att renodla polisens verksamhet. Givet den händelseutveckling vi ser idag är det högst angeläget att regeringen omgående återkommer till riksdagen med förslag på hur polisens verksamhet ytterligare kan renodlas. Utskottet föreslår att riksdagen tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen följde utskottets förslag (rskr. 2019/20:256).
Våren 2021 föreslog utskottet på nytt ett tillkännagivande om renodling av polisens arbetsuppgifter (bet. 2020/21:JuU41). Utskottet anförde (s. 15 f) följande:
Polisens huvuduppgift är att upprätthålla allmän ordning och säkerhet samt bekämpa brott. I dag har polisen dock ett betydligt bredare uppdrag som inbegriper ett antal uppgifter som tar mycket tid men ligger utanför kärnuppdraget, som t.ex. att hantera berusade personer och personer som lider av psykisk ohälsa. Enligt utskottets mening skulle ett flertal av dessa uppgifter kunna utföras av andra aktörer.
Flera statliga utredningar har också föreslagit att flera uppgifter ska hanteras av andra aktörer än polisen. Som framkommer ovan har även riksdagen i flera tillkännagivanden uppmanat regeringen att renodla polisens verksamhet, senast våren 2020. Utvecklingen mot en ökad renodling av polisens uppgifter har emellertid stannat av under senare år. Givet den händelseutveckling som vi ser i dag är det angeläget att regeringen omgående återkommer till riksdagen med förslag på hur polisens verksamhet ytterligare kan renodlas. Utskottet föreslår att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om renodling av polisens verksamhet och tillkännager detta för regeringen. […]
Åtgärder bör även vidtas t.ex. för att förbättra möjligheterna för att ordningsvakter ska kunna bistå polisen i arbetet med att upprätthålla säkerhet och allmän ordning. Som framgår har emellertid Ordningsvaktsutredningen nyss lämnat sitt betänkande där det bl.a. föreslås en ny lag och förordning om ordningsvakter i syfte att skapa bättre förutsättningar för en mer flexibel och ökad användning av ordningsvakter. Betänkandet bereds inom Regeringskansliet. Utskottet vill inte föregripa detta arbete och lämnar därför inte något förslag när det gäller ändrade regler för ordningsvakter, men vill ända peka ut detta som en naturlig och rimlig inriktning.
Riksdagen följde utskottets förslag (rskr. 2020/21:389).
Utskottet har vid ett flertal tillfällen behandlat motionsyrkanden om att avskaffa kravet på tillstånd för att anordna offentliga danstillställningar. Vid behandlingen av yrkanden från allmänna motionstiden våren 2016 (bet. 2015/16:JuU20) föreslog utskottet ett tillkännagivande om att kravet på tillstånd ska avskaffas. Riksdagen följde utskottets förslag (rskr. 2015/16:197). Liknande motionsyrkanden avstyrktes av utskottet under de tre efterföljande åren med hänvisning till att frågan bereddes inom Regeringskansliet (bet. 2016/17:JuU18 s. 56 f., bet. 2017/18:JuU13 s. 106 och bet. 2018/19:JuU10 s. 35).
Vid behandlingen av liknande yrkanden om danstillstånd under våren 2020 ansåg utskottet att frågan inte längre kunde avvakta och föreslog därför ett nytt tillkännagivande till regeringen (bet. 2019/20:JuU25 s. 32 f.). Utskottet uttryckte förståelse för tillståndskravet inte kunde avskaffas under rådande pandemi, men att utskottet emotsåg att regeringen skyndsamt återkommer till riksdagen med ett lagförslag som kan börja gälla när coronakrisen är över. Riksdagen följde utskottets förslag (rskr. 2019/20:256). Liknande motionsyrkanden avstyrktes av utskottet våren 2021 (bet. 2020/21:JuU23 s. 112 f.). Utskottet uttalade att utskottet utgick från att regeringen arbetar med frågan och skyndsamt återkommer med ett lagförslag när detta är möjligt. Riksdagen följde utskottets förslag (rskr. 2020/21:395).
Utskottets ställningstagande
Polisen måste ges förutsättningar att använda sin arbetstid så effektivt som möjligt. Det är därför angeläget att polisens arbetsuppgifter renodlas, vilket riksdagen på utskottets förslag har gjort flera tillkännagivanden till regeringen om, senast förra året. Utskottet har i samband med detta pekat ut en mängd arbetsuppgifter som skulle kunna hanteras av andra aktörer än polisen.
Trots att frågan om renodling av polisens arbetsuppgifter har varit föremål för flera utredningar under 2000-talet noterar utskottet att få förändringar har genomförts i praktiken. Utskottet ser positivt på att flera utredningar nyligen har lämnat förslag som syftar till att renodla polisens verksamhet, bl.a. om att utöka ordningsvakters befogenheter när det gäller transporter av omhändertagna personer, att begränsa ansvaret för hittegods i kollektivtrafiken samt att ersätta tillståndsplikten för hotell- och pensionatsrörelse med en anmälningsplikt. Förslagen bereds i Regeringskansliet och utskottet vill understryka att det är angeläget att regeringen återkommer till riksdagen med lagförslag så snart som det är möjligt. Enligt utskottets uppfattning är dock detta inte tillräckligt för att möta polisens behov av att kunna fokusera på sin kärnverksamhet. Arbetet med att renodla polisens verksamhet måste enligt utskottet ske kontinuerligt och långsiktigt, både inom utredningsväsendet och inom Polismyndigheten. Regeringen bör därför vidta åtgärder för att säkerställa en sådan ordning. Vad utskottet nu har anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen. Därmed tillstyrker utskottet motionerna 2021/22:2528 (SD) yrkandena 12 och 45, 2021/22:3512 (C) yrkande 40, 2021/22:3579 (C) yrkande 15, 2021/22:3781 (M) yrkande 16, 2021/22:3974 (L) yrkandena 11, 12 och 15, 2021/22:4031 (M) yrkande 29 samt tillstyrker delvis motionerna 2021/22:1384 (M) och 2021/22:2050 (M).
När det gäller frågan om danstillstånd har utskottet tidigare uttryckt förståelse för att tillståndskravet inte kunde avskaffas under coronapandemin. Eftersom arbete pågår inom Regeringskansliet med att ta fram en lagrådsremiss anser utskottet att det saknas anledning att på nytt göra ett tillkännagivande i saken. Dock vill utskottet understryka att det återstående arbetet bör ske skyndsamt i syfte att överlämna ett lagförslag till riksdagen i närtid, eftersom det har gått lång tid sedan riksdagen gjorde ett tillkännagivande om danstillstånd våren 2016. Utskottet avstyrker motionerna 2021/22:1814 (M), 2021/22:2449 (SD) yrkande 4, 2021/22:2858 (M), 2021/22:3242 (C) yrkande 5 och 2021/22:3974 (L) yrkande 13.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om förhör av misstänkta för sexualbrott och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen avslår motionsyrkanden om utredning av sexualbrott och bidragsbrott.
Jämför reservation 25 (S, V, MP), 26 (L, MP), 27 (C), 28 (V) och 29 (KD).
Motionerna
Utredning av sexualbrott
I kommittémotion 2021/22:3787 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 18 föreslås att nationella riktlinjer för utredning av sexualbrott ska införas, som bl.a. innebär att den som är skäligen misstänkt för ett sexualbrott alltid ska förhöras av polis. Ett liknande yrkande finns i motion 2021/22:4034 av Josefin Malmqvist (M) yrkande 3.
I partimotion 2021/22:2599 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 7 föreslås att regeringen, i samband med att minimistraffet för köp av sexuell tjänst höjs från böter till fängelse, bör ge Polismyndigheten i uppdrag att verka för att alla gärningspersoner som är misstänkta för köp av sexuell tjänst ska topsas.
I partimotion 2021/22:3666 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 92 begärs att riktlinjerna för hanteringen av spårsäkringssatser vid sexualbrottsutredningar ska följas i hela landet. Ett liknande yrkande finns i kommittémotion 2021/22:3579 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkande 48. I kommittémotion 2021/22:3973 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 15 framhåller motionärerna vikten av att tidig spårsäkring görs och att hälso- och sjukvårdens ansvar för detta regleras.
I kommittémotion 2021/22:3218 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkande 33 efterfrågas ökade möjligheter för polisen att använda sig av AI och datorseende vid utredning av internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn.
Utredning av bidragsbrott
I kommittémotion 2021/22:4184 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 31 föreslås att andra myndigheter än polisen ska ges möjlighet att kalla personer som är misstänkta för bidragsbrott till en särskild form av förhör, likt vad som gäller i Storbritannien.
Bakgrund
Utredning av sexualbrott
I februari 2019 publicerade Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten en gemensam tillsynsrapport, Våldsbrott i nära relationer och sexualbrott mot vuxna (Tillsynsrapport 2019:1). Tillsynen genomfördes genom aktgranskning där ca 600 brottsmisstankar följdes upp. I 26 procent av de granskade sexualbrottsärendena hade inget förhör hållits med misstänkt och i en tredjedel av dessa bedömde projektgruppen för tillsynen att förhör borde ha hållits.
I maj 2019 publicerade Brå rapporten Våldtäkt från anmälan till dom – En studie av rättsväsendets arbete med våldtäktsärenden (Rapport 2019:9). Inom ramen för studien hade Brå slumpmässigt valt ut 785 våldtäktsanmälningar från 2016 och studerat allt material i ärendena. Enligt Brås slutsatser hade närmare hälften av anmälningarna inga förutsättningar att klaras upp, oavsett hur bra polis och åklagare arbetade. I ungefär var tionde utredning fann Brå brister av olika slag. Enligt Brå visar studien att det finns möjligheter att förbättra polisens och åklagares arbete med våldtäktsutredningar och med anledning av detta lämnade Brå flera förslag, bl.a. att de som är skäligen misstänkta för våldtäkt alltid ska förhöras och att detta ska göras så snabbt som möjligt.
I juni 2019 fattade rikspolischefen beslut om Polismyndighetens satsning på brott mot särskilt utsatta brottsoffer. En del av satsningen är att införa metodstödet Ett utvecklat bästa arbetssätt, som ska förkorta handläggningstiderna och öka kvaliteteten i bevissäkringen. I Polismyndighetens årsredovisning för 2021 (s. 85) anges att resultatet av egenkontroller i polisområdena visar att det finns delar av metodstödet som kan förbättras, bl.a. användandet av videoförhör med målsägande, dokumentation av skador eller avsaknad av skador och användning av spårsäkringssatser. Dokumentationen av vilka utredningsåtgärder som har gjorts kan också förbättras.
I september 2019 inrättade Polismyndigheten i Stockholm Nord en särskild utredningsgrupp, Sexualbrottsgruppen, som enbart utreder våldtäktsärenden. Verksamheten har utvärderats av Brå (Rapport 2021:7), som bedömer att specialiseringen har lett till högre kvalitet i ärendena samtidigt som utredningstiderna har kortats, men antalet ärenden som redovisats till åklagare har bara ökat marginellt.
Frågor om spårsäkring efter sexualbrott har utretts av 2020 års sexualbrottsutredning (Ju 2020:02), som presenterade sina förslag i juni 2021 i betänkandet Ett förstärkt skydd mot sexuella kränkningar (SOU 2021:43). Utredningen föreslog bl.a. att det ska införas en ny lag om hälso- och sjukvårdens spårsäkring efter sexualbrott, som innebär att regionen ska ansvara för att erbjuda spårsäkring samt att spara proverna och fynden från spårsäkring i två år. Betänkandet bereds i Regeringskansliet.
I september 2021 överlämnade Riksrevisionen rapporten Internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn – stora utmaningar för polis och åklagare (RiR 2021:25) till riksdagen. I rapporten konstaterar Riksrevisionen att det finns flera brister i Polismyndighetens och Åklagarmyndighetens arbete mot internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn (isöb). Riksrevisionen lämnar flera rekommendationer till de båda myndigheterna och en rekommendation till regeringen. Rekommendationerna till Polismyndigheten handlar om att säkerställa att medarbetare har tillgång till it-stöd och utbildningar, stärka processägarskapet för isöb-processen och ge högre prioritet åt det förebyggande arbetet mot isöb-brott.
I Polismyndighetens regleringsbrev för 2022 anges att Polismyndigheten ska redovisa hur utredningsresultatet har utvecklats när det gäller bl.a. våldtäkt mot vuxen, brott mot barn och köp av sexuella tjänster samt vilka eventuella regionala skillnader som finns i utredningsresultat över tid. Polismyndigheten ska vidare redovisa det utvecklingsarbete som bedrivs i organisationen i syfte att förbättra förmågan att utreda och förebygga dessa brott samt redovisa hur myndigheten följer upp och säkerställer att aktuella metodstöd och riktlinjer för utredningsarbetet tillämpas.
Utredning av bidragsbrott i Storbritannien
I Storbritannien har myndigheter som betalar ut bidrag möjlighet att kalla personer som misstänks för bidragsbrott till en slags intervju (”interview under caution”). En sådan intervju hålls av bidragsbrottsutredare (”fraud investigation officers”) på myndigheten i syfte att samla in information, som sedan kan ingå som bevisning i en förundersökning. Efter intervjun avgör bidragsbrottsutredare om ärendet ska överlämnas till åklagare för åtal och om övriga sanktioner, t.ex. om att rätten till bidrag ska upphöra eller att tidigare utbetalda bidrag ska återbetalas.
Våren 2021 föreslog utskottet ett tillkännagivande till regeringen om spårsäkringssatser vid sexualbrottsutredningar (bet. 2020/21:JuU23). Utskottet anförde följande (s. 46):
Utskottet ser allvarligt på de uppgifter som har framkommit i media om brister när det gäller Polismyndighetens hantering av spårsäkringssatser vid sexualbrottsutredningar. Brottsoffer som genomgår undersökning i spårsäkringssyfte – med allt vad detta innebär för personens integritet – måste enligt utskottets mening mötas med största respekt. Utskottet anser att regeringen bör vidta åtgärder för att säkerställa att Polismyndighetens nationella riktlinjer för spårsäkringssatser vid sexualbrottsutredningar följs i hela landet.
Riksdagen följde utskottets förslag (rskr. 2020/21:395).
Utskottets ställningstagande
För den som blivit utsatt för sexualbrott är samhällets stöd av stor vikt, och en rättsprocess som leder till att förövaren blir fälld och straffad ses av många som den viktigaste upprättelsen för den som blivit utsatt. Mot denna bakgrund är det viktigt att utredningar om sexualbrott bedrivs på ett enhetligt, ändamålsenligt och effektivt sätt som ger största möjliga förutsättningar för att utredningarna också ska resultera i lagföringar för brotten. Utskottet ser därför allvarligt på de uppgifter som har framkommit i rapporterna som redogjorts för ovan om att förhör av personer som är misstänkta för sexualbrott inte sker i tillräcklig utsträckning och inte heller med den skyndsamhet som krävs. Utskottet anser därför att Polismyndigheten bör införa nationella riktlinjer för utredning av sexualbrott. Med anledning av de brister som har konstaterats när det gäller polisens arbete bör det i sådana riktlinjer anges att den som är skäligen misstänkt för sexualbrott alltid ska förhöras av polis och att förhör ska hållas så fort som det är möjligt. Vad utskottet nu har anfört bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen. Utskottet tillstyrker därmed motionerna 2021/22:3787 (M) yrkande 18 och 2021/22:4034 (M) yrkande 3.
Riksdagen riktade förra våren ett tillkännagivande till regeringen om att vidta åtgärder för att säkerställa att Polismyndighetens nationella riktlinjer för spårsäkringssatser vid sexualbrottsutredningar följs i hela landet. Utskottet noterar också att förslag till ny lagstiftning som reglerar hälso- och sjukvårdens ansvar för spårsäkring bereds i Regeringskansliet. Enligt utskottet har det inte framkommit något som ger utskottet anledning att rikta ett nytt tillkännagivande till regeringen i fråga om spårsäkring efter sexualbrott. Motionerna 2021/22:3579 (C) yrkande 48, 2021/22:3666 (C) yrkande 92 och 2021/22:3973 (L) yrkande 15 avstyrks. Utskottet är inte heller berett att ta något initiativ med anledning av förslag om att alla gärningspersoner som är misstänkta för köp av sexuell tjänst ska topsas och avstyrker därmed motion 2021/22:2599 (V) yrkande 7.
Även förslaget i motion 2021/22:3218 (C) yrkande 33 om ökade möjligheter för polisen att använda sig av AI och datorseende avstyrks.
Utskottet är inte berett att ta initiativ med anledning av förslaget om att införa ett nytt system för utredning av bidragsbrott, likt vad som gäller i Storbritannien. Motion 2021/22:4184 (KD) yrkande 31 avstyrks.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om polisens utrustning, bl.a. vapen och teknisk övervakningsutrustning.
Jämför reservation 30 (M, KD).
Motionerna
Polisens utrustning
Enligt kommittémotion 2021/22:3781 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 25 i denna del bör en översyn göras av polisens tillgång till teknisk övervakningsutrustning, t.ex. ljuddetektorer som kan användas i syfte att upptäcka skottlossningar, glaskross och skrik.
I samma motion yrkande 31 begärs att försöken med, utvärderingen av och införandet av elpistoler i polisens utrustning ska påskyndas. Vidare föreslår motionärerna i yrkande 32 att polisens tjänstevapen ska förbättras.
Bakgrund
Polisens utrustning
I januari 2021 antog Polismyndigheten en plan för utveckling av polisiära metoder och utrustning 2021–2023 (PM 2021:3). I planen beskrivs hur Noa ska leda och styra utvecklingen av polisiära metoder och utrustning samt avdelningens strategiska projekt under den kommande treårsperioden. Utvecklingen av tillgången till kameror och liknande teknisk utrustning sker bl.a. inom ramen för Polismyndighetens nationella kameraprojekt, som leds av Noa och Utvecklingscentrum Stockholm.
Polismyndigheten har utfärdat föreskrifter och allmänna råd om polisens särskilda hjälpmedel vid våldsanvändning inom polisen (PMFS 2016:8, FAP 933-1). Begreppet särskilda hjälpmedel vid våldsanvändning innefattar t.ex. skjutvapen som tilldelats en polis som personlig utrustning eller som förstärkningsvapen, OC-sprej, batong, fängsel och spottskyddshuva eller annat hjälpmedel som huvudsakligen är avsett att kunna användas vid situationer där en polis har befogenhet att använda våld mot en person samt andra hjälpmedel som är avsedda att stoppa fordon. Av de allmänna råden framgår att då särskilda hjälpmedel för våldsanvändning behöver användas i polistjänsten får endast sådana hjälpmedel användas som godkänts av Noa eller som har reglerats särskilt i Polismyndighetens föreskrifter och allmänna råd.
Under perioden 2018–2021 har en testverksamhet med elchockvapen pågått vid Polismyndigheten. I maj 2021 beslutade rikspolischefen att elchockvapen ska införas permanent som en del av polisens utrustning. Den 1 januari 2022 infördes elchockvapen i Polismyndighetens förteckning över godkända särskilda hjälpmedel vid våldsanvändning inom Polisen. Utbildning för poliser i yttre tjänst när det gäller elchockvapen kommer att påbörjas under första kvartalet 2022.
I planen för utveckling av polisiära metoder och utrustning anges (s. 10) att ett införandeprojekt om elchockvapen kommer att pågå under 2021–2024. Projektet innefattar också införandet av en ny tjänstepistol.
I december 2020 publicerade Polismyndighetens internrevision rapporten Granskning av utrustning för poliser i yttre tjänst. Granskningen resulterade i fem rekommendationer, som i sin tur gav upphov till att rikspolischefen beslutade att åtgärder ska vidtas av ekonomiavdelningen och Noa.
Tidigare riksdagsbehandling
Utskottet behandlade våren 2020 motionsyrkanden om möjligheten att sätta upp skottdetektorer på tak för att stävja skjutningar (bet. 2019/20:JuU25 s. 36 f.) Utskottet var inte berett att vidta sådana åtgärder och avstyrkte motionsyrkandena. Riksdagen följde utskottets förslag (rskr. 2019/20:256). Utskottet avstyrkte ett liknande yrkande våren 2021 (bet. 2020/21:JuU23 s. 47 f.). Utskottet konstaterade då att Polismyndigheten nyligen hade antagit en plan för utveckling av polisiära metoder och utrustning samt att frågor om polisens tekniska utrustning och kvaliteten på denna var uppmärksammade inom myndigheten. Riksdagen följde utskottets förslag (rskr. 2020/21:395).
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att Polismyndigheten har en treårig plan för utveckling av polisiära metoder och utrustning, som bl.a. beskriver hur Noa ska leda och styra utvecklingen av dessa samt avdelningens strategiska projekt. Utskottet ser därför inte behov av att ta initiativ till en översyn av polisens tillgång till teknisk övervakningsutrustning och avstyrker motion 2021/22:3781 (M) yrkande 25 i denna del.
Elchockvapen är sedan årsskiftet en del av polisens utrustning och vid myndigheten pågår ett införandeprojekt, som även innefattar införandet av en ny tjänstepistol. Mot denna bakgrund anser utskottet att motion 2021/22:3781 (M) yrkandena 31 och 32 får anses åtminstone delvis tillgodosedda. Motionsyrkandena avstyrks.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om skydd av identitetsuppgifter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen avslår motionsyrkanden om polisens yttre arbetsmiljö. Jämför reservation 31 (V, MP) och 32 (S, C, V).
Motionerna
Polisens yttre arbetsmiljö
I kommittémotion 2021/22:454 av Linda Westerlund Snecker m.fl. (V) yrkande 4 anförs att regeringen bör ge en lämplig myndighet i uppdrag att ta fram ett underlag som allsidigt belyser polisers utsatthet för brott i tjänsteutövningen och hur sådan brottslighet påverkar enskilda poliser. I samma motion yrkande 5 begärs att regeringen ska återkomma med förslag på åtgärder i syfte att göra arbetsmiljön säkrare för poliser i yttre tjänst.
Skydd av identitetsuppgifter
I partimotion 2021/22:4031 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 38 efterfrågas ett bättre skydd av myndighetspersoners identitet. Liknande yrkanden finns i kommittémotionerna 2021/22:2528 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 38 och 2021/22:3781 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 15.
I motion 2021/22:1057 av Eva Lindh m.fl. (S) föreslås ett tillkännagivande om att överväga att stärka medarbetarskyddet. I motion 2021/22:2147 av Johan Büser (S) yrkande 1 föreslås att det ska vara möjligt för myndighetsanställda att skriva under beslut med tjänstenummer och använda avidentifierade tjänstekort, om det i samråd med chef eller säkerhetsansvarig bedöms finnas risk för hot eller hämnd som har samband med myndighetsutövningen.
Bakgrund
Polisens yttre arbetsmiljö
I Polismyndighetens årsredovisning för 2021 (s. 152) anges följande om myndighetens arbetsmiljöarbete:
Polismyndigheten har bedrivit intensiv utveckling av arbetsmiljöarbetet med fokus på såväl strategisk som operativ utveckling inom olika delar av ämnesområdet. Utvecklingsarbetet har bland annat resulterat i:
• implementering och fortsatt utveckling av metoden dialogsamtal för uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. 18 dialoger med skyddskommittéer i polisregioner och på avdelningar har genomförts i syfte att få en status på arbetsmiljöarbetet i organisationen. Resultatet har publicerats i en rapport som ligger till grund för fortsatt utvecklingsarbete på arbetsmiljöområdet
• åtgärder för att chefer i verksamheten ska ta ett större ansvar för sina tilldelade arbetsmiljöuppgifter avseende hantering av arbetsskadeärenden. En kontinuerlig och regelbunden uppföljning har medfört minskade balanser av outredda arbetsskadeärenden.
• framtagandet av en digital arbetsmiljöutbildning för arbetsledare
• revidering pågår av samtliga styrdokument på arbetsmiljöområdet, där Hot och våld och Arbetsskador och tillbud är särskilt prioriterade. Syftet med revideringen är att förenkla och underlätta för verksamheten samt att se över antalet styrdokument
• en översyn av krisstödet och en revidering av rutinerna för omhändertagandet av personal vid allvarliga händelser.
Projektet förbättrad arbetsmiljö har bedrivits under flera år och så även under 2021. Syftet med projektet är att avsatta projektmedel ska bidra till en ambitionshöjning inom arbetsmiljöområdet. Under 2021 har det med stöd av projektmedel tagits fram en applikation för att dela information. Denna applikation kommer innebära en förbättring av arbetsmiljön för medarbetare i yttre tjänst. Vidare har ett forskningsbaserat kunskapsunderlag för bäranordningar tagits fram. Syftet är dels att förbättra ergonomin och därigenom minska belastningsskador, dels att förbättra säkerheten för medarbetare i yttre tjänst.
Vidare har ett arbete genomförts för att effektivare förebygga risker för våld eller hot om våld i alla dess former, för Polismyndighetens anställda. Under året har ett förstärkt fokus legat på att identifiera, förebygga och minimera risker för hot och våld som en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Riskbedömningar och kompetensutvecklingsinsatser har genomförts på polisregioner och på avdelningar. Även skriftliga rutiner och instruktioner har setts över.
När det gäller coronapandemins påverkan på myndigheten anges (s 13 f.) att 1 208 anmälningar om tillbud eller skador som kan relateras till coronapandemin har rapporterats in under 2021 och en stor del av anmälningarna rör poliser i yttre tjänst. Samtliga polisanställda som i sitt arbete har fysisk kontakt med allmänheten i tjänsten omfattas sedan 2020 av en rutin som anger vilken skyddsutrustning som ska användas, hur den ska användas och hur en strukturerad avklädning och sanering ska gå till.
Skydd av identitetsuppgifter
Uppgifter som registreras i folkbokföringen är som regel offentliga. Sekretess gäller hos alla myndigheter om det av särskild anledning kan antas att den enskilde, eller någon närstående, kan lida skada eller men om uppgifter om personen lämnas ut (22 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen [2009:400], förkortad OSL). Om man på förhand kan misstänka att utlämnande av uppgifter om en person kan förorsaka personförföljelse eller annan skada kan en sekretessmarkering i folkbokföringsregistret med stöd av 5 kap. 5 § första stycket OSL tillgripas som en första skyddsåtgärd. Markeringen anger att särskild försiktighet bör iakttas vid bedömningen av om uppgifter om personen i fråga bör lämnas ut, eftersom uppgifterna kan omfattas av sekretess.
Ett annat sätt att skydda personuppgifter i folkbokföringen är att genom ett beslut om det som tidigare hette kvarskrivning. Det ersattes den 1 januari 2019 av skyddad folkbokföring, som är ett mer flexibelt institut. Ett beslut om skyddad folkbokföring enligt 16 § folkbokföringslagen (1991:491) tillåter att en person får vara folkbokförd på en annan folkbokföringsadress än där personen är bosatt om personen av särskilda skäl kan antas bli utsatt för brott, förföljelse eller allvarliga trakasserier på annat sätt och om åtgärden med hänsyn till den enskildes förmåga och övriga förutsättningar kan antas tillgodose behovet av skydd. Skyddad bokföring får även avse den utsatta personens medflyttande familj.
Bestämmelser om fingerade personuppgifter regleras i lagen (1991:483) om fingerade personuppgifter. Enligt lagen kan en folkbokförd person som riskerar att bli utsatt för allvarlig brottslighet som riktar sig mot hans eller hennes liv, hälsa, frihet eller frid medges att använda andra personuppgifter om sig själv än de verkliga (fingerade personuppgifter). Det krävs också att personen inte kan ges tillräckligt skydd genom skyddad bokföring eller på annat sätt. Huvudregeln är att medgivandet gäller för obegränsad tid, men det får begränsas till en viss tid. Ett medgivande att använda fingerade personuppgifter får även ges åt en familjemedlem som varaktigt bor tillsammans med den person som riskerar att bli utsatt för allvarlig brottslighet. En fråga om medgivande prövas av Polismyndigheten.
Enligt 2 a § polislagen (1984:387) får Polismyndigheten bedriva särskilt personsäkerhetsarbete i fråga om vittnen och andra hotade personer. I förordningen (2006:519) om särskilt personsäkerhetsarbete m.m. finns föreskrifter om sådant arbete. Av dessa framgår att särskilt personsäkerhetsarbete får bedrivas i fråga om bl.a. anställda inom rättsväsendet och deras närstående. En person får bli föremål för särskilt personsäkerhetsarbete om det finns en påtaglig risk för att allvarlig brottslighet riktas mot hans eller hennes eller en närståendes liv, hälsa, frihet eller frid. Den som blir föremål för särskilt personsäkerhetsarbete ska få hjälp med de säkerhetsåtgärder som bedöms möjliga och nödvändiga att genomföra. Han eller hon ska även få hjälp med myndighetskontakter och annat som krävs för att personsäkerhetsarbetet ska kunna bedrivas. Det är Polismyndigheten som ansvarar för det särskilda personsäkerhetsarbetet. Det är den mest ingripande skyddsåtgärden. Arbetet används enbart i undantagsfall och kallas ibland för vittnesskyddsprogrammet.
Tjänstekort till anställda och uppdragstagare i offentlig verksamhet regleras i förordningen (1958:272) om tjänstekort. Den 1 februari 2020 trädde ändringar i förordningen i kraft, i syfte att minska utsattheten för sådana yrkespersoner. Numera räcker det att ange tilltalsnamnets första bokstav och efternamn samt identifikationsnummer på tjänstekortet, i stället för för- och efternamn samt personnummer som tidigare krävdes. Tjänstekorten ska precis som tidigare också innehålla ett välliknande fotografi och uppgift om personens tjänst eller uppdrag. Myndigheter som utpekas i 4 § kan utfärda ett särskilt tjänstekort för vissa kategorier av personer med arbetsuppgifter som medför en påtaglig risk för att han eller hon eller någon närstående utsätts för hot eller våld. På särskilda tjänstekort anges ett tjänstgöringsnummer i stället för uppgifter om personens namn och tjänst eller uppdrag. Genom förordningsändringen utökades Polismyndighetens och Säkerhetspolisens möjlighet att utfärda särskilda tjänstekort till att omfatta samtliga anställda vid myndigheterna. Tjänstekort som utfärdas av Polismyndigheten regleras också av Polismyndighetens föreskrifter och allmänna råd om tjänstekort (PMFS 2020:4), som för närvarande är föremål för översyn av myndigheten.
I en interpellationsdebatt den 23 mars 2021 anförde inrikesministern bl.a. följande i svaret på en fråga om regeringen avsåg att införa skyddade uppgifter för poliser och andra yrkesgrupper inom de rättsvårdande instanserna (ip. 2020/21:525):
När det gäller möjligheten att skydda uppgifter om offentliganställda står viktiga intressen mot varandra. Vid myndighetsutövning är det centralt att den enskilde kan få veta vem som fattar besluten. Det handlar om transparens och förutsättningar för ansvarsutkrävande. Allmänintresset av att kunna ta del av uppgifter om offentliganställda är starkt. Samtidigt kan hot, våld och trakasserier mot offentliganställda innebära både ett arbetsmiljöproblem och ett demokratiproblem. Med hänsyn till de anställdas och deras familjers och andra närståendes trygghet har det därför
ansetts vara motiverat att vissa uppgifter om offentliganställda skyddas. Utgångspunkten är i dag att sekretess gäller för anställdas bostadsadresser och privata telefonnummer. Hos vissa myndigheter där personalen särskilt kan riskera att utsättas för till exempel hot eller våld kan även personnummer och födelsedatum skyddas. Det gäller bland annat för anställda hos Polismyndigheten och socialnämnderna. Hotade och förföljda personer kan också under vissa förhållanden få sina uppgifter skyddade i folkbokföringen.
Sammanfattningsvis har både regeringen och Polismyndigheten vidtagit flera åtgärder för en tryggare arbetsmiljö för myndighetens anställda. Regeringen arbetar kontinuerligt och målmedvetet för att ge de brottsbekämpande myndigheterna bästa möjliga förutsättningar för att utföra sina uppdrag. Regeringen kommer även fortsättningsvis att noga följa utvecklingen och utesluter inte att vidta ytterligare åtgärder vid behov.
Den 21 april 2022 beslutade regeringen att ge en utredare i uppdrag att överväga olika författningsändringar för att minska offentliganställdas utsatthet för våld, hot och trakasserier (dir. 2022:31). Syftet är både att förbättra situationen för de anställda och att värna den offentliga verksamheten. Utredaren ska enligt direktiven bl.a.
• analysera behovet av en minskad exponering av offentliganställdas namn och ta ställning till om behovet motiverar författningsändringar som minskar kraven på användning av namn i beslut och andra handlingar som dokumenterar åtgärder
• analysera behovet av ett starkare skydd för uppgifter om offentliganställda och ta ställning till om behovet motiverar författningsändringar som stärker skyddet för uppgifterna
• göra en språklig och saklig översyn av straffbestämmelserna om våld eller hot mot tjänsteman, förgripelse mot tjänsteman och våldsamt motstånd och ta ställning till om skyddet behöver förstärkas
• ta ställning till om det straffrättsliga skyddet för tjänstemän mot förolämpningar och andra kränkningar behöver förstärkas
• lämna nödvändiga författningsförslag.
Uppdraget ska redovisas senast den 1 augusti 2023.
Tidigare riksdagsbehandling
I samband med behandlingen av proposition 2019/20:186 Ett förstärkt medarbetarskydd för polisanställda hösten 2020 föreslog utskottet ett tillkännagivande till regeringen om ytterligare åtgärder för att göra polisens arbetsmiljö säkrare (bet. 2020/21:JuU3 s. 5 f.). Utskottet uttalade då följande:
Enligt utskottet finns det däremot anledning att ytterligare uppmärksamma polisers utsatthet för brott. Särskilt poliser i yttre tjänst löper stor risk att utsättas för hot och våld såväl under ingripanden som efteråt i hämndsyfte, och det finns ett behov av att ta ett helhetsgrepp kring denna problematik. Blåljusutredningen föreslog i sitt slutbetänkande att en myndighet skulle få i uppdrag att ta fram ett underlag som allsidigt belyser polismäns utsatthet för brott i tjänsteutövningen och hur sådan brottslighet påverkar enskilda polismän. Regeringen gav därefter också en särskild utredare i uppdrag att begära in ett sådant underlag. Enligt utskottet bör den information som utredaren begär in inte bara kunna användas i samband med frågan om rätt till ersättning för allvarlig kränkning genom brott utan även ge ett underlag för vilka åtgärder som kan vidtas för att förbättra polisers yttre arbetsmiljö. Utskottet anser därför, i likhet med motionärerna, att regeringen bör ge en lämplig myndighet i uppdrag att ta fram ett underlag för detta syfte. Regeringen bör därefter återkomma med förslag på åtgärder som gör arbetsmiljön säkrare för poliser i yttre tjänst.
Riksdagen följde utskottets förslag (rskr. 2020/21:57).
Utskottet har flera gånger behandlat motionsyrkanden om att underlätta för poliser och andra yrkeskategorier att få skyddade personuppgifter eller på annat sätt vara anonyma i sin tjänsteutövning, bl.a. våren 2019 (bet. 2018/19:JuU10 s. 183 f.). Utskottet uttryckte då förståelse för polisers utsatta position och deras behov av att under vissa omständigheter skydda sina personuppgifter. Utskottet noterade att reglerna om skyddet för utsatta personers personuppgifter nyligen varit föremål för en översyn. Vidare hade det framkommit att utsatt personal inom Polismyndigheten får bistånd av rikspolischefens kansli i frågor som gäller skydd av personuppgifter. Mot bl.a. den bakgrunden avstyrktes motionsyrkandena. Riksdagen följde utskottets förslag (rskr. 2018/19:191).
Utskottet vidhöll sin uppfattning och avstyrkte liknande motionsyrkanden våren 2020 (bet. 2019/20:JuU25 s. 161 f.). Riksdagen följde utskottets förslag (rskr. 2019/20:256).
Våren 2021 föreslog utskottet ett tillkännagivande till regeringen om förstärkt skydd för polisers personuppgifter (bet. 2020/21:JuU41). Utskottet anförde då bl.a. följande (s. 32 f.):
En del i den allt grövre brottsligheten i dagens samhälle är att poliser blir alltmer utsatta. Poliser vittnar om att de möts av en växande respektlöshet och allt mer aggressivitet. Undersökningar som Polisförbundet och Polismyndigheten gjort visar att hot och våld riktat mot poliser dels ökat, dels ändrat karaktär och blivit grövre. Det finns också uppgifter om att det i dag är vanligare än tidigare att hot mot poliser är personliga och riktas mot polisens familj och privatliv.
Utskottet anser mot denna bakgrund att skyddet för poliser och rättsväsendets personal behöver förstärkas. Ett första steg är att ge polisers personuppgifter ett starkare skydd i offentlighets- och sekretesslagen. Detta är visserligen inte en okomplicerad fråga, och det finns ett starkt intresse av att undvika anonym offentlig maktutövning. Samtidigt finns det också viktiga värden i den andra vågskålen, och ytterst är detta en fråga om rättsstatens integritet. Vi måste undvika en utveckling som innebär att människor tvekar inför att ta sig an svåra men samhällsviktiga uppgifter, som att utreda grova brott eller att verka som patrullerande polis i utsatta områden. Huvudregeln bör enligt utskottet därför vara att uppgifter om polisers identitet och hemadress inte ska vara offentliga. Vidare bör det övervägas om lagstiftning bör införas för att minska spridningen av personuppgifter när det gäller poliser och anhöriga till poliser till olika upplysningsföretag. I detta sammanhang bör även övervägas om skyddet för andra personer som arbetar inom rättsväsendet också behöver stärkas.
Riksdagen följde utskottets förslag (rskr. 2020/21:389).
Utskottets ställningstagande
Våld och hot mot poliser är ett allvarligt problem. Det är angeläget att åtgärder för att förbättra polisens arbetsmiljö vidtas, bl.a. för att Polismyndigheten ska kunna rekrytera och behålla personal. Redogörelsen ovan om pågående arbetsmiljöarbete inom Polismyndigheten visar enligt utskottet att frågan är uppmärksammad och prioriterad inom myndigheten. Därför anser utskottet att det inte finns skäl att ta sådana initiativ som efterfrågas i motion 2021/22:454 (V) yrkandena 4 och 5.
Utskottet vill understryka att det finns ett stort behov av att stärka skyddet för polisens och andra offentliganställdas identitetsuppgifter. Riksdagen har också, på utskottets förslag, riktat flera tillkännagivanden till regeringen om detta. Det är därför positivt att regeringen nyligen tillsatt en utredning om åtgärder för att minska offentliganställdas utsatthet. I direktiven anges dock endast att utredaren ska analysera behovet av en minskad exponering av offentliganställdas namn och behovet av starkare skydd för uppgifter om offentliganställda samt ta ställning till om behoven motiverar författningsändringar. Utformningen av direktiven ger således utrymme för utredaren att inte lämna författningsförslag om han eller hon bedömer att behoven inte motiverar att lagstiftningen ändras. Mot bakgrund av vad riksdagen tidigare tillkännagett anser utskottet därför att direktiven till utredningen bör kompletteras så att utredaren får i uppdrag att föreslå hur en ny lagstiftning ska utformas, oavsett utredarens ställningstagande i sak när det gäller behovet av författningsändringar för att uppnå minskad exponering av offentliganställdas namn och starkare skydd för uppgifter om offentliganställda. Utskottet tillstyrker därmed motionerna 2021/22:2528 (SD) yrkande 38, 2021/22:3781 (M) yrkande 15 och 2021/22:4031 (M) yrkande 38 samt avstyrker motionerna 2021/22:1057 (S) och 2021/22:2147 (S) yrkande 1.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om nolltolerans mot brott samt om prioritering av vissa typer av brott, bl.a. sexualbrott, våld i nära relation, cyberbrott, brott mot företag, krigsbrott och brott av s.k. djurrättsaktivister.
Jämför reservation 33 (M, KD), 34 (C, KD, MP), 35 (L), 36 (C), 37 (SD), 38 (C), 39 (C, MP) och 40 (C, KD).
Motionerna
Nolltolerans mot brott
I partimotion 2021/22:4031 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 30 föreslås att en nationell strategi för nolltolerans mot brott ska tas fram. Ett liknande yrkande finns i kommittémotion 2021/22:3781 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 2.
Daniel Bäckström (C) föreslår i motion 2021/22:1185 att åtgärder ska vidtas omgående i syfte att motverka att polisanmälningar direktavskrivs.
Sexualbrott
I kommittémotion 2021/22:3973 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 14 föreslås ett tillkännagivande om att stärka Polismyndighetens utredningskapacitet när det gäller sexualbrott och andra grova brott.
I partimotion 2021/22:3666 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 96 anförs att det bör utredas vad som kan göras för att stoppa digitala bordeller som vänder sig till den svenska marknaden, oavsett var sajten är registrerad. I samma motion yrkande 97 föreslås ett tillkännagivande om att överväga att utöka polisens resurser och kunskap för att bedriva spaningsarbete på sexköpssajter samt att utöka utredningsresurserna för att motverka människohandel och koppleri. Likalydande yrkanden finns i kommittémotion 2021/22:3579 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkandena 53 och 54.
I kommittémotion 2021/22:3218 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkande 26 anförs att utredning av internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn ska vara ett prioriterat område för polisen. Enligt kommittémotion 2021/22:3387 av Juno Blom m.fl. (L) yrkande 6 bör regeringen arbeta för att digitala ansiktsigenkänningsverktyg även fortsättningsvis ska kunna användas i syfte att upptäcka och anmäla filmade och fotograferade övergrepp samt för att identifiera barn som är brottsoffer.
Våld i nära relation
I motion 2021/22:3446 av Marléne Lund Kopparklint och Pål Jonson (båda M) föreslås att en utredning ska tillsättas och ges i uppdrag att utreda hur polisen kan arbeta mer effektivt mot våld i nära relationer.
Cyberbrott
I kommittémotion 2021/22:3245 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 17 föreslås att anmälningar om cyberbrottslighet ska förenklas. Motionärerna vill att sådana anmälningar ska kunna göras via e-tjänst och hanteras direkt av it-brottscentrum under Noa, vilket möjliggör lägesbild och hantering på nationell nivå. I samma motion yrkande 18 föreslås att resurserna till it-brottscentrum ska ses över. Vidare föreslår motionärerna i yrkande 40 att kunskap om cyberbrottslighet ska tas in i polisutbildningen och i vidareutbildningar inom polisen.
Magnus Stuart (M) framhåller i motion 2021/22:1698 vikten av att öka kunskapen om cyberbrott och skyddet mot cyberbrott.
Brott mot företag
I kommittémotion 2021/22:3579 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkande 70 begärs att brott som riktas mot företag ska prioriteras.
I kommittémotion 2021/22:2427 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 12 anförs att all brottslighet som drabbar landets företagare måste bekämpas. Motionärerna pekar bl.a. på att fakturabedrägerier, bolagsmålvakter, butiksstölder och hotfullt beteende från besökare är ett stort problem.
Magnus Stuart (M) föreslår i motion 2021/22:1129 att polisens brottskoder ska ändras så att det framgår tydligt i kriminalstatistiken när ett brott riktar sig mot ett företag.
Krigsbrott
I partimotion 2021/22:3509 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 39 föreslås att regeringen ska ge Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten ett tydligare uppdrag, och vid behov ökade resurser, att enligt principen om universell jurisdiktion utreda och driva fall om krigsbrott, brott mot mänskliga rättigheter och brott mot mänskligheten som har begåtts utanför Sveriges gränser.
Brott av s.k. djurrättsaktivister
I kommittémotion 2021/22:3579 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkande 69 begärs en översyn av polisens resurser för att bekämpa brott relaterade till ekofascism och djurrättsextremister. I samma motion yrkande 67 föreslås att utredare med särskild kompetens om brottslig djurrättsaktivism ska finnas att tillgå i samtliga polisregioner. Vidare anför motionärerna att brottslig djurrättsaktivism bör klassificeras som extremism och därmed bli föremål för fler åtgärder från polisens sida på nationell och övergripande nivå.
I kommittémotion 2021/22:3877 av Kjell-Arne Ottosson m.fl. (KD) yrkandena 2 och 3 anförs att brott mot jägare måste tas på stort allvar och att en särskild grupp för djurrättsrelaterade brott bör inrättas vid Polismyndigheten. Liknande förslag om att inrätta en särskild grupp och arbeta nationellt för att motverka sådan brottslighet finns även i kommittémotion 2021/22:3880 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 29 samt i motionerna 2021/22:1162 av Kjell-Arne Ottosson (KD), 2021/22:1629 av Peter Helander och Helena Lindahl (båda C) yrkande 6 och 2021/22:1932 av Åsa Coenraads m.fl. (M) yrkande 1.
I motion 2021/22:1629 av Peter Helander och Helena Lindahl (båda C) yrkande 7 föreslås att ett myndighetsövergripande samarbete ska inrättas i syfte att motverka att välfärdssystemen och statliga bidrag används för att finansiera djurrättsextremism. Kristina Yngwe (C) anför i motion 2021/22:3912 att det europeiska polissamarbetet och informationsutbyte när det gäller djurrättsrelaterad brottslighet måste stärkas.
Bakgrund
I detta avsnitt redogörs översiktligt för Polismyndighetens arbete när det gäller vissa typer av brott mot bakgrund av de motionsyrkanden som behandlas i avsnittet.
Polismyndighetens arbete mot vissa typer av brott
I mars 2021 beslutades Polismyndighetens utredningsstrategi för utredningsverksamheten (PM 2021:10). Strategin tydliggör hur polisen ska arbeta med utredning på ett rättssäkert, effektivt och enhetligt sätt, för att uppnå en framgångsrik uppklarning. Med framgångsrik uppklarning avses att de brottsmisstankar som förväntas leda till lagföring och kan påverka påföljden ska utredas.
I Polismyndighetens regleringsbrev för 2022 uppställer regeringen följande återrapporteringskrav om vissa typer av brott (s. 2 f.):
Polismyndigheten ska redovisa hur utredningsresultatet har utvecklats gällande brott i parrelation, våldtäkt mot vuxen, brott mot barn och köp av sexuella tjänster samt vilka eventuella regionala skillnader som finns i utredningsresultat över tid. Polismyndigheten ska vidare redovisa det utvecklingsarbete som bedrivs i organisationen i syfte att förbättra förmågan att utreda och förebygga dessa brott samt brott med hedersmotiv, inklusive könsstympning, äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott. Polismyndigheten ska även redovisa hur myndigheten följer upp och säkerställer att aktuella metodstöd och riktlinjer för utredningsarbetet tillämpas.
Regleringsbrevet för 2021 innehöll ett liknande återrapporteringskrav som redovisas i Polismyndighetens årsredovisning för 2021 (s. 86 f.).
Polismyndighetens satsning mot brott mot särskilt utsatta brottsoffer inleddes 2019, och under 2020 var all ny personal (utredare, administratörer, analytiker samt brottsoffer- och personsäkerhetshandläggare) på plats. Funktionen utredare av brott i nära relation går att följa med god kvalitet och den visar på en nivåhöjning i resurs sedan före satsningen.
När det gäller internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn anges att ett nationellt it-stöd för att hantera övergreppsmaterial beräknas vara på plats i samtliga polisregioner under första kvartalet 2022. It-stödet innebär att hanteringen av klassificering av övergreppsmaterial automatiseras och att det blir lättare att koppla ihop ärenden. Vidare ska ett it-stöd för tips införas och samverkan med internetleverantörer utvecklas för att begränsa tillgången till övergreppsmaterial på webbplatser.
I juli 2018 gav regeringen MSB, Försvarets radioanstalt, Försvarets materielverk, Försvarsmakten, Post- och Telestyrelsen, Polismyndigheten och Säkerhetspolisen i uppdrag att ta fram en samlad informations- och cybersäkerhetshandlingsplan för åren 2019–2022, som årligen redovisas. Att öka möjligheterna att förebygga och bekämpa it-relaterad brottslighet är den fjärde strategiska prioriteringen i handlingsplanen, som redovisades för regeringen i mars 2022. Polismyndigheten anges som ansvarig för flera åtgärder, t.ex. samarbete med andra brottsförebyggande myndigheter, finans- och transaktionsmarknader samt Stöldskyddsföreningen. När det gäller internationellt samarbete anges fördjupat samarbete med Europol, uppbyggande av europeiskt nätverk för förebyggande av cyberbrott och nordiskt preventionsarbete.
Krigsbrott är ett samlingsbegrepp för överträdelser av den internationella humanitära rätten och är brott som begås i samband med krig. Sådana brott utreds av gruppen för utredning av krigsbrott vid Noa. Gruppen tar emot tips och anmälningar från allmänheten, Migrationsverket, Säkerhetspolisen och lokal polis runt om i Sverige. Utredningarna bedrivs i nära samarbete med en grupp särskilt utsedda åklagare på Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet vid Åklagarmyndigheten.
Brott av s.k. djurrättsaktivister
Den 22 mars 2022 överlämnades propositionen Ett modernare straffrättsligt skydd mot hemfridsbrott och olaga intrång (prop. 2021/22:194) till riksdagen. I propositionen anförs bl.a. att såväl hemfridsbrott som olaga intrång förekommer inom ramen för brottslig djurrättsaktivism och i det sammanhanget har frågor väckts bl.a. om straffskyddets omfattning. Regeringen föreslår att straffbestämmelserna moderniseras språkligt och att det klargörs att tillämpningsområdet för olaga intrång även omfattar gårdsplaner. Regeringen föreslår också att maximistraffet för brott av normalgraden skärps från böter till fängelse i högst ett år. Vidare föreslås att de grova svårhetsgraderna av brotten ska betecknas grovt hemfridsbrott respektive grovt olaga intrång och att straffskalan för dessa brott ändras från fängelse i högst två år till fängelse i lägst sex månader och högst tre år. Därtill föreslås att det i lagen införs omständigheter som särskilt ska beaktas vid bedömningen av om ett brott är grovt. Vid denna bedömning ska det särskilt beaktas om gärningen har skett genom inbrott, har innefattat våld, hot om brottslig gärning, ofredande eller skada på egendom eller annars har varit av särskilt hänsynslös eller farlig art. Regeringen föreslår också att försök, förberedelse och stämpling till grovt hemfridsbrott och grovt olaga intrång straffbeläggs. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2022. I propositionen anges att tillkännagivandet som redogörs för nedan (bet. 2019/20:JuU25 s. 98 f., rskr. 2019/20:256) anses slutbehandlat.
I Säkerhetspolisens uppdrag ingår att skydda demokratin och motverka våldsbejakande extremism. Säkerhetspolisen följer tre extremistmiljöer i Sverige: den våldsbejakande högerextremistiska miljön, den våldsbejakande vänsterextremistiska miljön och den våldsbejakande islamistiska miljön (Säkerhetspolisens årsbok 2020, s. 49 f.).
Center mot våldsbejakande extremism (CVE) inrättades den 1 januari 2018 och är placerat inom Brå. Syftet med centret är att stärka och utveckla det förebyggande arbetet i Sverige mot våldsbejakande extremism, ideologiskt motiverad brottslighet och terrorism. I september 2020 publicerade CVE skriften Våldsbejakande djurrättsaktivism. Skriften utgör en sammanställning av forskning och kunskap om den våldsbejakande djurrättsrörelsen, som inte går att enhälligt kategorisera in under någon av de tre våldsbejakande extremistmiljöerna. Samtidigt finns det individer och grupper som brukar ideologiskt motiverat våld med djurrättsidéer som föresats och ämnet ingår således i CVE:s bevakningsområde. Syftet med skriften är att översiktligt beskriva rörelsens idémässiga grund, aktiviteter och organisering, såväl i Sverige som i en internationell kontext.
Flerbrottsutredningen
Regeringen beslutade den 22 juli 2021 kommittédirektiv om en skärpt syn på flerfaldig brottslighet (dir. 2021:56). Enligt direktiven ska en särskild utredare bl.a. överväga och föreslå förändringar av strafflagstiftningen som ger uttryck för en skärpt syn på flerfaldig brottslighet. Enligt tilläggsdirektiv den 20 januari 2022 ska utredaren även se över regelverket för förundersökningsbegränsning, åtalsunderlåtelse och direktavskrivning (dir. 2022:1). Utredningen, som antog namnet Flerbrottsutredningen (Ju 2021:08), ska redovisa sitt uppdrag senast den 20 januari 2023.
Tidigare riksdagsbehandling
Utskottet har flera gånger tidigare, senast våren 2021, behandlat motionsyrkanden om att prioritera vissa typer av brott (bet. 2020/21:JuU23 s. 53 f.). Utskottet vidhöll då sin tidigare bedömning att insatser som ska göras mot olika typer av brottslighet bör avgöras vid Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten inom ramen för statsmaktens prioriteringar. Utskottet noterade också att det pågick arbete inom flera av de områden som lyftes fram i motionerna. Mot den bakgrunden avstyrkte utskottet motionsyrkanden som rörde hatbrott, ekonomisk brottslighet, brott i butiker, brott på internet och jaktbrott. Riksdagen följde utskottets förslag (rskr. 2020/21:395).
Utskottet behandlade under våren 2020 förslag om brott av djurrättsaktivister liknande de som nu behandlas (bet. 2019/20:JuU25 s. 98 f.). Utskottet anförde då följande:
Utskottet har som framgår ovan flera gånger behandlat motioner om brott av s.k. djurrättsaktivister och ser som tidigare allvarligt på den här typen av brottslighet. Det är tydligt att det behövs en översyn av den lagstiftning som berör frågan om trakasserier mot djurhållande företagare men också mot jägare som bedriver eftersöksjakt och skyddsjakt.
De brottsliga handlingar som begås mot bl.a. lantbrukare och jägare är av många olika slag, från skadegörelse till olaga hot och misshandel. Det som är gemensamt för dessa handlingar är motivet. Utskottet är därför av uppfattningen att det inte är görligt att införa en ny brottsrubricering för sådana brottsliga handlingar.
Problemet med brott som begås mot djurhållande företagare och deras anställda har de senaste åren eskalerat. Detsamma gäller för jägare. Från att främst ha drabbat pälsdjursuppfödare omfattar trakasserierna idag alla djurproducerande verksamheter inom lantbruket, ridskolor, pälsnäringen, forskningsanläggningar, myndigheter, eftersöksjägare m.fl.
Dessa hot och fysiska övergrepp från våldsbejakande aktivister är en form av brottslighet som riskerar att i förlängningen också skada tilltron till rättsstaten och vår demokrati. Det är inte acceptabelt. Näringsidkare och andra ska kunna bedriva sin verksamhet utan att riskera att utsättas för ofredande, hot, skadegörelse eller andra brottsliga handlingar. Människors trygghet måste tas på allvar. Det gäller inte minst för eftersöksjägare som utför ett uppdrag på polisens begäran och i samhällets intresse.
Utskottet anser därför att det bör vidtas kraftfulla åtgärder för att stoppa den här brottsligheten från våldsbejakande rörelser. Utskottet anser bl.a. att offentliga medel till våldsbejakande organisationer ska dras in. Det är också viktigt att en polisanmälan är så tydlig och detaljerad som möjligt kring. omständigheterna för brottet för att öka sökbarheten bland polisanmälningarna.
Lagen är i dag i vissa delar otydlig när det gäller trakasserier som sker på privat mark, såsom t.ex. ett lantbruk, något som har utnyttjats av djurrättsaktivister. Hot och trakasserier kan aldrig vara acceptabelt och för att bl.a. de gröna näringarna ska kunna fortsätta att producera livsmedel av hög kvalitet behöver tryggheten för dessa verksamheter också öka. Ny lagstiftning behövs därför för att skydda djurhållare eller livsmedels-producenter och deras familj samt jägare mot trakasserier. Tryggheten för företagare och andra på landsbygden måste öka samtidigt som vi värnar allemansrätten. Brott som begås i syfte att framkalla rädsla hos djurhållande företagare och anställda med anledning av deras yrkesval skapar stor oro inom en hel bransch och riskerar dessutom i förlängningen bland annat vår framtida livsmedelsförsörjning, det fria företagandet och vår demokrati. Detsamma gäller för jägare som har ett viktigt samhällsuppdrag. Det är därför av stor vikt att de som begår den typen av brott får ett kännbart straff.
För att kunna bevaka utvecklingen av den här typen av brottslighet är det dessutom viktigt att få tillgång till pålitlig statistik. En ny brottskod är ett alternativ för att uppnå detta. De närmare detaljerna om hur statistiken ska utformas bör utredas vidare bl.a. för att få en statistik som är översiktlig och kan fungera på lång sikt.
Sedan polisens omorganisation 2015 finns det ökade möjligheter att samordna arbetet mot brott som begås mot djurhållande företagare och deras anställda. Precis som att det är viktigt att få tydlig statistik när det gäller sådana brott är det viktigt att polisen i högre grad jobbar nationellt för att utreda dem. Detta behöver ske i större utsträckning, till exempel genom att det införs grupper inom polisen som enbart arbetar med dessa brott.
Utskottet anser att det är bra att det pågår ett arbete med att motverka brottslighet kopplad till djurrättsaktivism. Utskottet anser emellertid att regeringen bör vidta ytterligare åtgärder i enlighet med det anförda.
Utskottet tillstyrkte motionsyrkandena om tillkännagivanden om brottskoder och brott begångna av djurrättsaktivister enligt ovan. Utskottet var däremot inte berett att ställa sig bakom motionsyrkanden om brottskoder i övrigt och om uppdrag till Säkerhetspolisen om att kartlägga djurrättsaktivister. Riksdagen följde utskottets förslag (rskr. 2019/20:256).
Utskottet avstyrkte liknande motionsyrkanden om brott av djurrättsaktivister i förra årets betänkande om polisfrågor (bet. 2020/21:JuU23). Utskottet noterade att riksdagen hade riktat flera tillkännagivanden till regeringen om brott av djurrättsaktivister, senast det föregående året. Mot bakgrund av att tillkännagivandet inte var slutbehandlat och att en promemoria med förslag om skärpningar av bestämmelserna om hemfridsbrott och olaga intrång var under remissbehandling ansåg utskottet att det inte fanns skäl att göra ett nytt tillkännagivande. Riksdagen följde utskottets förslag (rskr. 2020/21:395).
Utskottets ställningstagande
Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning att bedömningen av vilka insatser som ska göras mot olika typer av brottslighet bör göras vid Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten inom ramen för statsmaktens prioriteringar. När det gäller flera brottstyper som lyfts fram i motionsförslagen pågår det också särskilt arbete inom Polismyndigheten. Utskottet noterar dessutom att Flerbrottsutredningen har fått i uppdrag att se över regelverket för förundersökningsbegränsning, åtalsunderlåtelse och direktavskrivning. Enligt utskottets mening bör utredningens arbete inte föregripas. Mot denna bakgrund anser utskottet att det inte finns skäl att ställa sig bakom förslag om att införa en strategi för nolltolerans mot brott eller förslag om sexualbrott, våld i nära relation, cyberbrott, brott mot företag och krigsbrott. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2021/22:1129 (M), 2021/22:1185 (C), 2021/22:1698 (M), 2021/22:2427 (SD) yrkande 12, 2021/22:3218 (C) yrkande 26, 2021/22:3245 (C) yrkandena 17, 18 och 40, 2021/22:3387 (L) yrkande 6, 2021/22:3446 (M), 2021/22:3509 (C) yrkande 39, 2021/22:3579 (C) yrkandena 53, 54 och 70, 2021/22:3666 (C) yrkandena 96 och 97, 2021/22:3781 (M) yrkande 2, 2021/22:3973 (L) yrkande 14 och 2021/22:4031 (M) yrkande 30.
När det gäller brott som begås av s.k. djurrättsaktivister noterar utskottet att regeringen nyligen överlämnade en proposition som innehåller förslag till lagändringar i de straffrättsliga bestämmelserna om hemfridsbrott och olaga intrång. Utskottet noterar även att 2020 års tillkännagivande till regeringen om brott av djurrättsaktivister redovisas som slutbehandlat i propositionen. Utskottets utgångspunkt är att Polismyndigheten själv bör besluta om vissa frågor som rör myndighetens inre organisation, t.ex. införandet av nya grupper och placering av personal med viss specialkompetens. Skälet till detta är att Polismyndigheten har bäst förutsättningar att avgöra om arbete med en viss brottstyp bör göras på nationell eller regional nivå och hur arbetet ska organiseras för att uppnå en effektiv användning av myndighetens resurser. Mot bakgrund av detta avstyrker utskottet motionerna 2021/22:1162 (KD), 2021/22:1629 (C) yrkande 6, 2021/22:1932 (M) yrkande 1, 2021/22:3579 (C) yrkandena 67 och 69, 2021/22:3877 (KD) yrkandena 2 och 3 samt 2021/22:3880 (KD) yrkande 29. Utskottet är inte heller berett att ta sådana initiativ om att inrätta ett myndighetsövergripande samarbete eller om att stärka det europeiska polissamarbetet som efterfrågas i motionerna 2021/22:1629 (C) yrkande 7 och 2021/22:3912 (C) yrkande 3. Motionsyrkandena avstyrks.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om antikorruption, polisens arbete med demokratifrågor och kartläggning av tystnadskulturer.
Jämför reservation 41 (C), 42 (C, MP) och 43 (SD, L).
Motionerna
Antikorruption
I partimotion 2021/22:3509 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 14 föreslås att en oberoende antikorruptionsmyndighet ska inrättas. I samma motion yrkande 15 efterfrågas högre krav på de antikorruptionsstrategier som vägleder myndigheternas arbete och på påföljder för överträdelser. Ett liknande yrkande finns i kommittémotion 2021/22:3579 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkande 75.
Polisens arbete med demokratifrågor
I partimotion 2021/22:3509 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 5 begärs en förstärkning av kapaciteten hos de enheter inom Polismyndigheten som arbetar med demokratifrågor. Ett likalydande yrkande finns i kommittémotion 2021/22:3513 av Catarina Deremar m.fl. (C) yrkande 3.
Kartläggning av tystnadskulturer
I kommittémotion 2021/22:3974 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 31 föreslås att en kartläggning ska göras av problemet med tystnadskulturer i myndigheter och kommuner.
Bakgrund
Arbete mot korruption vid de statliga förvaltningsmyndigheterna
I december 2020 fick Statskontoret i uppdrag av regeringen att främja arbetet mot korruption vid de statliga förvaltningsmyndigheterna. Arbetet ska utgå från regeringens handlingsplan. I uppdraget ingår bl.a. att ta fram lägesbilder över myndigheternas arbete mot korruption och att slutredovisa arbetets utveckling i december 2023. Lägesbilderna ska beskriva utvecklingen av myndigheternas arbete mot korruption och innehålla en redovisning av vilka åtgärder som myndigheterna har vidtagit för att minska riskerna för korruption.
Den första lägesbilden, Arbete mot korruption är under utveckling – Statskontorets lägesbild av myndigheternas arbete mot korruption 2021, presenterades i juni 2021. Lägesbilden bygger på en enkät till 209 myndigheter, intervjuer med nio myndigheter och samtal med de samverkansmyndigheter som pekas ut i uppdraget (Konkurrensverket, Ekonomistyrningsverket, Polismyndigheten och Brå). Under rubriken Sammanfattande iakttagelser anges (s. 52) att undersökningen följande:
• Ungefär 80 procent av myndigheterna har analyserat riskerna för korruption och oegentligheter. De flesta av myndigheterna har analyserat hela verksamheten, men vissa har enbart analyserat delar av verksamheten.
• Det är vanligare att myndigheter som lyder under förordningen om intern styrning och kontroll (FISK-myndigheter) har analyserat riskerna för korruption och oegentligheter än andra myndigheter. Det är främst små myndigheter som inte har analyserat riskerna.
• Cirka 80 procent av myndigheterna har i sina analyser identifierat att upphandling och inköp är ett område med särskilda risker. Utbetalningar är ett annat område som många myndigheter har identifierat risker inom. I övrigt varierar det vilka riskområden som myndigheterna har identifierat.
• Ungefär hälften av de myndigheter som analyserar riskerna gör det årligen, och en femtedel gör det vartannat eller vart tredje år. Flera myndigheter analyserar riskerna för korruption som en del av ett bredare arbete med generella riskanalyser.
• Resultaten av enkäten och fritextsvaren visar att myndigheterna har skilda uppfattningar om vad som krävs för att de ska kunna ange att de har analyserat risker för korruption och oegentligheter. Det betyder att det finns skilda arbetssätt även bland myndigheter som har svarat på samma sätt i enkäten.
• Myndigheterna beskriver att bl.a. otillräckliga resurser samt organisatoriska och verksamhetsmässiga utmaningar försvårar arbetet med att identifiera risker för korruption. Dessutom anser flera myndigheter att det är svårt att analysera riskerna för korruption. De beskriver att det t.ex. är svårt att bedöma hur sannolika olika risker är eller hur de ska avgränsa analysen.
Polismyndighetens arbete mot antikorruption
I Arbete mot korruption är under utveckling – Statskontorets lägesbild av myndigheternas arbete mot korruption 2021 (s. 24 f.) anges bl.a. följande om Polismyndighetens arbete:
Polismyndigheten har en nationell antikorruptionsgrupp som i huvudsak arbetar med att utreda brottsmisstankar. Det finns även en funktion vid underrättelseenheten på Nationella operativa avdelningen (NOA) som specifikt arbetar med kriminaliserad korruption. Det kan handla om att ta hand om tips som leder till att myndigheten behöver hämta in mer information som de behöver bearbeta och analysera, och som sedan kan leda till fördjupad utredning. Förundersökningarna leds i de flesta fall av Riksenheten mot korruption vid Åklagarmyndigheten.
Inom nationella antikorruptionsgruppen finns också en uppsökande brottsförebyggande funktion. Det förebyggande arbetet utgår från de riskområden som har pekats ut i forskning och myndighetsrapporter. Gruppen hämtar i övrigt kunskaper och erfarenheter i huvudsak från de egna utredningar som gruppen gör vid brottsmisstankar. Polismyndigheten bedömer att utredningarna ger en bra bild av orsaken till misstankarna om brott, oavsett om de leder till åtal eller inte.
Polismyndigheten har rangordnat inriktningen på de förebyggande insatserna efter risk. Myndigheten har därför börjat med insatser som riktas till byggindustrin, och därefter har de bland annat gjort insatser inom det läkemedels- och medicintekniska området, inom parti- och detaljhandel samt inom matchfixning. Myndigheten har som mål att besöka samtliga kommuner i Sverige, och gruppen har även besökt flera länsstyrelser och andra statliga myndigheter.
Visst arbete som rör korruption bedriver Polismyndigheten också vid Avdelningen för särskilda utredningar. Avdelningen har till uppgift att arbeta med underrättelseverksamhet och utredning av brottsmisstankar mot bland annat polisanställda, åklagare, domare och statsråd.
Den nationella antikorruptionsgruppen lägger en stor del av sina resurser på att utreda och beivra brott. Gruppen har cirka 27 anställda. Men det är endast 1,5 årsarbetskrafter som arbetar brotts- och korruptionsförebyggande.
I Polismyndighetens årsredovisning för 2021 (s. 149) anges att myndigheten har beslutat att ett antal åtgärder ska vidtas med anledning av Europarådets granskning av Polismyndigheten när det gäller förebyggande och bekämpande av korruption. En sådan åtgärd är skapandet av en etisk policy med syftet att tydliggöra och beskriva de etiska förhållningssätt som gäller inom myndigheten och som ska bidra till en sund organisationskultur.
Utskottets ställningstagande
Utskottet instämmer i regeringens uppfattning att arbetet mot korruption i offentlig förvaltning bör stärkas. Utskottet ser positivt på att regeringen har tagit fram en treårig handlingsplan mot korruption och det arbete som sedan 2020 leds Statskontoret, där Polismyndigheten ingår som samverkansmyndighet. Utskottet är däremot inte berett att ställa sig bakom förslag om att inrätta en antikorruptionsmyndighet eller om att ställa högre krav på myndigheternas antikorruptionsstrategier och påföljder för överträdelser. Motionerna 2021/22:3509 (C) yrkandena 14 och 15 samt 2021/22:3579 (C) yrkande 75 avstyrks.
Utskottet finner inte skäl att ta initiativ med anledning av förslag om att stärka kapaciteten hos de enheter inom Polismyndigheten som arbetar med demokratifrågor. Motionerna 2021/22:3509 (C) yrkande 5 och 2021/22:3513 (C) yrkande 3 avstyrks.
Utskottet är inte heller berett att ta initiativ till en sådan kartläggning av tystnadskulturer som efterfrågas i motion 2021/22:3974 (L) yrkande 31. Motionsyrkandet avstyrks.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om sållningsprov för narkotika och ljud från fordon.
Jämför reservation 44 (KD, L).
Motionerna
Sållningsprov för narkotika
I kommittémotion 2021/22:3974 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 79 föreslås att sållningsinstrument för narkotika ska införas vid trafikkontroller. Ett liknande förslag finns i kommittémotion 2021/22:4190 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 57.
Ljud från fordon
I motion 2021/22:2261 av Arman Teimouri (L) anförs att regeringen bör tillsätta en s.k. snabbutredning med uppdrag att föreslå förändringar när det gäller polisens befogenheter i förhållande till bilister som stör omgivningen genom ljud från fordon.
Bakgrund
Sållningsprov för narkotika
Till skillnad från vad som gäller för alkohol saknas i dag möjligheter att genomföra sållningsprov, dvs. ett rutinmässigt prov utan krav på misstanke om brott, för narkotika i trafiken.
I augusti 2019 gav regeringen en utredare i uppdrag att bl.a. se över hur kontrollverksamheten av yrkestrafik på väg bedrivs och lämna förslag på förbättrande åtgärder (dir. 2019:51). I direktiven anges att utredaren även ska se över om sållningsprov i fråga om narkotika ska införas och vilka personalkategorier som i så fall ska få genomföra sådana prov. Utredningen, som antog namnet Utredningen om effektivare kontroller av yrkestrafik på väg, presenterade sina förslag i april 2021 i betänkandet Kontroller på väg (SOU 2021:31). Utredningen föreslår att salivprov samt analys av ögon och ögonrörelser ska kunna användas för sållning för narkotika i trafiken, utan att misstanke om brott föreligger. Åtgärderna när det gäller sållning ska kunna utföras av polismän samt av tjänstemän vid Kustbevakningen och Tullverket. Förslagen ska införas genom en ny lag som ersätter den nuvarande lagen (1999:216) om ögonundersökning vid misstanke om vissa brott i trafiken.
Betänkandet remissbehandlades under perioden maj till september 2021 och bereds i Regeringskansliet.
I Polismyndighetens årsredovisning för 2021 (s. 42) anges att det pågående projektet med sållningsprov för narkotika i trafiken fick pausas under pandemin och återupptogs i augusti 2021. Projektet syftar till att söka efter ett tekniskt hjälpmedel som möjliggör snabb och icke integritetskränkande upptäckt av drograttfylleri och ringa narkotikabrott.
Ljud från fordon
Bestämmelsen om förargelseväckande beteende finns i 16 kap. 16 § brottsbalken, som lyder:
Den som för oljud på allmän plats eller annars offentligen beter sig på ett sätt som är ägnat att väcka förargelse hos allmänheten, döms för förargelseväckande beteende till penningböter.
Den 1 juli 2021 gjordes ändringar i Riksåklagarens föreskrifter (1999:178) om ordningsbot för vissa brott, den s.k. ordningsbotskatalogen, som innebär att ordningsbot på 1 000 kronor kan utfärdas för förargelseväckande beteende genom att föra oljud på allmän plats genom att spela musik.
I Polismyndighetens årsredovisning för 2021 (s. 35) anges att myndigheten under hösten 2020 och våren 2021 arbetade med att kartlägga problemen med ljud från fordon och att hitta metoder för att underlätta för personal i yttre tjänst att arbeta aktivt med det. Under perioden juli–december 2021 utfärdades totalt 750 böter, varav 391 i polisregion Bergslagen.
Tidigare riksdagsbehandling
Våren 2020 behandlade utskottet förslag om att införa sållningsinstrument för narkotika (bet. 2019/20:JuU25 s. 36 f.). Utskottet ansåg att den pågående utredningens arbete inte borde föregripas och avstyrkte motionsyrkandena. Riksdagen följde utskottets förslag (rskr. 2019/20:256). Ett likalydande förslag behandlades genom s.k. förenklad beredning i förra årets betänkande om polisfrågor (bet. 2020/21:JuU23).
Utskottet har flera gånger tidigare, senast våren 2021, behandlat frågor om störande ljud från fordon (bet. 2020/21:JuU23 s. 62 f.). Utskottet såg positivt på det arbete som pågick hos Åklagarmyndigheten med att en sådan handling skulle utgöra förargelseväckande beteende och omfattas av ordningsbotskatalogen, vilket skulle öka möjligheterna till lagföring. Mot denna bakgrund fann inte utskottet skäl att ta initiativ till en bredare översyn av lagstiftningen. Utskottet avstyrkte motionsyrkandena och riksdagen följde utskottets förslag (rskr. 2020/21:395).
Utskottets ställningstagande
Såväl antalet fall av drograttfylleri som antalet drogrelaterade trafikolyckor har ökat de senaste åren. Utskottet anser därför att det är angeläget att polisen ges möjlighet att göra slumpartade kontroller för drograttfylleri i trafiken genom att använda sållningsprov för narkotika. Utskottet noterar att Utredningen om effektivare kontroller av yrkestrafik har lämnat förslag om just detta och att det pågår utvecklingsarbete inom Polismyndigheten i syfte att ta fram en teknisk lösning. Mot denna bakgrund saknas det anledning för utskottet att göra sådana tillkännagivanden som efterfrågas i motionerna 2021/22:3974 (L) yrkande 79 och 2021/22:4190 (KD) yrkande 57.
När det gäller frågan om ljud från fordon noterar utskottet att ordningsbot för förargelseväckande beteende har utfärdats i förhållandevis stor utsträckning sedan detta möjliggjordes den 1 juli 2021 genom ändringar i den s.k. ordningsbotskatalogen. Vidare noterar utskottet att denna typ av brott är uppmärksammad inom Polismyndigheten, som har gjort en kartläggning av problemen med ljud från fordon och arbetat med att utveckla metoder för poliser i yttre tjänst när det gäller att motverka sådan brottslighet. Utskottet anser därför att det saknas anledning att ta initiativ till en sådan utredning som efterfrågas i motion 2021/22:2261 (L). Motionen avstyrks.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om bl.a. myndigheter i samverkan mot den organiserade brottsligheten, samarbete med myndigheter och andra aktörer, kommuners brottsförebyggande arbete och översyn av sekretesslagstiftningen.
Jämför reservation 45 (KD, L), 46 (KD, L), 47 (C), 48 (L), 49 (L, MP), 50 (KD), 51 (M), 52 (C) och 53 (KD).
Motionerna
Myndigheter i samverkan mot den organiserade brottsligheten
I kommittémotion 2021/22:3974 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 28 anförs att regeringen bör återkomma till riksdagen med en redovisning i enlighet med tidigare tillkännagivanden om styrningen av det myndighetsgemensamma arbetet mot brott. I kommittémotion 2021/22:4190 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 42 anförs att det myndighetsgemensamma arbetet också bör omfatta de nio nätverksmyndigheterna, att arbetet ska bedrivas mer effektivt och att det ska anges i myndigheternas regleringsbrev att arbetet är prioriterat.
Uppgiftsskyldighet vid samverkan mot viss organiserad brottslighet
I kommittémotion 2021/22:3974 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 29 föreslås en översyn av lagen om uppgiftsskyldighet. Inom ramen för en sådan översyn bör bl.a. utredas om information ska kunna delas mellan fler myndigheter, avse all brottslighet som begås av en grupp av individer och även omfatta utbetalningar som görs via kommunala system. Ett liknande förslag om att fler myndigheter ska omfattas av lagen om uppgiftsskyldighet finns i kommittémotion 2021/22:4190 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 43.
Samarbete med myndigheter och andra aktörer
I kommittémotion 2021/22:3579 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkande 17 föreslås en ökad samverkan och informationsutbyte mellan polisen och andra myndigheter när det gäller brottsbekämpning. I kommittémotion 2021/22:3974 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 21 framhålls vikten av polisens samverkan med kommunerna.
I kommittémotion 2021/22:3579 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkande 18 föreslås ett generellt brottsbeivrande uppdrag för samtliga statliga myndigheter.
I motion 2021/22:2997 av Markus Wiechel (SD) yrkande 6 föreslås att det ska tillsättas en utredning i syfte att stärka möjligheten att stänga ned näringsverksamheter med koppling till gängkriminalitet genom ökat samarbete mellan kommuner och polisen. Vidare anser motionären i yrkande 8 att det bör utredas hur möjligheten att stänga ned samlingsplatser eller lagerlokaler med koppling till gängkriminalitet kan utökas.
Kommuners brottsförebyggande ansvar
I kommittémotion 2020/21:3272 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 16 föreslås ett tillkännagivande om att lagreglera kommunernas brottsförebyggande ansvar. Ett likalydande yrkande finns i kommittémotion 2021/22:3974 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 23. Liknande förslag finns även i motion 2020/21:456 av Kerstin Lundgren (C) yrkandena 1 och 2.
I kommittémotion 2021/22:4159 av Pia Steensland m.fl. (KD) yrkande 14 föreslås att det ANDT-preventiva arbetet ska vara en självklar del i kommunernas brottsförebyggande arbete utifrån förslagen i SOU 2021:49 Kommuner mot brott.
Marina myndigheter
I kommittémotion 2021/22:3216 av Daniel Bäckström m.fl. (C) yrkande 28 föreslås att en utredning ska ges i uppdrag att se över möjligheten att minska antalet marina myndigheter.
I kommittémotion 2021/22:3642 av Pål Jonson m.fl. (M) yrkande 21 efterfrågas bättre samordning mellan myndigheter med snarlika uppdrag när det gäller sjöövervakning, brottsbekämpning och räddningsuppdrag.
Översyn av sekretesslagstiftningen
I kommittémotion 2021/22:4184 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 3 föreslås ett tillkännagivande om en total översyn av sekretesslagstiftningen i syfte att myndigheter ska ges direktåtkomst till uppgifter i större utsträckning än i dag.
Översyn av sekretessregler i vissa fall
I motion 2021/22:80 av Amineh Kakabaveh (-) yrkande 5 anförs att sekretessreglerna bör ändras för att myndigheter ska kunna dela uppgifter i sin verksamhet med polisen och andra brottsbekämpande myndigheter, t.ex. vid misstanke om att barn och unga flickor är utsatta för hedersbrott och riskerar att bli bortförda eller skadas.
I motion 2021/22:424 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) föreslås en översyn av sekretesslagstiftningen i syfte att möjliggöra utbyte av uppgifter mellan bl.a. Polismyndigheten, Kriminalvården och Migrationsverket. Motionären pekar på att det nuvarande regelverket försvårar för myndigheterna vid utvisning av personer som inte har rätt att vistas i Sverige.
I motion 2021/22:425 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) föreslås att en utredning ska tillsättas med uppdrag att utreda hur hävd sekretess mellan bank, polis och socialtjänst skulle kunna förhindra brottsliga utlandsbetalningar.
Markus Wiechel (SD) föreslår i motion 2021/22:2997 yrkande 7 att det ska vara möjligt för polisen att ta del av uppgifter om enskilda näringar som är sekretessbelagda hos kommunen. Motionären vill också att samverkan mellan polisen och kommunen ska bli bättre.
I motion 2021/22:2998 av Markus Wiechel (SD) efterfrågas ett nationellt offentligt register som möjliggör för privatpersoner att göra sökningar på personer i syfte att se om de är dömda för grova brott.
Bakgrund
Myndigheter i samverkan mot den organiserade brottsligheten
Regeringen tog 2008 beslut om att ge dåvarande Rikspolisstyrelsen, Ekobrottsmyndigheten, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Kustbevakningen, Skatteverket, Säkerhetspolisen, Tullverket och Åklagarmyndigheten i gemensamt uppdrag att upprätta en organisation som säkerställde en effektiv och uthållig verksamhet för bekämpning av den grova organiserade brottsligheten. Arbetet har sedan successivt utökats med tre myndigheter: Försäkringskassan, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen. Ytterligare nio myndigheter ingår som nätverksmyndigheter: Arbetsmiljöverket, Bolagsverket, Centrala studiestödsnämnden, Finansinspektionen, Inspektionen för vård och omsorg, Pensionsmyndigheten, Statens institutionsstyrelse, Transportstyrelsen samt Länsstyrelsen i Stockholms län som samordnar övriga länsstyrelser i satsningen.
Regeringen beslutade 2015 att det myndighetsgemensamma arbetet mot organiserad brottslighet skulle utvecklas och de tolv myndigheterna fick bl.a. i uppdrag att genomföra organisatoriska förändringar. Uppdragen innebär att de samverkande myndigheterna gemensamt ska bekämpa den organiserade brottsligheten. Fokus ska ligga på bekämpning av allvarlig och samhällshotande organiserad brottslighet och på organiserad brottslighet i lokalsamhället med särskilt fokus på utsatta områden. Regeringsuppdragen har slutredovisats men verksamheten fortgår och redovisas årligen till regeringen. I redovisningen för 2020 anges bl.a. att nivån för lagföring var den hittills högsta sedan satsningen startade 2009 och att en stor bedrägerihärva klarats upp samt att stora beslag av narkotika, vapen och sprängmedel har gjorts inom ramen för satsningen (Myndigheter i samverkan mot den organiserade brottsligheten 2020, s. 5 f.).
Riksrevisionen har, med tyngdpunkt på tidsperioden 2013–2018, granskat om regeringen styrt de samverkande myndigheterna på ett tydligt och samordnat sätt samt om de samverkande myndigheterna har skapat förutsättningar för att uppnå målen för det myndighetsgemensamma arbetet mot organiserad brottslighet. Granskningen resulterade i rapporten Myndighetsgemensamt arbete mot organiserad brottslighet – brister i styrning och uppföljning (RiR 2019:11), som innehåller följande sammanfattande slutsatser och rekommendationer:
Riksrevisionen bedömer att myndigheterna i vissa delar skapat tillräckliga förutsättningar för det myndighetsgemensamma arbetet, men att de inte skapat tillräckliga förutsättningar för att kunna följa upp verksamheten och därmed uttala sig om dess måluppfyllelse och effektivitet.
Riksrevisionen bedömer vidare att regeringen inte har haft en tillräckligt tydlig och samordnad styrning av de myndigheter som ingår i det myndighetsgemensamma arbetet. En stor del av regeringens ansvar har delegerats till myndigheterna och därigenom har dessa fått ett stort utrymme att tolka uppdraget och avgöra omfattningen. Uppföljning är därför särskilt viktigt, inte minst då arbetet fortsätter att öka i omfattning sett till antalet involverade myndigheter och den mängd resurser som tas i anspråk. Riksrevisionen anser dock att regeringen inte i tillräcklig utsträckning följt verksamheten för att försäkra sig om att den når sina mål.
Baserat på de bedömningar som presenterats ovan är Riksrevisionens sammanfattande slutsats att varken regeringen eller myndigheterna säkerställt att verksamheten bedrivs så att målen kan nås, framför allt då det saknas tillräckliga förutsättningar för att de ska kunna uttala sig om den myndighetsgemensamma verksamhetens måluppfyllnad. Besläktat med detta är också att det saknas uppgifter för att kunna följa den totala resursåtgången, varför det alltså än mindre går att uttala sig om effektiviteten i arbetet.
Rekommendationer
Riksrevisionen rekommenderar regeringen att
• säkerställa att styrningen av det myndighetsgemensamma arbetet samordnas regelbundet. Detta för att kunna förtydliga styrningen i de frågor som uppstår hos myndigheterna.
• regelbundet följa upp den myndighetsgemensamma verksamheten avseende resursåtgång och resultat för att tillse att den når sina mål och för att få tillräckliga underlag för sin fortsatta styrning. Detta gäller för såväl de enskilda myndigheternas del av arbetet som det myndighetsgemensamma arbetet som helhet.
Riksrevisionen rekommenderar de samverkande myndigheterna att
• skapa förutsättningar för att kunna göra en rättvisande och tillförlitlig redovisning av resursåtgång och resultat av den gemensamma verksamheten, och därigenom i förlängningen kunna göra en bedömning av verksamhetens måluppfyllelse och effektivitet.
Sedan den 31 mars 2020 anges det i de tolv myndigheternas respektive instruktion att myndigheten ska delta i det myndighetsgemensamma arbetet mot den grova och organiserade brottsligheten.
I Polismyndighetens årsredovisning för 2021 (s. 100 f.) anges att Polismyndigheten deltog i det myndighetsgemensamma arbetet genom åtta aktionsgrupper med sammanlagt 200 polisanställda, som totalt arbetade 350 000 timmar i de nationella insatserna under året.
Av 2021 års årsrapport från det myndighetsgemensamma arbetet, som publicerades den 29 mars 2022, framgår att utfallet av arbetet i satsningen 2021 visar den högsta nivån för lagföring i form av påföljder i tingsrättsdomar sedan satsningen inleddes. Vidare anges att en stor del av de mycket påtagliga straff som utdömts i domstol, för flera av de mest tongivande kriminella aktörerna inklusive strategiska personer, baseras på information från utredningsmaterial från dekrypterade informationstjänster. Även beslagen av narkotika, vapen samt kontanter och andra värderade tillgångar låg fortsatt på en hög nivå.
Uppgiftsskyldighet vid samverkan mot viss organiserad brottslighet
Med stöd av lagen (2016:774) om uppgiftsskyldighet vid samverkan mot viss organiserad brottslighet ska de myndigheter som regeringen bestämmer vid särskilt beslutad samverkan för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet som är av allvarlig eller omfattande karaktär och som bedrivs i organiserad form eller systematiskt av en grupp individer, lämna information till varandra utan hinder av sekretess om det behövs för den mottagande myndighetens deltagande i samverkan. Enligt 2 § ska en uppgift inte lämnas om övervägande skäl talar för att det intresse som sekretessen ska skydda har företräde framför intresset av att uppgiften lämnas ut.
I ett pressmeddelande som publicerades på Regeringskansliets webbplats den 1 april 2022 anges att Arbetsmiljöverket, Bolagsverket, Centrala studiestödsnämnden och Inspektionen för vård och omsorg kommer att omfattas av uppgiftsskyldighet enligt lagen fr.o.m. den 1 maj 2022.
Samarbete med myndigheter och andra aktörer
Polismyndigheten genomförde under 2021 en nationell uppföljning av ett urval av de högst prioriterade brottsförebyggande insatserna inom lokalpolisområdena. 71 procent av insatserna bedömdes ha gett en positiv effekt och tre av fyra insatser riktades mot narkotikabrott, våldsbrott, trafikbrott och tillgreppsbrott. Mer än hälften (56 procent) av insatserna som ingår i uppföljningen gjordes som en del av en samverkansöverenskommelse med kommunen. Kommunerna är polisens främsta samverkanspartner i det lokala brottsförebyggande arbetet och Polismyndigheten har en samverkansöverenskommelse med nästan 90 procent av kommunerna.
Andra större samverkanspartner är bostadsbolag och näringsliv. Bara ett fåtal insatser i uppföljningen gjordes utan samverkan med någon annan aktör. Inom kommunerna är det framför allt trygghetssamordnare, skola, socialtjänst/fältassistenter och kommunala ordningsvakter/väktare som polisen samverkar med. En samlad bedömning är att kommunerna tar det största ansvaret för social brottsprevention. En stabil kommunpolisresurs och ett ökande antal kommuner med särskilda brottsförebyggande samordnare är faktorer som bidrar till en hög nivå av samverkan.
Under 2021 satsade Polismyndigheten på marknadsföring riktad till unga och lärare. I sociala medier var räckvidden över 4 miljoner visningar och ca 800 000 personer via annonser på Tiktok, Snapchat, Instagram och Youtube. Polisens brottsförebyggande kommunikation planerades utifrån årstidsbundna händelser, t.ex. studentfirande, valborg, midsommar och jul.
Sedan januari 2021 har Polismyndigheten ett nytt permanent myndighetsgemensamt regeringsuppdrag som avser fusk, regelöverträdelser och annan brottslighet i arbetslivet, även kallat A-krim. I uppdraget samverkar Polismyndigheten med sju andra myndigheter: Arbetsförmedlingen, Arbetsmiljöverket, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Jämställdhetsmyndigheten, Migrationsverket och Skatteverket.
När det gäller välfärdsbrottslighet samverkar Polismyndigheten med 21 andra myndigheter i Motståndskraft hos utbetalande och rättsvårdande myndigheter (MUR). MUR har fem arbetsgrupper med följande fokusområden:
• lagen (2008:206) om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen
• informationsutbyte
• gemensam riskanalys
• attityder och sociala normer
• sammanhållen identitetsförvaltning.
Polismyndigheten deltar i styrgruppen tillsammans med fem andra myndigheter och i flera av arbetsgrupperna.
Kommuners brottsförebyggande ansvar
I november 2019 gav regeringen i uppdrag åt en särskild utredare att utreda kommunernas brottsförebyggande ansvar (dir. 2019:94). Utredningens uppdrag var i korthet att:
• beskriva och analysera verksamheter inom kommunerna som kan bidra till det brottsförebyggande arbetet
• föreslå hur ett lagstadgat kommunalt ansvar för det brottsförebyggande arbetet bör utformas och vilka verksamheter som bör omfattas av ett sådant ansvar
• lämna förslag som bidrar till att kommunerna på ett effektivt sätt kan fullgöra sitt ansvar för det brottsförebyggande arbetet.
Utredningen, som antog namnet Utredningen om kommunernas brottsförebyggande ansvar, överlämnade betänkandet Kommuner mot brott (SOU 2021:49) till regeringen den 16 juni 2021. Utredningen föreslår att krav på kommunerna ska anges i en ny lag om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete, som ska träda i kraft den 1 januari 2023. Kraven innebär bl.a. att kommunerna ska upprätta och följa upp en lägesbild av brottsligheten och dess konsekvenser i kommunens geografiska område liksom en åtgärdsplan, inrätta en samordningsfunktion och ta ansvar för lokala samordningen av det brottsförebyggande arbetet. Betänkandet remissbehandlades under perioden juli till november 2021 och bereds i Regeringskansliet.
Den 16 december 2021 beslutade regeringen att ge Brå i uppdrag att vidta förberedande åtgärder i fråga om utredningens förslag om att införa en ny lag som ger kommunerna ett ansvar för att arbeta brottsförebyggande. Uppdraget ska delredovisas senast den 15 mars 2022 och slutredovisas senast den 30 september 2022.
Marina myndigheter
År 2012 presenterade Maritimutredningen betänkandet Maritim samverkan (SOU 2012:48). Syftet med utredningen var att skapa en överblick över de statliga sjöverkande myndigheternas maritima verksamhet genom en kartläggning av ansvar, uppgifter, organisation, resurser, lokalisering och nuvarande samverkan, med fokus på den operativa verksamheten. Utredningens bedömning var att staten saknar en samlad strategisk överblick av de sjöverkande myndigheternas maritima verksamhet, vilket gör det svårt att driva en samlad långsiktig strategisk inriktning och utveckling av myndigheterna. Den bristande överblicken beror bl.a. på att den maritima verksamheten är fördelad på ett stort antal myndigheter som lyder under flera olika departement. De ordinarie besluts- och styrningsprocesserna inom och mellan Regeringskansliet och myndigheterna förefaller enligt utredningen otillräckliga för att skapa en tydligare strategisk inriktning.
I Polismyndighetens årsredovisning för 2021 (s. 114) anges att myndigheten inte har begärt stöd vid något tillfälle enligt förordningen (2020:726) om Kustbevakningens stöd till Polismyndigheten vid vissa polisiära insatser, men att begäran om biträde från Kustbevakningen sker regelbundet från Polismyndigheten. Samverkan mellan myndigheterna sker kontinuerligt inom ramen för operativa uppdrag och inom ordinarie linjeverksamhet, men under förutsättning att resurser finns att tillgå hos Kustbevakningen.
I Kustbevakningens årsredovisning för 2021 anges att samverkan med Tullverket och Polismyndigheten har stärkts under året. Som exempel nämns en räddningsoperation med ett brinnande lastfartyg i Göteborgs skärgård och kartläggning av narkotikasmuggling med fritidsbåtar samt myndighetsgemensamma tullkontroller, speciellt i Öresund.
Informationsdelning mellan myndigheter
Gällande rätt
Om en uppgift omfattas av sekretess gäller sekretessen enligt 8 kap. 1 § OSL som huvudregel också i förhållande till andra myndigheter. Undantag görs i särskilda fall genom s.k. sekretessbrytande bestämmelser, i vilka det regleras att sekretess inte hindrar att vissa uppgifter lämnas till vissa myndigheter eller verksamhetsgrenar. I det följande redogörs översiktligt för innehållet i några sekretessbrytande bestämmelser som kan aktualiseras inom ramen för polisens brottsförebyggande och brottsbekämpande verksamhet.
Sekretess gäller som huvudregel för uppgifter om en enskilds personliga förhållanden hos socialtjänsten och hos Polismyndigheten (26 kap. 1 § OSL respektive 35 kap. 1 OSL).
I 10 kap. 18 a § OSL finns en sekretessbrytande bestämmelse som gör det möjligt för socialtjänsten att under vissa förhållanden lämna ut uppgifter om enskilda till bl.a. polisen i brottsförebyggande syfte. Det gäller under vissa angivna förutsättningar uppgifter om personer under 21 år om det på grund av särskilda omständigheter finns risk för att han eller hon kommer att utöva brottslig verksamhet. Om uppgiften angår misstanke om ett begånget brott får den dock endast lämnas om misstanken avser ett brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i ett år, och för försök till brott, två år (10 kap. 23 § OSL). Förutsättningarna för att dela information med stöd av bestämmelsen beskrivs närmare i Brås rapport Informationsdelning mellan socialtjänst och polis, i brottsförebyggande arbete med barn och unga (rapport 2021:1).
Uppgifter kan också under vissa angivna förutsättningar lämnas av socialtjänsten till polisen om enskilda för att förhindra terroristbrottslighet och om det finns misstankar om begången terroristbrottslighet (10 kap. 18 b och 22 a §§ OSL). Den s.k. förundersökningssekretessen hindrar vidare inte att polisen under vissa förutsättningar lämnar uppgifter till en kommunal myndighet inom socialtjänsten, om uppgiften kan antas bidra till att förebygga terroristbrottslighet (35 kap. 10 c § OSL). De sekretessbrytande bestämmelserna för att förebygga terroristbrottslighet trädde i kraft den 1 augusti 2020 (prop. 2019/20:123, bet. 2019/20:JuU35, rskr. 2019/20:321).
Uppgifter kan också utan hinder av sekretess i vissa fall lämnas till bl.a. polisen av hälso- och sjukvården samt av socialtjänsten för att förhindra eller avbryta vissa brott (10 kap. 19 § OSL) och av socialtjänsten för omedelbara polisiära ingripanden mot personer under 18 år (10 kap. 20 § OSL).
Utöver de sekretessbrytande bestämmelser som gäller terroristbrottslighet finns bestämmelser om att uppgifter utan hinder av sekretess kan lämnas av hälso- och sjukvården samt av socialtjänsten till bl.a. polisen vid misstankar om vissa brott begångna mot unga (10 kap. 21 och 22 §§ OSL) och vid misstankar om vissa brott i övrigt (10 kap. 23 och 24 §§ OSL). Sekretess hindrar inte heller att uppgifter lämnas till en annan myndighet om en uppgiftsskyldighet följer av lag eller förordning (10 kap. 28 § OSL).
Enligt generalklausulen i 10 kap. 27 § OSL får en sekretessbelagd uppgift alltid lämnas till en myndighet om det är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas har företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda. Detta gäller emellertid inte uppgifter som omfattas av sekretess i bl.a. hälso- och sjukvården samt i socialtjänsten (10 kap. 27 § andra stycket OSL).
Tidigare och pågående arbete
I november 2019 gav regeringen Brå i uppdrag att undersöka vilka förutsättningar som finns för informationsdelning mellan olika aktörer inom ramen för brottsförebyggande samverkan. Fokus i uppdraget låg främst på möjligheterna att dela information mellan polis och kommuner i deras arbete med att förebygga brott hos barn och unga. I uppdraget ingick att utvärdera tillämpning och behovet av utveckling av den sekretessbrytande bestämmelsen i 10 kap. 18 a § OSL, som gäller unga upp till 21 år. I februari 2021 redovisade Brå uppdraget genom rapporten Informationsdelning mellan socialtjänst och polis, i brottsförebyggande arbete med barn och unga (rapport 2021:1). Brås slutsats av utvärderingen av tillämpningen är att bestämmelsen i 10 kap. 18 a § inte tillämpas fullt ut. Brå bedömer att aktörer upplever att sekretessen ofta utgör ett hinder för informationsdelning i det brottsförebyggande arbetet, men att problemen inte nödvändigtvis skulle lösas genom ny lagstiftning. Ett första steg vore enligt Brå att tillmötesgå kraven på förtydliganden om hur lagstiftningen bör tolkas och tillämpas i praktiken. Vidare förordar Brå att de berörda myndigheterna, som Socialstyrelsen, Skolverket, Polismyndigheten och Statens institutionsstyrelse, tar fram tydligare vägledningar och riktlinjer för hur de sekretessbrytande bestämmelserna kan tolkas i det vardagliga arbetet. Brå föreslår även att en nationell professionsöverskridande och gemensam utbildning tas fram, i syfte att höja kunskapsnivån hos enskilda handläggare och de stödfunktioner som de kan vända sig till, t.ex. jurister. Brå bedömer också att det behövs nationella riktlinjer för delning av sekretessbelagd information mellan kommuner.
Frågan om informationsdelning mellan polis och socialtjänst uppmärksammades också i Riksrevisionens rapport Rätt insats på rätt plats – polisens arbete i utsatta områden (RiR 2020:20) från november 2020. I rapporten anges att flera inom socialtjänsten och polisen vittnar om att sekretessen leder till osäkerhet om vad som kan delas och inte. Denna osäkerhet begränsar effektiviteten i samverkan. Enligt Riksrevisionen bör polis och socialtjänst därför få ett bättre stöd i hur bestämmelserna ska tillämpas. Ett första steg kan vara att tydliggöra hur bestämmelserna om informationsdelning mellan polis och socialtjänst ska tolkas. Riksrevisionen avstod från att lämna någon rekommendation i denna del mot bakgrund av att frågan eventuellt skulle uppmärksammas inom ramen för regeringsuppdraget till Brå, som då fortfarande pågick.
I februari 2022 tillsattes en utredning inom Socialdepartementet om utbyte och inhämtning av uppgifter i socialtjänsten för att förebygga brott och öka skyddet för barn. Uppdraget ska redovisas senast den 8 mars 2023. Enligt ett pressmeddelande på regeringens webbsida tillsattes utredningen mot bakgrund av att socialtjänstens juridiska och praktiska svårigheter att få tillgång till nödvändig information under de senaste åren har lyfts fram i ett flertal sammanhang. Utredaren ska ge socialtjänsten tydligare verktyg i situationer då informationsdelning och inhämtning av information är nödvändigt och bl.a. ta ställning till
• hur socialnämndens möjligheter att ta del av uppgifter ur misstanke- och belastningsregistret inom ramen för en barnavårdsutredning kan utvidgas
• om det ska vara obligatoriskt för socialnämnden att återkoppla till den myndigheten som gjort en orosanmälan till socialtjänsten
• om och i så fall hur möjligheterna till informationsutbyte mellan socialnämnder i olika kommuner behöver utvidgas.
I januari 2020 beslutade regeringen att remittera promemorian De brottsbekämpande myndigheternas direktåtkomst till uppgifter i beskattnings-databasen (Ju2020/00320/L4). I promemorian föreslås att Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och Tull-verket ska få tillgång till vissa uppgifter i Skatteverkets beskattningsdatabas genom direktåtkomst. Direktåtkomsten ska avse uppgifter som behövs för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet eller utreda eller lagföra brott. Det föreslås också att det införs en bestämmelse som innebär att Skatteverket är skyldigt att lämna sådana uppgifter till myndigheterna. Förslagen bereds inom Regeringskansliet.
Utredningen om samordning av statliga utbetalningar från välfärds-systemen överlämnade i juni 2020 betänkandet Kontroll för ökad tilltro – en ny myndighet för att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen (SOU 2020:35). Utredningen konstaterade bl.a. att myndigheters kontrollarbete i syfte att förhindra felaktiga utbetalningar kan försvåras av sekretessbestämmelser. Utredningen föreslår bl.a. att det inrättas en ny myndighet som ska ansvara för kontrollen av utbetalningar och att det ska införas sekretessbrytande underrättelse- och uppgiftsskyldigheter som innebär att t.ex. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Pensions-myndigheten ska lämna vissa närmare angivna uppgifter som kan utgöra grund för kontroll.
Den 3 mars 2022 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att genomföra bildandet av en ny myndighet – Utbetalningsmyndigheten (dir. 2022:8), som ska inleda verksamheten den 1 januari 2024. Myndigheten ska förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt ta över ansvaret för att betala ut vissa förmåner och stöd från de statliga välfärdssystemen, t.ex. sjukpenning, bostadsbidrag och pensioner. Myndigheten ska också genomföra systemövergripande dataanalyser och granskningar.
Tidigare riksdagsbehandling
Utskottet behandlade under våren 2020, i samband med behandlingen av regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om myndighetsgemensamt arbete mot organiserad brottslighet (skr. 2019/20:3), flera motionsyrkanden om styrning, samordning och uppföljning av det myndighetsgemensamma arbetet.
Utskottet föreslog då ett tillkännagivande till regeringen och anförde följande (bet. 2019/20:JuU12 s. 14):
Riksrevisionen konstaterar att det saknas uppdrag i regleringsbrev och att ingen av de samverkande myndigheterna utom Polismyndigheten har arbetet inskrivet i sin instruktion. Vidare konstaterar Riksrevisionen att finansiering saknas och att regeringen inte följer upp arbetet på ett ändamålsenligt sätt. Det saknas även en samordnande funktion, och inget departement har huvudansvar för arbetet.
Som framkommit ovan instämmer regeringen delvis i Riksrevisionens bedömning och överväger därför flera åtgärder med anledning av rekommendationerna. Enligt utskottet är detta dock inte tillräckligt. Det myndighetsgemensamma arbetet utgör ett viktigt verktyg i bekämpandet av den organiserade brottsligheten och det är därför mycket angeläget att regeringen tar Riksrevisionens slutsatser och rekommendationer på allvar.
I enlighet med det anförda och med utgångspunkt i Riksrevisionens granskning bör regeringen
• tydliggöra och konkretisera det myndighetsgemensamma arbetets målsättning
• aktivt och regelbundet samordna det myndighetsgemensamma arbetet mot organiserad brottslighet
• aktivt följa upp och ta del av det myndighetsgemensamma arbetet mot organiserad brottslighet
• säkerställa förutsättningarna för ett tillfredsställande underlag för uppföljning och utvärdering av arbetet
• ge ett gemensamt brottsbekämpande uppdrag till myndigheterna i deras regleringsbrev
• öronmärka medel för brottsbekämpning
• utse ett ansvarigt departement med uppföljningsansvar.
Riksdagen följde utskottets förslag (rskr. 2019/20:146).
Våren 2021 behandlade utskottet ett motionsyrkande om att införa ett generellt brottsbeivrande uppdrag till myndigheter. Mot bakgrund av 2020 års tillkännagivande som redogjorts för ovan om att myndigheter bör ges ett gemensamt brottsbekämpande uppdrag genom regleringsbrev ansåg utskottet att det saknades anledning att göra ett tillkännagivande om ett generellt brottsbeivrande uppdrag till alla myndigheter. Utskottet avstyrkte därför motionsyrkandet och riksdagen följde utskottets förslag (rskr. 2020/21:240).
Våren 2021 föreslog utskottet ett tillkännagivande till regeringen om ökad samverkan i syfte att förhindra bedrägerier mot välfärdssystemen (bet. 2020/21:JuU41). Utskottet anförde följande (s. 41 f.):
Utskottet anser att bedrägerierna mot välfärdssystemen måste bekämpas kraftfullt. Det rör sig om en brottslighet som i stor utsträckning är kopplad till den grova organiserade brottsligheten och som breder ut sig allt mer. En satsning mot bidragsbedrägerier är således i många fall också en satsning mot roten i gängbrottsligheten.
För en effektiv bekämpning av denna brottslighet krävs en ökad grad av samverkan och samordning mellan olika myndigheter för att stoppa utbetalningar av felaktiga bidrag till kriminella aktörer. Enligt utskottets mening bör därför tydliga krav ställs på samtliga relevanta myndigheter att dessa aktivt ska samverka och vidta åtgärder för att bekämpa brott och motverka missbruk inom respektive myndighets verksamhetsområde. Kraven bör ställas genom tillägg i myndigheternas regleringsbrev som tydliggör att myndigheten ska arbeta med att förebygga och avslöja brott samt att aktivt bistå Polismyndigheten och andra brottsbekämpande myndigheter i brottsutredningar. Framförallt bör alla myndigheter som betalar ut någon form av bistånd och ersättning ges ett tydligt uppdrag att motverka bidragsbrott och annat missbruk.
Vidare bör fler myndigheter ingå i den myndighetsgemensamma samverkan mot grov organiserad brottslighet. Bland annat bör Arbetsmiljöverket, Bolagsverket, Centrala studiestödsnämnden, Finans-inspektionen, Inspektionen för vård och omsorg, Pensionsmyndigheten, Statens institutionsstyrelse, Transportstyrelsen och Länsstyrelsen i Stockholms län ingå i satsningen.
Även om regeringen vidtagit vissa åtgärder anser utskottet således att mer bör göras. Utskottet föreslår därför att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om en ökad grad av samverkan mellan myndigheter i syfte att förhindra bedrägerierna mot välfärdssystemen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen följde utskottets förslag (rskr. 2020/21:389).
Utskottet har återkommande behandlat motionsyrkanden om samarbete och ökad informationsdelning liknande de som nu behandlas, senast våren 2021 (bet. 2020/21:JuU23 s. 66 f.). Utskottet uttryckte liksom tidigare år förståelse för det som anfördes i ett antal motioner om samarbete i och mellan Polismyndigheten, kommunerna, civilsamhället och andra myndigheter men noterade dock att det pågår arbete på området och att samverkan redan pågår i dag i många olika former. När det gäller frågan om informationsdelning mellan myndigheter vidhöll utskottet sin tidigare uppfattning att varje ny sekretessbrytande bestämmelse bör utformas utifrån en avvägning mellan effektivitet, integritet och rättssäkerhet. Även med hänsyn till det starka samhällsintresse som fanns av att förebygga och utreda brott fann utskottet inte skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av förslag om att införa en ny bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen som innebär att myndigheter ska dela all relevant information med polisen eller att göra en översyn av lagen om uppgiftsskyldighet vid samverkan mot viss organiserad brottslighet. När det gäller informationsdelning mellan kommuner och polisen noterade utskottet särskilt att Brå i en rapport från februari 2021 har bedömt att de befintliga möjligheterna att dela information om unga personer inte tillämpas fullt ut och inte nödvändigtvis skulle lösas genom ny lagstiftning. Utskottet instämde i uppfattningen i rapporten att det är angeläget att höja kunskapsnivån hos berörda handläggare och ge dem stöd och vägledning vid tillämpningen av regelverket. Mot den bakgrunden avstyrkte utskottet samtliga motionsyrkanden i avsnittet och riksdagen följde utskottets förslag (rskr. 2020/21:395).
Våren 2021 behandlades förslag om ändrade sekretessregler när det gäller unga personer i utskottets betänkande om unga lagöverträdare (bet. 2020/21:JuU28 s 16 f.). Utskottet föreslog då ett tillkännagivande om lättade sekretessregler och anförde följande:
Socialtjänsten, polisen och andra myndigheter måste samverka så att brottsförebyggande åtgärder sätts in tidigt. För att detta ska kunna ske måste alla sekretesshinder för att information om unga ska kunna delas mellan polis och socialtjänst undanröjas. Det bör därför införas en ny huvudregel i OSL som innebär att myndigheter ska dela alla relevanta uppgifter i sin verksamhet med polisen och andra brottsbekämpande myndigheter om det behövs för att förhindra eller utreda brott som kan leda till fängelse.
Riksdagen följde utskottets förslag (rskr. 2020/21:396).
Våren 2018 riktade riksdagen, på förslag från konstitutionsutskottet, ett tillkännagivande till regeringen om lokalt brottsförebyggande arbete (2017/18:KU33 s. 38 f., rskr. 2017/18:213). Konstitutionsutskottet uttalade då att kommunernas roll i det brottsförebyggande arbete behövde en tydligare reglering i lag.
Konstitutionsutskottet behandlade under våren 2021 nio motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2019/20 och 2020/21 om en översyn av sekretesslagstiftningen för att underlätta informationsutbyte mellan myndigheter, bl.a. i brottsbekämpande syfte (bet. 2020/21:KU19). Konstitutionsutskottet konstaterade (s. 17) att det faktum att sekretess gäller också mellan myndigheter och mellan självständiga verksamhetsgrenar inom en myndighet motiveras av skyddet för den enskildes integritet. Ett samarbete mellan myndigheter kan emellertid i många situationer vara nödvändigt exempelvis för att värna den enskildes rättssäkerhet eller hälsa eller för att bekämpa brott. För att ett sådant samarbete inte ska omöjliggöras finns genom ett stort antal sekretessbrytande bestämmelser redan i dag möjligheter till informationsutbyte mellan och inom myndigheter. Mot den bakgrunden ansåg konstitutionsutskottet att det inte fanns skäl för riksdagen att ta sådana initiativ som efterfrågades i motionerna. Riksdagen följde konstitutionsutskottets förslag (prot. 2020/21:91).
Utskottets ställningstagande
Riksdagen har de senaste åren riktat flera tillkännagivanden till regeringen som gäller styrning, samordning, uppföljning, omfattning och prioritering av det myndighetsgemensamma arbetet mot organiserad brottslighet. Utskottet ser positivt på att satsningen återigen uppvisar höga resultatnivåer i den senaste årsrapporten och att verksamheten kontinuerligt breddas. Mot denna bakgrund anser utskottet att det inte har framkommit något som ger anledning för utskottet att på nytt göra tillkännagivanden till regeringen i dessa frågor. Motionerna 2021/22:3974 (L) yrkande 28 och 2021/22:4190 av (KD) yrkande 42 avstyrks.
Av samma skäl finner utskottet inte anledning att ta något initiativ i fråga om en översyn av lagen om uppgiftsskyldighet vid samverkan mot viss organiserad brottslighet. Motionerna 2021/22:3974 (L) yrkande 29 och 2021/22:4190 (KD) yrkande 43 avstyrks.
Utskottet har förståelse för vad som anförs i ett antal motioner om polisens samarbete med myndigheter och andra aktörer. Mot bakgrund av att sådant samarbete redan pågår i dag i många olika former finner utskottet inte skäl att ta sådana initiativ som efterfrågas i motionerna 2021/22:2997 (SD) yrkandena 6 och 8, 2021/22:3579 (C) yrkande 17 och 2021/22:3974 (L) yrkande 21. Utskottet har inte ändrat uppfattning i fråga om att införa ett generellt brottsbeivrande uppdrag för samtliga myndigheter. Motion 2021/22:3579 (C) yrkande 18 avstyrks därmed.
När det gäller kommunernas ansvar för brottsförebyggande arbete konstaterar utskottet att en utredning nyligen har föreslagit att krav på kommunerna ska anges i en ny lag om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete, som föreslås träda i kraft den 1 januari 2023. Utskottet noterar att betänkandet har remissbehandlats och att Brå, genom ett uppdrag som ska slutredovisas i september i år, ska förbereda genomförandet av den nya lagen. Enligt utskottets mening bör beredningen av betänkandet och Brås arbete inte föregripas. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2020/21:456 (C) yrkandena 1 och 2, 2020/21:3272 (L) yrkande 16, 2021/22:3974 (L) yrkande 23 och 2021/22:4159 (KD) yrkande 14.
Utskottet finner inte skäl att ta initiativ med anledning av förslag om att minska antalet marina myndigheter eller om att öka samverkan mellan myndigheterna. Motionerna 2021/22:3216 (C) yrkande 28 och 2021/22:3642 (M) yrkande 21 avstyrks.
När det gäller informationsdelning mellan myndigheter vidhåller utskottet sin tidigare uppfattning att varje ny sekretessbrytande bestämmelse bör utformas utifrån en avvägning mellan effektivitet, integritet och rättssäkerhet. Utskottet är inte berett att ta initiativ till en sådan omfattande översyn av offentlighets- och sekretesslagen som efterfrågas i motion 2021/22:4184 (KD) yrkande 3. Motionsyrkandet avstyrks.
Utskottet anser inte heller att det finns skäl att göra en översyn av reglerna för sekretess mellan olika aktörer i sådana fall som efterfrågas i motionerna 2021/22:80 (-) yrkande 5, 2021/22:424 (M), 2021/22:425 (M), 2021/22:2997 (SD) yrkande 7 och 2021/22:2998 (SD). Motionsyrkandena avstyrks.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om åtgärder i utsatta områden och om en nationell strategi för att omvandla utsatta områden.
Jämför reservation 54 (KD, L) och 55 (C, L).
Motionerna
Åtgärder i utsatta områden
I partimotion 2021/22:3965 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 39 framhåller motionärerna vikten av att öka förtroendet för rättsväsendet i utsatta områden.
I kommittémotion 2021/22:3985 av Juno Blom m.fl. (L) yrkande 28 efterfrågas arbete mot hedersrelaterade parallella maktstrukturer och mot klanrelaterad maktutövning. Motionärerna efterfrågar bl.a. en kartläggning och en nationell strategi med tydliga direktiv till myndigheter.
Enligt motion 2021/22:1347 av Anna Johansson och Mattias Jonsson (båda S) behöver polisens närvaro förstärkas i utsatta områden, bl.a. av poliser som själva har anknytning till områdena.
Roger Haddad (L) framhåller i motion 2021/22:2333 att det finns ett behov av att polisen, i samverkan med kommunerna, vidtar åtgärder i områden och stadsdelar som klassas som riskområden.
Julia Kronlid m.fl. (SD) föreslår i motion 2021/22:2994 att det ska tas fram en särskild strategi för att öka tryggheten i Stockholms län med särskilt fokus på kvinnor och ungdomar.
Nationell strategi för att omvandla utsatta områden
I partimotion 2021/22:3511 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 14 föreslås att det ska tas fram en nationell strategi för att omvandla utsatta områden till säkra och trygga stadsdelar med hänsyn till det lokala perspektivet senast 2030. Ett likalydande yrkande finns i motion 2021/22:4137 av Aphram Melki (C) yrkande 1. I samma motion yrkande 2 föreslår motionären att staten ska bidra med de resurser och samordning som krävs i detta arbete.
Bakgrund
Polisens arbete i utsatta områden
I dag lever cirka 5 procent av Sveriges befolkning i något av de områden som klassificerats som utsatta områden, vilket är en samlingsterm för tre olika områdestyper: utsatta områden, riskområden och särskilt utsatta områden. Utsatta områden präglas av låg socioekonomisk status, kriminell påverkan på lokalsamhället, allmän obenägenhet att delta i rättsprocesser, parallella samhällsstrukturer och våldsbejakande extremism. Områdena finns i alla polisregioner utom i polisregion Nord, men med en högre koncentration i de tre storstadsregionerna Syd, Väst och Stockholm.
Under 2018 tog Polismyndigheten fram en strategi för arbetet i de utsatta områdena (PM 2018:26). Strategin anger hur polisen ska arbeta för att stävja en fortsatt negativ utveckling och för att säkerställa och förbättra det långsiktiga arbetet i områdena. I den strategiska verksamhetsplanen anges att Polismyndighetens mål är att inga nya utsatta områden ska tillkomma och att de befintliga ska reduceras.
I Polismyndighetens regleringsbrev för 2021 fick polisen i uppdrag att uppdatera lägesbilden över utsatta områden, beskriva områdena och ge en samlad bedömning och analys av situationen utifrån ett polisiärt perspektiv. I uppdraget ingick även att ge en samlad bild över vilka åtgärder som vidtagits och att beskriva hur det fortsatta arbetet ska gå till.
Regeringsuppdraget redovisades i december 2021. Den uppdaterade lägesbilden visar att problemen i boendemiljön bedöms vara relativt stabila, medan de problem som är kopplade till den kriminella organiseringen och dess effekter bedöms ha ökat något. Problem kopplade till den sociala utvecklingen bedöms ha minskat. En del i den minskningen är troligen kopplad till polisens ökade förmåga att verka i dessa områden. Det totala antalet utsatta områden har från föregående bedömning ökat från 60 till 61 stycken och är nu lika många som vid bedömningen 2017. Under perioden 2019–2021 har Polismyndighetens målsättning inte uppnåtts eftersom tre utsatta områden har tillkommit, samtidigt som två områden har avklassificerats som utsatta områden.
När det gäller arbete i utsatta områden anges bl.a. följande i Polismyndighetens årsredovisning för 2021 (s. 57 f.). Det är lokalpolisområdet som har huvudansvaret och som företrädelsevis vidtar operativa åtgärder. Polisområdet, polisregionen och Noa stöder lokalpolisområdet i det operativa arbetet, genom koordinering och gemensamma insatser. I stort sett alla lokalpolisområden som har utsatta områden samverkar med kommunen genom regelbundna möten och utbyte av information om olika åtgärder. I de allra flesta fallen har man också en gemensam aktivitetsplan och nära hälften uppger att de systematiskt följer upp effekterna av de vidtagna åtgärderna. Lokalpolisområdena samverkar också med andra aktörer, som exempelvis Skatteverket och Kronofogdemyndigheten. Projektet Utsatta områden syftar till att stärka Polismyndighetens brottsbekämpande förmåga med hjälp av en koordinerad utveckling av metoder och verktyg; bl.a. utvecklas kameraövervakning som metod med fasta kameror och system med obemannade flygfarkoster kopplat till en avancerad analysförmåga.
Riksrevisionen har granskat om Polismyndighetens arbete i utsatta områden är ändamålsenligt. Granskningen redovisades i november 2020 i rapporten Rätt insats på rätt plats – polisens arbete i utsatta områden (RiR 2020:20). Riksrevisionens samlade bedömning var att polisens arbete med utsatta områden inte är fullt ut ändamålsenligt. I rapporten lämnade Riksrevisionen rekommendationer till Polismyndigheten om att öka tillförlitligheten i processen som används för att identifiera utsatta områden, om uppföljning av antalet områdespoliser som fördelas till utsatta områden (både för att säkerställa att beslutet om minst en områdespolis per 5 000 invånare i utsatta områden uppfylls och för att analysera behovet) och om att säkerställa att polisen har tillgång till den tekniska utrustning som behövs i utsatta områden, t.ex. kameror. I regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om Polismyndighetens arbete i utsatta områden (skr. 2020/21:108), som överlämnades till riksdagen i mars 2021, anges att Polismyndigheten har påbörjat ett arbete för att omhänderta rekommendationerna.
I oktober 2021 publicerades den senaste myndighetsgemensamma lägesbilden av den organiserade brottsligheten. Den samlade bedömningen är att de allvarligaste hoten utgörs av angrepp på utbetalande system och undandragande av skatter och avgifter, narkotikabrottslighet och det grova våld som följer i dess spår samt de parallella samhällsstrukturer som vuxit fram i utsatta områden. När det gäller utsatta områden, som sedan 2015 är en inriktning för den myndighetsgemensamma satsningen, konstateras att satsningen fortfarande saknar en sammanhållen myndighetsgemensam problembild över brottsligheten i utsatta områden. Nationellt underrättelsecentrum rekommenderar därför att satsningen tar fram, i första hand när det gäller särskilt utsatta områden, en myndighetsgemensam problembild och en strategi med tillhörande handlingsplaner för att bedriva ett strukturerat brottsbekämpande arbete över tid. Utgångspunkten bör vara att arbetet baseras på lokalpolisområdenas lägesbilder samt de samverkande myndigheternas register- och underrättelseinformation.
Inom ramen för satsningen bedrevs under 2021 två pilotprojekt med bäring på de utsatta områdena: ett pilotprojekt mot näringsverksamhet kopplad till organiserad brottslighet och ett projekt för att komma åt felaktig folkbokföring kopplad till organiserad brottslighet. I årsrapporten för 2021 anges att det finns goda möjligheter att använda de nya arbetssätten och kunskaperna som projekten har bidragit till för framtida insatser i hela landet.
Tidigare riksdagsbehandling
Ett motionsyrkande om att ge polisen möjlighet och skyldighet att kraftfullt upprätthålla lag och ordning i problemområden behandlades av utskottet i betänkande 2014/15:JuU16. Utskottet anförde (s. 18 f.) att det måste vara Polismyndigheten själv som ska avgöra när, var och hur dess resurser ska användas för att uppfylla målen för verksamheten, och motionen avstyrktes. Riksdagen följde utskottets förslag (rskr. 2014/15:152). Likalydande yrkanden behandlades genom s.k. förenklad beredning i påföljande års betänkanden om polisfrågor (bet. 2015/16:JuU20 och bet. 2016/17:JuU18).
Utskottet behandlade motioner om utsatta områden i betänkande 2017/18:JuU1 (s. 57 f.). Utskottet föreslog i det betänkandet ett tillkännagivande om en mer permanent polisnärvaro i utsatta områden för att säkerställa att arbetet med att skapa trygghet och säkerhet bedrivs långsiktigt. Riksdagen följde utskottets förslag (rskr. 2017/18:92). Tillkännagivandet redovisades som slutbehandlat i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 4 s. 45 f.). I samband med behandlingen av budgetpropositionen avstyrkte utskottet ett motionsyrkande om att åtgärderna inte var tillräckliga och att tillkännagivandet därför borde redovisas som öppet och inte som slutbehandlat. Riksdagen följde utskottets förslag (bet. 2021/22:JuU1 s. 36 f., rskr. 2021/22:89).
Utskottet behandlade senast motioner om situationen i utsatta områden och gängkriminalitet i förra årets betänkande om polisfrågor (bet. 2020/21:JuU23). Utskottet avstyrkte samtliga motionsyrkanden i avsnittet och anförde bl.a. följande (s. 83 f.):
Utskottet konstaterar att situationen i de utsatta områdena även fortsättningsvis är en högt prioriterad fråga. Polisens arbete i de utsatta områdena har under 2020 utvärderats av Riksrevisionen och utskottet vill understryka att arbetet med att åtgärda de brister som framkommit och följa de rekommendationer som lämnats i granskningsrapporten är angeläget.
Utskottet konstaterar att såväl regeringen som Polismyndigheten arbetar för att förstärka arbetet mot grov organiserad brottslighet. Detta sker bl.a. inom ramen för det myndighetsgemensamma arbetet som för 2020 redovisade den högsta nivån av lagföring sedan satsningen startade samt stora beslag av narkotika, vapen och sprängmedel, vilket utskottet ser positivt på. Utskottet noterar även att två projekt med bäring på de utsatta områdena bedrivs inom ramen för satsningen. Vad gäller insatser mot gängkriminalitet och organiserad brottslighet noterar utskottet särskilt arbetet i form av en särskild händelse, operation Rimfrost, och samarbetet inom Europol med anledning av tillgång till krypterad information i mobiltjänsten Encrochat.
Vad gäller det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet noterar utskottet det pågående arbetet i den parlamentariska trygghetsberedningen, som kommer att lämna sin första delredovisning i oktober 2021. Vidare har regeringen i en skrivelse i december 2020 gjort en uppföljning av det nationella brottsförebyggande programmet Tillsammans mot brott.
Mot denna bakgrund är utskottet inte berett att ställa sig bakom förslag om åtgärder i utsatta områden och mot gängkriminalitet.
Riksdagen följde utskottets förslag (rskr. 2020/21:395).
Ett stort antal yrkanden om Polismyndighetens arbete i utsatta områden behandlades av utskottet i samband med behandlingen av regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om Polismyndighetens arbete i utsatta områden våren 2021 (bet. 2020/21:JuU32). Utskottet avstyrkte samtliga motionsyrkanden och riksdagen följde utskottets förslag (rskr. 2020/21:399).
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att situationen i de utsatta områdena även fortsättningsvis är en högt prioriterad fråga för Polismyndigheten. Samtidigt vill utskottet understryka att det är oroväckande att problem som är kopplade till den kriminella organiseringen och dess effekter bedöms ha ökat något i den senaste lägesbilden över utsatta områden, som också visar att ett område har tillkommit sedan den förra lägesbilden. Det är enligt utskottet av yttersta vikt att utvecklingen i de utsatta områdena vänds. Utskottet noterar att det pågår arbete med bäring på de utsatta områdena i många olika former, bl.a. inom ramen för myndigheter i samverkan mot den organiserade brottsligheten. Det är vidare utskottets uppfattning att frågor om vikten av att öka förtroendet för rättsväsendet och motverka parallella maktstrukturer har blivit mer uppmärksammade den senaste tiden, vilket bl.a. återspeglas i den myndighetsgemensamma lägesbilden av den organiserade brottsligheten.
Mot denna bakgrund är utskottet inte berett att ställa sig bakom förslag om åtgärder i utsatta områden. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2021/22:1347 (S), 2021/22:2333 (L), 2021/22:2994 (SD), 2021/22:3965 (L) yrkande 39 och 2021/22:3985 (L) yrkande 28.
Utskottet är inte heller berett att ta initiativ med anledning av förslag om att införa en nationell strategi för att omvandla utsatta områden till säkra och trygga stadsdelar med hänsyn till det lokala perspektivet senast 2030. Motionerna 2021/22:3511 (C) yrkande 14 och 2021/22:4137 (C) yrkandena 1 och 2 avstyrks.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om allmän ordning, bl.a. om att inrätta trygghetsstråk, ökade möjligheter till avvisning vid ord-ningsstörning, ett nationellt maskeringsförbud och villkorsgivning för idrottsevenemang.
Jämför reservation 56 (M).
Motionerna
Trygghetsstråk
I partimotion 2021/22:4032 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 36 i denna del föreslås att trygghetsstråk med patrullerande ordningsvakter ska inrättas i stadskärnorna.
Avvisning vid ordningsstörning
Enligt motion 2021/22:2159 av Åsa Eriksson m.fl. (S) yrkande 2 bör det övervägas att göra en översyn av möjligheterna att ge polis och ordningsvakter bättre verktyg och starkare befogenheter när det gäller att avvisa personer.
Maskeringsförbud
I motion 2021/22:3000 av Markus Wiechel (SD) yrkande 1 föreslås att ett nationellt maskeringsförbud ska införas. Vidare föreslår motionären i yrkande 2 att polisen ska ges befogenhet att utfärda ordningsböter på plats för överträdelser av maskeringsförbudet.
Villkorsgivning för idrottsevenemang
I motion 2021/22:4064 av Lorentz Tovatt m.fl. (MP) föreslås en genomlysning av polisens arbete med villkorsgivning för fotbollsevenemang i syfte att ändra strategisk inriktning till en mer dialoginriktad metod.
Bakgrund
Förordnande av ordningsvakter i vissa geografiska områden
Som redogörs för mer utförligt i nästa avsnitt (s. 95 f.) får ordningsvakter enligt huvudregeln i 2 § lagen om ordningsvakter tjänstgöra för vissa ändamål och på vissa platser, bl.a. allmänna sammankomster och offentliga tillställningar. I en undantagsbestämmelse, 3 § lagen om ordningsvakter, anges att ordningsvakter får förordnas även i annat fall, om det finns ett särskilt behov och det är av väsentlig betydelse från allmän synpunkt. Förordnanden enligt denna bestämmelse avser ett visst geografiskt område, s.k. paragraf 3-områden, och används bl.a. vid sjukhus och vårdlokaler, köpcentrum, butiker och kommunala fastigheter. Av siffror från Polismyndigheten framgår att antalet paragraf 3-områden var 565 stycken i april 2021 (SOU 2021:38 s. 68).
Avvisning vid ordningsstörning
Av 29 § tredje stycket polislagen framgår att en ordningsvakt enligt 13 § får avvisa, avlägsna eller omhänderta en person under vissa i paragrafen angivna förutsättningar, om inte annat framgår av ordningsvaktens förordnande. Med stöd av 10 a § får ordningsvakten enligt 29 § tredje stycket i vissa fall använda handfängsel för att genomföra åtgärden.
Enligt 13 § kan en ordningsvakt exempelvis tillfälligt omhänderta en person som genom sitt uppträdande stör den allmänna ordningen eller utgör en omedelbar fara för denna, förutsatt att det inte är tillräckligt att avvisa eller avlägsna honom eller henne från ett visst område eller utrymme. Detsamma gäller om en sådan åtgärd behövs för att ordningsvakten ska kunna avvärja ett brott (se 1 kap. 1 § brottsbalken). Även barn kan begå brott, vilket gör att ordningsvakten också får ingripa mot barn under 15 år.
Enligt bestämmelsen kan alltså avvisande, avlägsnande eller i sista hand omhändertagande ske i fyra olika situationer: vid ordningsstörning, vid omedelbar fara för ordningsstörning, vid brott och vid fara för brott. I stället för att omhänderta ska ordningsvakten i första hand tillgripa de mindre ingripande åtgärderna att avvisa eller att avlägsna, om någon av dessa räcker för att avvärja den uppkomna situationen.
Maskeringsförbud
Den 1 januari 2006 trädde lagen (2005:900) om förbud mot maskering i vissa fall i kraft, som i korthet innebär följande. Den som på allmän plats deltar i en allmän sammankomst enligt ordningslagen, som utgör demonstration eller som annars hålls för överläggning, opinionsyttring eller upplysning i allmän eller enskild angelägenhet, får inte helt eller delvis täcka ansiktet på ett sätt som försvårar identifikation, om det vid sammankomsten uppkommer en störning av den allmänna ordningen eller en omedelbar fara för en sådan störning. Detsamma gäller den som på allmän plats deltar i en folksamling, som inte utgör allmän sammankomst eller offentlig tillställning enligt ordningslagen, om folksamlingen stör den allmänna ordningen eller utgör en omedelbar fara för denna. Den 1 mars 2017 infördes ett förbud mot maskering vid idrottsarrangemang som anordnas på en idrottsanläggning (5 kap. 4 § ordningslagen), t.ex. vid fotbollsmatcher.
Straffskalan för överträdelse av bestämmelserna om maskeringsförbud är böter eller fängelse i högst sex månader. I ringa fall döms inte till ansvar.
Villkorsgivning för idrottsevenemang
I Polismyndighetens riktlinjer för villkorsgivning i samband med offentliga tillställningar i form av idrottsarrangemang (PM 2016:21) anges hur villkor ska tas fram, utformas, beslutas och följas upp när en ansökan eller anmälan om offentlig tillställning i form av ett fotbollsarrangemang kommer in till Polismyndigheten. För att åskådliggöra det synsätt som ska gälla när myndigheten fattar beslut om villkor redogörs i riktlinjerna för en åtgärdstrappa och en villkorsstege. Villkorsstegen innebär bl.a. att om det vid en tillställning har förekommit problem med ordning eller säkerhet så ska villkoren vid nästa tillställning som är av samma slag justeras eller skärpas i syfte att problemen inte ska upprepas. I maj 2019 utfärdade Polismyndigheten ett inriktningsbeslut om riktlinjen. I december 2020 upphävdes inriktningsbeslutet och ersattes av ett handläggningsstöd. Syftet med handläggningsstödet var detsamma, dvs. att ge ytterligare ledning i handläggningen av ärendena och bidra till en enhetlig handläggning i hela Polismyndigheten.
Polisens tillämpning av den ovan beskrivna modellen för villkorsgivning, som ofta kallas för villkorstrappan, har sedan 2019 varit föremål för omfattande kritik från bl.a. idrottsklubbar och supporterklubbar.
Noa har efter att avdelningen övertog processansvaret för den idrottsrelaterade brottsligheten i juni 2020 genomfört ett arbete som syftar till att bl.a. identifiera problem och mål i arbetet med den idrottsrelaterade brottsligheten och att ta fram en nationell inriktning. Arbetet har bedrivits i samverkan med polisregionerna, rättsavdelningen och kommunikationsavdelningen. Mot bakgrund av detta arbete beslutade rikspolischefen den 31 mars 2021 om en nationell inriktning för Polismyndighetens arbete med idrottsrelaterad brottslighet. Den nationella inriktningen, som består av en handlingsplan och en samverkansstruktur, syftar bl.a. till att arbetet ska präglas av ökad enhetlighet, förutsägbarhet och proportionalitet.
Den 1 april 2022 upphävdes riktlinjerna och handläggningsstödet och ersattes av Polismyndighetens handbok för villkorsgivning vid offentliga tillställningar i form av idrottsarrangemang (PM 2022:5).
Tidigare riksdagsbehandling
Våren 2020 behandlade utskottet ett motionsyrkande om en genomlysning av polisens strategiska arbete för säkerhet vid stora fotbollsevenemang (bet. 2019/20:JuU25 s. 36 f.). I samma betänkande behandlade utskottet också ett förslag om att stat och samhälle gemensamt borde agera för att fler ska få uppleva trygga fotbollsmatcher med levande supporterkultur. Utskottet noterade att visionen enligt polisens inriktningsbeslut är att idrottsarrangemang ska vara välkomnande, trygga, säkra och stämningsfulla för besökare samt att myndigheten strävar mot en god samverkan och samarbete med arrangörer. Mot bl.a. denna bakgrund ansåg utskottet att det inte hade framkommit något som gav anledning för utskottet att ta sådana initiativ som efterfrågades, varför motionsyrkandena avstyrktes. Riksdagen följde utskottets förslag (rskr. 2019/20:257).
Utskottets ställningstagande
Frågan om förordnande av ordningsvakter i vissa geografiska områden har utretts av Ordningsvaktsutredningen, som har lämnat förslag till en ny lag om ordningsvakter. Utskottet anser att beredningen av betänkandet inte bör föregripas och avstyrker förslaget i motion 2021/22:4032 (M) yrkande 36 i denna del om att inrätta trygghetsstråk med patrullerande ordningsvakter i stadskärnorna.
Utskottet finner inte heller skäl att ta initiativ med anledning av förslag om att utöka ordningsvakters möjligheter att avvisa personer vid ordningsstörningar och avstyrker därmed motion 2021/22:2159 (S) yrkande 2. Utskottet anser att det saknas anledning att ställa sig bakom förslag om att införa ett nationellt maskeringsförbud samt att överträdelser av förbudet ska kunna beivras med föreläggande av ordningsbot. Motion 2021/22:3000 (SD) yrkandena 1 och 2 avstyrks.
Utskottet konstaterar att Polismyndigheten har gjort en översyn av villkorsgivningen för fotbollsmatcher och andra idrottsevenemang och att tidigare styrdokument ersattes av en ny handbok för villkorsgivning den 1 april 2022. Vikten av en bra dialog mellan polisen och arrangören framhålls i handboken, men också i den handlingsplan och samverkansstruktur som nyligen har antagits av myndigheten. Genom detta anser utskottet att förslaget i motion 2021/22:4064 (MP) får anses i huvudsak tillgodosett och utskottet avstyrker därför motionen.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om ordningsvakter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen avslår motionsyrkanden om avgifter för utbildning och bakgrundskontroller.
Jämför reservation 57 (S, C, V).
Motionerna
Ordningsvakter
I kommittémotion 2021/22:3781 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 7 efterfrågas utökade befogenheter för ordningsvakter. Liknande yrkanden finns i kommittémotion 2021/22:3974 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 16 samt i motionerna 2021/22:1383 av Marléne Lund Kopparklint (M), 2021/22:2985 av Christian Carlsson (KD) yrkande 2 och 2021/22:3485 av Marléne Lund Kopparklint (M).
Enligt motion 2021/22:1182 av Daniel Bäckström (C) yrkande 1 bör det övervägas att ändra avgiftsförordningen (1992:191) på så sätt att Polismyndighetens utbildning av ordningsvakter inte behöver ha full kostnadstäckning.
Enligt motion 2021/22:2985 av Christian Carlsson (KD) yrkande 3 bör kontrollen av blivande ordningsvakter, skyddsvakter och väktare stärkas.
I motion 2021/22:3097 av Hans Rothenberg (M) föreslås åtgärder för att förenkla för företag och andra arbetsgivare i samhällsviktig verksamhet att göra utförliga bakgrundskontroller av sin personal.
Bakgrund
Gällande rätt m.m.
Ordningsvakter är personer som har förordnats av Polismyndigheten att medverka till att upprätthålla den allmänna ordningen. Bestämmelser om ordningsvakter finns i lagen (1980:578) om ordningsvakter och i ordningsvaktsförordningen (1980:589). Sedan den 1 januari 2018 gäller därutöver Polismyndighetens föreskrifter och allmänna råd om ordningsvakter (PMFS 2017:12, FAP 670-1).
Ordningsvakter får, enligt 2 § lagen om ordningsvakter, förordnas att tjänstgöra vid
• allmänna sammankomster och cirkusföreställningar
• offentliga tillställningar
• bad- eller campingplatser och lokaler eller platser för idrott, friluftsliv, spel, lek, förströelse eller liknande som allmänheten har tillträde till
• lokaler eller utrymmen där alkohol serveras till allmänheten med tillstånd enligt alkohollagen.
Ordningsvakter får vidare förordnas att tjänstgöra vid säkerhetskontroller i domstolar, på frivårdskontor och vid offentliga sammanträden i kommuner och regioner (2 a–2 c §§). Om det finns ett särskilt behov och det är av väsentlig betydelse från allmän synpunkt får ordningsvakter förordnas även i andra fall (3 §). Ett förordnande meddelas för viss tid, högst tre år, och i förordnandet ska det anges för vilken verksamhet och inom vilket område det gäller (5 §). Av 4 § framgår att endast den som med hänsyn till laglydnad och övriga omständigheter är lämplig för uppdraget och har fyllt 20 år får förordnas till ordningsvakt. Ordningsvakter har enligt 29 § tredje stycket polislagen vissa befogenheter som normalt endast tillkommer polisen. En ordningsvakt kan, t.ex. när någon stör den allmänna ordningen eller är en omedelbar fara för densamma, avvisa eller avlägsna någon från ett visst område eller utrymme när det är nödvändigt för att ordningen ska kunna upprätthållas. Om en sådan åtgärd inte är tillräcklig får en ordningsvakt tillfälligt omhänderta personen. Ordningsvakter har också under vissa omständigheter rätt att använda handfängsel. En ordningsvakt har vidare befogenhet att omhänderta en person med stöd av lagen (1976:511) om omhändertagande av berusade personer m.m. samt även beslagta spritdrycker, vin eller starköl enligt lagen (1958:205) om förverkande av alkohol m.m. I samtliga fall när en ordningsvakt gripit eller omhändertagit någon ska han eller hon skyndsamt överlämnas till närmaste polis.
I lagen (1974:191) om bevakningsföretag finns bestämmelser för den som yrkesmässigt åtar sig att för annans räkning bevaka t.ex. fastigheter, enskilda personer eller transporter med sedlar och mynt. Lagen syftar till att säkerställa samhällets insyn i och kontroll över sådan verksamhet. Enligt lagen krävs att alla bevakningsföretag ska vara auktoriserade. Även all personal i bevakningsföretag ska vara godkänd för anställning i sådant företag. Frågor om auktorisation prövas av länsstyrelsen. Anställda med uppgift att utföra bevakningstjänst benämns väktare. En väktare har – till skillnad från en ordningsvakt – inte några särskilda befogenheter utöver dem som tillkommer medborgare i allmänhet. En väktare kan dock ibland inneha förordnande som ordningsvakt. Lagen innehåller även regler om tillsyn över bevakningsföretag.
Enligt Polismyndighetens årsredovisning för 2021 (s. 123) fanns det 7 559 aktiva ordningsvakter vid utgången av 2021, att jämföra med 7 864 för 2020. Minskningen på 4 procent förklaras till största del av att coronapandemin bidragit till färre uppdrag för ordningsvakter samt av att den avgiftshöjning för grund- och fortbildning som genomfördes i början av 2020 sannolikt bidragit till att färre personer sökt sig till utbildningarna. I början av 2022 kommer myndigheten att anta en ordningsvaktsstrategi, som syftar till att polisen i större utsträckning ska ta till vara det komplement som förordnade ordningsvakter utgör när det gäller det ordningshållande och trygghetsskapande arbetet. Vidare har myndigheten arbetat med att ta fram ett digitalt stöd för ordningsvakters tjänstgöringsanmälan och avrapportering, vilket gör det möjligt för Polismyndigheten att i realtid få en uppfattning om antalet ordningsvakter som är i tjänst och var de befinner sig.
Med anledning av coronapandemin beslutade Polismyndigheten att ställa in all fortbildning av ordningsvakter under 2020. För att det inte skulle uppstå brist på ordningsvakter beslutade myndigheten om en tidsbegränsad föreskrift, Polismyndighetens föreskrifter (PMFS 2020:20, FAP 670-2) om fortbildning av ordningsvakter med anledning av sjukdomen covid-19, som innebar att en ordningsvakt kunde bli förordnad på nytt i ett år, maximalt två gånger, utan att föreskriven fortbildning hade genomgåtts.
I en interpellationsdebatt den 31 januari 2020 anförde inrikesministern bl.a. följande i svar på frågor om avgiftshöjningen (ip. 2019/20:266):
För den utbildning som genomförs av Polismyndigheten får myndigheten ta ut en avgift. Det är Polismyndigheten som bestämmer nivån på avgiften, och myndigheten disponerar avgiftsintäkterna. Om något annat inte har föreskrivits ska avgiftsintäkterna enligt avgiftsförordningen täcka samtliga kostnader som Polismyndigheten har för att genomföra utbildningen.
Jag har förstått att den avgift som har tagits ut under ett antal år har varit för låg och att myndigheten därför har tvingats höja avgifterna väsentligt för både grundutbildning och vidareutbildning. Det är olyckligt att avgifterna höjs så mycket i ett slag. Det hade varit att föredra om Polismyndigheten hade omprövat avgifterna kontinuerligt och vid behov höjt dem stegvis.
Inom ramen för den löpande dialogen med Polismyndigheten har myndigheten informerat om avgiftshöjningen, och det har efterfrågats vilken konsekvensbedömning myndigheten har gjort. Jag vill dock betona att det är Polismyndigheten som fastställer avgiftsnivån och ansvarar för att dess beslut är väl underbyggda.
Pågående arbete
I november 2019 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av regelverket för ordningsvakter (dir. 2019:89). Uppdraget har syftat till att modernisera och effektivisera regelverket och anpassa det till dagens förhållanden. I uppdraget har ingått att överväga bl.a. för vilka ändamål ordningshållning bör kunna utföras av ordningsvakter, på vilket sätt Polismyndigheten ska utöva kontroll och ledning över ordningsvakternas verksamhet, om det finns ytterligare uppgifter i ordningshållningen som en ordningsvakt bör kunna utföra samt hur reglerna för ordningsvakternas utbildning bör utformas. Utredningen har också haft i uppdrag att se över vissa frågor kring lämplighetsprövningen av personal hos auktoriserade bevakningsföretag.
Utredningen, som antog namnet Ordningsvaktsutredningen (Ju 2019:12), presenterade sina förslag den 21 maj 2021 i betänkandet En ny lag om ordningsvakter m.m. (SOU 2021:38). I betänkandet föreslås en ny lag och förordning om ordningsvakter i syfte att skapa bättre förutsättningar för en mer flexibel och ökad användning av ordningsvakter.
Utredningen föreslår bl.a. att
• ordningsvakter ska kunna användas för fler ändamål
• ordningsvakter ska få utökade befogenheter, bl.a. när det gäller att transportera en omhändertagen person till sjukhus, tillnyktringsenhet eller polisstation, utföra kroppsvisitation i syfte att fastställa en persons identitet och förstöra beslagtagen alkohol av ringa värde
• Polismyndighetens möjligheter till ledning och kontroll av ordningsvakterna ska förstärkas, bl.a. genom krav på den som vill använda ordningsvakter att ansöka om tillstånd hos Polismyndigheten som ska kunna meddela villkor för användningen
• ordningsvaktsutbildningen ska utökas från 80 timmar till minst 160 timmar samt att utbildningen delvis ska finansieras med allmänna medel och berättiga till studiemedel.
Betänkandet remissbehandlades under perioden juni till oktober 2021 och bereds i Regeringskansliet.
Tidigare riksdagsbehandling
Utskottet har flera gånger tidigare behandlat frågor om ordningsvakter, senast våren 2021 (bet 2020/21:JuU23 s. 89 f.). Utskottet behandlade då bl.a. motionsyrkanden om ökade befogenheter, kostnader för utbildning samt kontroll av ordningsvakter och andra yrkeskategorier. Utskottet anförde att utskottet såg positivt på att Ordningsvaktsutredningen nyligen hade redovisat förslag till en ny lag och förordning om ordningsvakter, som bl.a. innebär att ordningsvakter kan användas för fler ändamål och får utökade befogenheter i jämförelse med det nu gällande regelverket. Utskottet konstaterade att det rörde sig om en omfattande översyn och ansåg att beredningen av utredningsbetänkandet inte borde föregripas. När det gällde förslag om att göra en utvärdering av höjningen av avgifterna för utbildning för ordningsvakter konstaterade utskottet att sådana utbildningar ställdes in i stor utsträckning under 2020 och att giltighetstiden för tidigare förordnanden hade förlängts till följd av coronapandemin. Mot denna bakgrund avstyrktes samtliga motionsyrkanden i avsnittet och riksdagen följde utskottets förslag (rskr. 2020/21:395).
Utskottets ställningstagande
Ordningsvakter är ett viktigt komplement till polisen, särskilt när det gäller det ordningshållande och trygghetsskapande arbetet. Utskottet anser att polisen bör ta tillvara på den resurs som ordningsvakter utgör i större utsträckning än i dag, eftersom detta innebär en förstärkning av de trygghetsskapande insatserna men också leder till avlastning för polisen. Enligt utskottets uppfattning bör kommunalt anställda ordningsvakter, som i vissa kommuner kallas trygghetsvakter, kunna få en större roll och de goda erfarenheterna från sådan verksamhet bör spridas till fler kommuner.
När det gäller lagstiftning om ordningsvakters befogenheter ser utskottet positivt på det förslag som Ordningsvaktsutredningen överlämnade till regeringen i maj 2021. Eftersom det snart har gått ett år sedan dess vill utskottet understryka att det är angeläget att regeringen skyndsamt återkommer till riksdagen med ett lagförslag. Vidare noterar utskottet att det finns ett stort behov av att kunna förordna ordningsvakter i ett större geografiskt område än vad den befintliga lagstiftningen medger. Enligt utskottet bör denna fråga uppmärksammas särskilt i det fortsatta beredningsarbetet för att säkerställa att den nya lagstiftningen får ändamålsenlig effekt. Vad utskottet nu har anfört bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen. Utskottet tillstyrker motionerna 2021/22:3781 (M) yrkande 7 och 2021/22:3974 yrkande 16 (L) samt tillstyrker delvis motionerna 2021/22:1383 (M), 2021/22:2985 (KD) yrkande 2 och 2021/22:3485 (M).
Utskottet noterar att Ordningsvaktsutredningen även föreslår ändringar när det gäller utformningen av ordningsvaktsutbildningen och kontrollen av ordningsvakters lämplighet. Mot denna bakgrund anser utskottet att det saknas skäl att göra sådana tillkännagivanden som efterfrågas i motionerna 2021/22:1182 (C) yrkande 1 och 2021/22:2985 (KD) yrkande 3. Det har inte heller framkommit något som ger utskottet anledning att ställa sig bakom förslaget om bakgrundskontroller i motion 2021/22:3097 (M). Motionsyrkandena avstyrks.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om EU:s yttre gräns och Frontex, Europol och internationellt polissamarbete, nordiskt polis-samarbete och inre utlänningskontroll.
Jämför reservation 58 (V), 59 (M), 60 (L), 61 (SD) och 62 (M, SD, KD).
Motionerna
EU:s yttre gräns och Frontex
I kommittémotion 2021/22:448 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkande 18 anförs att regeringen bör motsätta sig en fortsatt militarisering av EU:s yttre gränser. Motionärerna anser också att de uppgifter som framkommit kring s.k. push-backs begångna av Frontex bör utredas skyndsamt.
Europol och internationellt polissamarbete
I kommittémotion 2021/22:3775 av Jessika Roswall m.fl. (M) yrkande 20 anförs att EU:s arbete med att bekämpa den organiserade brottsligheten ska stärkas. Vidare föreslår motionärerna i yrkande 21 att en operativ europeisk polisstyrka ska inrättas inom ramen för Europol i syfte att stävja gränsöverskridande brottslighet.
I kommittémotion 2021/22:3974 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 37 föreslås att Europol ska ha befogenhet att lägga in information i Schengens informationssystem.
Nordiskt polissamarbete
I kommittémotion 2021/22:2528 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 4 föreslås att en utredning bör tillsättas i syfte att se över möjligheterna till samverkan mellan de nordiska länderna i brottsbekämpande syfte.
Enligt motion 2021/22:1669 av Johan Hultberg (M) yrkande 2 bör regeringen ta initiativ till en dialog om ett fördjupat polisiärt nordiskt samarbete, bl.a. när det gäller samarbete inom utbildning och möjligheten för poliser att tjänstgöra i ett annat nordiskt land.
Inre utlänningskontroll
I kommittémotion 2021/22:2552 av Jonas Andersson i Skellefteå m.fl. (SD) yrkande 9 föreslås ett tillkännagivande om mer resurser till Polismyndigheten för inre utlänningskontroll.
I kommittémotion 2021/22:3840 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 20 föreslås att regeringen ska tillsätta en utredning om att myndigheter, vid inresa, i samband med inre utlänningskontroll och vid verkställighet ska kunna omhänderta och tömma digitala medier i syfte att utreda en utlännings identitet och medborgarskap. I samma motion yrkandena 26 och 27 föreslås en utredning om polisens möjlighet att ta dna-prov respektive att göra husrannsakan vid en inre utlänningskontroll. Vidare anför motionärerna i yrkande 28 att bestämmelserna i 9 kap. utlänningslagen (2005:716) som ger möjlighet att ta fotografi och fingeravtryck vid en inre utlänningskontroll bör ändras och göras tvingande.
Bakgrund
EU:s yttre gräns och Frontex
Den 4 december 2019 trädde Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1896 om den europeiska gräns- och kustbevakningen i kraft, också kallad den nya Frontexförordningen. Den nya Frontexförordningen ger ett utökat mandat samt ökat tekniskt och operativt stöd på området återvändande. Det ger också större möjligheter till samarbete med länder utanför EU. Frontex kommer att anställa egen operativ personal. Det kommer att inrättas en stående styrka för operativa insatser som, förutom redan existerande långtidssekonderade tjänstemän från medlemsstaterna och tjänstemän från medlemsstaterna tillgängliga för korttidstjänstgöring, nu även kommer att inkludera personal anställda, utbildade och utrustade av Frontex. Planen är att styrkan ska bestå av 6 500 personer 2021 och öka till 10 000 till 2027.
I Polismyndighetens årsredovisning för 2021 (s. 130 f.) anges att myndigheten bidragit med utsänd personal och teknisk utrustning både i och utanför EU. De utsända består av både polisiär och civilanställd personal som är utstationerad på lång- eller korttidsuppdrag i gemensamma operationer inom Frontex. Exempelvis har svensk personal varit placerad i Litauen med anledning av det höga migranttrycket från Belarus och en polishelikopter har varit utstationerad vid den spanska sydkusten och kunnat bidra med observationer av migration och gränsöverskridande brottslighet.
Den 9 mars 2022 anförde justitie- och inrikesministern följande i ett svar på en skriftlig fråga om vilket ansvar ministern tar för att säkerställa att inga kränkningar sker vid Frontex insatser (fr. 2021/22:1171):
Värnandet av grundläggande rättigheter, bland annat inom ramen för den Europeiska gräns- och kustbevakningsbyråns (Frontex) arbete, är en prioriterad fråga för regeringen. Byrån har ett omfattande regelverk för upprätthållandet av dessa rättigheter, vilket utöver förordningen om den europeiska gräns- och kustbevakningen även omfattar olika beslut, strategier, handlingsplaner och uppförandekoder.
Sedan 2011 har Frontex en ombudsman för grundläggande rättigheter, som på såväl strategisk som operativ nivå bidrar till att detta regelverk följs. Ombudsmannen förstärktes i 2019 års förordning med minst 40 övervakare av grundläggande rättigheter. I förhandlingarna om den förordningen var Sverige pådrivande gällande just skyddet av de grundläggande rättigheterna.
Utöver ombudsmannen och övervakarna bistås Frontex även av ett rådgivande forum för grundläggande rättigheter, bland annat genom samråd kring genomförandet av regelverket och utbildningen av gränskontrollanter. I forumet ingår bland andra FN:s flyktingkommissariat och EU:s byrå för grundläggande rättigheter. Det rådgivande forumet ska ges tillgång till all information om respekten för de grundläggande rättigheterna, bland annat genom besök på plats i Frontex insatser.
Frontex har även ett oberoende system för klagomål gällande de grundläggande rättigheterna inom all byråns verksamhet. Den som direkt påverkas av personalens agerande eller underlåtenhet att agera kan lämna in ett skriftligt klagomål. Ombudsmannen för grundläggande rättigheter handlägger klagomålen och säkerställer uppföljning genom Frontex eller berörda medlemsstater.
Detta omfattande system för värnande av de grundläggande rättigheterna, med en rad skilda aktörer som kan och ska rapportera om eventuella missförhållanden, bidrar starkt till att sådana upptäcks och åtgärdas.
Polismyndigheten är nationell kontaktpunkt för Frontex och representerar Sverige i byråns styrelse. Justitiedepartementet står i dialog med Polismyndigheten och de övriga myndigheterna som deltar i Frontexsamarbetet för att kontinuerligt följa upp hur arbetet fortlöper och då även hur de olika mekanismerna för övervakandet av grundläggande rättigheter fungerar.
Det är genom ett aktivt deltagande i Frontex styrelse och byråns operativa arbete, som exempelvis operationer, som Sverige bäst verkar för att grundläggande rättigheter respekteras.
Europol och internationellt polissamarbete
I 4 kap. 1 § lagen (2017:496) om internationellt polisiärt samarbete anges att regeringen, Polismyndigheten och Säkerhetspolisen får begära bistånd från en myndighet i en annan stat enligt artikel 17 i Prümrådsbeslutet. Framställningar om bistånd görs till en utsedd kontaktpunkt i respektive land. Polismyndigheten är svensk kontaktpunkt för framställningar om bistånd enligt artikel 17 i Prümrådsbeslutet. Innan ett samarbete enligt Prümrådsbeslutet påbörjas ska en överenskommelse om samarbetet ingås med den andra staten. Överenskommelsen får ingås av regeringen, Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen. Ytterligare information om hur insatser enligt bl.a. Prümrådsbeslutet går till finns i handboken om gränsöverskridande insatser, som har tagits fram av rådets generalsekretariat.
Europol är EU:s brottsbekämpningsbyrå. Vid Europol finns fyra center som är inriktade mot särskilda typer av brott (allvarlig organiserad brottslighet, cyberbrott, terrorismbekämpning samt finansiell och ekonomisk brottslighet).
Schengens informationssystem (SIS) är ett system som Schengenländerna använder för att utbyta information med varandra inom ramen för polissamarbete, straffrättsligt samarbete och migrationskontroll. SIS består dels av ett centralt datasystem, dels av nationella datasystem i de deltagande medlemsstaterna. Regelverket innehåller bestämmelser som möjliggör eller kräver att medlemsstaterna lägger in olika typer av registreringar i SIS. Vissa typer av registreringar syftar till att informera övriga medlemsstater om ett visst förhållande, t.ex. att en person har nekats inresa till det registrerande landet. Andra registreringar syftar i stället till att andra medlemsstater ska bistå det registrerande landet med en viss åtgärd, t.ex. att gripa en efterlyst person eller att undersöka ett föremål.
I juni 2020 uppmanade Europeiska rådet till stärkt samarbete och förbättrat informationsutbyte mellan medlemsstater, institutioner och EU-byråer i syfte att förebygga och förhindra terrorism och våldsam extremism samt för att möta hotet från bl.a. utländska stridande. Vidare uppmanade Europeiska rådet till fullt användande av befintliga EU-system, inklusive SIS.
När kommissionen presenterade sitt förslag till reviderad Europolförordning i december 2020 innehöll det förslag om att Europol skulle få rätt att under vissa förutsättningar föra in s.k. informationsregistreringar i SIS om personer misstänkta för bl.a. terrorbrott, där de uppgifter som skulle föras in var baserade på information som mottagits från ett tredjeland eller internationella organisationer. Rådet var skeptiskt till att utvidga Europols mandat på det sättet. Under trepartsförhandlingarna mellan rådet, Europaparlamentet och kommissionen enades man under våren 2021 om en kompromiss som sammanfattningsvis innebar att Europol i stället kunde föreslå för en medlemsstat att den skulle lägga in sådana informationsregistreringar.
Trepartsförhandlingar om följdändringar i SIS-förordningen avslutades den 15 mars 2022 och har sammanfattningsvis resulterat i följande:
• En medlemsstat kan på förslag från Europol, baserat på information från ett tredjeland eller en internationell organisation, införa en informationsregistrering i SIS om tredjelandsmedborgare misstänkta för inblandning i terroristbrott eller grov organiserad brottslighet.
• Medlemsstaten har möjlighet att verifiera och analysera informationen innan registreringen görs.
• Medlemsstaten har möjlighet att avböja förslaget eller att införa en annan sorts registrering baserad på informationen från Europol.
• Träffar på en informationsregistrering ska rapporteras till Europol.
• Europol ska under olika omständigheter till den registrerande medlemsstaten vidareförmedla den information den har eller får som berör redan gjorda informationsregistreringar.
Enligt uppgift från Regeringskansliet förväntas den reviderade Europolförordningen och ändringarna i SIS-förordningen antas officiellt senare i vår.
Den 8 februari 2018 gav regeringen Polismyndigheten i uppdrag att öka förmågan att bekämpa organiserad tillgreppsbrottslighet som begås av internationella brottsnätverk. Regeringen gav samtidigt Polismyndigheten, Tullverket och Kustbevakningen i uppdrag att utifrån sina respektive befogenheter utveckla sin samverkan på området. I en slutredovisningsrapport från februari 2020 redogör uppdragsmyndigheterna för de åtgärder som vidtagits sedan februari 2018 i syfte att öka förmågan att bekämpa tillgreppsbrott som begås av internationella brottsnätverk. När det gäller gränsöverskridande insatser anför myndigheterna att internationell samverkan är en viktig framgångsfaktor för bekämpning av organiserad brottslighet, särskilt inom EU. När det gäller egendomsbrott samarbetar uppdragsmyndigheterna och andra brottsbekämpande myndigheter med andra medlemsstater och Europol på både strategisk och operativ nivå inom ramen för Empact, vilket är EU:s multidisciplinära plattform mot kriminella hot. Organiserade stölder och inbrott var ett av tio prioriterade brottsområden inom Empact under perioden 2018–2021 och är så även under den pågående perioden 2022–2025. I rapporten beskrivs några av de gränsöverskridande insatser som har gjorts inom ramen för Empactsamarbetet och med stöd av Prümrådsbeslutet (s. 26 f.).
De svenska sambandsmännen arbetar som nordiska sambandsmän inom ramen för Polis Tull Norden (PTN). Polismyndigheten har sedan många år tillbaka fem bilaterala sambandskontor med placeringar i Bogotá, Bangkok, Istanbul, Sarajevo och Belgrad samt fyra sambandsmän placerade vid den svenska desken vid Europol. Några av sambandsmännen har även sidoackrediteringar i närliggande länder, vilket gör att sambandsmannaverksamheten täcker in 15 länder. Den 1 september 2021 öppnades ett sjätte kontor med placering i Tbilisi, Georgien. Polismyndigheten ser ett mervärde i att placera en sambandsman i Tbilisi för att stärka och utveckla samarbetet ytterligare med Georgien när det gäller bekämpningen av internationella stöldligor med georgiska anknytningar som verkar runt om i Sverige. Vidare är posteringen kopplad till en aktivitet inom Empactsamarbetet som Polismyndigheten är ansvarig för. Såväl placeringen av sambandsmannen som Empactaktiviteten har rönt stort intresse från flera medlemsländer som har liknande problematik med stöldligor kopplat till Georgien.
Nordiskt polissamarbete
I Polismyndighetens årsredovisning för 2021 (s. 132 f.) anges att rikspolischeferna under året har antagit en reviderad nordisk polissamarbetsöverenskommelse som syftar till att främja och förenkla samarbetet mellan de nordiska polismyndigheterna. Arbetet med att bredda och fördjupa det nordiska samarbetet har fortsatt, bl.a. genom ett framgångsrikt pilotsamarbete med det danska gränscentret mot gränsöverskridande brottslighet i Köpenhamn.
Polismyndigheten samverkar med norsk polis om en framtida gemensam polisstation för Sverige och Norge i Eda kommun, som planeras att börja byggas 2022.
Den 19 oktober 2021 undertecknade Sverige och Finland ett avtal om polissamarbete i gränsområdet i Tornedalen, i syfte att ytterligare fördjupa polissamarbetet mellan länderna. Avtalet tillämpas endast i brådskande situationer, och det omfattar i huvudsak två typer av samarbete: åtgärder efter begäran och åtgärder utan begäran. Begäran kan göras till grannstaten om det behövs brådskande bistånd för att ingripa vid ett allvarligt brott som innebär fara för enskildas liv, hälsa eller fysiska integritet. Sådana allvarliga brott är t.ex. våldtäkt, grov misshandel och dödligt våld. En begäran kan dock alltid avslås. Bistånd kan lämnas av grannstaten också utan någon föregående begäran. Polismän får alltså korsa gränsen och i gränsområdet vidta inledande åtgärder som behövs för att avvärja allvarliga situationer. Detta gäller endast om det finns en risk för att faran ska förverkligas innan värdpartens polismän hinner anlända och agera. Den nationella lagstiftningen ska anpassas enligt bestämmelserna i avtalet innan det träder i kraft.
När det gäller samarbete enligt artikel 17 i Prümrådsbeslutet har Sverige, enligt uppgift från Polismyndigheten, framför allt begärt bistånd av Finland för insatser på gränsen mellan Sverige och Finland. Insatserna har avsett allmän brottsbekämpning men också varit riktade mot vissa typer av brott, t.ex. narkotikabrott. Enligt en nyhet på Polismyndighetens webbplats har sådana insatser genomförts i Haparanda 2018, 2019 och 2020. Det är också vanligt att bistånd begärs i samband med idrottsevenemang, t.ex. högriskmatcher i fotboll.
Inre utlänningskontroll
Med inre utlänningskontroll avses kontroll av en utlänning som finns inne i landet, i syfte att kontrollera utlänningens rätt att vistas här.
Regler om inre utlänningskontroll finns i 9 kap. 9 § utlänningslagen. Vid en sådan kontroll är utlänningen skyldig att på begäran överlämna pass eller andra handlingar som visar att han eller hon har rätt att uppehålla sig i Sverige. En utlänning är också skyldig att efter kallelse av Migrationsverket eller Polismyndigheten komma till verket eller myndigheten och lämna uppgifter om sin vistelse här i landet. Om utlänningen inte gör det, får han eller hon hämtas genom Polismyndighetens försorg. Om det på grund av utlänningens personliga förhållanden eller av någon annan anledning kan antas att utlänningen inte skulle följa kallelsen, får han eller hon hämtas utan föregående kallelse. En utlänning är skyldig att stanna kvar för utredning i samband med sådan kallelse eller hämtning, dock inte längre än vad som är nödvändigt och inte i något fall längre än sex timmar. Även i detta fall får en polisman hålla kvar en utlänning som vägrar att stanna kvar för utredning (9 kap. 11 §).
Våren 2020 biföll riksdagen regeringens proposition 2020/21:159 Vissa identitetsfrågor inom utlänningsrätten (bet. 2020/21:SfU24, rskr. 2020/21:299). Den nya lydelsen av 9 kap. 8 § utlänningslagen, som trädde i kraft den 1 juli 2021, innebär att Migrationsverket eller Polismyndigheten får fotografera en utlänning och, om utlänningen har fyllt 14 år, ta hans eller hennes fingeravtryck om varken utlänningens identitet eller rätt att vistas i Sverige kan klarläggas vid en inre utlänningskontroll. Fotografi och fingeravtryck som tas i samband med en inre utlänningskontroll ska omedelbart förstöras om det framkommer att utlänningen har rätt att vistas i landet, och i annat fall lagras i ett nationellt register.
I Polismyndighetens årsredovisning för 2021 (s. 63) anges att arbetet med att utveckla en mobilapplikation för inre utlänningskontroll i syfte att effektivisera arbetet fortsätter och att applikationen i oktober hade ca 650 användare. Under året började myndigheten att arbeta med både ett rättsligt stöd och ett metodstöd för inre utlänningskontroller.
Tidigare och pågående arbete
Återvändandeutredningen
Återvändandeutredningen överlämnade i november 2017 betänkandet Klarlagd identitet – Om utlänningars rätt att vistas i Sverige, inre utlänningskontroller och missbruk av identitetshandlingar (SOU 2017:93) till regeringen. I betänkandet lämnades förslag bl.a. om att Polismyndigheten vid en inre utlänningskontroll ska få kroppsvisitera en utlänning och undersöka bagage för att eftersöka pass och omhänderta pass (motsvarande vad som gäller vid gränskontroller enligt gränskodexen), ta fingeravtryck och att ta med en utlänning för utredning. Det lämnades även förslag om att åldersgränsen ska sänkas till sex år för när fingeravtryck får tas om en utlänning inte kan styrka sin identitet när han eller hon kommer till Sverige samt förslag som syftar till att motverka missbruk av resedokument och främlingspass.
Den 18 mars 2021 överlämnade regeringen propositionen Vissa identitetsfrågor inom utlänningsrätten till riksdagen (prop. 2020/21:159). I propositionen behandlades Återvändandeutredningens förslag om fingeravtryck och fotografier vid en inre utlänningskontroll och hur sådana uppgifter får lagras samt hur missbruk av resedokument och främlingspass kan motverkas. Återvändandeutredningens förslag om kroppsvisitation och undersökning av bagage behandlades inte i propositionen. I propositionen uttalades (s. 9) att några remissinstanser hade haft synpunkter och förslag på frågor som inte direkt behandlades i Återvändandeutredningens betänkande. Det gällde bl.a. Polismyndigheten som efterfrågade en möjlighet att i samband med inre utlänningskontroll kunna omhänderta och tömma digitala medier samt Migrationsverket som ansåg att det borde inrättas ett nationellt fingeravtrycksregister för innehavare av uppehållstillstånd. Sådana frågor behandlades inte i propositionen.
Utredningen om effektivare polisiära åtgärder i gränsnära områden
Regeringen beslutade den 5 mars 2020 att ge en särskild utredare i uppdrag att ta ställning till om Polismyndigheten har tillgång till tillräckligt effektiva verktyg i gränsnära områden (dir. 2020:23). Utredaren skulle bl.a. kartlägga behovet av effektivare polisiära åtgärder i gränsnära områden, ta ställning till om det bör göras författningsändringar, t.ex. när det gäller kamerabevakning, för att effektivisera kontrollen av utlänningars vistelserätt och bekämpningen av brott i sådana områden och lämna nödvändiga författningsförslag. Syftet var att säkerställa Sveriges förmåga att kontrollera utlänningars vistelserätt och bekämpa brott i sådana områden, något som ytterst kan ha betydelse för det framtida behovet av att ha en tillfälligt återinförd gränskontroll vid de inre gränserna. Utredningen, som antog namnet Utredningen om effektivare polisiära åtgärder i gränsnära områden, överlämnade betänkandet Åtgärder i gränsnära områden (SOU 2021:92) den 29 november 2021. Utredningen bedömer att det nu finns starka skäl att i Sverige ge främst Polismyndigheten särskilda befogenheter i gränsnära områden, för att möjliggöra ett intensifierat arbete där och på så sätt förbättra möjligheterna att bekämpa gränsöverskridande brottslighet och kontrollera personers vistelserätt. Utredningen bedömer särskilt att möjligheterna att bedriva ett underrättelsebaserat arbete bör utvidgas. Mot bakgrund av detta lämnar utredningen förslag som medför utökade möjligheter att använda kamerabevakning och en rätt att göra selektiva ingripanden för att förebygga brott och för att kontrollera vistelserätt.
Utredningens förslag fokuserar främst på Polismyndighetens befogenheter i gränsnära områden, men gäller även Tullverkets och Säkerhetspolisens användning av kamerabevakning i brottsbekämpningen samt Kustbevakningens befogenheter vid inre utlänningskontroll i gränsnära områden. Betänkandet skickades på remiss den 9 december 2021 med sista svarsdag den 11 mars 2022.
Biometriutredningen
Den 14 juni 2019 lämnade Polismyndigheten in en hemställan till Justitiedepartementet, rubricerad Stärkt brottsbekämpning med stöd av biometriska uppgifter. I skrivelsen begärdes att regeringen skulle göra en översyn av regleringen om insamling, lagring och användning av biometriska uppgifter för att stärka den brottsbekämpande verksamheten. I skrivelsen redogjordes för ett växande behov av tillgång till biometriska uppgifter, bl.a. fingeravtryck, fotografier och dna. Polismyndigheten konstaterade att det på EU-nivå pågår arbete med flera rättsakter som rör polisens möjligheter att använda biometriska uppgifter till stöd för identifiering av personer i det brottsbekämpande arbetet, men att anpassningar även behövdes i nationell rätt.
Regeringen beslutade den 20 maj 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över förutsättningarna för att använda biometri som verktyg i brottsbekämpningen (dir. 2021:34). Syftet är att fler personer som misstänks för brott ska kunna identifieras med hjälp av fingeravtryck, dna, ansiktsbilder eller liknande information om individuella kännetecken. Uppdraget gäller de rättsliga möjligheterna att samla in, lagra och använda sådan information. Enligt direktiven ska utredaren bl.a.
• lämna förslag som gör att informationen kan lagras i Polismyndighetens register på ett mer enhetligt och ändamålsenligt sätt än i dag
• ta ställning till om Polismyndigheten ska kunna använda ansiktsbilder eller fingeravtryck från brottsutredningar för att söka i t.ex. passregistret, Transportstyrelsens register över körkort eller Migrationsverkets register i syfte att identifiera personer som misstänks för brott
• lämna nödvändiga författningsförslag.
I direktiven anges att utredaren noga ska väga behovet av en effektiv brottsbekämpning mot den enskildes rätt till skydd för sin personliga integritet. Utredningen, som antog namnet Biometriutredningen (Ju 2021:05), ska redovisa uppdraget senast den 20 februari 2023. Den 18 mars 2022 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv till utredningen (dir. 2022:19), som innebär att utredaren bl.a. ska ta ställning till om och i så fall under vilka förutsättningar Polismyndigheten ska kunna använda dna-baserade släktforskningsdatabaser i syfte att identifiera personer som misstänks för brott.
Tidigare riksdagsbehandling
Utskottet har återkommande behandlat motionsyrkanden om att utveckla Europol och det internationella polissamarbetet, bl.a. våren 2019 (bet. 2018/19:JuU10 s. 148 f.). Utskottet konstaterade då att den ökade rörligheten över gränserna och behovet av skydd mot terroristattentat, människohandel, internationella stöldligor, vapensmuggling och annan grov brottslighet ställer allt större krav på internationell samverkan och att åtgärder mot gränsöverskridande brottslighet således är mycket angelägna. Mot bakgrund av det omfattande arbete som redan bedrivs på området saknades det enligt utskottet anledning för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motionsyrkandena. Vidare vidhöll utskottet sin inställning i fråga om Europols mandat, dvs. att Europol inte bör vara mer operativt än i dag. Samtliga motionsyrkanden i avsnittet avstyrktes och riksdagen följde utskottets förslag (rskr. 2018/19:191).
I samband med behandlingen av propositionen Vissa identitetsfrågor inom utlänningsrätten (prop. 2020/21:159) behandlade socialförsäkringsutskottet under våren 2021 ca 20 motionsyrkanden, bl.a. om att ge polisen och andra myndigheter utökade befogenheter och tillgång till effektivare verktyg vid inre utlänningskontroller. Socialförsäkringsutskottet avstyrkte samtliga motions-yrkanden och riksdagen följde utskottets förslag (bet. 2020/21:SfU24 och rskr. 2020/21:299).
Justitieutskottet har flera gånger tidigare, senast i förra årets betänkande om polisfrågor, behandlat motionsyrkanden om att polisen ska ges effektivare verktyg och utökade befogenheter vid inre utlänningskontroller (bet. 2020/21:JuU23 s. 97 f.). Motionärerna föreslog då bl.a. utökade möjligheter att ta fingeravtryck och fotografi, att söka igenom person, egendom och elektronisk utrustning samt att med tvång uppta biometri. Utskottet vidhöll sin tidigare uppfattning att det är Polismyndigheten som är bäst lämpad att bedöma på vilket sätt och i vilken omfattning kontrollerna bör göras samt var de gör de mest nytta. Förslagen om ytterligare befogenheter ansågs delvis tillgodosedda genom de nya bestämmelserna i utlänningslagen om fingeravtryck och fotografi som skulle träda i kraft den 1 juli 2021. Mot den bakgrunden var utskottet inte berett att ställa sig bakom förslagen, varför de avstyrktes. Riksdagen följde utskottets förslag (rskr. 2020/21:395).
Utskottets ställningstagande
Som utskottet tidigare har uttalat är det viktigt med en effektiv och rättssäker yttre gräns, bl.a. för att det ska vara möjligt att avskaffa de inre gränskontrollerna. I det sammanhanget vill utskottet understryka vikten av att värna grundläggande rättigheter. Utskottet noterar att Frontex har ett omfattande regelverk för att upprätthålla dessa rättigheter och flera organ som arbetar med sådana frågor, bl.a. en ombudsman, ett 40-tal övervakare, ett rådgivande forum och dessutom ett oberoende system för klagomål. Mot den bakgrunden finns det inte anledning för utskottet att ställa sig bakom förslaget i motion 2021/22:448 (V) yrkande 18. Motionsyrkandet avstyrks.
När det gäller internationellt polissamarbete, bl.a. inom ramen för Europols verksamhet, konstaterar utskottet att ett omfattande arbete bedrivs för att stävja den gränsöverskridande brottsligheten. Utskottet har inte heller ändrat sin inställning i fråga om Europols mandat. Vidare konstaterar utskottet att frågan om Europols möjlighet att lägga in information i SIS är uppmärksammad och att förändringar i regelverket förväntas träda i kraft inom kort. Mot denna bakgrund anser utskottet att det saknas anledning för riksdagen att ta några initiativ med anledning av motionerna 2021/22:3775 (M) yrkandena 20 och 21 samt 2021/22:3974 (L) yrkande 37. Motionsyrkandena avstyrks.
Vidare noterar utskottet att ett flertal åtgärder har vidtagits på senare tid i syfte att fördjupa det nordiska polissamarbetet. Utskottet anser att det inte finns skäl att ta initiativ med anledning av förslagen i motionerna 2021/22:1669 (M) yrkande 2 och 2021/22:2528 (SD) yrkande 4 och avstyrker därmed motionsyrkandena.
När det gäller frågan om regelverket för inre utlänningskontroll konstaterar utskottet att lagändringar i utlänningslagen i bestämmelserna om fingeravtryck och fotografi trädde i kraft den 1 juli 2021. Vidare har betänkandet av Utredningen om effektivare polisiära åtgärder i gränsnära områden nyligen remissbehandlats och enligt utskottet bör beredningen av utredningens förslag inte föregripas. Utskottet noterar också att frågor om användning av biometri i brottsbekämpningen för närvarande utreds av Biometriutredningen. Mot denna bakgrund är utskottet inte berett att ta initiativ med anledning av förslag om att utreda och ändra regelverket för inre utlänningskontroll när det gäller polisens möjligheter att tömma digitala medier, ta dna-prov och göra husrannsakan samt att bestämmelserna om fotografi- och fingeravtryck ska göras tvingande. Motion 2021/22:3840 (M) yrkandena 20 och 26–28 avstyrks. Utskottet ser inte heller anledning att ta initiativ med anledning av förslaget om mer resurser till Polismyndigheten för inre utlänningskontroll i motion 2021/22:2552 (SD) yrkande 9. Motionsyrkandet avstyrks.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen ställer sig bakom det som riksdagen anför om Tullverkets befogenheter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen avslår motionsyrkanden om internationella stöldligor samt smuggling av narkotika och vapen.
Jämför reservation 63 (S, C, V) och 64 (V).
Motionerna
Tullverkets befogenheter
I kommittémotion 2021/22:2510 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 4 föreslås ett tillkännagivande om att Tullverket ska få befogenhet att kvarhålla gods och transportör. Förslag om att Tullverket ska ges befogenhet att kvarhålla misstänkta finns även i kommittémotion 2021/22:4190 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 51.
I kommittémotion 2021/22:3786 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 6 föreslås att Tullverket ska ges ökade befogenheter att söka efter stöldgods vid gränsen.
I motion 2021/22:2856 av Betty Malmberg (M) yrkande 3 efterfrågas en uppföljning av den lagändring som gett tullen vissa utökade befogenheter att hindra stöldgods att lämna landet. I motion 2021/22:3130 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) föreslås en översyn av Tullverkets befogenheter i syfte att ge myndighetens personal polisiära befogenheter när det gäller stöldgods och införsel av otillåtna varor.
Internationella stöldligor
I motion 2021/22:690 av Mats Nordberg (SD) yrkande 2 föreslås ett ökat samarbete med andra länder när det gäller att genomsöka fordon efter stöldgods på färjor som befinner sig till sjöss. I samma motion yrkande 3 anförs att det inom ramen för ett sådant samarbete ska klargöras i vilket land brottet ska utredas och misstänkta gärningspersoner ska lagföras. Vidare föreslår motionären att straffvärdet för sådana brott som begås av personer som rest till Sverige ska höjas så att fler tvångsmedel, t.ex. avlyssning, kan användas (yrkande 4). Slutligen föreslår motionären i yrkande 5 att fordon som används till utförsel av stöldgods ska beslagtas och förverkas.
I motion 2021/22:2191 av Margareta Cederfelt (M) begärs ett tillkännagivande om att stoppa de internationella stöldligorna.
Smuggling av narkotika och vapen
I kommittémotion 2021/22:470 av Linda Westerlund Snecker m.fl. (V) yrkande 5 föreslås att regeringen bör ge Polismyndigheten i uppdrag att inrätta fler sambandspersoner i centrala transit- och produktionsländer i syfte att kartlägga distributionskedjor för narkotikasmuggling. I samma motion yrkande 7 anförs att regeringen bör ge Polismyndigheten i uppdrag att särskilt prioritera smugglingen och hanteringen av illegala vapen i syfte att stoppa den.
Bakgrund
Tullverkets brottsbekämpande verksamhet
Tullverkets uppgifter anges i förordningen (2016:1332) med instruktion för Tullverket. Tullverkets grundläggande uppgift är att fastställa och ta ut tullar, skatter och avgifter så att en korrekt uppbörd kan fastställas. Myndigheten ska även övervaka och kontrollera trafiken till och från Sverige så att bestämmelser om in- och utförsel av varor följs. Vidare utför Tullverket kontroller på uppdrag av marknadskontrollerande myndigheter av att gällande bestämmelser om det legala varuflödet följs. Tullverkets befogenheter vid genomförandet av tullkontroller regleras i tullagen (2016:253) och i lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen (den s.k. inregränslagen).
Myndigheten har även vissa befogenheter enligt lagen (2017:244) om kontroller och inspektioner på plats av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning.
Att låta bli att erlägga korrekt tull, skatt eller avgift är straffbelagt. Även vissa överträdelser av restriktioner för in- eller utförsel av varor är kriminaliserade. Det är mot den bakgrunden som Tullverket även har vissa uppgifter inom området brottsbekämpning. Av 3–5 §§ Tullverkets instruktion framgår att Tullverket ska förebygga och motverka brottslighet i samband med in- och utförsel av varor samt bedriva viss utrednings- och åklagarverksamhet. Till övervägande del handlar det om brottslighet som har samband med gränspassager, dvs. smugglingsbrott och brott som kan kopplas till sådana brott.
Den 1 augusti 2021 trädde ändringar i smugglingslagen i kraft som ger tulltjänstemän en utökad möjlighet att ingripa vid misstanke om brott som Tullverket inte har befogenhet att utreda. En mer detaljerad redogörelse för Tullverkets befogenheter finns i utskottets betänkande Tullverket ges en utökad möjlighet att ingripa mot brott (bet. 2020/21:JuU37 s. 6 f.) samt i förra årets betänkande om polisfrågor (bet. 2020/21:JuU23 s. 107 f.).
I Tullverkets regleringsbrev för 2021 anger regeringen bl.a. att ambitionsnivån när det gäller att förhindra smuggling av narkotika, vapen och explosiva varor liksom att förhindra storskalig eller frekvent illegal införsel av alkohol och tobak ska öka. Samtidigt måste insatserna balanseras mot myndighetens ansvar inom samtliga risk- och restriktionsområden. Tullverket ska redovisa resultatet av kontrollverksamheten för smuggling av narkotika, vapen och explosiva varor samt storskalig eller frekvent illegal införsel av alkohol och tobak. Av redovisningen ska det även framgå hur myndigheten har balanserat insatserna inom dessa områden mot insatser på övriga risk- och restriktionsområden, hur ambitionsnivån ökat samt vilka överväganden som gjorts. I regleringsbrevet anges också att Tullverket ska redovisa hur arbetet stärkts för att förebygga brottslighet i samband med in- och utförsel av varor. Redovisning av motsvarande återrapporteringskrav när det gäller brottsutredningsverksamheten har gjorts i Tullverkets årsredovisning för 2021 (s. 65 f.). Antalet förundersökningar låg 2021 på samma nivå som föregående år. Tullverkets utvidgade rätt att leda förundersökningar för vissa innehavsbrott har bidragit till att antalet ärenden som förundersökningsleds av Tullverket har ökat. Antalet förundersökningar av narkotika har minskat något, vilket huvudsakligen beror på färre beslag i postflödet.
När det gäller lagstiftningsarbete anges (s. 73) att Tullverket under året har prioriterat att bistå den pågående utredningen om översyn av Tullverkets befogenheter på olika sätt. Vidare anges att de lagstiftningsändringar som gjorts under 2021 (bl.a. ökad möjlighet att besluta om postspärr, ingripa vid misstanke om brott som myndigheten inte har befogenhet att utreda och kvarhålla kontanta medel) ger bättre förutsättningar för myndigheten att utföra sitt uppdrag och för ett bättre utnyttjande av samhällets samlade resurser.
Tidigare och pågående arbete
Regeringen beslutade den 8 februari 2018 att ge Polismyndigheten, Tullverket och Kustbevakningen i uppdrag att förstärka bekämpningen av internationella brottsnätverk som begår tillgreppsbrott i Sverige. Uppdraget slutredovisades den 14 februari 2020. I slutredovisningen konstaterar myndigheterna att samarbetet med anledning av regeringsuppdraget lett till mer integrerade arbetsformer, större underrättelseutbyte och konkreta resultat som beslag och avvisningar av kriminella individer som inte har rätt att vistas i Sverige. Myndigheterna anser sammantaget att åtgärderna bidragit till bättre förutsättningar att bekämpa internationella brottsnätverk som begår tillgreppsbrott i Sverige (Slutredovisning av regeringsuppdrag om internationella brottsnätverk, Ju2018/00991/PO, s. 4 och 45).
Den 29 april 2021 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att genomföra en samlad översyn av reglerna om Tullverkets befogenheter inom kontrollverksamheten och den brottsbekämpande verksamheten. Utredningen antog namnet Tullbefogenhetsutredningen (Fi 2021:04). Enligt direktiven ska utredaren bl.a.
• redogöra för och analysera Tullverkets befintliga befogenheter och överväga om myndigheten bör ges ytterligare befogenheter samt, i så fall, föreslå sådana
• föreslå en ny sammanhållen författningsreglering som innehåller de bestämmelser som bedöms nödvändiga och lämpliga för att reglera Tullverkets befogenheter inom kontrollverksamheten och den brottsbekämpande verksamheten
• i övrigt lämna nödvändiga författningsförslag.
I direktiven anges att uppdraget ska redovisas senast den 16 maj 2022 (dir. 2021:28).
Den 13 april 2022 beslutade regeringen om en utvidgning av uppdraget och om förlängd tid genom tilläggsdirektiv (dir. 2022:29). Utöver vad som framgår av de ursprungliga direktiven ska utredaren bl.a.
• göra en översyn av det tullrättsliga sanktionssystemet,
• överväga om Tullverket ska ges möjlighet att i större utsträckning behålla förverkad egendom, som t.ex. vapen eller fordon, för att använda i utbildningssyfte, överväga om Tullverket ska ges möjlighet att kunna biträda åklagare vid utredningar om självständigt förverkande
• lämna nödvändiga författningsförslag.
Till följd av riksdagens tillkännagivanden om utökade befogenheter för
Tullverket (bet. 2020/21:JuU37, rskr. 2020/21:414) ska utredaren även
• analysera och ta ställning till om Tullverket bör få utökade möjligheter att göra fler kontroller av utförsel av varor
• analysera behovet och möjligheterna att göra utförsel av stöldgods till ett brott enligt lagen om straff för smuggling
• vid behov lämna nödvändiga författningsförslag.
Uppdraget ska slutredovisas senast den 14 juli 2023. De delar som utredaren enligt de ursprungliga direktiven skulle slutredovisa den 16 maj 2022 ska i stället redovisas i form av en delredovisning den 2 september 2022.
Tidigare riksdagsbehandling
Utskottet har flera gånger tidigare behandlat motionsyrkanden om Tullverkets brottsbekämpande verksamhet, bl.a. våren 2020 (bet. 2019/20:JuU25 s. 152 f.) då utskottet föreslog ett tillkännagivande. Utskottet konstaterade att det krävdes krafttag mot hälerinätverken och deras verksamhet för att komma åt de professionella stöldligorna och anförde vidare följande:
Genom att vidta åtgärder mot dem som befattar sig med stulna varor går det att även stävja stölderna. En åtgärd som därvid bör vidtas för att motarbeta de professionella stöldligorna är att kraftigt begränsa deras möjligheter att frakta ut stöldgodset ur landet. För detta krävs att Tullverket ges i uppdrag att ytterligare intensifiera sitt arbete mot organiserad brottslighet. Tullverket bör också få ökade befogenheter att stoppa och kvarhålla gods och personer i väntan på överlämnande till polis. Den möjlighet till kvarhållande som finns i dag är för restriktiv. En utredning som svarar mot detta bör skyndsamt genomföras.
Riksdagen följde utskottets förslag (rskr. 2019/20:257).
I samband med behandlingen av regeringens proposition 2020/21:192 Tullverket ges en utökad möjlighet att ingripa mot brott föreslog utskottet våren 2021 tre tillkännagivanden till regeringen, som i korthet rör följande frågor:
• En ny samlad lagstiftning som ger Tullverket större befogenheter att bekämpa brott.
• Ett utökat uppdrag för Tullverket att utföra kontroller.
• Utförsel av smuggelgods ska utgöra ett brott enligt smugglingslagen.
Utskottet anförde då bl.a. följande:
Som framgår av propositionen står inresande brottsnätverk från olika delar av i första hand Europa för en stor del av tillgreppsbrottsligheten i Sverige. Genom de lagförslag som regeringen nu lämnar ges Tullverkets tjänstemän dock endast rätt att ingripa i samband med tullkontroller. Detta innebär t.ex. att de utökade befogenheter som lagförslaget innebär bara får effekt i de situationer då Tullverket i sina ordinarie kontroller stöter på misstänkt stöldgods. Regeringens grundläggande ståndpunkt att det främst är Polismyndighetens och åklagarväsendets ansvar att bekämpa brott är rimlig. Emellertid finns situationer där andra myndigheter och i detta fall Tullverket är bättre lämpade att utföra vissa brottsbekämpande uppgifter. Det förhållandet att Polismyndigheten och åklagarväsendet sedan övertar ansvaret bör inte hindra att Tullverket bedriver brottsbekämpande arbete. Den omständigheten att Tullverkets tjänstemän finns på plats vid landets gränser bör utnyttjas fullt ut. Utskottet anser sammantaget att de förslag som regeringen lämnar i propositionen är bra men otillräckliga för att komma tillrätta med den gränsöverskridande brottsligheten. Riksdagen har riktat ett antal tillkännagivanden till regeringen bl.a. om att stärka Tullverkets brottsbekämpande verksamhet och att göra en översyn av myndighetens möjligheter att bekämpa brott. Utskottet anser att det finns skäl för riksdagen att rikta ett nytt tillkännagivande till regeringen om att regeringen skyndsamt ska återkomma till riksdagen med förslag om en ny samlad lagstiftning som ger Tullverket större befogenheter att bekämpa brott. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna. [...]
Utskottet konstaterar vidare att regeringens förslag inte innehåller några utökade möjligheter för Tullverket att genomföra kontroller. Tullverkets verksamhet är främst inriktad på införselkontroller snarare än på utförselkontroller. Utskottet anser visserligen att det är ett viktigt arbete att förhindra införsel av narkotika och vapen samt att förhindra människosmuggling. Kontroller av införsel bör emellertid inte hindra att även utförsel av bl.a. stöldgods kontrolleras i erforderlig utsträckning. Tullverket bör därför få ett utvidgat uppdrag att göra kontroller utförsel av varor. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna. [...]
Utskottet anser dessutom man bör överväga att göra utförsel av stöldgods ur landet till ett brott enligt smugglingslagen. I sammanhanget bör även övervägas om stöld- och hälerigods ska ingå den uppräkning av varor som Tullverket ska kontrollera enligt lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen. Frågan behöver analyseras med noggrant beaktande av våra åtaganden som medlem i EU. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
I samma betänkande avstyrkte utskottet motionsyrkanden om bl.a. skyldighet att ingripa vid misstanke om brott, tulltjänstemäns befogenheter och åtgärder mot utförsel av stöldgods.
I propositionen angav regeringen att tillkännagivandet om brottsbekämpande verksamhet (bet. 2019/20:JuU25) som redogjorts för ovan var delvis tillgodosett men inte slutbehandlat samt att ett tidigare tillkännagivande om att ytterligare stärka Tullverkets brottsbekämpande verksamhet (bet. 2020/21:JuU2, rskr. 2020/21:12) var slutbehandlat. Utskottet hade inget att invända mot redovisningen av tillkännagivandena. Riksdagen följde utskottets förslag (rskr. 2020/21:414).
Utskottets ställningstagande
Riksdagen har på utskottets förslag riktat flera tillkännagivanden till regeringen som gäller Tullverkets befogenheter och Tullverkets brottsbekämpande arbete, särskilt när det gäller åtgärder mot utförsel av stöldgods.
Utskottet anser att de lagändringar som trädde i kraft den 1 augusti 2021 visserligen är ett steg i rätt riktning, men att de samtidigt är uppenbart otillräckliga för att komma åt problemet med att stöldgods förs ut ur landet. Som Tullverket konstaterade i sitt remissvar innebär den nya lagstiftningen endast en rätt att ingripa mot utförsel av stöldgods i samband med andra tullkontroller. Utskottet menar att det behövs en ny samlad lagstiftning som ger Tullverket större befogenheter att bekämpa brott. En viktig del i en ny sådan lagstiftning är att Tullverket ges ökade möjligheter att genomföra utförselkontroller och i samband med det aktivt söka efter stöldgods vid gränsen. För att underlätta detta bör utförsel av stöldgods utgöra brott enligt smugglingslagen. Vidare anser utskottet Tullverket bör ges befogenhet att stoppa, beslagta och kvarhålla gods eller transportörer till dess att polis anländer till platsen. Det finns också anledning att se över utbildningen i syfte att tulltjänstemän ska kunna agera polisiärt mot personer i större utsträckning, både när det finns misstankar om stöldgods men också andra brott, t.ex. människosmuggling och människohandel.
Utskottet noterar Tullbefogenhetsutredningen har getts i uppdrag att analysera och ta ställning till vissa av dessa frågor, men enligt utskottet är detta inte tillräckligt. Utredningen har nyligen fått förlängd tid och ska slutredovisa sitt uppdrag först om drygt ett år. Dessutom är det enligt utskottet problematiskt att utformningen av direktiven ger utredaren möjlighet att avstå från att lämna författningsförslag. Enligt utskottets mening bör direktiven utvidgas i enlighet med vad utskottet har anfört ovan och kompletteras så att utredaren ska föreslå ny lagstiftning oavsett utredarens ställningstagande i sak i de olika frågorna. Vad utskottet nu har anfört bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen. Utskottet tillstyrker motionerna 2021/22:2510 (SD) yrkande 4, 2021/22:3786 (M) yrkande 6 och 2021/22:4190 (KD) yrkande 51, tillstyrker delvis motion 2021/22:3130 (M) samt avstyrker motion 2021/22:2856 (M) yrkande 3.
Av samma skäl avstyrker utskottet förslagen om åtgärder mot internationella stöldligor i motionerna 2021/22:690 (SD) yrkandena 2–5 och 2021/22:2191 (M).
Slutligen är utskottet inte berett att ta initiativ med anledning av förslag om arbete för att motverka smuggling av narkotika och vapen. Utskottet avstyrker därför motion 2021/22:470 (V) yrkandena 5 och 7.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ca 300 motionsyrkanden med förslag som har behandlats och avslagits tidigare under valperioden.
Jämför särskilt yttrande 1 (M), 2 (SD), 3 (C), 4 (V), 5 (KD) och 6 (L).
Motionsyrkandena i bilaga 2 överensstämmer helt eller i huvudsak med yrkanden som utskottet har behandlat tidigare under valperioden. Motionsyrkandena behandlades bl.a. i betänkandena 2018/19:JuU10, 2019/20:JuU1, 2019/20:JuU25 och 2020/21:JuU23. Riksdagen avslog motionsyrkandena i enlighet med utskottets förslag. Utskottet avstyrker de nu aktuella motionsyrkandena med hänvisning till detta.
|
1. |
av Andreas Carlson (KD), Louise Meijer (M), Ellen Juntti (M), Mikael Damsgaard (M) och Kjell-Arne Ottosson (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2021/22:3781 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkandena 4, 21 och 22 samt
2021/22:4031 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 32.
Ställningstagande
Styrningen inom Polismyndigheten måste stärkas, på flera olika sätt. I samband med omorganisationen 2015 slogs fast att processtyrning skulle användas i betydligt större omfattning än tidigare, i syfte att främja enhetlighet. Det har riktats kritik mot hur processtyrningen har fungerat; bl.a. har granskningar visat att det saknas en gemensam syn på hur den brottsutredande verksamheten ska styras. Vi menar att det bör göras en total översyn av styrningsprocesserna inom Polismyndigheten, att tydligare styrningsprocesser bör införas och att processtyrning endast ska användas när det är befogat. Vidare menar vi att ledning och styrning inom Polismyndigheten i ökad utsträckning bör utgå från polisiär erfarenhet av polisens kärnverksamhet och ske med ett tydligare ledarskap.
Vi anser också att det finns anledning att göra polisen mer lokalt förankrad på andra sätt. Det bör övervägas om Polismyndighetens verksamhetsplan bör brytas ned på lokal nivå, vilket skulle leda till att lokala målbilder konkretiseras och tydliggörs, vilket i sin tur underlättar polisens verksamhet lokalt och uppföljningen av densamma. Även brottsutredningsverksamheten bör kunna anpassas mer till lokala förhållanden.
Regeringen bör vidta åtgärder för att tillgodose det anförda.
|
2. |
av Louise Meijer (M), Adam Marttinen (SD), Ellen Juntti (M), Katja Nyberg (SD), Juno Blom (L), Tobias Andersson (SD) och Mikael Damsgaard (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:3778 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 19.
Ställningstagande
I Brås rapport Det brottsförebyggande arbetet i Sverige. Nuläge och utvecklingsbehov 2021 konstaterar myndigheten att det brottsförebyggande arbetets effekter på brottsligheten behöver utvärderas. Enligt Brås bedömning har det brottsförebyggande arbetet hittills inte bedrivits kunskapsbaserat i tillräcklig stor utsträckning. Brå konstaterar att utvärderingar och uppföljningar i alltför hög grad saknas på nationell, regional och lokal nivå och att de, när de finns, alltför sällan undersöker hur brottsligheten påverkats. Vi instämmer i Brås bedömning att fler aktörer behöver finna former för att systematiskt följa upp sitt arbete och att styrningen behöver stärkas. Vi föreslår därför att en utredning ska tillsättas med uppdrag att lämna förslag på hur uppföljning och utvärdering bättre ska integreras i det brottsförebyggande arbetet.
|
3. |
av Louise Meijer (M), Adam Marttinen (SD), Ellen Juntti (M), Katja Nyberg (SD), Tobias Andersson (SD) och Mikael Damsgaard (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:4031 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 35.
Ställningstagande
Vi anser att det är angeläget att införa ett tydligare ansvar för resultatredovisning och resultatuppföljning inom Polismyndigheten. Sedan omorganisationen har det pågått arbete med att ta fram en ny uppföljningsmodell som bl.a. ska fånga upp mer kvalitativa faktorer än tidigare. Det är viktigt att detta arbete slutförs och att den nya modellen tas i bruk så snart som möjligt. En resultatuppföljning som håller hög kvalitet och utgår från ändamålsenliga mått är enligt vår uppfattning viktig för att möjliggöra ansvarsutkrävande av chefer, men kan också vara relevant när det gäller resursfördelning och inom ramen för arbete med verksamhetsutveckling.
|
4. |
av Juno Blom (L).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:3974 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 9.
Ställningstagande
Polisen har fått historiskt stora resurstillskott under senare år, men brottsuppklaringen har dessvärre inte följt samma utveckling. Polisen ska ges de redskap som behövs för en fungerande brottsbekämpning, men jag menar att det också är viktigt att stärka resultatuppföljningen och det lokala ansvarsutkrävandet av myndigheten. Detta kan t.ex. göras genom att myndigheten publicerar lätt åtkomlig statistik om läget i kommunen eller stadsdelen, vilket ger allmänheten större insyn i polisens verksamhet. Vidare menar jag att såväl brottsutvecklingen som enskilda händelser med fördel kan diskuteras i kommunfullmäktige med polisledningen i öppna utfrågningar. Regeringen bör vidta åtgärder som tillgodoser det anförda.
|
5. |
av Helena Vilhelmsson (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:3579 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkande 13.
Ställningstagande
Det är viktigt att polisens resurser används på ett effektivt sätt. Det handlar om att polisen ska ägna sig åt rätt saker men också om att arbetet ska organiseras kostnadseffektivt. Verksamheten med snabbare lagföring är bra men inte tillräcklig. Jag anser därför att riksdagen bör rikta ett tillkännagivande till regeringen om att se över hur flödet från misstanke om brott till avtjänat straff kan effektiviseras.
|
6. |
av Linda Westerlund Snecker (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:454 av Linda Westerlund Snecker m.fl. (V) yrkandena 1 och 2.
Ställningstagande
Ombildningen till en sammanhållen polismyndighet 2015 är en av de mest omfattande och komplexa organisationsförändringar som har genomförts inom staten på många år. Ombildningen har utvärderats av Statskontoret, som i en slutrapport från 2018 konstaterar att målsättningarna om bättre verksamhetsresultat och högre kvalitet i polisens arbete inte har uppnåtts trots att förutsättningarna för verksamheten är bättre. I slutrapporten lämnas sju rekommendationer till Polismyndigheten för att nå målen för reformen. Eftersom det är angeläget att de problem som uppstått i och med eller inte blivit lösta genom omorganisationen anser jag att regeringen snarast måste presentera förslag på åtgärder. Regeringen bör därför ge Polismyndigheten i uppdrag att stärka förmågan till strategisk planering, styrning och verksamhetsutveckling samt att utveckla uppföljningen och att stärka det lokala polisarbetet.
Vidare anser jag att det behövs ett brett och visionärt grepp om Polismyndighetens verksamhetsutveckling. Såväl organisationen som verksamheten måste anpassas till samhällsutvecklingen och de utmaningar som finns i dag, t.ex. när det gäller digitaliseringens inverkan på brottsligheten. Jag anser därför att regeringen bör tillsätta en polisberedning i syfte att Polismyndighetens verksamhet, kapacitet och kompetens långsiktigt ska motsvara samhällsutvecklingen.
|
7. |
av Adam Marttinen (SD), Katja Nyberg (SD) och Tobias Andersson (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:2528 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 3.
Ställningstagande
Chefer för polisregioner och lokalpolisområden bör bära ett större ansvar för arbetet i deras område. Vi vill dels införa ett tjänstemannaansvar för direkt felaktiga beslut men också att myndigheten internt ska utvärdera insatserna av respektive chef i större utsträckning än vad som sker i dag. Om det är nödvändigt på grund av bristande arbetsinsatser ska en chef kunna omplaceras till en annan tjänst, som dock inte får avse en högre befattning eller på annat sätt vara bättre än den tjänst som personen tidigare hade.
|
8. |
av Linda Westerlund Snecker (V), Gustaf Lantz (S), Carina Ödebrink (S), Anna Wallentheim (S), Ibrahim Baylan (S) och Johanna Haraldsson (S).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår motionerna
2021/22:2528 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 1,
2021/22:3579 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkande 12,
2021/22:3781 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 1,
2021/22:3974 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 1,
2021/22:4031 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 24 och
2021/22:4190 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 1.
Ställningstagande
Polismyndigheten är i stort behov av att öka antalet anställda för att kunna klara sina uppgifter. Myndigheten har i en rad budgetar tillförts medel för att möjliggöra denna expansion och har i regleringsbrev fått återrapporteringskrav om att redovisa personaltillväxten i förhållande till det uppställda målet, som gäller till utgången av 2024. När det gäller arbetet med att uppnå målet noterar vi bl.a. att Polismyndigheten har tillsatt en nationell samordnare för polisens tillväxt samt antagit en tillväxtstrategi, en ny myndighetsöverskridande kompetensförsörjningsplan och målvärden för antalet poliser i januari 2025 vid respektive polisregion och nationell avdelning. Vidare har Brå fått i uppdrag att följa upp och analysera resursanvändningen inom Polismyndigheten och resultatet av anslagshöjningarna till myndigheten.
Mot bakgrund av den pågående satsningen på Polismyndigheten och det arbete som pågår för att uppnå det uppsatta målet om tillväxt till utgången av 2024, anser vi att det inte finns skäl för riksdagen att göra sådana tillkännagivanden om antalet poliser som motionärerna efterfrågar.
|
9. |
av Juno Blom (L), Martin Marmgren (MP) och Helena Vilhelmsson (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2021/22:3579 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkande 12 och
2021/22:3974 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 1 och
bifaller delvis motionerna
2021/22:2528 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 1,
2021/22:3781 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 1,
2021/22:4031 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 24 och
2021/22:4190 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 1.
Ställningstagande
Sverige behöver en stark och effektiv polis och ett välfungerande rättsväsende med god kapacitet. Polismyndigheten har länge gett uttryck för ett ansträngt läge. Inom ramen för januariavtalet har våra partier varit med och genomfört en kraftfull satsning på Polismyndigheten med målsättningen att antalet anställda ska öka med 10 000 till år 2024 och att attraktiviteten i yrket ska förstärkas genom bättre villkor. Detta är en bit på väg, men inte tillräckligt. Även efter den utbyggnad av polisen som nu pågår har Sverige en relativt liten polisstyrka i förhållande till befolkningsmängden. Vi anser att antalet poliser behöver fortsätta byggas ut så att Sverige på sikt når det europeiska snittet för polistäthet, vilket motsvarar 300 poliser per 100 000 invånare. Vid en sådan utbyggnad, som kommer att ske successivt, ska områden där brottsligheten är särskilt hög prioriteras.
|
10. |
av Andreas Carlson (KD), Louise Meijer (M), Ellen Juntti (M), Juno Blom (L), Mikael Damsgaard (M) och Kjell-Arne Ottosson (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:3781 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 3 och
bifaller delvis motionerna
2021/22:1232 av Teresa Carvalho m.fl. (S) och
2021/22:2248 av Maria Stockhaus m.fl. (M) yrkande 4.
Ställningstagande
Sverige har ett stort behov av fler poliser och framför allt måste fler poliser ut i yttre tjänst. Omorganisationen av Polismyndigheten var nödvändig, men när det gäller att få ut fler poliser på gator och torg har omorganisationen inte lett till önskat resultat. Dessutom har antalet poliser i yttre tjänst minskat kraftigt de senaste tio åren.
Att placera de poliser som nu utbildas under mandatperioden i lokalpolisområdena är enligt vår mening inte tillräckligt för att täcka behovet av antalet poliser i yttre tjänst. Vi föreslår därför att regeringen ska ge Polismyndigheten i uppdrag att säkerställa att fler poliser kommer ut i yttre tjänst och se över hur befintliga poliser kan omfördelas i syfte att öka antalet poliser i yttre tjänst. Vi menar att detta är ett viktigt steg för att på kort sikt stärka den polisiära närvaron på de platser där behoven är som störst.
|
11. |
av Adam Marttinen (SD), Katja Nyberg (SD) och Tobias Andersson (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:2528 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 2,
bifaller delvis motion
2021/22:2991 av Dennis Dioukarev och Jimmy Ståhl (båda SD) och
avslår motionerna
2021/22:774 av Kerstin Lundgren (C) och
2021/22:3974 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkandena 2 och 4.
Ställningstagande
En närvarande och synlig ordningsmakt skapar både trygghet och tillit. Vi ser positivt på det arbete som Polismyndigheten gör när det gäller fler områdes- och kommunpoliser, men vi konstaterar att detta inte går tillräckligt snabbt. Kontinuerlig polisiär närvaro saknas, i synnerhet på landsbygden, och vi menar att ytterligare åtgärder är påkallade. Vi anser därför att regeringen genom regleringsbrev bör se till att Polismyndigheten prioriterar en utökad lokal närvaro.
|
12. |
av Andreas Carlson (KD), Juno Blom (L), Martin Marmgren (MP) och Kjell-Arne Ottosson (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:3974 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkandena 2 och 4 samt
avslår motionerna
2021/22:774 av Kerstin Lundgren (C),
2021/22:2528 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 2 och
2021/22:2991 av Dennis Dioukarev och Jimmy Ståhl (båda SD).
Ställningstagande
Ett viktigt mål med omorganisationen av Polismyndigheten var att skapa en synligare polis som arbetar närmare medborgarna. Utfallet hittills har inte infriat förväntningarna. Det tog lång tid innan tjänsterna som kommunpoliser var bemannade och när det gäller områdespoliser finns fortfarande mycket att åtgärda. I en granskningsrapport från 2020 (RiR 2020:20) konstaterade Riksrevisionen att målet om en områdespolis per 5 000 invånare fortfarande inte var uppfyllt i en tredjedel av de lokalpolisområden som har utsatta områden, vilket är anmärkningsvärt. Vi anser att det är ytterst angeläget att nu fortsätta arbetet för att polisens synlighet i lokalsamhället ska öka och att utbyggnaden av polisen ska få genomslag i hela landet. Regeringen bör därför vidta åtgärder som tillgodoser detta.
|
13. |
av Linda Westerlund Snecker (V), Gustaf Lantz (S), Carina Ödebrink (S), Martin Marmgren (MP), Anna Wallentheim (S), Ibrahim Baylan (S) och Johanna Haraldsson (S).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår motionerna
2021/22:2186 av Pål Jonson (M),
2021/22:3781 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkandena 18–20 och
2021/22:4031 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 31.
Ställningstagande
En omfattande utveckling av den forensiska verksamheten har skett de senaste åren, bl.a. genom utvecklingen av forensiska stationer i polisområdena och antagandet av flera nya styrdokument som syftar till en mer effektiv resursanvändning. Vi vill särskilt lyfta fram NFC:s arbete under förra året med den särskilda insatsen Vilgot, som resulterade i att handläggningstiderna kortades för de mest prioriterade ärendena, liksom den pågående insatsen Operation Dictum som sker i samarbete med Åklagarmyndigheten. Mot bakgrund av det arbete som pågår i syfte att stärka polisens forensiska verksamhet anser vi att det inte finns tillräckliga skäl för riksdagen att göra ett sådant tillkännagivande om forensisk verksamhet som motionärerna efterfrågar.
|
14. |
av Gustaf Lantz (S), Carina Ödebrink (S), Martin Marmgren (MP), Anna Wallentheim (S), Ibrahim Baylan (S) och Johanna Haraldsson (S).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår motionerna
2021/22:451 av Hanna Gunnarsson m.fl. (V),
2021/22:1494 av Boriana Åberg (M),
2021/22:2528 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 31,
2021/22:3110 av Margareta Cederfelt (M),
2021/22:3579 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkande 21,
2021/22:3640 av Pål Jonson m.fl. (M) yrkande 12,
2021/22:3974 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 18 och
2021/22:4190 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 23.
Ställningstagande
Det är snart tio år sedan beredskapspolisen avvecklades, efter att endast ha använts i mycket begränsad omfattning. Vid en avvägning mellan behov, nyttjandegrad och kostnader finns inte tillräckliga skäl att återinföra beredskapspolisen i dess tidigare utformning.
Vidare har regeringen, mot bakgrund av det tillkännagivande om att inrätta en beredskapspolis som riksdagen gjorde i juni förra året, gett MSB i uppdrag att översiktligt bedöma och redovisa behovet av personalförstärkningar inom bl.a. bevakningsansvariga myndigheter för att nödvändig verksamhet ska kunna upprätthållas vid höjd beredskap och krig. Med redovisningen som utgångspunkt avser regeringen att återkomma till analysen av lämpliga åtgärder. Det innefattar även frågan om behov av stöd och personalförstärkningar till polisen vid bl.a. höjd beredskap.
Mot denna bakgrund anser vi att det inte finns tillräckliga skäl att åter rikta ett tillkännagivande till regeringen i samma fråga.
|
15. |
av Louise Meijer (M), Ellen Juntti (M), Juno Blom (L), Martin Marmgren (MP) och Mikael Damsgaard (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2021/22:3781 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 24 och
2021/22:4031 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 33.
Ställningstagande
Tillsyn över polisens verksamhet stärker allmänhetens förtroende för att polisverksamheten bedrivs på ett korrekt sätt. Mot bakgrund av att polisen har långtgående befogenheter gentemot enskilda är det ett problem att den befintliga tillsynen över Polismyndigheten är så fragmentarisk och otillräcklig. Vi anser att det är angeläget att det, utöver JO:s och JK:s extraordinära tillsyn, också görs en mer löpande och kontinuerlig granskning av polisväsendet. Vi föreslår därför att en ny samlad tillsyn över polisens verksamhet ska etableras. Ett sådant tillsynsorgan bör i hög grad själv prioritera vilka tillsynsärenden som ska inledas och besluta om metoderna för tillsynen. Tillsynen ska bedrivas strategiskt och planeras och genomföras med utgångspunkt i egna riskanalyser. Vidare anser vi att tillsynen bör inriktas på förhållanden som är särskilt ingripande eller på annat sätt har stor betydelse för den enskilda samt att tillsynsorganet ska kunna göra inspektioner och ha rätt att utreda klagomål.
|
16. |
av Linda Westerlund Snecker (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 15 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:454 av Linda Westerlund Snecker m.fl. (V) yrkande 13.
Ställningstagande
Endast en mycket liten andel av de inkomna anmälningarna till JK och JO resulterar i någon åtgärd från myndigheternas sida. Som ett komplement till dessa myndigheters tillsyn finns det ett behov av en särskild instans som hanterar olika former av klagomål mot Polismyndigheten från allmänheten. I syfte att stärka allmänhetens förtroende för polisen föreslår jag att det ska inrättas en polisombudsman, till vilken allmänheten kan påtala brister, lämna synpunkter och ställa frågor om polisens arbete. Polisombudsmannen bör också göra systematiska uppföljningar av sitt arbete.
|
17. |
av Louise Meijer (M), Ellen Juntti (M) och Mikael Damsgaard (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:3781 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 23.
Ställningstagande
Regeringens och Regeringskansliets styrning av Polismyndigheten måste bli tydligare och effektivare, vilket först och främst förutsätter en kompetent och engagerad politisk ledning. Det finns också anledning att överväga om den enhet på Justitiedepartementet som arbetar med polisfrågor ska förstärkas för att bättre balansera den breda erfarenhet och kompetens som finns representerad i polisledningen. I dag har Polismyndigheten en vidsträckt befogenhet att själv råda över sin egen organisation. Med tanke på Polismyndighetens centrala karaktär i samhället menar vi att det finns skäl att överväga om huvuddragen i organisationen i stället bör beslutas på regeringsnivå.
|
18. |
av Adam Marttinen (SD), Katja Nyberg (SD) och Tobias Andersson (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:2528 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 8 och
avslår motionerna
2021/22:1669 av Johan Hultberg (M) yrkande 3 och
2021/22:2332 av Roger Haddad (L).
Ställningstagande
Polisutbildningen genomförs på samma sätt oberoende av vilken typ av tjänst den som genomgår utbildningen ska tillträda. I andra länder finns differentierade utbildningsspår beroende på vad den enskilde polisen ska arbeta med och vilken kompetens som behövs för just den rollen. Vi anser att en liknande ordning bör övervägas i Sverige, både när det gäller grundutbildningen till polis men också när det gäller fortbildning inom myndigheten. Vi föreslår därför att det tillsätts en utredning som gör en utvärdering och en översyn av polisutbildningen. Utredningen bör också ges i uppdrag att identifiera eventuella moment som ingår i utbildningen i dag som inte är relevanta för utförandet av polisens arbetsuppgifter.
|
19. |
av Andreas Carlson (KD), Louise Meijer (M), Ellen Juntti (M), Martin Marmgren (MP), Mikael Damsgaard (M) och Kjell-Arne Ottosson (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 18 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2021/22:3781 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 5 och
2021/22:4031 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 26,
bifaller delvis motion
2021/22:2528 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 11 och
avslår motionerna
2021/22:2528 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 10 och
2021/22:3974 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 3.
Ställningstagande
Så länge trygghetsproblemen i Sverige är akuta och antalet poliser för få anser vi att politiken inte ska ducka för lönefrågan. Riktade budgetsatsningar för att höja polislönerna är en nödvändig åtgärd för att värna Sveriges inre säkerhet. Vi menar att den riktade lönesatsning som först genomdrevs i budgeten för 2019 ska permanentas. Det är tydligt att den satsningen hade avsedd effekt när det gäller att verkligen öka polisernas löner. Därför vill vi göra det möjligt för polisen att även fortsättningsvis få höjda löner. Den exakta utformningen och fördelningen ska, precis likt den tidigare satsningen, bestämmas i förhandlingar mellan parterna.
|
20. |
av Adam Marttinen (SD), Katja Nyberg (SD) och Tobias Andersson (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 18 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:2528 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkandena 10 och 11,
bifaller delvis motionerna
2021/22:3781 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 5 och
2021/22:4031 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 26 och
avslår motion
2021/22:3974 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 3.
Ställningstagande
I en opinionsundersökning från 2017 uttalade sex av tio poliser att högre lön är den viktigaste faktorn för att vilja fortsätta arbeta som polis. Lönerna för poliser har halkat efter både andra offentligt anställda och liknande jobb i privat sektor. Även den ökade otryggheten i yrket och den negativa arbetsmiljön, som bl.a. tar sig uttryck i att fler poliser utsätts för hot och andra brott, bidrar till att fler poliser lämnar yrket.
Som en del i att återupprätta polisyrkets status vill vi se en riktad lönesatsning med fokus på dem som arbetar i yttre tjänst. En riktad lönesatsning kommer att bidra till att fler väljer att utbilda sig till polis, att poliser i högre utsträckning stannar kvar i yrket och att fler tidigare poliser överväger att återvända till myndigheten. Vi anser att lönesatsningen även bör omfatta höjda tillägg för obekväm arbetstid och risktillägg i syfte att ytterligare premiera dem som arbetar i utsatta områden och i yttre tjänst.
|
21. |
av Juno Blom (L).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 18 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:3974 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 3 och
avslår motionerna
2021/22:2528 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkandena 10 och 11,
2021/22:3781 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 5 och
2021/22:4031 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 26.
Ställningstagande
Vid sidan av höjda polislöner behövs också andra förbättringar av polisernas arbetsvillkor som gör polisyrket attraktivare för de allra bästa krafterna. Exempel på sådana åtgärder är bl.a. förbättrade karriärvägar, stärkt fokus på den yttre och den utredande verksamheten och minskad internbyråkrati. Regeringen bör vidta åtgärder som tillgodoser det anförda.
|
22. |
av Andreas Carlson (KD) och Kjell-Arne Ottosson (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 19 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:4190 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 2.
Ställningstagande
Pensionerade poliser som kan arbeta på timmar vid behov är en oerhört värdefull resurs i kampen mot den grova brottsligheten. Dessvärre har underfinansieringen av Polismyndigheten gjort att flera sådana satsningar plötsligt har avbrutits, trots att den grova brottsligheten ökar med oförminskad styrka. Hösten 2021 skedde detta i Stockholm med den grupp som kallas för Silvervargarna, som tidigare bestått av ett tjugotal erfarna utredare som arbetat på timbasis för att utreda grova brott, framför allt i gängmiljö. Vi anser att pensionerade poliser är en underutnyttjad resurs och att fler verksamheter likt gruppen Silvervargarna behöver byggas upp i syfte att stärka polisens förmåga snabbt.
|
23. |
av Linda Westerlund Snecker (V), Gustaf Lantz (S), Carina Ödebrink (S), Anna Wallentheim (S), Ibrahim Baylan (S) och Johanna Haraldsson (S).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 20 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår motionerna
2021/22:1384 av Marléne Lund Kopparklint (M),
2021/22:2050 av Marléne Lund Kopparklint (M),
2021/22:2528 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkandena 12 och 45,
2021/22:3512 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 40,
2021/22:3579 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkande 15,
2021/22:3781 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 16,
2021/22:3974 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkandena 11, 12 och 15 samt
2021/22:4031 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 29.
Ställningstagande
Vi ser positivt på att flera utredningar nyligen har lämnat förslag som syftar till att renodla polisens verksamhet och att dessa förslag bereds i Regeringskansliet. Samtidigt ska det inte underskattas att det kan finnas svårigheter med att överföra vissa arbetsuppgifter till andra aktörer, på grund av att de inte har samma befogenheter att ingripa mot enskilda som polisen har. Även om renodling av polisens arbetsuppgifter är en angelägen fråga anser vi att överföring av arbetsuppgifter från polisen måste föregås av noggranna juridiska överväganden. Därför ser vi också positivt på det interna arbete som pågår inom Polismyndigheten med att identifiera vilka förändringar av arbetsuppgifterna som myndigheten önskar få till stånd. Mot bakgrund av det arbete som pågår med att renodla polisens verksamhet och att de tidigare tillkännagivandena inte är slutbehandlade anser vi att det inte finns skäl att återigen rikta ett tillkännagivande till regeringen i samma fråga.
|
24. |
av Andreas Carlson (KD), Adam Marttinen (SD), Linda Westerlund Snecker (V), Katja Nyberg (SD), Juno Blom (L), Tobias Andersson (SD), Helena Vilhelmsson (C) och Kjell-Arne Ottosson (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 21 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2021/22:2449 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 4,
2021/22:3242 av Peter Helander m.fl. (C) yrkande 5 och
2021/22:3974 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 13 och
bifaller delvis motionerna
2021/22:1814 av Lars Püss m.fl. (M) och
2021/22:2858 av Betty Malmberg (M).
Ställningstagande
Riksdagen riktade ett tillkännagivande om att avskaffa tillståndet för dans redan 2016. Trots detta föreslås i Ds 2018:20 att tillståndskravet ska vara kvar för vissa danstillställningar. Utredarens förslag har ännu inte lett till lagstiftning och mot denna bakgrund riktade riksdagen våren 2020 ett nytt tillkännagivande till regeringen. Vi menar att danstillståndet bör avskaffas helt och att det är angeläget att sådan lagstiftning kommer på plats utan ytterligare dröjsmål. Vi anser därför att riksdagen återigen bör rikta ett tillkännagivande till regeringen om detta.
|
25. |
av Linda Westerlund Snecker (V), Gustaf Lantz (S), Carina Ödebrink (S), Martin Marmgren (MP), Anna Wallentheim (S), Ibrahim Baylan (S) och Johanna Haraldsson (S).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 22 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår motionerna
2021/22:3787 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 18 och
2021/22:4034 av Josefin Malmqvist (M) yrkande 3.
Ställningstagande
Vi instämmer i uppfattningen att det är av yttersta vikt att polisens arbete när det gäller sexualbrott bedrivs på ett sådant sätt att förutsättningarna för lagföring är så goda som möjligt. Kort efter att Brås rapport samt Åklagarmyndighetens och Polismyndighetens gemensamma tillsynsrapport publicerades under första halvan av 2019 fattade rikspolischefen beslut om Polismyndighetens satsning på brott mot särskilt utsatta brottsoffer, vilket innefattar sexualbrott. Vi noterar att en del av satsningen är att införa metodstödet Ett utvecklat bästa arbetssätt, som syftar till att förkorta handläggningstiderna och öka kvaliteteten i bevissäkringen. Vi utgår från att de brister som identifierats i rapporterna tas om hand inom ramen för detta arbete och ser positivt på myndighetens pågående arbete med att utveckla metodstödet och se till att det används på rätt sätt. Dessutom menar vi att Polismyndigheten själv har bäst förutsättningar att bedöma på vilket sätt nya arbetsmetoder ska implementeras i verksamheten, t.ex. genom antagandet av nationella riktlinjer, metodstöd eller checklistor och vilka utbildningsinsatser som krävs för att arbetsmetoden ska användas på rätt sätt i praktiken. Mot den bakgrunden ser vi inte anledning för riksdagen att göra ett sådant tillkännagivande som motionärerna efterfrågar.
|
26. |
av Juno Blom (L) och Martin Marmgren (MP).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 23 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:3973 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 15,
bifaller delvis motionerna
2021/22:3579 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkande 48 och
2021/22:3666 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 92 och
avslår motionerna
2021/22:2599 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 7 och
2021/22:3218 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkande 33.
Ställningstagande
Det är angeläget att utveckla arbetet med tidig spårsäkring vid sexualbrott. 2020 års sexualbrottsutredning har lagt fram ett antal viktiga förslag, som bl.a. innebär en tydligare lagreglering av hälso- och sjukvårdens ansvar för spårsäkring. Vi menar att regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med utredningens förslag i syfte att stärka arbetet med spårsäkring efter sexualbrott.
|
27. |
av Helena Vilhelmsson (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 23 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2021/22:3218 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkande 33,
2021/22:3579 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkande 48 och
2021/22:3666 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 92,
bifaller delvis motion
2021/22:3973 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 15 och
avslår motion
2021/22:2599 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 7.
Ställningstagande
Sexualbrotten mot barn blir allt grövre och antalet anmälningar har mångdubblats de senaste åren. För att underlätta det brottsutredande arbetet vill vi att polisen ska ges ökade möjligheter att genom utbildning, resurser och teknik använda sig av AI och datorseende vid utredning av internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn. Genom detta blir det möjligt att effektivisera genomgången av stora mängder material, i någon mån skona brottsutredarna samt prioritera utredningen av grövre brott.
Det finns sannolikt även bättre möjligheter att sammanställa information om tillkomst, spridning, förövare och brottsoffer. Riksdagen riktade förra året ett tillkännagivande till regeringen om att säkerställa att de nationella riktlinjerna för hantering av spårsäkringssatser skulle följas i hela landet. Då regeringen inte har visat att tillräckliga åtgärder har vidtagits för att uppnå detta menar jag att riksdagen bör rikta ett nytt tillkännagivande om detta till regeringen.
Regeringen bör vidta åtgärder för att tillgodose det anförda.
|
28. |
av Linda Westerlund Snecker (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 23 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:2599 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 7 och
avslår motionerna
2021/22:3218 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkande 33,
2021/22:3579 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkande 48,
2021/22:3666 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 92 och
2021/22:3973 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 15.
Ställningstagande
2020 års sexualbrottsutredning presenterade i juni 2021 sitt betänkande, som innehåller förslag på att minimistraffet för köp av sexuell tjänst ska höjas från böter till fängelse. I samband med att lagändringarna träder i kraft anser jag att regeringen bör ge Polismyndigheten i uppdrag att verka för att alla gärningspersoner som är misstänkta för köp av sexuell tjänst ska topsas. Ju fler topsningar som utförs och registreras, desto större möjlighet finns det att koppla gärningspersoner till dna-profiler från andra brottsplatser, vilket kommer att leda till att fler sexualbrott och andra typer av brott klaras upp.
|
29. |
av Andreas Carlson (KD) och Kjell-Arne Ottosson (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 24 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:4184 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 31.
Ställningstagande
Bedrägerierna som riktar sig mot välfärdssystemen måste bekämpas kraftfullt, inte minst mot bakgrund av de tydliga kopplingar som finns till den organiserade brottsligheten. Vi anser därför att det bör övervägas att införa ett system likt det som finns i Storbritannien, som gör det möjligt för de utbetalande myndigheterna att kalla en person som är misstänkt för bidragsbrott till en särskild form av förhör, som senare ingår i brottsutredningen. Detta skulle enligt vår uppfattning ge de utbetalande myndigheterna goda möjligheter att agera direkt när misstanke om oegentligheter uppstår och frigöra tid från polisen.
|
30. |
av Andreas Carlson (KD), Louise Meijer (M), Ellen Juntti (M), Mikael Damsgaard (M) och Kjell-Arne Ottosson (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 25 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:3781 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkandena 25.2, 31 och 32.
Ställningstagande
Att vara polis och hamna i mycket svåra situationer kräver snabb beslutsamhet och att man har tillgång till bästa möjliga utrustning. Därför anser vi att polisens vapenutrustning behöver uppdateras och förbättras. Vi ser positivt på att elpistoler ingår i polisens utrustning sedan den 1 januari i år men anser att genomförandearbetet, t.ex. när det gäller planerade utbildningsinsatser och när poliser i praktiken får tillgång till vapnet, måste gå snabbare. Vidare menar vi att det finns ett behov av att se över polisens tillgång till annan teknisk övervakningsutrustning, t.ex. ljuddetektorer som kan användas i syfte att upptäcka skottlossningar, glaskross och skrik.
|
31. |
av Linda Westerlund Snecker (V) och Martin Marmgren (MP).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 26 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:454 av Linda Westerlund Snecker m.fl. (V) yrkandena 4 och 5.
Ställningstagande
Poliser i yttre tjänst löper stor risk att utsättas för hot och våld både under ingripanden och efteråt i hämndsyfte. I juni 2021 sköts tragiskt nog en polis till döds på öppen gata i samband med tjänsteutövning, vilket tydligt visar att åtgärder måste vidtas inte bara för att minska skjutningarna och öka tryggheten i samhället utan också för att förbättra polisers arbetsmiljö. Vi anser att Polismyndighetens pågående arbetsmiljöarbete inte är tillräckligt omfattande och att regeringen måste ta ett helhetsgrepp kring problemet med våld och hot mot poliser. Riksdagen har tidigare riktat ett tillkännagivande till regeringen om att ta fram ett underlag som belyser polisers utsatthet för brott och därefter återkomma med förslag på åtgärder för att göra arbetsmiljön säkrare för poliser i yttre tjänst. Då regeringen ännu inte redovisat några åtgärder för att tillgodose detta anser vi att det finns skäl för riksdagen på nytt rikta ett tillkännagivande till regeringen om detta.
|
32. |
av Linda Westerlund Snecker (V), Gustaf Lantz (S), Carina Ödebrink (S), Anna Wallentheim (S), Ibrahim Baylan (S), Helena Vilhelmsson (C) och Johanna Haraldsson (S).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 27 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår motionerna
2021/22:1057 av Eva Lindh m.fl. (S),
2021/22:2147 av Johan Büser (S) yrkande 1,
2021/22:2528 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 38,
2021/22:3781 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 15 och
2021/22:4031 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 38.
Ställningstagande
Regelverket för tjänstekort ändrades under 2020 och regeringen har alldeles nyligen tillsatt en utredning om åtgärder för att minska offentliganställdas utsatthet. Vi anser att direktiven till utredningen är ändamålsenliga och väl avvägda mot bakgrund av riksdagens tidigare tillkännagivanden och de önskemål som framförts av Polismyndigheten i olika sammanhang, bl.a. om att ett bättre skydd för identitetsuppgifter också bör omfatta studenter på polisutbildningen. Mot denna bakgrund anser vi att det inte finns skäl för riksdagen att göra ett sådant tillkännagivande som motionärerna efterfrågar.
|
33. |
av Andreas Carlson (KD), Louise Meijer (M), Ellen Juntti (M), Mikael Damsgaard (M) och Kjell-Arne Ottosson (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 28 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2021/22:3781 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 2 och
2021/22:4031 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 30 och
avslår motion
2021/22:1185 av Daniel Bäckström (C).
Ställningstagande
Vi förespråkar nolltolerans mot all form av brottslighet, även den som ibland kan uppfattas vara bagatellartad, t.ex. plankning i kollektivtrafiken, skadegörelse och ofredande. Detta handlar om att skapa en miljö där människor känner sig trygga och där handlingar som stör allmän ordning och säkerhet inte accepteras. Konceptet med nolltolerans mot brott var framgångsrikt i bl.a. New York under 1990-talet, och vi menar att det finns skäl att pröva motsvarande ordning i Sverige. Därför föreslår vi att en nationell strategi för nolltolerans mot brott ska tas fram.
|
34. |
av Andreas Carlson (KD), Martin Marmgren (MP), Helena Vilhelmsson (C) och Kjell-Arne Ottosson (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 29 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2021/22:3218 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkande 26,
2021/22:3579 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkandena 53 och 54 samt
2021/22:3666 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 96 och 97 samt
avslår motionerna
2021/22:3387 av Juno Blom m.fl. (L) yrkande 6 och
2021/22:3973 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 14.
Ställningstagande
Att öka Polismyndighetens resurser för utredning av internetrelaterade sexuella övergrepp i syfte att öka uppklaringen av sådana brott mot barn bör enligt vår mening vara ett prioriterat område för Polismyndigheten.
För att övergreppsmaterial ska kunna upptäckas, raderas och rapporteras och för att barnen i övergreppsmaterial ska kunna identifieras måste digitala ansiktsigenkänningsverktyg även fortsättningsvis kunna användas av de brottsbekämpande myndigheterna. Det är därför viktigt att regeringen arbetar för att detta inte förhindras i framtiden, t.ex. genom ny EU-lagstiftning.
Det brottsbekämpande arbetet måste fungera på ett ändamålsenligt sätt, även när brotten sker på internet. Vi föreslår därför att det ska tillsättas en utredning som ska se över vad som kan göras för att stoppa digitala bordeller som vänder sig till den svenska marknaden, oavsett var sajten är registrerad. Vidare menar vi att en ökning av polisens resurser och kunskap för att bedriva spaningsarbete på sexköpssajter bör övervägas, i syfte att motverka människohandel och koppleri.
|
35. |
av Juno Blom (L).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 29 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2021/22:3387 av Juno Blom m.fl. (L) yrkande 6 och
2021/22:3973 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 14 och
avslår motionerna
2021/22:3218 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkande 26,
2021/22:3579 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkandena 53 och 54 samt
2021/22:3666 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 96 och 97.
Ställningstagande
Den ansträngda situationen inom Polismyndigheten gör att polisen inte ens kan prioritera anmälningar av de allvarligaste brotten i tillräcklig utsträckning. Jag menar att polisen behöver arbeta strategiskt med att förstärka sin utredningskapacitet när det gäller sexualbrott och andra grova brott, som innebär mycket allvarliga kränkningar av brottsoffer. Det är av största vikt att brottsanmälningar om sådana brott inte blir liggandes på hög, särskilt inte när det finns personer att förhöra och bevismaterial att säkra.
|
36. |
av Helena Vilhelmsson (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 31 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:3245 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkandena 17, 18 och 40 samt
avslår motion
2021/22:1698 av Magnus Stuart (M).
Ställningstagande
Brott kopplade till digitalisering utgör en stor andel av brottsligheten i dag och kommer att öka ännu mer i framtiden. Dessutom innehåller ca 90 procent av alla polisärenden digitala bevis. Anmälningar om cyberbrott handläggs av poliser i de olika polisregionerna, som ofta saknar tillräcklig kompetens om cyberbrott, vilket inte sällan resulterar i att anmälan läggs ned. Jag föreslår därför att anmälningsprocessen för cyberbrott ska digitaliseras och att e-anmälningarna ska gå direkt till it-brottscentrum under Noa.
Vidare menar jag att det måste göras en översyn av resurserna till IT-brottscentrum, i syfte att göra det möjligt för verksamheten att faktiskt höja förmågan när det gäller cyberbrottslighet i enlighet med det regeringsuppdrag som Polismyndigheten tidigare har fått. Dessutom menar jag att det finns ett behov av att höja kunskapen om cyberbrottslighet genom utbildningsinsatser, när det gäller både grundutbildningen till polis och vidareutbildning inom myndigheten.
|
37. |
av Adam Marttinen (SD), Katja Nyberg (SD) och Tobias Andersson (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 32 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:2427 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 12,
bifaller delvis motion
2021/22:3579 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkande 70 och
avslår motion
2021/22:1129 av Magnus Stuart (M).
Ställningstagande
Fokus på gängbrottslighet och annan grov brottslighet gör att mindre grova brott som drabbar småföretagare går under radarn, t.ex. fakturabedrägerier, problem relaterade till bolagsmålvakter, butiksstölder och hotfullt beteende från besökare. Vi anser att åtgärder måste vidtas för att bekämpa all brottslighet som drabbar landets företagare.
|
38. |
av Helena Vilhelmsson (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 32 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:3579 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkande 70,
bifaller delvis motion
2021/22:2427 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 12 och
avslår motion
2021/22:1129 av Magnus Stuart (M).
Ställningstagande
Många företagare upplever brottslighet som den största utmaningen i sin verksamhet, vilket är ett allvarligt problem för den enskilda näringsidkaren men också för samhället i stort. Jag ser positivt på åtgärder som har vidtagits den senaste tiden, t.ex. möjligheten att utfärda tillträdesförbud till butik och uppdraget till de tolv myndigheterna i samverkan mot organiserad brottslighet om att kartlägga bl.a. brott mot näringsidkare i utsatta områden. Samtidigt konstaterar jag att utmaningarna på området är stora, inte minst i fråga om it-relaterad brottslighet. Jag anser därför att arbetet mot företagsrelaterad brottslighet ska ges den tyngd och prioritet som motsvarar den skada och allvar som brottsligheten innebär för vårt gemensamma välstånd.
|
39. |
av Martin Marmgren (MP) och Helena Vilhelmsson (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 33 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:3509 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 39.
Ställningstagande
Vi anser att Sverige bör använda sig av principen om universell jurisdiktion för att utreda, åtala och döma personer för krigsbrott, brott mot mänskliga rättigheter och brott mot mänskligheten i större omfattning än vad som sker i dag. För att åstadkomma detta föreslår vi att polis och åklagare ska ges ett tydligare uppdrag och vid behov utökade resurser. Dessutom menar vi att det bör göras en översyn av om de befintliga lagbestämmelserna om universell jurisdiktion är ändamålsenligt utformade.
|
40. |
av Andreas Carlson (KD), Helena Vilhelmsson (C) och Kjell-Arne Ottosson (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 34 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2021/22:1162 av Kjell-Arne Ottosson (KD),
2021/22:3579 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkandena 67 och 69,
2021/22:3877 av Kjell-Arne Ottosson m.fl. (KD) yrkandena 2 och 3 samt
2021/22:3880 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 29,
bifaller delvis motionerna
2021/22:1629 av Peter Helander och Helena Lindahl (båda C) yrkande 6 och
2021/22:1932 av Åsa Coenraads m.fl. (M) yrkande 1 och
avslår motionerna
2021/22:1629 av Peter Helander och Helena Lindahl (båda C) yrkande 7 och
2021/22:3912 av Kristina Yngwe (C) yrkande 3.
Ställningstagande
Jägare, näringsidkare och personer verksamma i de gröna näringarna utsätts idag allt oftare för brott och trakasserier av ekofascister och extremistiska djurrättsaktivister. Det handlar om brott av många olika slag, allt i från skadegörelse, ofredande och olaga intrång till olaga hot och misshandel där det bakomliggande motivet utgörs av en våldsbejakande extremistisk djurrättsaktivism. Vi vill att polisens resurser för att bekämpa brott relaterade till ekofascism och djurrättsextremister ska ses över. Vidare menar vi att djurrättsaktivism bör klassificeras som extremism och därmed bli föremål för fler åtgärder från polisens sida på nationell och övergripande nivå. Eftersom det krävs en ambitionshöjning när det gäller polisens arbete med denna brottstyp menar vi att en särskild grupp för djurrättsrelaterade brott ska inrättas vid Polismyndigheten eller att utredare med särskild kompetens för denna brottstyp i vart fall ska finnas att tillgå i samtliga polisregioner.
|
41. |
av Helena Vilhelmsson (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 35 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2021/22:3509 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 14 och 15 samt
2021/22:3579 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkande 75.
Ställningstagande
En stark och välmående liberal demokrati kräver att medborgarna har förtroende för sina folkvalda representanter. Det finns anledning att känna stolthet över att Sverige konsekvent rankas som ett av världens minst korrupta och mest transparenta länder, men det är också viktigt att fortsätta arbetet i rätt riktning.
Jag föreslår därför att det ska inrättas en oberoende antikorruptionsmyndighet med uppdrag att granska offentlig verksamhet, ge vägledning och stöd kring insatser för ökad transparens och bidra till åtal mot brott. Antikorruptionsmyndigheten ska dessutom erbjuda alla myndigheter, kommuner, regioner och riksdagen en central visselblåsartjänst samt säkerställa att rapporterade misstankar utreds. Vidare anser jag att det i lagstiftningen bör ställas högre krav på de antikorruptionsstrategier som vägleder myndigheternas arbete. Jag menar bl.a. att brott mot reglerna bör leda till allvarligare konsekvenser och att strategierna bör innehålla ett bättre stöd för medarbetare som rapporterar misstankar.
|
42. |
av Martin Marmgren (MP) och Helena Vilhelmsson (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 36 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2021/22:3509 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 5 och
2021/22:3513 av Catarina Deremar m.fl. (C) yrkande 3.
Ställningstagande
Hot, hat och trakasserier mot journalister har på senare tid blivit vanligare och grövre, vilket är ett allvarligt demokratiproblem. Kvinnor och personer som tillhör minoriteter är särskilt utsatta, vilket också riskerar att begränsa vilka röster som hörs i samhällsdebatten. Vi vill därför att kapaciteten hos de enheter inom Polismyndigheten som arbetar med demokratifrågor ska stärkas.
|
43. |
av Adam Marttinen (SD), Katja Nyberg (SD), Juno Blom (L) och Tobias Andersson (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 37 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:3974 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 31.
Ställningstagande
Kriminella nätverk får aldrig tillåtas påverka myndighetsbeslut genom påtryckningar. Det är mycket allvarligt att en rapport från augusti 2021 visar att en tystnadskultur finns bland anställda i Göteborgs stad, bl.a. till följd av hot mot tjänstemän i stadens förvaltningar. Vi föreslår därför att Brå ska ges i uppdrag att kartlägga hur utbrett problemet med tystnadskulturer är i Sverige. Uppdraget ska också innefatta att ta fram en kunskapsöversikt över hur man kan upptäcka, kartlägga och motverka brott som offentligt anställda utsätts för och hur tystnadskultur bland anställda kan motverkas.
|
44. |
av Andreas Carlson (KD), Juno Blom (L) och Kjell-Arne Ottosson (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 38 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2021/22:3974 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 79 och
2021/22:4190 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 57.
Ställningstagande
Antalet anmälda drograttfylleribrott har kontinuerligt ökat under det senaste decenniet, vilket resulterar i att många människor omkommer i trafiken varje år. Enligt det befintliga regelverket kan polisen slumpmässigt, genom s.k. sållningsprov, testa bilförare för alkohol men inte för droger. Att polisen ska ges möjlighet att använda sållningsprov för narkotika föreslogs av Utredningen om effektivare kontroller av yrkestrafik på väg redan i april 2021, men det har ännu inte lett till några lagstiftningsåtgärder från regeringens sida. Vi anser att det är angeläget att regeringen skyndsamt återkommer till riksdagen med ett lagförslag som gör det möjligt för polisen att använda sådana sållningsprov för narkotika.
|
45. |
Myndigheter i samverkan mot den organiserade brottsligheten, punkt 40 (KD, L) |
av Andreas Carlson (KD), Juno Blom (L) och Kjell-Arne Ottosson (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 40 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2021/22:3974 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 28 och
2021/22:4190 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 42.
Ställningstagande
För att lyckas knäcka gängkriminaliteten krävs snabba och resoluta insatser. Vi menar att detta bäst genomförs genom att stärka arbetet som bedrivs inom ramen för myndigheter i samverkan mot den organiserade brottsligheten, som har redovisat goda resultat sedan starten 2009.
Vi vill att varje myndighet som ingår i den gemensamma samverkan mot organiserad brottslighet ska ha ett tydligt uppdrag i regleringsbrevet som säger att arbetet är prioriterat. Detta skulle bidra till att myndigheterna avsätter resurser och prioriterar arbetet högt i förhållande till andra uppgifter.
Det är hög tid för regeringen att återkomma till riksdagen med en redovisning av styrningen och uppföljningen av det myndighetsgemensamma arbetet med anledning av det tillkännagivande som riksdagen riktade till regeringen 2019. Det finns också anledning att överväga ytterligare lagstiftningsåtgärder i syfte att effektivisera arbetet. Vidare föreslår vi att de nio s.k. nätverksmyndigheterna ska ingå i samarbetet, vilket möjliggör ökad informationsdelning.
Regeringen bör vidta åtgärder som tillgodoser det anförda.
|
46. |
Uppgiftsskyldighet vid samverkan mot den organiserade brottsligheten, punkt 41 (KD, L) |
av Andreas Carlson (KD), Juno Blom (L) och Kjell-Arne Ottosson (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 41 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2021/22:3974 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 29 och
2021/22:4190 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 43.
Ställningstagande
Vi anser att de nio s.k. nätverksmyndigheterna bör ingå i samarbetet och därmed även omfattas av lagen om uppgiftsskyldighet, vilket innebär att myndigheterna får större möjligheter till informationsdelning än vad de har i dag. Det finns också anledning att i övrigt göra en översyn av lagen om uppgiftsskyldighet i detta syfte, bl.a. huruvida information ska kunna delas mellan fler myndigheter eller avse all brottslighet som begås av en viss grupp av individer eller ett nätverk. Enligt vår uppfattning är det viktigt att arbetet inte endast avser att förhindra felaktiga utbetalningar från statliga välfärdssystem till kriminella, utan att även utbetalningar från kommunala system omfattas. Regeringen bör vidta åtgärder som tillgodoser det anförda.
|
47. |
av Helena Vilhelmsson (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 42 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:3579 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkandena 17 och 18 samt
avslår motionerna
2021/22:2997 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 6 och 8 samt
2021/22:3974 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 21.
Ställningstagande
Samverkan mellan polisen och andra myndigheter är av största vikt för att komma till rätta med brottslighetens utveckling. Riksrevisionens rapport om myndighetsgemensamt arbete mot organiserad brottslighet (RiR 2019:11) visar på brister i uppföljningen och styrningen av det myndighetsgemensamma arbetet mot organiserad brottslighet, vilket är angeläget att åtgärda. Jag anser att det även i övrigt finns utrymme för ytterligare förbättringar av det samordnade arbetet och i informationsutbytet mellan myndigheter i brottsbekämpande syfte. Varje statlig myndighet bör rimligen också ha ett allmänt brottsbeivrande uppdrag i sin verksamhet och uppmärksamma brottsutredande myndigheter vid misstanke om brott.
|
48. |
av Juno Blom (L).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 42 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:3974 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 21 och
avslår motionerna
2021/22:2997 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 6 och 8 samt
2021/22:3579 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkandena 17 och 18.
Ställningstagande
Det brottsförebyggande arbetet behöver långsiktighet och förankring i den lokala miljön där arbetet bedrivs. Därför har kommunerna och andra lokala aktörer en nyckelroll i det brottsförebyggande arbetet.
Polisens samarbete med andra aktörer på lokalplanet behöver enligt min mening utvecklas och både polis och kommuner behöver i sin tur öka samarbetet med civilsamhället. Brottsförebyggande arbete och stöd till brottsoffer är områden där frivilligkrafter i dag gör ovärderliga insatser. Min uppfattning är att samtliga kommuner ska ha samarbete med en lokal brottsofferjour och arbeta för att utöka samarbetet med volontärkrafter, både föreningar och enskilda personer. Vidare menar jag att kommuner ska samarbeta mer med föreningslivet, församlingar och samfälligheter i det brottsförebyggande arbetet, oavsett om detta sker inom ramen för ett lokalt brottsförebyggande råd eller på annat sätt.
Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med det anförda.
|
49. |
av Juno Blom (L) och Martin Marmgren (MP).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 43 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2020/21:456 av Kerstin Lundgren (C) yrkande 2,
2020/21:3272 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 16 och
2021/22:3974 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 23,
bifaller delvis motion
2020/21:456 av Kerstin Lundgren (C) yrkande 1 och
avslår motion
2021/22:4159 av Pia Steensland m.fl. (KD) yrkande 14.
Ställningstagande
God samverkan mellan kommun och polis är en förutsättning för att skapa och upprätthålla trygghet i området. Det finns dock skilda uppfattningar bland kommunerna om hur långtgående kommunens ansvar för brottsförebyggande insatser är, vilket är ett stort problem. Vi har länge varit av uppfattningen att kommunernas ansvar måste förtydligas i lag och ser därför positivt på att förslag om detta presenterades i betänkandet Kommuner mot brott. Mot bakgrund av att betänkandet överlämnades till regeringen i juni 2021 anser vi att det är angeläget att regeringen nu vidtar åtgärder för att lagstiftning ska komma på plats så snart som möjligt.
|
50. |
av Andreas Carlson (KD) och Kjell-Arne Ottosson (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 43 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:4159 av Pia Steensland m.fl. (KD) yrkande 14 och
avslår motionerna
2020/21:456 av Kerstin Lundgren (C) yrkandena 1 och 2,
2020/21:3272 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 16 och
2021/22:3974 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 23.
Ställningstagande
I betänkandet Kommuner mot brott föreslås att en ny lag, kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete, ska träda i kraft den 1 januari 2023. Utredningen kom fram till att det som alla kommuner kan och bör åläggas att göra för att förebygga brott inte handlar om att vidta vissa specifika brottsförebyggande åtgärder utan om att arbeta med och ta ansvar för de brottsförebyggande frågorna på ett sätt som främjar effektivitet i samhällets samlade brottsförebyggande arbete. Vi välkomnar utredningens förslag men vill, baserat på narkotikans utpräglade koppling till kriminalitet, betona vikten av att det ANDT-preventiva arbetet blir en självklar del av det ålagda brottsförebyggande arbetet.
|
51. |
av Louise Meijer (M), Ellen Juntti (M) och Mikael Damsgaard (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 44 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:3642 av Pål Jonson m.fl. (M) yrkande 21 och
avslår motion
2021/22:3216 av Daniel Bäckström m.fl. (C) yrkande 28.
Ställningstagande
Kustbevakningen, Sjöfartsverket, Tullverket, Polismyndigheten och Försvarsmakten har snarlika uppgifter när det gäller t.ex. övervakning, brottsbekämpning och räddningsuppdrag. Dock skiljer sig de olika myndigheterna åt när det gäller befogenheter samt tillgång till personella och materiella resurser, t.ex. flygplan och fartyg. Utredningen Maritim samverkan presenterade redan 2012 förslag på hur verksamheten hos myndigheterna skulle kunna samordnas bättre, men flertalet av dessa förslag har inte genomförts. I ljuset av ett nytt säkerhetsläge och ett ökat tryck från den organiserade brottsligheten anser vi att frågan bör genomlysas på nytt. Vi föreslår därför att det ska göras en uppdaterad översyn av hur samordningen mellan dessa myndigheter kan bli bättre, bl.a. när det gäller personella och materiella resurser. Översynen bör också innefatta frågan om huruvida den befintliga lagstiftningen som ger respektive myndighet befogenhet att agera är ändamålsenlig.
|
52. |
av Helena Vilhelmsson (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 44 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:3216 av Daniel Bäckström m.fl. (C) yrkande 28 och
avslår motion
2021/22:3642 av Pål Jonson m.fl. (M) yrkande 21.
Ställningstagande
I dag finns flera marina myndigheter med liknande uppdrag; t.ex. har både sjöpolisen och Kustbevakningen i uppgift att kontrollera fart och nykterhet till sjöss, och såväl polisen som Kustbevakningen har polisiära uppgifter. En ändamålsenlig statlig förvaltning är grunden för en effektiv offentlig verksamhet och för att undvika att olika myndigheters uppdrag överlappar varandra. Jag föreslår därför att en utredning ska ges i uppdrag att göra en översyn av möjligheten att minska antalet marina myndigheter. I utredningens uppdrag bör också ingå att bedöma vilka arbetsuppgifter som kan utföras av andra myndigheter. Det är särskilt viktigt att noggranna bedömningar görs när det gäller arbetsuppgifter som kan innebära våld mot enskilda.
|
53. |
av Andreas Carlson (KD) och Kjell-Arne Ottosson (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 45 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:4184 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 3.
Ställningstagande
Myndigheter som gör utbetalningar inom ramen för välfärdssystemet är många gånger ovetande om att utbetalningen baseras på felaktiga grunder, trots att informationen för att komma till rätta med avancerade upplägg sammantaget finns inom statsförvaltningen. När välfärdsmyndigheterna fick i uppgift att göra en lista på antalet ändringar som behöver göras för att skapa en fungerande informationsöverföring mellan dem resulterade den i 130 olika förslag. För att effektivt upptäcka och förhindra felaktiga utbetalningar menar vi att sekretesslagstiftningen måste reformeras i grunden, i syfte att lösa upp de 130 knutarna. Vår uppfattning är att det krävs ett helt nytt förhållningssätt till frågan om sekretess mellan myndigheter, som tar en tydlig utgångspunkt i att motverka välfärdsbrottslighet. Vi föreslår därför att det görs en total översyn av dagens sekretesslagstiftning, i syfte att ge direktåtkomst till uppgifter i större utsträckning än i dag. Vi ser också positivt på att sådan lagstiftning kan gynna den enskilde i vissa fall på så sätt att dennes uppgiftsbörda minskar när uppgifter delas direkt mellan myndigheterna.
|
54. |
av Andreas Carlson (KD), Juno Blom (L) och Kjell-Arne Ottosson (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 47 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2021/22:3965 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 39 och
2021/22:3985 av Juno Blom m.fl. (L) yrkande 28 och
avslår motionerna
2021/22:1347 av Anna Johansson och Mattias Jonsson (båda S),
2021/22:2333 av Roger Haddad (L) och
2021/22:2994 av Julia Kronlid m.fl. (SD).
Ställningstagande
Att invånare känner förtroende för samhällets institutioner är en viktig demokratisk fråga. Bristfälliga eller negativa relationer till polis och rättsväsende uppmärksammas som ett grundläggande problem i utsatta områden i den omfattande studien Att vända utvecklingen – från utsatta områden till trygghet och delaktighet från 2020. Utöver fler poliser och brottsbekämpande åtgärder menar vi att det är angeläget att polisen ges resurser att i ökad utsträckning arbeta relationsbyggande. I utsatta områden behövs poliser som känner till området och dess invånare och som arbetar med att långsiktigt bygga upp förtroendet bland de boende, t.ex. genom regelbundna besök på skolor. Det är av stor vikt att polisen är synlig och närvarande även vid andra tillfällen än vid utryckningar.
I de mest utsatta områdena utmanas samhällets institutioner av parallella strukturer med egen normbildning, ekonomi och rättsskipning. För att stoppa parallella strukturer anser vi att det behövs en kontinuerlig polisiär närvaro och uthålliga riktade insatser i områdena. I flera kommuner har det gjorts utredningar om i vilken mån parallella samhällen finns som tillämpar informell rättsskipning eller utövar andra former av makt på individer. Staten måste reagera kraftfullt mot förekomsten av detta. Vi föreslår därför bl.a. att en nationell kartläggning av förekomsten av parallella samhällen ska göras och att en nationell strategi ska antas med tydliga direktiv till myndigheter om hur detta ska motverkas.
|
55. |
Nationell strategi för att omvandla utsatta områden, punkt 48 (C, L) |
av Juno Blom (L) och Helena Vilhelmsson (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 48 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2021/22:3511 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 14 och
2021/22:4137 av Aphram Melki (C) yrkande 1 och
bifaller delvis motion
2021/22:4137 av Aphram Melki (C) yrkande 2.
Ställningstagande
Avgörande för att vända utvecklingen i ett utsatt område är att de grundläggande funktionerna i området fungerar lika väl som i andra delar av kommunen eller stadsdelen. Därför är det olyckligt att så många satsningar på utsatta områden görs i kortare projekt. Ett helhetsgrepp behöver tas för att lösa de stora utmaningar som finns i de utsatta områdena, där mer än en halv miljon invånare bor. Därför föreslår vi att det ska tas fram en nationell strategi för att omvandla dessa områden till säkra och trygga stadsdelar senast 2030.
|
56. |
av Louise Meijer (M), Ellen Juntti (M) och Mikael Damsgaard (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 49 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:4032 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 36.1.
Ställningstagande
Enligt det befintliga regelverket kan kommuner anlita ordningsvakter i ett visst område om polisen bedömer att det finns ett särskilt behov. Sådana områden, s.k. paragraf 3-områden, kan avse platser där det ofta uppstår bråk eller finns problem med gängkriminalitet. Som ett komplement till detta föreslår vi att det ska kunna inrättas trygghetsstråk i stadskärnorna, med en tydligt fastställd utformning, i syfte att ordningsvakter ska patrullera där. Vi menar att detta skulle kunna vara ett snabbspår för kommunerna att få tillstånd att anlita ordningsvakter, utöver paragraf 3-områdena.
|
57. |
av Linda Westerlund Snecker (V), Gustaf Lantz (S), Carina Ödebrink (S), Anna Wallentheim (S), Ibrahim Baylan (S), Helena Vilhelmsson (C) och Johanna Haraldsson (S).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 53 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår motionerna
2021/22:1182 av Daniel Bäckström (C) yrkande 1,
2021/22:1383 av Marléne Lund Kopparklint (M),
2021/22:2985 av Christian Carlsson (KD) yrkandena 2 och 3,
2021/22:3097 av Hans Rothenberg (M),
2021/22:3485 av Marléne Lund Kopparklint (M),
2021/22:3781 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 7 och
2021/22:3974 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 16.
Ställningstagande
Vi anser att beredningen av Ordningsvaktsutredningens betänkande, som utgör en omfattande översyn av regelverket för ordningsvakter, inte bör föregripas. När det gäller samarbetet mellan polisen och ordningsvakter i trygghetsskapande insatser instämmer vi i Polismyndighetens uppfattning att den kommande ordningsvaktsstrategin och ett nytt digitalt stöd, som bl.a. visar antalet ordningsvakter i tjänst och var de befinner sig, kan förväntas bidra till att polisen tar tillvara på den resurs som ordningsvakter utgör i större utsträckning än i dag. Mot denna bakgrund ser vi inte anledning för riksdagen att göra ett sådant tillkännagivande till regeringen som motionärerna efterfrågar.
|
58. |
av Linda Westerlund Snecker (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 54 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:448 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkande 18.
Ställningstagande
Den senaste tiden har det publicerats åtskilliga rapporter som visar att vissa EU-länder har förhindrat människor från att söka asyl i unionen genom s.k. push-backs, där asylsökande förts ut ur landets och därmed även EU:s territorium, vilket är otillåtet enligt internationell rätt. Även Frontex har anklagats för att ägna sig åt push-backs. Mot bakgrund av detta menar jag att regeringen bör motsätta sig en fortsatt militarisering av EU:s yttre gränser och bidra till att de uppgifter som framkommit om push-backs begångna av Frontex skyndsamt utreds.
|
59. |
av Louise Meijer (M), Ellen Juntti (M) och Mikael Damsgaard (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 55 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:3775 av Jessika Roswall m.fl. (M) yrkandena 20 och 21 samt
avslår motion
2021/22:3974 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 37.
Ställningstagande
Den organiserade brottsligheten i Europa har blivit mer sammankopplad, internationell och digital. Det handlar bl.a. om trafficking, smuggling av migranter, vapensmuggling, cyberbrottslighet, narkotikahandel, ekonomisk brottlighet och penningtvätt.
Eftersom de enskilda länderna får allt svårare att på egen hand bekämpa den grova, organiserade internationella brottsligheten menar vi att Europol och Eurojust bör förstärkas samt att informationsutbytet mellan de nationella polismyndigheterna och EU:s informationssystem bör förbättras.
Vidare föreslår vi att en operativ europeisk polisstyrka inrättas inom ramen för Europol, i syfte att stävja den gränsöverskridande brottsligheten. All operativ verksamhet ska bedrivas under befäl av polismyndigheten i den aktuella medlemsstaten.
|
60. |
av Juno Blom (L).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 55 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:3974 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 37 och
avslår motion
2021/22:3775 av Jessika Roswall m.fl. (M) yrkandena 20 och 21.
Ställningstagande
Den grova organiserade och gränsöverskridande brottsligheten blir ett allt större problem i Europa, vilket gör att betydelsen av Europols arbete ökar. Jag anser att Europol bör ges befogenhet att lägga in information i SIS på samma villkor som de nationella myndigheterna i medlemsstaterna. Europol har i dag en mer begränsad befogenhet, vilket motverkar en effektiv brottsbekämpning.
|
61. |
av Adam Marttinen (SD), Katja Nyberg (SD) och Tobias Andersson (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 56 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:2528 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 4 och
avslår motion
2021/22:1669 av Johan Hultberg (M) yrkande 2.
Ställningstagande
Den gränsöverskridande brottsligheten växer, vilket innebär att behovet av samverkan med rättsväsendets myndigheter i våra nordiska grannländer ökar, när det gäller polisiärt samarbete men även andra frågor, t.ex. tullfrågor. Vi anser att de befintliga möjligheterna till samarbete, t.ex. avtalet som ingicks 2019 med Norge om samarbete mellan särskilda insatsgrupper i krissituationer, inte är tillräckliga. Därför anser vi att det bör tillsättas en utredning som ser över möjligheterna till nordisk samverkan i brottsbekämpande syfte.
|
62. |
av Andreas Carlson (KD), Louise Meijer (M), Adam Marttinen (SD), Ellen Juntti (M), Katja Nyberg (SD), Tobias Andersson (SD), Mikael Damsgaard (M) och Kjell-Arne Ottosson (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 57 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2021/22:2552 av Jonas Andersson i Skellefteå m.fl. (SD) yrkande 9 och
2021/22:3840 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkandena 20 och 26–28.
Ställningstagande
Det är inte ovanligt att personer undanhåller identitetshandlingar från myndigheter efter råd från smugglare eller andra migranter. Polismyndigheten och Säkerhetspolisen har i flera sammanhang påtalat att det finns ett behov av att vid inresa, inre utlänningskontroll och verkställighet kunna omhänderta och tömma digitala medier i syfte att utreda en utlännings identitet och medborgarskap. Vi instämmer i att frågan är såväl angelägen som brådskande och föreslår därför att regeringen ska tillsätta en utredning om detta.
När det gäller inre utlänningskontroller anser vi att de lagändringar som nyligen trätt i kraft är långt ifrån tillräckligt ingripande för att motsvara polisens behov av effektivare verktyg och utökade befogenheter, inte minst mot bakgrund av att de senaste åren har präglats av migrationskris och bristfälliga gränskontroller. Vi föreslår därför att en utredning ska tillsättas i syfte att lämna förslag om polisens möjligheter att ta dna-prov och göra husrannsakan i samband med inre utlänningskontroll. Vidare anser vi att bestämmelserna i 9 kap. 8–9 § utlänningslagen ska ändras på så sätt att polisen ska vara skyldig att ta fotografi och fingeravtryck vid en inre utlänningskontroll. Dessutom anser vi att Polismyndigheten bör få mer resurser för inre utlänningskontroll.
|
63. |
av Linda Westerlund Snecker (V), Gustaf Lantz (S), Carina Ödebrink (S), Anna Wallentheim (S), Ibrahim Baylan (S), Helena Vilhelmsson (C) och Johanna Haraldsson (S).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 58 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår motionerna
2021/22:2510 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 4,
2021/22:2856 av Betty Malmberg (M) yrkande 3,
2021/22:3130 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),
2021/22:3786 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 6 och
2021/22:4190 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 51.
Ställningstagande
Riksdagen har återkommande riktat tillkännagivanden till regeringen om att Tullverkets befogenheter måste utökas, särskilt när det gäller åtgärder mot utförsel av stöldgods. Vi noterar att Tullbefogenhetsutredningen alldeles nyligen har fått ett tilläggsdirektiv om utvidgning av uppdraget när det gäller just Tullverkets befogenheter i detta avseende. I avvaktan på utredningens förslag och med hänsyn till tidigare tillkännagivanden anser vi att det saknas anledning för riksdagen att göra ett sådant tillkännagivande till regeringen som motionärerna efterfrågar.
|
64. |
av Linda Westerlund Snecker (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 60 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:470 av Linda Westerlund Snecker m.fl. (V) yrkandena 5 och 7.
Ställningstagande
I september 2021 publicerade Brå rapporten Narkotikamarknader (2021:10) som bl.a. visar att smugglingen av narkotika har professionaliserats och bygger på gränsöverskridande samarbeten mellan aktörer i kriminella miljöer, att distributionsleden blivit färre och att de krypterade kommunikationslösningarna är centrala för utvecklingen. En förutsättning för den illegala handeln med narkotika är att narkotikan kan föras in över gränsen till Sverige och det är därför angeläget att Tullverket får bättre förutsättningar att arbeta mot den gränsöverskridande brottsligheten genom ett förstärkt gränsskydd och samverkan med polisen. En förutsättning för att Tullverket och polisen ska ha insyn i de delar av distributionskedjan som föregår smugglingen till Sverige är att myndigheterna får tillgång till information om svenska och utländska gärningspersoners agerande i andra länder. I rapporten anger Brå att ett sätt att förbättra kunskapsläget kan vara att inrätta fler sambandspersoner i centrala transit- och produktionsländer. Mot denna bakgrund anser jag att regeringen bör ge Polismyndigheten i uppdrag att inrätta fler sambandspersoner i centrala transit- och produktionsländer i syfte att kartlägga distributionskedjor för narkotikasmuggling.
Två journalister har gjort en omfattande granskning av de illegala vapnens väg genom Europa till Sverige, som i augusti 2021 publicerades i boken Vapensmederna. Granskningen visar bl.a. att det ofta rör sig om icke fungerande vapen och vapendelar som förs in i landet för att sedan göras om till fungerande vapen. Det är tydligt att polisen behöver mer resurser för att kunna kartlägga vapensmugglingen och hanteringen av illegala vapen. Därför anser jag att regeringen bör ge Polismyndigheten i uppdrag att särskilt prioritera smugglingen och hanteringen av illegala vapen i syfte att stoppa den.
|
1. |
|
|
|
Louise Meijer (M), Ellen Juntti (M) och Mikael Damsgaard (M) anför: |
Utskottet har genom förenklad motionsberedning avstyrkt de motionsförslag som finns i bilaga 2. I fråga om våra förslag vidhåller vi de synpunkter som företrädare för vårt parti framfört i tidigare ställningstaganden och i aktuella parti- och kommittémotioner men avstår från att ge uttryck för dem i en reservation.
|
2. |
|
|
|
Adam Marttinen (SD), Katja Nyberg (SD) och Tobias Andersson (SD) anför: |
Utskottet har genom förenklad motionsberedning avstyrkt de motionsförslag som finns i bilaga 2. I fråga om våra förslag vidhåller vi de synpunkter som företrädare för vårt parti framfört i tidigare ställningstaganden och i aktuella kommittémotioner men avstår från att ge uttryck för dem i en reservation.
|
3. |
|
|
|
Helena Vilhelmsson (C) anför: |
Utskottet har genom förenklad motionsberedning avstyrkt de motionsförslag som finns i bilaga 2. I fråga om våra förslag vidhåller jag de synpunkter som företrädare för vårt parti framfört i tidigare ställningstaganden och i aktuella parti- och kommittémotioner men avstår från att ge uttryck för dem i en reservation.
|
4. |
|
|
|
Linda Westerlund Snecker (V) anför: |
Utskottet har genom förenklad motionsberedning avstyrkt de motionsförslag som finns i bilaga 2. I fråga om våra förslag vidhåller jag de synpunkter som företrädare för vårt parti framfört i tidigare ställningstaganden och i aktuella parti- och kommittémotioner men avstår från att ge uttryck för dem i en reservation.
|
5. |
|
|
|
Andreas Carlson (KD) och Kjell-Arne Ottosson (KD) anför: |
Utskottet har genom förenklad motionsberedning avstyrkt de motionsförslag som finns i bilaga 2. I fråga om våra förslag vidhåller vi de synpunkter som företrädare för vårt parti framfört i tidigare ställningstaganden och i aktuella kommittémotioner men avstår från att ge uttryck för dem i en reservation.
|
6. |
|
|
|
Juno Blom (L) anför: |
Utskottet har genom förenklad motionsberedning avstyrkt de motionsförslag som finns i bilaga 2. I fråga om våra förslag vidhåller jag de synpunkter som företrädare för vårt parti framfört i tidigare ställningstaganden och i aktuella parti- och kommittémotioner men avstår från att ge uttryck för dem i en reservation.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2020/21
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kommunerna bör ha en avgörande roll i det lokala trygghetsarbetet och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skyndsamt ge kommunerna ett ansvar i lag för det brottsförebyggande arbetet och tillkännager detta för regeringen.
16.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lagreglera kommunernas brottsförebyggande ansvar och tillkännager detta för regeringen.
Motioner från allmänna motionstiden 2021/22
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sekretesslagen bör ändras för att myndigheter ska kunna dela uppgifter i sin verksamhet med polisen och andra brottsbekämpande myndigheter, exempelvis vid misstanke om att barn och unga flickor är utsatta för hedersbrott och riskerar att bli bortförda eller skadas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att polisen bör få ett tydligare uppdrag att skydda jordbrukare, jägare och samer och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör tillsättas en utredning för att se om dessa ärenden ska hanteras av polisen eller Säpo och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att ge rättsvårdande myndigheter i uppdrag att prioritera stävjandet av svarttaxi och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett nationellt tiggeriförbud och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över vilka organisatoriska och arbetsmetodiska förbättringar som kan genomföras inom Polismyndigheten för att stävja olaglig yrkestrafik och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda åtgärder för att stävja missbruket av förkomna pass och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vidta åtgärder enligt motionens intentioner vad gäller flaggning av adresser för ambulans och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vidta åtgärder enligt motionens intentioner vad gäller ett tryggare Sverige och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en nationell enhet inom polisen för utredning av brott mot lantbrukare av djurrättsaktivister och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en gemensam nordisk gränsbevakning och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om brottsprovokation och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvidga polisens möjlighet till övervakning av tidigare dömda och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ändra hanteringen av poliser som använt sina tjänstevapen för att oskadliggöra ett hot, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reformera hotellagen och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en nationell djurskyddspolis och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att djurskyddspolisen bör samordnas centralt för att effektivisera arbetet och bör ansvara för vidare utbildning inom djurskyddsområdet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en utredning av bestämmelserna om ordning och säkerhet i yttrandefrihetssammanhang bör göras i enlighet med motionen och att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att varje kommun ska ha rätt till en lagstadgad minimibemanning av poliser och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en parlamentarisk utredning bör tillsättas för att utreda om Polismyndighetens samlade byråkrati kan minskas och organisationen göras effektivare och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över sekretesslagstiftningen i syfte att möjliggöra uppgiftsutbyte mellan myndigheter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur en hävd sekretess mellan bank, polis och socialtjänst skulle kunna förhindra brottsliga utlandsbetalningar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att fler omhändertagna ska kunna ges vård och behandling vid omhändertagandet enligt lagen om omhändertagande av berusade personer m.m. och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör återkomma med förslag om hur man ska komma till rätta med det växande problemet med svarttaxigrupper på sociala medier och andra plattformar och tillkännager detta för regeringen.
16.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att den europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån avvecklas och tillkännager detta för regeringen.
17.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör verka för att inriktningen av Frontex verksamhet ändras på ett djupgående sätt så att både asylrätten och skyldigheten att bistå skeppsbrutna respekteras, fram till att Frontex är avvecklad, och tillkännager detta för regeringen.
18.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör motsätta sig en fortsatt militarisering av EU:s yttre gränser och att de uppgifter som framkommit kring s.k. push-backs begångna av Frontex bör utredas skyndsamt och tillkännager detta för regeringen.
19.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att EU slutar hindra räddningsinsatser på Medelhavet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda frågan om att återinföra beredskapspolis och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Polismyndigheten i uppdrag att stärka förmågan till strategisk planering, styrning och verksamhetsutveckling, att utveckla uppföljningen och att stärka det lokala polisarbetet och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en polisberedning i syfte att Polismyndighetens verksamhet, kapacitet och kompetens långsiktigt ska motsvara samhällsutvecklingen och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Polismyndigheten i uppdrag att vidta åtgärder för att ge poliser i yttre tjänst tillgång till modernt administrativt it-stöd och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge lämplig myndighet i uppdrag att ta fram ett underlag som allsidigt belyser polismäns utsatthet för brott i tjänsteutövningen och hur sådan brottslighet påverkar enskilda polismän och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på åtgärder i syfte att göra arbetsmiljön säkrare för poliser i yttre tjänst och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Brottsförebyggande rådet i uppdrag att genomföra en kartläggning av landets socialt utsatta områden och relevanta aktörer samt sprida fasmodellen som arbetssätt till dessa områden och tillkännager detta för regeringen.
9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ till att inrätta särskilda trygghetszoner med trygghetsvärdar i socialt utsatta områden och tillkännager detta för regeringen.
10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Polismyndigheten i uppdrag att utveckla och förankra polisens arbete med medborgarlöften och tillkännager detta för regeringen.
11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Polismyndigheten i uppdrag att utveckla arbetet med medborgarlöften till att omfatta frågan om att människor inte ska bemötas eller behandlas på ett speciellt sätt enbart på grund av sitt ursprung och tillkännager detta för regeringen.
12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Polismyndigheten i uppdrag att långsiktigt förstärka mångfaldsarbetet och fördjupa den mångkulturella kompetensen hos myndighetens anställda och tillkännager detta för regeringen.
13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör inrätta en polisombudsman i syfte att stärka allmänhetens förtroende för polisen och tillkännager detta för regeringen.
14.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Polismyndigheten i uppdrag att utvärdera polisens brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetsmetoder, t.ex. bilpatrullering, och tillkännager detta för regeringen.
15.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ till att stärka skrivningarna om polisens trygghetsskapande och brottsförebyggande uppdrag i polislagen och tillkännager detta för regeringen.
16.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning som ser över den privata bevakningsbranschen, dels för att kartlägga omfattningen av kommuners och regioners användning av tjänsterna, dels för att se över möjligheten att bedriva dylika bevakningstjänster i statlig regi, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka rättsväsendets arbete med arbetsmiljöbrott och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen snarast bör tillsätta en nationell haverikommission i syfte att minska skjutningar, dödligt våld och gängkriminalitet och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Polismyndigheten, Kriminalvården och Brottsförebyggande rådet i uppdrag att ta fram en nationell strategi för att sprida ”Sluta skjut” till hela landet och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Polismyndigheten i uppdrag att genomföra riktade insatser mot områden med hög narkotikakonsumtion i syfte att strypa efterfrågan och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Polismyndigheten i uppdrag att inrätta fler sambandspersoner i centrala transit- och produktionsländer i syfte att kartlägga distributionskedjor för narkotikasmuggling och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Polismyndigheten i uppdrag att särskilt prioritera smugglingen och hanteringen av illegala vapen i syfte att stoppa den och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att förstärka polisen i Norrland och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa kravet på hotelltillstånd och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda samverkan mellan myndigheter, bankväsendet och brottsoffer kopplat till romansbedrägerier och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genom samarbete med de länder till vilka färjorna går organisera genomsökning av fordon medan färjorna befinner sig till sjöss och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genom samarbete med de länder till vilka färjorna går klargöra hur och i vilket land misstänkta brottslingar med misstänkt stöldgods i lasten ska hållas i förvar, åtalas och om skyldiga dömas och straffas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja straffvärdet för brott som begås av inresta brottslingar så att fler legala verktyg inklusive avlyssning kan användas och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att beslagta och förverka fordon som används till utförsel av stöldgods, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett striktare krav på namnteckning vid identitetshandlingar utfärdade av myndigheter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fastställa mål för antalet områdespoliser i varje kommun och redovisa detta för riksdagen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att samverkan mellan trafikpolisen och utbildade fordonskontrollanter bör öka och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att aktivt arbeta för att stoppa utländska stöldligor och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om polisens närvaro på landsbygden och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av en lokalt förankrad polis som har goda möjligheter att arbeta förebyggande och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att se över om ordningsvakter ska inordnas inom auktoriserade företag för att kunna utöva sitt yrke och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta en nationell djurskyddspolis och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att all myndighetsutövning ska vara neutral och att uniformer därmed ska vara helt fria från såväl religiösa som politiska markörer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa krav på registrering av kontantkort till mobiltelefoner och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skärpa reglerna för utfärdande av pass och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att stärka medarbetarskyddet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om brottsstatistik och uppdrag att ändra brottskoden för brott mot företag och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för att råda bot på gängkriminaliteten genom att införa ett belöningssystem och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska verka för att det skapas en särskild grupp hos polisen som vid behov kan agera mot brottslig djurrättsaktivism som är ett stort problem inom djurhållning, slakt, mejeri, jakt och vissa delar av restaurang- och handelsledet och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att ändra avgiftsförordningen så att den polisiära utbildningen av ordningsvakter inte ska ha full kostnadstäckning och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera konsekvenserna av höjd avgift för Polismyndighetens utbildning av ordningsvakter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att omgående vidta åtgärder som motverkar att polisanmälningar direktavskrivs och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ordningsvakters möjlighet att använda OC-sprej, spotthuva och benfängsel och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökad polisiär närvaro och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förstärka polisen och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att renodla statistiken om jaktbrott och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en särskild brottskod för trafikskadat vilt vid smitningsolyckor och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den oacceptabla utvecklingen med ett stort antal sexualbrott och våldtäkter snarast måste brytas och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att personuppklaringsprocenten vid våldtäkt måste höjas avsevärt och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den s.k. genomströmningstiden för sexualbrott måste kortas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för ordningsvakter att utfärda ordningsbot vid mindre förseelser och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ansvaret för icke brottsbekämpande arbetsuppgifter bör flyttas från polisen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa möjligheten till kommunal polis med en ettårig utbildning och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga utökade befogenheter för säkerhetspersonal och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förhindra missbruket av svenska resehandlingar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återinföra särskilda beredskapspolisen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta för kommunerna att anlita ordningsvakter och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att polisen bör ges behörighet att kontrollera om personer som ansöker om id-kort är efterlysta, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda vid vilka andra myndighetskontakter som är förenade med identitetskontroll motsvarande kontroll kan göras och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning om hur identitetsstölder effektivare ska beivras och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att programvara bör användas som säkerställer att material som polis klassificerat som sexuellt övergrepp på barn inte kan hanteras, spridas eller laddas ned obemärkt på enheter i offentliga verksamheters it-miljö och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verksamheter inom stat, regioner och kommuner bör se över rutiner för att hantera barnpornografibrott och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att programvara snarast bör upphandlas och installeras i all offentlig verksamhet och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en förbättring av landsbygdstrygghet ska utgå från regionala och lokala behov och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Polismyndigheten bör inrätta en nationell grupp till stöd för polisen regionalt och lokalt för att förebygga och beivra djurrättsextremism och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta ett myndighetsövergripande samarbete för att undanröja att välfärdssystemen och statliga bidrag används för att finansiera djurrättsextremism och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att anställa norska poliser i Sverige och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att initiera en dialog om ett fördjupat polisiärt nordiskt samarbete och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om polisutbildningen på distans och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att öka kunskapen om och skyddet mot cyberbrott och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kravet på särskilt danstillstånd slutgiltigt ska vara avskaffat senast den 30 juni 2022 och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att polisen måste arbeta nationellt mot djurrättsextremism och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skyndsamt utreda hur antalet poliser i yttre tjänst och fortbildade ordningsvakter snabbt ska kunna öka tryggheten på gator och torg och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ytterligare rättspolitiska åtgärder mot grov och organiserad brottslighet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ansvaret för gamla gruvhål ska flyttas från polisen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att brottsprovokation som en möjlig arbetsmetod för polisen ska tillämpas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillföra fler poliser till polisregion Bergslagen för att stoppa och motverka de brutala gängkrig som har spridit sig ut på landsbygden och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tjänstenummer och avidentifierade tjänstekort och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att se över möjligheten att ge polis och ordningsvakter bättre verktyg och starkare befogenheter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten för polisen att i ökad omfattning kunna köpa in it-forensiska tjänster i syfte att förbättra utredningsresultaten och korta undersökningstiderna och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stoppa de internationella stöldligorna och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för hur den lokala polisiära närvaron kan stärkas i våra kommuner och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över lagen om belastningsregister och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att tillåta polisen att omhänderta egendom och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fler poliser i yttre tjänst i våra utanförskapsområden och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att snabbutreda vilka ändringar som måste ske för att få bukt med bilister som stör omgivningen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheterna att införa en kortare polisutbildning för akademiker med minst treårig relevant utbildning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att kvalitetsgranska och följa upp polisutbildningen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av åtgärder i områden och stadsdelar som klassas som riskområden och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning om hur tryggheten för Sveriges butiksägare ska stärkas och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över lagstiftningen i syfte att kunna öka myndighetssamverkan för att beivra brott relaterade till skatter och skulder och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en översyn av karriärmöjligheter för poliser i yttre tjänst och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka polisens närvaro i kollektivtrafiken och se över möjligheten att återinföra tunnelbanepolis och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att återinföra specialutbildade åklagare och klotterpoliser och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att teknik och användningen av kameror behöver utvecklas i syfte att beivra och fälla brottslingar och tillkännager detta för regeringen.
12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att all brottslighet som drabbar landets företagare måste bekämpas och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt ska återkomma till riksdagen med det förslag som utretts kring avskaffande av dagens absoluta tillståndskrav för att anordna dans och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ersätta nuvarande lagstiftning om hotelltillstånd med en förenklad digital, kostnadsfri anmälningsplikt och tillkännager detta för regeringen.
14.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka Sverigebilden och tillkännager detta för regeringen.
19.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om införande av djurskyddspoliser på nationell nivå och tillkännager detta för regeringen.
20.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om särskild utbildning för djurskyddspoliser och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta en nationell djurskyddspolis och tillkännager detta för regeringen.
31.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om statens ansvar för att omgående avhysa illegala ockupanter av mark och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Polismyndigheten ska åläggas att ta ett nationellt helhetsansvar för att kartlägga, bekämpa och lagföra de individer och organisationer som ägnar sig åt kriminell djurrättsaktivism, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om e-sportkompetens och onlinebedrägerier och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om befogenhet att kvarhålla gods eller transportör och tillkännager detta för regeringen.
21.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om gränskontroller och Schengensamarbetet och tillkännager detta för regeringen.
40.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kartlägga kriminell djurrättsaktivism och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fler poliser och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fördelningen av polisanställdas verksamhet och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ledaransvar och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om nordisk samverkan och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om betald polisutbildning och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om höjda antagningskrav till polisutbildningen och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om slopande av positiv särbehandling samt kvotering och tillkännager detta för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utvärdering av polisutbildningen och tillkännager detta för regeringen.
9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fler utbildningsplatser och tillkännager detta för regeringen.
10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om polisers arbetsvillkor och tillkännager detta för regeringen.
11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om höjda polislöner och tillkännager detta för regeringen.
12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om renodling av arbetsuppgifter och tillkännager detta för regeringen.
13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fler karriärvägar och tillkännager detta för regeringen.
14.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kvalitet före kvantitet och tillkännager detta för regeringen.
15.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett utrustningslyft och tillkännager detta för regeringen.
16.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om neutrala polisuniformer och tillkännager detta för regeringen.
17.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kroppskameror och tillkännager detta för regeringen.
18.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sekretess mellan sociala myndigheter och Polismyndigheten och tillkännager detta för regeringen.
20.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökade befogenheter vid upplopp och tillkännager detta för regeringen.
21.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utökad polisarrest och tillkännager detta för regeringen.
22.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om polisens användande av våld och tillkännager detta för regeringen.
23.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillfälligt avvisa anmälningar och tillkännager detta för regeringen.
24.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avvisa anmälningar som inte härrör från brottslighet och tillkännager detta för regeringen.
25.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om brottsprovokation och tillkännager detta för regeringen.
26.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om avskaffande av strafflindring vid otillåten utredning och tillkännager detta för regeringen.
28.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om visitationszoner och tillkännager detta för regeringen.
29.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om undantagstillstånd och tillkännager detta för regeringen.
30.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om militära resurser till stöd för polisens arbete och tillkännager detta för regeringen.
31.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om återinförande av beredskapspolisen och tillkännager detta för regeringen.
32.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett nationellt tiggeriförbud och tillkännager detta för regeringen.
33.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillåta användande av kräkmedel och tillkännager detta för regeringen.
36.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda och föreslå en lagändring för att kunna beivra handlingar när en eller flera personer medvetet stör polisens arbete, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
37.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra det lättare för poliser att bära tjänstevapen utanför tjänsten och tillkännager detta för regeringen.
38.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra det lättare för poliser att få skyddade uppgifter och tillkännager detta för regeringen.
39.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om anonymitet i rapporter som rör organiserad brottslighet och tillkännager detta för regeringen.
41.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om blåljus på fordon och tillkännager detta för regeringen.
42.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om OC-spray och tillkännager detta för regeringen.
43.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fotfängsel och tillkännager detta för regeringen.
44.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om spotthuva och tillkännager detta för regeringen.
45.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om LOB-bussar och tillkännager detta för regeringen.
26.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta fram förslag till sanktioner för de som levererar kring oriktiga fakturor och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökad inre utlänningskontroll och tillkännager detta för regeringen.
9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om mer resurser till Polismyndigheten för inre utlänningskontroll och tillkännager detta för regeringen.
24.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett återinförande av lagen om id-kontroller och tillkännager detta för regeringen.
25.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förstärkning av gränsskyddet och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att EU ska beställa en ny korruptionsrapport som motsvarar den från 2014 och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att medlemsstater som systematiskt med uppsåt eller genom oaktsamhet eller underlåtelse utsätter EU-budgeten för bedrägerier bör få minskade EU-stöd och tillkännager detta för regeringen.
12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Försvarsmakten och ordningsmakten ska ges i uppdrag att genomföra det som krävs i form av samövning och samordning för att Försvarsmakten ska kunna leverera ett snabbt och effektivt stöd till ordningsmakten vid ett storskaligt terrorangrepp och tillkännager detta för regeringen.
13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att samtliga lagar om Försvarsmaktens stöd till ordningsmakten bör ändras så att Försvarsmakten ges laga stöd att assistera polisen i upprätthållandet av lag och ordning vid extraordinära situationer och tillkännager detta för regeringen.
14.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lagar som medger möjligheten att utlysa lokala undantagstillstånd bör stiftas och därefter på lämpligt sätt implementeras och tillkännager detta för regeringen.
15.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tydliga mål bör sättas upp för ordningsmakten för att komma till rätta med våldsproblematiken i de värst drabbade utanförskapsområdena och tillkännager detta för regeringen.
16.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att situationen i de särskilt utsatta områdena och de generella problem som subversiva kriminella element utgör mot statens våldsmonopol ska kategoriseras som ett inre säkerhetshot och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen, i samband med att minimistraffet för köp av sexuell tjänst höjs från böter till fängelse, bör ge Polismyndigheten i uppdrag att verka för att alla gärningspersoner som är misstänkta för köp av sexuell tjänst ska topsas och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Polismyndigheten i uppdrag att ta fram en strategi för hur hatbrott mot samer bättre kan förebyggas, utredas och lagföras och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga möjligheten för polisen att använda kroppsskanner och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att inrätta en polisutbildning i Örebro och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över myndigheters befogenheter att lagra trafikuppgifter tillhandahållna av transportföretag m.fl. och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av rådande lagstiftning om tillståndsgivandet mellan Polismyndigheten och kommuner avseende behovet av lokala ordningsvakter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över lagstiftningen om vilka som har rätt att genomföra fartkontroller och kontroller av fordon på våra vägar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillåta brottsprovokation vid misstänkt sexualbrott på internet mot i synnerhet unga och personer med intellektuell funktionsnedsättning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det behövs fler poliser, ökad befogenhet för tullen och bättre kontroll av den svenska gränsen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för hur den lokala polisiära närvaron kan stärkas i våra kommuner och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fler poliser måste finnas närvarande och tillgängliga även på landsbygden och i glesbygd och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att stärka gränspolisens verksamhet och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en oberoende nationell utvärdering av gränspolisens status och åtaganden i enlighet med Schengensamarbetet bör göras och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att följa upp effekten av lagändringen som gett tullen vissa befogenheter att hindra stöldgods att lämna landet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kravet på särskilt danstillstånd slutgiltigt ska vara avskaffat senast den 1 maj 2022 och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att mer måste göras för att stävja id-kapningar och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att personuppklaringsprocenten då det gäller id-kapningar måste öka och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inleda en dialog med polisen om att tunnelbanan bör bli en prioriterad plats i polisens arbete genom inrättande av en särskild tunnelbanepolis och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att ge Säpo i uppdrag att kartlägga våldsbejakande djurrättsaktivister och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett införande av systemet Amber Alert i syfte att snabbare kunna rädda bortförda barn och tillkännager detta för regeringen.
54.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fortsätta med kontroller av passagerare och gods vid gränsöverskridande tågtrafik och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skyndsamt undersöka möjligheterna till särskild förstärkning utöver nuvarande expansion inom polisen för kontroll av den yrkesmässiga och gränsöverskridande tunga trafiken och tillkännager detta för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skärpa lagstiftningen och straffen gällande det som kallas svarttaxi och tillkännager detta för regeringen.
62.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att fordon för kontroll på väg är rätt utrustade och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att motverka tiggeri, utsatthet och olovliga bosättningar genom lokala ordningsföreskrifter och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kommuner ska få större befogenheter att säkerställa att ordningsföreskrifterna följs och att beslut om avhysning ska gälla ett större område och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kommunerna behöver ges frihet att använda ordningsvakter på de platser där de behövs bäst, utan geografiska begränsningar i form av s.k. LOV 3-områden, och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka ordningsvakternas befogenheter i enlighet med motionens intentioner och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kontrollen av vilka som kan bli ordningsvakter bör stärkas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en ökad lokal polisnärvaro och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en särskild strategi för att öka tryggheten i Stockholms län med särskilt fokus på kvinnor och ungdomar och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en stärkt möjlighet att stänga ned näringsverksamheter med koppling till gängkriminalitet genom ökat samarbete mellan kommuner och polisen och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjliggöra för polisen att ta del av sekretessbelagda uppgifter om enskilda näringar som kommuner tillhandahåller och tillkännager detta för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten att stänga ned samlingsplatser eller lagerlokaler med koppling till gängkriminalitet och tillkännager detta för regeringen.
9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa zonförbud och tillkännager detta för regeringen.
10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en utökad visitationsrätt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett offentligt, nationellt register som möjliggör sökningar på grovt dömda brottslingar och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fler poliser bör stationeras ut i landsbygdskommunerna och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öppettiderna för polisstationerna på landsbygden bör utökas kraftigt och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett nationellt maskeringsförbud och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheter för poliser att på plats utfärda böter för överträdelser mot maskeringsförbud, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla samhällets skydd för näringsidkare som arbetar med djurhållning och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla samhällets skydd för forskare som arbetar med djurförsök och för deras forskningsresultat och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheter för företag och andra arbetsgivare i samhällsviktig verksamhet att göra utförliga bakgrundskontroller av personal genom nyttjande av privata rättsdatabaser och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återinföra särskilda beredskapspolisen och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över lagstiftning, föreskrifter och regleringsbrev för att bromsa möjligheterna för ligor och andra illegala verksamheter att forsla in eller tillverka illegala vapen och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Tullverket i uppdrag att se över på vilket sätt arbetet kan stärkas så att ansvariga myndigheter kan få fler redskap att kunna vidta åtgärder mot framtagande av moderna vapen, t.ex. 3D-vapen, som kan komma att användas vid illegal verksamhet i Sverige, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur rekryteringen för polisen ska gå till för att möjliggöra långsiktig tillväxt av ett viktigt framtidsyrke och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att polisen efter genomförd kvalitetsprövning ska kunna leva upp till en kontaktgaranti och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över tullens befogenheter i syfte att ge tullen fler polisiära befogenheter mot stöldgods och införsel av otillåtna varor och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avidentifiera polisers vittnesmål i utredningar om grov organiserad brottslighet för att skydda den enskilda polisens identitet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att ändra lagen så att det förs register från topsning av DNA i syfte att snabbare klara upp brott och tillkännager detta för regeringen.
28.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att minska antalet marina myndigheter och tillkännager detta för regeringen.
26.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utredning av sexualbrott online ska vara ett prioriterat område för polisen och tillkännager detta för regeringen.
33.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökade möjligheter för polisen att använda sig av AI/datorseende vid utredning av sexuella övergrepp mot barn på nätet och tillkännager detta för regeringen.
40.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att utöka användningen av blockeringsverktyg mot barnpornografi på internetsidor och tillkännager detta för regeringen.
41.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa obligatoriska spårningsverktyg avseende barnpornografi på datorer inom offentlig verksamhet och tillkännager detta för regeringen.
17.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undersöka möjligheterna att träffa en överenskommelse mellan tio kommuner och staten om långsiktiga åtgärder kring utanförskapsområden med målet att stärka permanent närvaro av polisen, med mycket korta responstider vid hot och försök till beskyddarverksamhet, i samverkan med kommun och lokala aktörer, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en gemensam grundutbildning för polisens, Tullverkets och Kustbevakningens brottsbekämpande personal och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tull- och kustbevakningsutbildningen bör jämställas med högskoleutbildning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att förminska eller helt ta bort brottsbekämpande myndigheters ansvar för att betala avgifter till teleoperatörer för avlyssningskopplingar inom brottsbekämpningen och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i enlighet med riksdagens beslut bör avskaffa kravet på danstillstånd helt och tillkännager detta för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa hotelltillstånd för mindre verksamheter och ersätta detta med anmälningsplikt och tillkännager detta för regeringen.
17.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förenkla anmälningar av cyberbrottslighet till e-anmälningar som möjliggör nationell lägesbild och hantering och tillkännager detta för regeringen.
18.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av resurserna till it-brottscentrum och tillkännager detta för regeringen.
40.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behov av att kunskap kring cyberbrottslighet förs in i polisutbildningar på alla nivåer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka den polisiära närvaron på Östergötlands landsbygd och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att anmälningar om bidragsbrott också utreds och lagförs och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en förändring så att kommunerna äger rätt att sätta in ordningsvakter efter samråd med polisen och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av de ökande utbildningskostnaderna för att bli ordningsvakt och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge kommuner större rådighet över beslut för att inrätta paragraf 3-områden och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de områden som definieras som paragraf 3-områden bör utökas och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör arbeta för att digitala ansiktsigenkänningsverktyg även fortsatt kan användas, så att rättsväsendet kan upptäcka och rapportera filmade och fotade övergrepp och identifiera utsatta barn, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hinder för framkomlighet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att starta en utredning kring hur man ska arbeta mer effektivt mot våld i nära relationer inom polisen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för att ge ordningsvakter utökade befogenheter och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda kriminalisering av bruket av fordonsmålvakter och tillkännager detta för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge polisen i uppdrag att beivra farlig fordonsframfart och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka kapaciteten hos de enheter inom polisen som arbetar med demokratifrågor, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
14.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en antikorruptionsmyndighet och tillkännager detta för regeringen.
15.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ställa högre krav på de antikorruptionsstrategier som vägleder myndigheternas arbete och på påföljder för överträdelser och tillkännager detta för regeringen.
39.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge polis och åklagare ett tydligare uppdrag, och vid behov ökade resurser, att enligt principen om universell jurisdiktion utreda och driva fall där krigsbrott, brott mot mänskliga rättigheter och brott mot mänskligheten begåtts utanför Sveriges gränser, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
14.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en nationell strategi för att omvandla utsatta områden till säkra och trygga stadsdelar med hänsyn till det lokala perspektivet senast 2030 och tillkännager detta för regeringen.
40.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skyndsamt se över hur ansvaret för onyktra personer som omhändertas med stöd av lagen om omhändertagande av berusade personer m.m. (LOB) kan förtydligas och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka kapaciteten hos de enheter inom polisen som arbetar med demokratifrågor och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om nolltolerans mot brott och tillkännager detta för regeringen.
12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka polistätheten i Sverige till europeisk standardnivå och tillkännager detta för regeringen.
13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur flödet från misstanke om brott till avtjänat straff kan effektiviseras och tillkännager detta för regeringen.
14.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka samordningen i det polisiära utredningsarbetet och tillkännager detta för regeringen.
15.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vidta åtgärder för att polisen i högre grad ska ha möjlighet att fokusera på sitt huvuduppdrag och tillkännager detta för regeringen.
17.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka samverkan och informationsutbyte mellan polisen och andra myndigheter kring brottsbekämpning och tillkännager detta för regeringen.
18.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett generellt brottsbeivrande uppdrag för myndigheter och tillkännager detta för regeringen.
21.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om inrättandet av en beredskapspolis och tillkännager detta för regeringen.
22.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett resultatrapporteringssystem för polisen och tillkännager detta för regeringen.
23.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett ökat akademiskt inslag i polisutbildningen och tillkännager detta för regeringen.
24.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett bättre it-system och teknik inom polisen och tillkännager detta för regeringen.
48.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att riktlinjerna för hantering av spårsäkringssatser bör följas i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
53.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda vad som kan göras för att stoppa digitala bordeller som vänder sig till den svenska marknaden, oavsett var sajten är registrerad, och tillkännager detta för regeringen.
54.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att utöka polisens resurser och kunskap för att bedriva spaningsarbete på sexköpssajter samt utöka utredningsresurserna för att motverka människohandel och koppleri och tillkännager detta för regeringen.
67.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utredare med särskild kompetens rörande brottslig djurrättsaktivism och att sådan aktivism ska klassificeras som extremism och tillkännager detta för regeringen.
69.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över polisens resurser för att bekämpa brott relaterade till ekofascism och djurrättsextremister och tillkännager detta för regeringen.
70.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om företagsrelaterad brottslighet och tillkännager detta för regeringen.
74.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en nationell handlingsplan mot mutor och korruption och tillkännager detta för regeringen.
75.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta en oberoende antikorruptionsmyndighet och om högre krav i antikorruptionslagstiftningen på myndigheternas antikorruptionsstrategier och tillkännager detta för regeringen.
76.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa skarpare krav för demonstrationstillstånd och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undersöka möjligheterna att införa ett nationellt tiggeriförbud och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomströmningstiden för grova jaktbrott måste öka liksom rättssäkerheten för Sveriges jägare och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att utbilda fler polishundar för ökad trygghet och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga huruvida kommun/region ska ges en rätt till tillståndsgivning och ledning i relation till nuvarande lag avseende områden där ordningsvakter får tjänstgöra enligt 3 § lagen (1980:578) om ordningsvakter och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om andra tillämpliga delar av lagen om ordningsvakter som kan behöva ändras i konsekvens till förslaget avseende 3 § och tillkännager detta för regeringen.
12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återupprätta den särskilda beredskapspolisen och tillkännager detta för regeringen.
21.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av bättre samordning mellan myndigheter med snarlika uppdrag gällande sjöövervakning, brottsbekämpning och räddningsuppdrag och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kunna stoppa bilmålvaktsbilar under färd och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka statliga myndigheters insatser mot organiserad kriminalitet och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förenkla informationsutbytet mellan offentliga myndigheter och tillkännager detta för regeringen.
9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ökat statligt stöd till kommunernas arbete mot organiserad kriminalitet och tillkännager detta för regeringen.
13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att kunna förordna ordningsvakter i hela kommunen och tillkännager detta för regeringen.
14.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten till ersättning till kommunerna för ordningsvakter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur en lex Ahmed kan införas för polisen och tillkännager detta för regeringen.
92.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att riktlinjerna för hanteringen av spårsäkringssatser följs i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
96.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda vad som kan göras för att stoppa digitala bordeller som vänder sig till den svenska marknaden, oavsett var sajten är registrerad, och tillkännager detta för regeringen.
97.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att utöka polisens resurser och kunskap för att bedriva spaningsarbete på sexköpssajter samt utöka utredningsresurserna för att motverka människohandel och koppleri och tillkännager detta för regeringen.
28.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ersätta kravet på hotelltillstånd med en anmälningsplikt och tillkännager detta för regeringen.
20.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka EU:s arbete med att bekämpa den organiserade brottsligheten och tillkännager detta för regeringen.
21.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inom ramen för Europol inrätta en operativ europeisk polisstyrka för att stävja gränsöverskridande brottslighet och tillkännager detta för regeringen.
22.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inom ramen för Europol inrätta ett center för att motverka gränsöverskridande egendomsbrott och tillkännager detta för regeringen.
19.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppföljning och utvärdering bör bli en naturlig del i det brottsförebyggande arbetet och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett nationellt förbud mot tiggeri och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka polisens kapacitet på kort och lång sikt och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en strategi för nolltolerans mot brott och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fler poliser i yttre tjänst och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lokala verksamhetsplaner med lokala målbilder bör tas fram och tydliggöras och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bygga vidare på de särskilda satsningar som gjorts för att höja polislönerna och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återrekrytera poliser och att anställa administrativt stöd till polisen och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utökade befogenheter för ordningsvakter och tillkännager detta för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över ett system med deltidspolis och tillkännager detta för regeringen.
9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att begära polishjälp från EU och tillkännager detta för regeringen.
10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en reformerad polisutbildning och tillkännager detta för regeringen.
11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om åtgärder för att polisutbildning ska ske på fler orter samtidigt som möjligheterna till distansutbildning byggs ut för fler vägar till polisyrket och tillkännager detta för regeringen.
15.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om polismannens identitet och att skyndsamt inleda detta arbete och tillkännager detta för regeringen.
16.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att renodla polisens uppdrag och tillkännager detta för regeringen.
17.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om effektivisering av Polismyndigheten och tillkännager detta för regeringen.
18.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att NFC bör stärka sin närvaro på fler platser i landet – särskilt i polisområden som också utgör de mest brottsaktiva områdena i landet – och tillkännager detta för regeringen.
19.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fler lokala brottsplatsundersökare bör anlitas och tillkännager detta för regeringen.
20.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fler mobila utredningsresurser bör inrättas och tillkännager detta för regeringen.
21.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör göras en total översyn av styrningsprocesserna inom Polismyndigheten, att tydligare styrningsprocesser bör införas och att processtyrning endast ska användas när det är befogat, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
22.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ledning och styrning inom polisen i ökad utsträckning bör utgå från polisiär erfarenhet av polisens kärnverksamhet och ske med ett tydligare ledarskap och tillkännager detta för regeringen.
23.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den externa styrningen över Polismyndigheten bör stärkas och ske mer långsiktigt och tillkännager detta för regeringen.
24.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsynen över polisens verksamhet ska samlas under ett tillsynsorgan som granskar om polisen uppfyller de krav som följer av lagar och andra bindande föreskrifter och tillkännager detta för regeringen.
25.2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fler och bättre kameror och annan teknisk övervakningsutrustning och tillkännager detta för regeringen.
Förslaget behandlas i den del som avser annan teknisk övervakningsutrustning.
26.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om s.k. topsning så att fler brott kan klaras upp och tillkännager detta för regeringen.
28.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att polisen har acceptabla svarstider när allmänheten söker kontakt, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
29.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över polisens samlade trafikövervakande arbete i syfte att tillgodose en god och säker trafikmiljö och tillkännager detta för regeringen.
31.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att snabba på försöken med, utvärderingen av och införandet av elpistoler i polisens utrustning och tillkännager detta för regeringen.
32.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra polisens tjänstevapen och tillkännager detta för regeringen.
15.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skärpta åtgärder i syfte att stävja missbruket av pass och tillkännager detta för regeringen.
16.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att missbruk av pass, främlingspass och resedokument vid inresa alltid bör bedömas som grovt missbruk av urkund och tillkännager detta för regeringen.
17.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att system med automatiska gränskontroller i Sverige bör undersökas och att arbetet bör ges hög prioritet och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka polisens arbete mot seriebrottslighet och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Tullverket ökade befogenheter att söka efter stöldgods vid gränsen och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att polisen i fler fall än i dag ska kunna publicera övervakningsbilder på misstänkta gärningsmän och tillkännager detta för regeringen.
14.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta ett center vid Europol för att motverka gränsöverskridande egendomsbrott och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa grupper som är specialiserade på sexualbrott i samtliga polisregioner och tillkännager detta för regeringen.
18.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa nationella riktlinjer för utredning av sexualbrott, så att t.ex. den som är skäligen misstänkt för ett sexualbrott alltid ska förhöras av polis och tillkännager detta för regeringen.
11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att antalet gränskontroller kraftigt ska öka och tillkännager detta för regeringen.
12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör undersöka möjligheten att begära stöd från Frontex för gränskontroll vid yttre gräns och tillkännager detta för regeringen.
19.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Polismyndigheten ska kunna söka igenom person, egendom och elektronisk utrustning och med tvång uppta biometri om det krävs för att utreda identitet och tillkännager detta för regeringen.
20.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en möjlighet att vid inresa och i samband med inre utlänningskontroll och verkställighet kunna omhänderta och tömma digitala medier i syfte att utreda en utlännings identitet och medborgarskap och tillkännager detta för regeringen.
24.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Polismyndigheten ska ges i uppdrag att kraftigt öka antalet inre utlänningskontroller och tillkännager detta för regeringen.
25.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Polismyndigheten ska ges effektivare verktyg och utökade befogenheter för inre utlänningskontroller och tillkännager detta för regeringen.
26.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten för polisen att ta dna-prov vid inre utlänningskontroll och tillkännager detta för regeringen.
27.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en möjlighet att göra husrannsakan i samband med inre utlänningskontroll och tillkännager detta för regeringen.
28.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bestämmelsen om att ta fotografi och fingeravtryck vid en inre utlänningskontroll ska vara tvingande och tillkännager detta för regeringen.
42.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska driva på för ett förstärkt europeiskt gränsskydd och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att polisen måste ta brott mot jägare på stort allvar, då dessa utgör extremistiskt politiskt våld, och upprätta en särskild grupp hos polisen som arbetar med djurrättsrelaterade brott, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att upprätta en särskild grupp hos polisen som arbetar med djurrättsrelaterade brott, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
61.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av fler trafikpoliser och tillkännager detta för regeringen.
29.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att upprätta en särskild grupp hos polisen som arbetar med djurrättsrelaterade brott och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det europeiska polissamarbetet och informationsutbytet avseende djurrättsrelaterad brottslighet måste stärkas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta bort gränskontrollerna mellan Sverige och Danmark och tillkännager detta för regeringen.
39.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att öka förtroendet för rättsväsendet i utsatta områden och tillkännager detta för regeringen.
69.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge polisen bättre möjlighet att agera när de utsätts för aggressiva folksamlingar som förhindrar deras arbete, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
14.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Polismyndighetens utredningskapacitet och tillkännager detta för regeringen.
15.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om spårsäkring vid sexualbrott och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fortsatt utbyggnad av polisen från 2025 och framåt och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utbyggnaden av polisen måste få genomslag i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förbättrade arbetsvillkor för poliser och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om områdespoliser och ökad synlighet i lokalsamhället och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om poliser i yttre tjänst och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utryckningstiden vid brott och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om mobila poliskontor och tillkännager detta för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om polisens närvaro i utsatta bostadsområden och tillkännager detta för regeringen.
9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lokalt ansvarsutkrävande och tillkännager detta för regeringen.
10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tillsynsmyndighet för Polismyndigheten och Kriminalvården och tillkännager detta för regeringen.
11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att flytta vissa ärenden från polisen till kommunerna och tillkännager detta för regeringen.
12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bred översyn för renodling av polisens arbetsuppgifter och tillkännager detta för regeringen.
13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om danstillståndet och tillkännager detta för regeringen.
14.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att slopa kravet på polistillstånd för hotell- och pensionatsverksamhet och tillkännager detta för regeringen.
15.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ansvaret för transporter vid omhändertagande av berusade och tillkännager detta för regeringen.
16.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utökad funktion för ordningsvakter och tillkännager detta för regeringen.
17.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om s.k. entrévakter och tillkännager detta för regeringen.
18.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om beredskapspolis och tillkännager detta för regeringen.
19.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om polisutbildningens allmänna utformning och tillkännager detta för regeringen.
20.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om funktionsinriktad polisutbildning och tillkännager detta för regeringen.
21.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om polisens samverkan med kommunerna och tillkännager detta för regeringen.
22.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla polisens samarbete med civilsamhället och tillkännager detta för regeringen.
23.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lagreglera kommunernas brottsförebyggande ansvar och tillkännager detta för regeringen.
25.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kamerabevakning av fordon i gränsnära områden och tillkännager detta för regeringen.
28.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om styrningen av det myndighetsgemensamma arbetet mot brott och tillkännager detta för regeringen.
29.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sekretessregler vid myndighetssamverkan mot brott och tillkännager detta för regeringen.
31.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kartläggning av problemet med tystnadskulturer i myndigheter och kommuner och tillkännager detta för regeringen.
34.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Tullverkets ansvar att agera vid misstanke om att stöldgods är på väg ut ur landet och tillkännager detta för regeringen.
36.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om operativt mandat för Europol och tillkännager detta för regeringen.
37.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Europol ska ha befogenhet att lägga in information i SIS (Schengen Information System) och tillkännager detta för regeringen.
38.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utökade befogenheter för Eurojust och tillkännager detta för regeringen.
41.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om brottsbekämpande samarbete med EU:s grannländer och tillkännager detta för regeringen.
42.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om provokativa åtgärder och tillkännager detta för regeringen.
79.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sållningsprov för narkotika i trafiken och tillkännager detta för regeringen.
26.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om direktåtkomst till vissa uppgifter i Skatteverkets beskattningsdatabas och tillkännager detta för regeringen.
42.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tillståndsplikt för skyddsvästar och tillkännager detta för regeringen.
46.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om modernisering av bestämmelsen om ohörsamhet mot ordningsmakten och tillkännager detta för regeringen.
28.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om arbete mot hedersrelaterade parallella maktstrukturer och mot klanrelaterad maktutövning och tillkännager detta för regeringen.
9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om EU:s yttre gräns och tillkännager detta för regeringen.
11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett europeiskt FBI och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en möjlighet till visitationszoner och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla relevanta myndigheter ska delta aktivt i det brottsbekämpande arbetet och tillkännager detta för regeringen.
24.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka polisens kapacitet på kort och lång sikt och tillkännager detta för regeringen.
26.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att göra polisyrket mer attraktivt och tillkännager detta för regeringen.
29.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att polisens verksamhet ytterligare ska renodlas och tillkännager detta för regeringen.
30.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en strategi för nolltolerans mot brott och tillkännager detta för regeringen.
31.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka polisens tekniska utredningskapacitet och tillkännager detta för regeringen.
32.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka styrningen av Polismyndigheten och tillkännager detta för regeringen.
33.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den externa granskningen av Polismyndigheten bör stärkas och tillkännager detta för regeringen.
34.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att polisens uppdrag tydligt bör definieras vad gäller både brottsbekämpande och brottsförebyggande arbete och tillkännager detta för regeringen.
35.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det ska finnas ett tydligt ansvar för resultatredovisning och resultatuppföljning och tillkännager detta för regeringen.
37.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lokal brottsstatistik bör tillgängliggöras och följas upp på ett tydligare sätt och tillkännager detta för regeringen.
38.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bättre skydd av myndighetspersoners identitet och tillkännager detta för regeringen.
36.1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta trygghetsstråk i stadskärnorna med patrullerande ordningsvakter och utökad rätt till kameraövervakning och tillkännager detta för regeringen.
Förslaget behandlas i den del som avser trygghetsstråk i stadskärnorna med patrullerande ordningsvakter.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alltid förhöra den som är skäligen misstänkt för ett sexualbrott, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta grupper specialiserade på sexualbrott i alla polisregioner och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Eritreas ekonomiska indrivning i Sverige bör upphöra och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomlysa polisens arbete med villkorsgivning för fotbollsevenemang i syfte att ändra strategisk inriktning till en mer dialoginriktad metod och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka samordningen och uppföljningen av myndighetssamverkan mot organiserad brottslighet och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fler områden inom tillsynen som exempelvis brand, miljö och hälsa bör användas som verktyg för att identifiera organiserad brottslighet och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lokala erfarenheter av samordnad tillsyn bör omhändertas och spridas och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en nationell strategi för att omvandla utsatta områden till säkra och trygga stadsdelar senast 2030 med hänsyn till det lokala perspektivet och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att staten ska bidra med de resurser och samordning som krävs i detta arbete och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att inrätta en nationell gängkommission under Nationella operativa avdelningen (NOA) för att komma till rätta med gängkriminaliteten och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att gängkommissionen även ska arbeta med avhopparverksamhet och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hur staten ska kunna bidra för att poliser som arbetar under gängkommissionen ska få ett risktillägg månatligen under sitt uppdrag för kommissionen och tillkännager detta för regeringen.
14.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det ANDT-preventiva arbetet ska vara en självklar del av det ålagda brottsförebyggande arbetet utifrån förslagen i den statliga utredningen ”Kommuner mot brott” och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en total översyn av sekretessreglerna i syfte att ge högre del direktåtkomst än i dag och tillkännager detta för regeringen.
31.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om intervjuer av misstänkta bidragsbrottslingar och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om användandet av brottsskadeindex i polisens metodarbete för att klassificera utsatta områden och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bättre uppföljning av de interna målen hos Polismyndigheten och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tillgång till kamerabevakning och tillkännager detta för regeringen.
12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tipspengar för den som tipsar om vapen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
17.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om åtgärder mot trakasserier och brott på internet och tillkännager detta för regeringen.
45.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om säkerheten på sjukhus och tillkännager detta för regeringen.
52.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om underlättade sekretessregler och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fler poliser och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka polisens förmåga snabbt och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om polisstödassistenter och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kvalificerade utredare och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bättre samverkan mellan polisen och försvaret och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att låta pensionerade poliser jobba kvar och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om återrekrytering av pensionerade utredare och tillkännager detta för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om polisstudenter i tjänst och tillkännager detta för regeringen.
9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om polisers arbetsvillkor och lön och tillkännager detta för regeringen.
10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka visitationsrätten till fler myndigheter och tillkännager detta för regeringen.
11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka visitationsrätten till fler platser där förhör kan hållas och tillkännager detta för regeringen.
12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det ska gå att visitera en förhörsperson med tvång och tillkännager detta för regeringen.
13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kompetensutveckling och tillkännager detta för regeringen.
15.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda fler alternativa vapen och skyddsutrustning till polisen och tillkännager detta för regeringen.
17.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om polisens tekniska arbetsverktyg och tillkännager detta för regeringen.
18.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ANPR-kameror och tillkännager detta för regeringen.
23.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förordningen om beredskapspolisen åter ska utfärdas och tillkännager detta för regeringen.
24.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om internationellt samarbete och tillkännager detta för regeringen.
26.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en tvångsäktenskapsenhet enligt brittisk modell bör inrättas och tillkännager detta för regeringen.
28.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om gränskontroller och tillkännager detta för regeringen.
29.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om säkerhetskontroller för arbete inom myndighet och tillkännager detta för regeringen.
30.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tillfälliga arrester och tillkännager detta för regeringen.
31.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ljudupptagning av skottlossning och tillkännager detta för regeringen.
34.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ordningsvakter och tillkännager detta för regeringen.
41.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utökade befogenheter att genomsöka fordon, personer och fastigheter och tillkännager detta för regeringen.
42.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om det myndighetsgemensamma arbetet mot organiserad brottslighet och tillkännager detta för regeringen.
43.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagen om uppgiftsskyldighet och tillkännager detta för regeringen.
45.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga om en särskild civilrättslig enhet kan införas, likt irländska, för att stärka arbetet mot organiserad brottslighet och tillkännager detta för regeringen.
47.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om polisens samarbete med Kronofogden och tillkännager detta för regeringen.
50.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tulltjänstemäns skyldighet att ingripa mot brott och tillkännager detta för regeringen.
51.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Tullverket ska få kvarhålla misstänkta och tillkännager detta för regeringen.
52.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om poliser i Tullverkets arbetslag och tillkännager detta för regeringen.
53.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om id-kontroller vid gräns och tillkännager detta för regeringen.
55.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om synliga poliser i utsatta områden och tillkännager detta för regeringen.
56.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppföljning av målet att få ut poliser i utsatta områden och tillkännager detta för regeringen.
57.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sållningsinstrument för narkotika vid trafikkontroller och tillkännager detta för regeringen.
58.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kriminellas uppköp av företag och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av ett tätare samarbete mellan försvar och polis i extrema situationer och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kommuner ska få större befogenheter att säkerställa att ordningslagarna följs och att beslut om avhysning ska gälla ett större område och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kommuner ska kunna besluta om lokala ordningsföreskrifter och tillkännager detta för regeringen.
53.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om särskilda sexualbrottsgrupper inom polisen och tillkännager detta för regeringen.
38.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för att knyta en polis till varje skola och tillkännager detta för regeringen.
37.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om mer resurser och verktyg till polisen för att kunna verkställa avvisningar, utvisningar och fler inre utlänningskontroller och tillkännager detta för regeringen.
21.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa kravet på hotelltillstånd och tillkännager detta för regeringen.
52.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kommuner ska kunna besluta om lokala ordningsföreskrifter inom begränsade områden, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Bilaga 2
Motionsyrkanden som avstyrks av utskottet
|
Motion |
Motionärer |
Yrkanden |
|
61. Motioner som förbereds förenklat |
||
|
2021/22:108 |
Magnus Jacobsson (KD) |
1 och 2 |
|
2021/22:154 |
Edward Riedl (M) |
|
|
2021/22:155 |
Edward Riedl (M) |
|
|
2021/22:156 |
Edward Riedl (M) |
|
|
2021/22:187 |
Fredrik Lindahl (SD) |
|
|
2021/22:192 |
Alireza Akhondi (C) |
|
|
2021/22:193 |
Alireza Akhondi (C) |
|
|
2021/22:202 |
Mikael Larsson (C) |
|
|
2021/22:267 |
Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) |
1 |
|
2021/22:278 |
Markus Wiechel m.fl. (SD) |
1 och 2 |
|
2021/22:295 |
Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) |
|
|
2021/22:337 |
Markus Wiechel m.fl. (SD) |
|
|
2021/22:345 |
Markus Wiechel och Mikael Strandman (båda SD) |
1 och 2 |
|
2021/22:383 |
Staffan Eklöf (SD) |
|
|
2021/22:400 |
Josef Fransson m.fl. (SD) |
1 och 2 |
|
2021/22:426 |
Ann-Sofie Lifvenhage (M) |
|
|
2021/22:447 |
Jessica Thunander m.fl. (V) |
3 |
|
2021/22:448 |
Christina Höj Larsen m.fl. (V) |
16, 17 och 19 |
|
2021/22:454 |
Linda Westerlund Snecker m.fl. (V) |
3, 6, 9–12 och 14–16 |
|
2021/22:468 |
Ali Esbati m.fl. (V) |
10 |
|
2021/22:470 |
Linda Westerlund Snecker m.fl. (V) |
1, 3 och 4 |
|
2021/22:561 |
Edward Riedl (M) |
|
|
2021/22:574 |
Jan Ericson (M) |
|
|
2021/22:654 |
Alexander Christiansson och Markus Wiechel (båda SD) |
2 |
|
2021/22:756 |
Mikael Strandman och Thomas Morell (båda SD) |
|
|
2021/22:781 |
Martina Johansson och Mikael Larsson (båda C) |
|
|
2021/22:857 |
Edward Riedl (M) |
|
|
2021/22:884 |
Saila Quicklund (M) |
|
|
2021/22:935 |
Olle Thorell m.fl. (S) |
|
|
2021/22:949 |
Mattias Ottosson m.fl. (S) |
|
|
2021/22:992 |
Richard Jomshof (SD) |
|
|
2021/22:997 |
Richard Jomshof (SD) |
|
|
2021/22:1001 |
Robert Stenkvist (SD) |
|
|
2021/22:1006 |
Robert Stenkvist (SD) |
1 |
|
2021/22:1135 |
John Weinerhall (M) |
1 |
|
2021/22:1182 |
Daniel Bäckström (C) |
2 |
|
2021/22:1186 |
Daniel Bäckström (C) |
|
|
2021/22:1358 |
Åsa Coenraads och John Widegren (båda M) |
1 och 2 |
|
2021/22:1379 |
Betty Malmberg och Marléne Lund Kopparklint (båda M) |
1–3 |
|
2021/22:1393 |
Michael Anefur (KD) |
|
|
2021/22:1432 |
Boriana Åberg (M) |
2 |
|
2021/22:1462 |
Boriana Åberg (M) |
1 |
|
2021/22:1498 |
Boriana Åberg (M) |
|
|
2021/22:1499 |
Boriana Åberg (M) |
1 och 2 |
|
2021/22:1582 |
Johnny Skalin (SD) |
|
|
2021/22:1584 |
Ola Johansson och Helena Vilhelmsson (båda C) |
1–3 |
|
2021/22:1625 |
Per Åsling (C) |
3 |
|
2021/22:1669 |
Johan Hultberg (M) |
1 |
|
2021/22:1965 |
Lars Jilmstad (M) |
|
|
2021/22:2021 |
Lars Hjälmered m.fl. (M) |
|
|
2021/22:2051 |
Marléne Lund Kopparklint (M) |
|
|
2021/22:2060 |
Marléne Lund Kopparklint (M) |
|
|
2021/22:2197 |
Jörgen Berglund (M) |
|
|
2021/22:2214 |
Helena Storckenfeldt (M) |
|
|
2021/22:2216 |
Helena Storckenfeldt (M) |
|
|
2021/22:2293 |
Helena Gellerman (L) |
|
|
2021/22:2386 |
Tobias Andersson m.fl. (SD) |
3 och 7 |
|
2021/22:2404 |
Alexandra Anstrell och Maria Stockhaus (båda M) |
|
|
2021/22:2420 |
Ida Drougge (M) |
1–3 |
|
2021/22:2449 |
Eric Palmqvist m.fl. (SD) |
5 och 14 |
|
2021/22:2457 |
Yasmine Eriksson m.fl. (SD) |
19 och 20 |
|
2021/22:2458 |
Yasmine Eriksson m.fl. (SD) |
5 |
|
2021/22:2462 |
Mats Nordberg m.fl. (SD) |
31 |
|
2021/22:2481 |
Runar Filper m.fl. (SD) |
1 |
|
2021/22:2501 |
Michael Rubbestad m.fl. (SD) |
12 |
|
2021/22:2526 |
Adam Marttinen m.fl. (SD) |
21 |
|
2021/22:2527 |
Adam Marttinen m.fl. (SD) |
40 |
|
2021/22:2528 |
Adam Marttinen m.fl. (SD) |
5–7, 9, 13–18, 20–26, 28–30, 32, 33, 36, 37, 39 och 41–44 |
|
2021/22:2534 |
Angelica Lundberg m.fl. (SD) |
26 |
|
2021/22:2552 |
Jonas Andersson i Skellefteå m.fl. (SD) |
7, 24 och 25 |
|
2021/22:2572 |
Markus Wiechel m.fl. (SD) |
4 och 5 |
|
2021/22:2579 |
Björn Söder m.fl. (SD) |
12–16 |
|
2021/22:2601 |
Nooshi Dadgostar m.fl. (V) |
4 |
|
2021/22:2616 |
Lotta Olsson (M) |
|
|
2021/22:2617 |
Lotta Olsson m.fl. (M) |
|
|
2021/22:2635 |
Anders Hansson (M) |
|
|
2021/22:2713 |
Anders Hansson (M) |
|
|
2021/22:2722 |
Lotta Olsson (M) |
|
|
2021/22:2752 |
Anders Hansson (M) |
|
|
2021/22:2797 |
Lars Püss och Helena Storckenfeldt (båda M) |
|
|
2021/22:2799 |
Noria Manouchi och Boriana Åberg (båda M) |
|
|
2021/22:2803 |
Viktor Wärnick och John Weinerhall (båda M) |
|
|
2021/22:2856 |
Betty Malmberg (M) |
1 och 2 |
|
2021/22:2862 |
Betty Malmberg (M) |
2 och 3 |
|
2021/22:2895 |
Arin Karapet (M) |
|
|
2021/22:2936 |
Betty Malmberg och Marléne Lund Kopparklint (båda M) |
3 |
|
2021/22:2937 |
Ann-Sofie Alm (M) |
|
|
2021/22:2953 |
Patrik Jönsson m.fl. (SD) |
54 |
|
2021/22:2968 |
Thomas Morell m.fl. (SD) |
1, 8 och 62 |
|
2021/22:2983 |
Christian Carlsson (KD) |
1 och 2 |
|
2021/22:2985 |
Christian Carlsson (KD) |
1 |
|
2021/22:2997 |
Markus Wiechel (SD) |
9 och 10 |
|
2021/22:2999 |
Runar Filper (SD) |
1 och 2 |
|
2021/22:3096 |
Cecilia Widegren (M) |
2 och 3 |
|
2021/22:3117 |
Cecilia Widegren (M) |
1 och 2 |
|
2021/22:3121 |
Cecilia Widegren (M) |
1 och 2 |
|
2021/22:3132 |
Ann-Sofie Lifvenhage (M) |
|
|
2021/22:3133 |
Ann-Sofie Lifvenhage (M) |
|
|
2021/22:3218 |
Johan Hedin m.fl. (C) |
40 och 41 |
|
2021/22:3224 |
Alireza Akhondi m.fl. (C) |
17 |
|
2021/22:3230 |
Anders Hansson och Annicka Engblom (båda M) |
1 och 2 |
|
2021/22:3239 |
Anders Hansson (M) |
|
|
2021/22:3242 |
Peter Helander m.fl. (C) |
8 |
|
2021/22:3267 |
John Widegren (M) |
|
|
2021/22:3301 |
Josefin Malmqvist (M) |
4 |
|
2021/22:3352 |
Magnus Jacobsson (KD) |
1–4 |
|
2021/22:3420 |
Emma Hult och Camilla Hansén (båda MP) |
1 |
|
2021/22:3502 |
Anders Åkesson och Johan Hedin (båda C) |
6 och 8 |
|
2021/22:3579 |
Johan Hedin m.fl. (C) |
6, 14, 22–24, 74 och 76 |
|
2021/22:3594 |
Lars Beckman (M) |
|
|
2021/22:3596 |
Lars Beckman (M) |
|
|
2021/22:3617 |
Lars Beckman (M) |
|
|
2021/22:3629 |
Arin Karapet (M) |
1 och 2 |
|
2021/22:3656 |
Niels Paarup-Petersen (C) |
1, 5, 7, 9, 13 och 14 |
|
2021/22:3662 |
Niels Paarup-Petersen (C) |
|
|
2021/22:3690 |
Lars Hjälmered m.fl. (M) |
28 |
|
2021/22:3775 |
Jessika Roswall m.fl. (M) |
22 |
|
2021/22:3780 |
Johan Forssell m.fl. (M) |
1 |
|
2021/22:3781 |
Johan Forssell m.fl. (M) |
6, 8–11, 17, 26, 28 och 29 |
|
2021/22:3783 |
Johan Forssell m.fl. (M) |
15–17 |
|
2021/22:3786 |
Johan Forssell m.fl. (M) |
1, 7 och 14 |
|
2021/22:3787 |
Johan Forssell m.fl. (M) |
2 |
|
2021/22:3840 |
Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) |
11, 12, 19, 24, 25 och 42 |
|
2021/22:3879 |
Magnus Jacobsson m.fl. (KD) |
61 |
|
2021/22:3931 |
Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) |
|
|
2021/22:3965 |
Johan Pehrson m.fl. (L) |
69 |
|
2021/22:3974 |
Johan Pehrson m.fl. (L) |
5–8, 10, 14, 17, 19, 20, 22, 25, 34, 36, 38, 41 och 42 |
|
2021/22:3975 |
Johan Pehrson m.fl. (L) |
26, 42 och 46 |
|
2021/22:3996 |
Joar Forssell m.fl. (L) |
9 och 11 |
|
2021/22:4031 |
Ulf Kristersson m.fl. (M) |
2, 7, 34 och 37 |
|
2021/22:4034 |
Josefin Malmqvist (M) |
4 |
|
2021/22:4054 |
Fredrik Malm (L) |
|
|
2021/22:4074 |
Rasmus Ling och Karolina Skog (båda MP) |
1–3 |
|
2021/22:4187 |
Andreas Carlson m.fl. (KD) |
5–7 |
|
2021/22:4189 |
Andreas Carlson m.fl. (KD) |
12, 17, 45 och 52 |
|
2021/22:4190 |
Andreas Carlson m.fl. (KD) |
3–13, 15, 17, 18, 24, 26, 28–31, 34, 41, 45, 47, 50, 52, 53, 55, 56 och 58 |
|
2021/22:4191 |
Andreas Carlson m.fl. (KD) |
4 |
|
2021/22:4193 |
Andreas Carlson m.fl. (KD) |
3 och 4 |
|
2021/22:4210 |
Sofia Damm m.fl. (KD) |
53 |
|
2021/22:4212 |
Sofia Damm m.fl. (KD) |
38 |
|
2021/22:4214 |
Hans Eklind m.fl. (KD) |
37 |
|
2021/22:4217 |
Camilla Brodin m.fl. (KD) |
21 |
|
2021/22:4222 |
Larry Söder m.fl. (KD) |
52 |