|
|
Modernare regler för användningen av tvångsmedel
Sammanfattning
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag om ändringar i bl.a. rättegångsbalken. Lagändringarna syftar till att modernisera reglerna om tvångsmedelsanvändning och handlar bl.a. om
• ett nytt tvångsmedel, genomsökning på distans, som kan säkra tillgång till elektroniska handlingar, t.ex. i externa servrar eller i molntjänster
• ett avskaffat förbud mot att beslagta meddelanden mellan den misstänkte och en närstående
• en möjlighet att i vissa fall dröja med en underrättelse om att ett tvångsmedel har använts
• en skyldighet för en enskild att i vissa fall medverka till biometrisk autentisering, t.ex. med hjälp av sitt fingeravtryck, för att öppna en mobiltelefon eller liknande
• en möjlighet att förelägga enskilda att tillhandahålla handlingar på ett tidigare stadium i förundersökningen
• en reglering av möjligheterna att kopiera handlingar och en rätt till domstolsprövning när en kopia förvaras hos en myndighet.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juni 2022.
Utskottet föreslår även att riksdagen avslår nio motionsyrkanden.
I betänkandet finns en reservation (V).
Behandlade förslag
Proposition 2021/22:119 Modernare regler för användningen av tvångsmedel.
Ett yrkande i en följdmotion.
Åtta yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2021/22.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Modernare regler för användningen av tvångsmedel
Modernare regler för användningen av tvångsmedel (V)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2021/22
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Bilaga 3
Reservantens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
Modernare regler för användningen av tvångsmedel |
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i rättegångsbalken,
2. lag om ändring i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare,
3. lag om ändring i polislagen (1984:387),
4. lag om ändring i lagen (1997:1024) om Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet,
5. lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter,
6. lag om ändring i lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål,
7. lag om ändring i lagen (2000:1225) om straff för smuggling,
8. lag om ändring i lagen (2005:500) om erkännande och verkställighet av frysningsbeslut i vissa fall,
9. lag om ändring i lagen (2008:322) om Tullverkets och Kustbevakningens befogenheter att ingripa mot rattfylleribrott,
10. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),
11. lag om ändring i lagen (2017:1000) om en europeisk utredningsorder,
12. lag om ändring i kustbevakningslagen (2019:32),
13. lag om ändring i lagen (2020:62) om hemlig dataavläsning,
14. lag om ändring i lagen (2020:968) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om ömsesidigt erkännande av beslut om frysning och beslut om förverkande.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:119 punkterna 1–14 och avslår motionerna
2021/22:1869 av Lotta Olsson (M),
2021/22:2556 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 7,
2021/22:2997 av Markus Wiechel (SD) yrkande 3,
2021/22:3218 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkande 32,
2021/22:3514 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkande 21,
2021/22:3579 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkande 49,
2021/22:3666 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 63,
2021/22:3974 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 49 och
2021/22:4407 av Linda Westerlund Snecker m.fl. (V).
Reservation (V)
Stockholm den 7 april 2022
På justitieutskottets vägnar
Fredrik Lundh Sammeli
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Fredrik Lundh Sammeli (S), Johan Forssell (M), Petter Löberg (S), Louise Meijer (M), Maria Strömkvist (S), Johan Hedin (C), Ellen Juntti (M), Katja Nyberg (SD), Gustaf Lantz (S), Carina Ödebrink (S), Johan Pehrson (L), Tobias Andersson (SD), Martin Marmgren (MP), Ingemar Kihlström (KD), Pontus Andersson (SD), Magnus Oscarsson (KD) och Gudrun Nordborg (V).
I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2021/22:119 Modernare regler för användningen av tvångsmedel. I propositionen föreslår regeringen ändringar i bl.a. rättegångsbalken som syftar till att modernisera reglerna om tvångsmedelsanvändning.
Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.
En motion har väckts med anledning av propositionen. I ärendet behandlas även åtta yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2021/22. Förslagen i motionerna finns i bilaga 1. Reservantens lagförslag finns i bilaga 3.
Det kan nämnas att riksdagen tidigare har gjort ett tillkännagivande till regeringen om att reglerna om beslag och husrannsakan skyndsamt bör anpassas till modern teknik (bet. 2020/21:JuU16, rskr. 2020/21:234).
Vidare noteras att ändringar i 27 kap. 2 § rättegångsbalken även har föreslagits i proposition 2021/22:55 Utlandsspioneri. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023. Propositionen bereds av konstitutionsutskottet (se bet. 2021/22:KU16).
Modernare regler för användningen av tvångsmedel
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens förslag till lagändringar. Förslagen syftar till att modernisera reglerna om tvångsmedelsanvändning.
Riksdagen avslår motionsyrkanden bl.a. om avslag på delar av propositionen och om modernare regler för beslag och husrannsakan.
Jämför reservationen (V).
Propositionen
Modernisering av reglerna om beslag
Enligt de allmänna bestämmelserna om beslag får ett föremål som skäligen kan antas ha betydelse för utredning om brott eller vara avhänt någon genom brott eller förverkat på grund av brott tas i beslag (27 kap. 1 § rättegångsbalken). Regleringen gäller även skriftliga handlingar om inte annat föreskrivs. Med skriftliga handlingar avses även elektroniskt lagrade uppgifter.
Alla handlingar får dock inte tas i beslag. I 27 kap. 2 § rättegångsbalken finns regler om förbud mot beslag av skriftliga handlingar i vissa fall. När det gäller skriftliga meddelanden mellan en misstänkt och hans eller hennes närstående är huvudregeln att det är förbjudet att beslagta sådana meddelanden. Som närstående räknas den krets av anhöriga som är undantagna från vittnesplikten, bl.a. make, maka, barn och syskon.
Förbudet syftar till att skydda förtroligheten mellan nära anhöriga. Det har sin utgångspunkt i rätten till skydd för privat- och familjeliv och korrespondens (2 kap. 6 § regeringsformen och artikel 8 i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, Europakonventionen). Förbudet har dessutom visst samband med att personer i den misstänktes närståendekrets är undantagna från vittnesplikten. I förhållande till barn är även barnkonventionens artiklar relevanta. Av artikel 3.1 framgår t.ex. att vid alla åtgärder som rör barn ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa.
Förbudet mot att ta meddelanden mellan närstående i beslag är inte absolut. Meddelanden får t.ex. tas i beslag vid förundersökningar om brott där minimistraffet är fängelse i två år eller mer. Förbudet gäller inte heller vid förundersökningar om vissa samhällsfarliga brott, t.ex. sabotage och terroristbrott.
Regeringen konstaterar att bestämmelsen om förbud mot att beslagta meddelanden i närståendefall i huvudsak har varit oförändrad sedan rättegångsbalkens tillkomst. När regleringen infördes förekom meddelanden enbart i brevform och brottsliga gärningar eller kommunikation om brottsliga gärningar i skrift torde inte ha varit särskilt vanligt förekommande. Sedan dess har det skett en betydande förändring av hur människor kommunicerar med varandra. Med hänsyn till teknikutvecklingen och de ändrade kommunikationsvanorna är det i dag betydligt vanligare att meddelanden mellan närstående har betydelse för brottsutredningar. Regeringen pekar också på att samhällets syn på brott mot närstående har genomgått en markant förändring sedan beslagsförbudets tillkomst och att ny lagstiftning har införts i syfte att skydda enskilda mot brott från närstående. Behovet av att kunna komma åt meddelanden mellan närstående gör sig även gällande i utredningar om organiserad brottslighet och olika former av gängkriminalitet. Nya brott har också tillkommit som ofta begås genom eller med hjälp av meddelanden till närstående, t.ex. insiderbrott. Sammantaget innebär detta att det finns ett behov av att kunna ta meddelanden mellan närstående i beslag i fler fall än i dag.
I propositionen föreslås därför att förbudet mot beslag av meddelanden mellan en misstänkt och en närstående och mellan sådana närstående ska tas bort. Regeringen framhåller att de positiva effekter som förslaget får för brottsbekämpningen och brottsoffren klart överväger de negativa effekter som det får i form av en inskränkning i bl.a. den personliga integriteten. I denna bedömning vägs in att ett avskaffande är av särskild vikt för brottsoffers intresse av den upprättelse som lagföringen av den skyldige och rätten till skadestånd innebär. Det bedöms alltså vara proportionerligt att avskaffa beslagsförbudet i närståendefall. Detta innebär dock inte att meddelanden som för närvarande omfattas av förbudet i samtliga fall kommer att vara tillgängliga för brottsbekämpande myndigheter. En proportionalitetsbedömning ska göras vid såväl beslag som husrannsakan och kroppsvisitation, vilket innebär att beslag inte får ske vid alltför lindrig brottslighet. Ett slopat beslagsförbud för meddelanden mellan närstående innebär dessutom en reglering som ligger mer i linje med motsvarande regleringar i våra grannländer.
Som huvudregel ska den som drabbats av ett beslag utan dröjsmål underrättas om beslaget och vad som skett med det. I propositionen konstateras att det finns situationer då en sådan underrättelse kan förstöra utredningen och att det bör införas en möjlighet att senarelägga underrättelsen. Regeringen föreslår därför att en underrättelse till den som drabbats av beslag ska få lämnas så snart det kan ske utan men för utredningen.
Genomsökning på distans
Det är vanligt att elektroniska uppgifter som kan ha betydelse som bevis är lagrade på en annan plats än i det föremål, t.ex. en dator eller mobiltelefon, som har tagits i beslag eller som har påträffats vid en husrannsakan eller vid en kroppsvisitation. Uppgifter kan t.ex. finnas lagrade i det s.k. molnet eller på externa servrar och kan därmed inte sägas vara lagrade i det fysiska föremål som den som gör beslaget eller husrannsakan har framför sig. Rättsläget är för närvarande oklart i fråga om huruvida brottsbekämpande myndigheter får ta del av sådana uppgifter. Den dominerande uppfattningen är att den som under en husrannsakan eller efter ett beslag söker igenom innehållet i en elektronisk kommunikationsutrustning inte får bereda sig tillgång till annan information än sådan som finns lagrad där.
För att ge brottsbekämpande myndigheter effektiva utredningsverktyg föreslår regeringen att det ska införas en möjlighet att söka efter handlingar som är lagrade i ett avläsningsbart informationssystem utanför den elektroniska kommunikationsutrustning som används för genomsökningen. Förfarandet, som utgör ett nytt tvångsmedel, ska benämnas genomsökning på distans.
Det mest relevanta för brottsbekämpande myndigheters informationsinhämtning borde enligt regeringen vara kommunikations- och lagringstjänster och liknande tjänster. Kommunikationstjänster innefattar bl.a. tjänster för samtal och sms. Även andra liknande tjänster som t.ex. webbmejl och andra typer av samtals- och meddelandetjänster bör kunna bli föremål för genomsökning på distans. Lagringstjänster kan vara sådana tjänster som möjliggör lagring av data på annan plats än i den egna elektroniska kommunikationsutrustningen, s.k. molntjänster. I en molntjänst kan det rymmas all möjlig information som kan tjäna som bevisning, såsom bilder, dokument, meddelanden och handlingar i ett bokföringsprogram.
Genomsökning på distans ska enligt förslaget endast få ske i syfte att söka efter handlingar som kan ha betydelse för utredning om brott eller om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet enligt brottsbalken. För att genomsökning på distans ska få utföras krävs vidare att det finns anledning att anta att ett brott har begåtts på vilket fängelse kan följa. Det ska också krävas att det kan antas att det informationssystem som genomsökningen ska utföras i kan ha använts av den som skäligen kan misstänkas för brottet. Om det saknas skäl för ett sådant antagande ska genomsökning på distans ändå få utföras, om det finns synnerlig anledning att anta att det kan påträffas handlingar som omfattas av det syfte med vilket genomsökningen får utföras. En proportionalitetsbedömning ska göras i varje enskilt fall.
Den misstänktes samtycke ska inte få åberopas till stöd för genomsökningen, om inte den misstänkte själv har begärt att åtgärden ska utföras.
Regeringens förslag innebär vidare att genomsökningen endast får ske genom en autentisering i det avläsningsbara informationssystem som åtgärden avser, dvs. genom inloggning eller motsvarande förfarande. Det ska alltså inte vara tillåtet att installera program, bryta systemskydd eller utnyttja tekniska sårbarheter för att få åtkomst till ett system.
Genomsökning på distans får inte avse handlingar med uppgifter som omfattas av rättegångsbalkens beslagsförbud. Om det vid en genomsökning påträffas handlingar som innehåller uppgifter som omfattas av beslagsförbudet ska genomsökningen omedelbart avbrytas i den del den avser sådana uppgifter.
Förslaget innehåller även bestämmelser om rätt att närvara vid genomsökning på distans, tillfälligt omhändertagande av elektronisk kommunikationsutrustning, underrättelse efter genomsökning på distans samt protokoll och bevis om åtgärden. Regeringen föreslår även att en husrannsakan eller en kroppsvisitation ska få göras för att söka efter föremål som kan användas vid genomsökning på distans och att föremål ska få tas i beslag för att användas vid en sådan genomsökning. Förslaget föranleder vidare vissa ändringar i annan lagstiftning, bl.a. när det gäller möjligheten att använda våld för att genomföra åtgärden. Särskilda regler behövs också för unga lagöverträdare.
Kopiering av handlingar
För att brottsbekämpningen ska vara effektiv krävs inte bara att brottsbekämpande myndigheter kan få tillgång till information som är lagrad elektroniskt utan också att informationen kan säkras. Ett sätt att säkra elektroniskt lagrad information är att informationen i föremålet kopieras, t.ex. vid en husrannsakan. Kopiering förekommer redan i dag men har hittills varit en oreglerad åtgärd. I propositionen görs bedömningen att möjligheten att kopiera handlingar under en förundersökning bör regleras i lag.
Regeringen föreslår att en handling som skäligen kan antas ha betydelse för en utredning om brott eller för en utredning om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet ska få kopieras om den omfattas av ett beslag eller påträffas vid en husrannsakan eller en genomsökning på distans. Kopieringen kan avse såväl konventionella handlingar i pappersform som elektronisk information som är lagrad i ett föremål, t.ex. i en dator, i en mobiltelefon eller på en extern server. Handlingar som omfattas av beslagsförbud ska enligt förslaget inte heller få kopieras.
Propositionen innehåller även förslag om behörighet att fatta beslut om kopiering, underrättelse om kopiering, skyldighet att i vissa fall förstöra en kopia och rätt till domstolsprövning av om en kopia ska förstöras.
Gränsöverskridande lagstiftning
Regeringens förslag om modernare regler för användningen av tvångsmedel innebär även vissa ändringar i lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål, lagen (2005:500) om erkännande och verkställighet av frysningsbeslut i vissa fall och lagen (2017:1000) om en europeisk utredningsorder.
Biometrisk autentisering
Den tekniska utvecklingen har inneburit att det har blivit allt vanligare att föremål som används för elektronisk kommunikation, t.ex. mobiltelefoner, innehåller biometriska spärrar. En biometrisk spärr används som ett alternativ eller komplement till traditionella lösenordsspärrar och kan endast öppnas med hjälp av biometrisk autentisering. Det kan t.ex. handla om en persons fingeravtryck eller ansiktsgeometri. Det finns i dag inte någon reglerad skyldighet att medverka till att med hjälp av biometrisk autentisering öppna ett avläsningsbart informationssystem. Inte heller finns det bestämmelser som ger brottsbekämpande myndigheter rätt att med tvång förmå någon att medverka till ett sådant öppnande.
En möjlighet till biometrisk autentisering kan innebära ett kroppsligt ingrepp för enskilda. Enligt 2 kap. 6 § första meningen regeringsformen är var och en gentemot det allmänna skyddad mot påtvingat kroppsligt ingrepp. Detta skydd får begränsas genom lag, men endast för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle (2 kap. 20 § första stycket 2 och 21 § regeringsformen). Ett sådant ändamål är utredning av brott. Den lag där tvångsåtgärder tillåts ska vara tydlig och förutsebar och måste ha ett legitimt syfte. Ingreppet måste dessutom vägas mot behovet av åtgärden och vara proportionerligt.
Regeringen anför att ett ingrepp i form av en biometrisk autentisering i normalfallet bör vara både kortvarigt och förhållandevis lindrigt samt att avsaknaden av en möjlighet att öppna biometriska spärrar innebär en risk för att beslutade utredningsåtgärder inte kan verkställas på ett effektivt sätt. Vid en sammantagen bedömning anser regeringen att nyttan och behovet av att kunna använda biometrisk autentisering för att utreda och lagföra brott överväger det ingrepp som åtgärden kan innebära för enskilda. Vidare bedöms det proportionerligt med en möjlighet att använda biometrisk autentisering. Regeringen föreslår därför att en möjlighet att låsa upp biometriska spärrar genom biometrisk autentisering ska införas.
Om det finns anledning att anta att någon har möjlighet att öppna ett avläsningsbart informationssystem genom biometrisk autentisering ska han eller hon enligt förslaget vara skyldig att på tillsägelse av en polisman medverka till detta om en genomsökning av ett beslagtaget föremål, en husrannsakan eller en genomsökning på distans annars försvåras. Om han eller hon vägrar ska en polisman få genomföra autentiseringen.
Även en brottsmisstänkt under 15 år ska vara skyldig att på tillsägelse medverka till en biometrisk autentisering, om det finns särskilda skäl.
Enligt regeringen behövs inte någon särskild reglering av våldsanvändning för biometrisk autentisering. Rätten att använda våld när en person motsätter sig en biometrisk autentisering följer i stället av rätten att använda våld för att verkställa det tvångsmedel som autentiseringen kan kombineras med. För all våldsanvändning gäller dock de grundläggande behovs- och proportionalitetsprinciperna. De innebär för det första att våld endast får användas när det behövs, dvs. när andra medel är otillräckliga för att polismannen ska kunna utföra den tjänsteuppgift det är fråga om och våldsanvändning kan väntas leda till det avsedda resultatet. Vidare får våld över huvud taget inte tillgripas om den aktuella tjänsteuppgiften inte har en sådan betydelse att det framstår som rimligt att den genomförs med fysiskt tvång. Om fysiskt tvång används måste det under hela händelseförloppet beaktas att våldet aldrig överstiger vad som är rimligt i förhållande till vad som kan uppnås.
Förutom en polisman får även en tjänsteman vid Tullverket och en kustbevakningstjänsteman verkställa eller biträda vid exempelvis ett beslag eller en husrannsakan, och de har i dessa fall samma befogenheter som en polisman att använda våld. Enligt regeringen har dessa tjänstemän samma behov som en polisman att genomföra en biometrisk autentisering och bör i dessa delar ges samma befogenheter som en polisman. I likhet med vad som bedöms gälla för en polisman behöver det inte regleras att de i vissa fall får använda våld för att genomföra autentiseringen.
Regeringen framhåller att ett införande av lagstöd för biometrisk autentisering måste ske inom ramen för en fortsatt rättssäker brottmålsprocess som lever upp till kraven på en rättvis rättegång för den som misstänks för brott. Såväl regeringsformen som Europakonventionen ställer krav på att en rättegång ska genomföras rättvist (2 kap. 11 § andra stycket regeringsformen och artikel 6 i Europakonventionen). I rätten till en rättvis rättegång ingår att den som är anklagad för brott inte genom tvång ska behöva bidra till utredningen eller bevisningen genom att göra medgivanden eller tillhandahålla belastande material. Rätten till en rättvis rättegång är förknippad med oskuldspresumtionen som innebär att var och en ska betraktas som oskyldig till dess att hans eller hennes skuld lagligen har fastställts.
Rätten att inte belasta sig själv uppkommer när det finns en anklagelse om brott. Det innebär att ett förfarande antingen ska ha inletts eller vara nära förestående. Rätten att inte belasta sig själv är vidare inte absolut. Det är bara när framtvingandet inkräktar på själva kärnan av rätten att inte belasta sig själv som det rör sig om en kränkning. Regeringen framhåller att det i Norge redan finns en skyldighet att medverka till biometrisk autentisering. I likhet med den norska ordningen föreslås tillämpningen av en biometrisk autentisering begränsas till de fall när tillgången till det avläsningsbara informationssystemet och de uppgifter som finns lagrade däri grundar sig på ett beslutat tvångsmedel. Det handlar således om tillgång till information som redan är lagligt tillgänglig på grund av ett beslag, en husrannsakan eller en genomsökning på distans. Endast om verkställigheten av dessa tvångsmedel annars försvåras föreslås en biometrisk autentisering bli aktuell. Dessa tvångsmedel är kringgärdade av flera rättssäkerhetsgarantier. Kopplingen till andra tvångsmedel bidrar således till att ställa intrånget i proportion till intresset av en effektiv brottsbekämpning.
Sammantaget bedöms användandet av biometrisk autentisering generellt sett vara en godtagbar inskränkning av enskildas konventionsfästa och grundlagsskyddade fri- och rättigheter. Det kan dock enligt regeringen finnas undantag, och såväl omständigheterna i det enskilda fallet som proportionalitetsprincipen måste alltid beaktas.
Edition och exhibition
I rättegångsbalken finns regler om förelägganden att lägga fram ett skriftligt bevis (edition) eller att tillhandahålla ett föremål för syn (exhibition). Regeringen lämnar i propositionen förslag som innebär att möjligheterna att använda edition och exhibition under en förundersökning utvidgas.
Ikraftträdande
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juni 2022. Enligt regeringen behövs det inte några övergångsbestämmelser.
Tidigare riksdagsbehandling
Utskottet har flera gånger tidigare behandlat frågor om husrannsakan på distans och tillgång till dokument som lagrats i molntjänster. I samband med att utskottet våren 2021 behandlade proposition 2020/21:72 Sveriges tillträde till Europarådets konvention om it-relaterad brottslighet föreslog utskottet ett tillkännagivande till regeringen om att reglerna om beslag och husrannsakan skyndsamt bör anpassas till modern teknik (bet. 2020/21:JuU16 s. 17). Riksdagen följde utskottets förslag (rskr. 2020/21:234).
I samband med att utskottet våren 2021 behandlade motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2020/21 föreslog utskottet ett tillkännagivande till regeringen om att avskaffa förbudet mot beslag av meddelanden mellan närstående (bet. 2020/21:JuU25 s. 58). Ledamöterna från Socialdemokraterna, Centerpartiet, Vänsterpartiet och Miljöpartiet reserverade sig mot förslaget och anförde att de inte ville föregripa den beredning som pågick av Beslagsutredningens förslag (s. 118 f.). Riksdagen biföll reservationen (rskr. 2020/21:289).
Regeringens redovisning av tillkännagivandet
I propositionen uppger regeringen att tillkännagivandet som redovisats ovan är tillgodosett genom de förslag som behandlas i propositionen och att det därmed är slutbehandlat.
Motionerna
Avslag på propositionen i de delar som gäller biometrisk autentisering
I kommittémotion 2021/22:4407 av Linda Westerlund Snecker m.fl. (V) föreslår motionärerna att riksdagen ska avslå regeringens proposition i de delar som handlar om rätt för polis, tulltjänstemän och kustbevakningstjänstemän att använda våld för att få en enskild att medverka till biometrisk autentisering. Enligt motionärerna kan förslaget anses strida mot rätten att inte belasta sig själv och kravet på en rättvis rättegång.
Beslag av meddelanden mellan närstående
I partimotion 2021/22:3666 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 63 föreslås att grov fridskränkning, grov kvinnofridskränkning och hedersbrott ska undantas från rättegångsbalkens bestämmelser om beslagsförbud i närståendefall. Samma förslag finns i kommittémotion 2021/22:3514 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkande 21.
Adam Marttinen m.fl. (SD) anser i kommittémotion 2021/22:2556 yrkande 7 att möjligheterna att ta meddelanden mellan närstående i beslag bör ses över.
I kommittémotion 2021/22:3974 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 49 föreslås att förbudet mot beslag av sms och andra meddelanden mellan närstående ska avskaffas.
Modernare regler för beslag och husrannsakan
I kommittémotion 2021/22:3218 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkande 32 anförs att de brottsbeivrande myndigheterna skyndsamt bör ges möjlighet att göra husrannsakan och beslag på distans, t.ex. i molntjänster och på användarkonton. Liknande förslag finns i kommittémotion 2021/22:3579 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkande 49 samt i motionerna 2021/22:2997 av Markus Wiechel (SD) yrkande 3 och 2021/22:1869 av Lotta Olsson (M).
Utskottets ställningstagande
Utskottet har tidigare efterfrågat modernare regler för beslag och husrannsakan och ser därför positivt på att regeringen nu har överlämnat ett lagförslag som syftar till att modernisera reglerna om tvångsmedelsanvändning.
När det gäller möjligheten att låsa upp biometriska spärrar anser utskottet, i likhet med regeringen, att nyttan och behovet av att kunna använda biometrisk autentisering överväger det ingrepp som åtgärden kan innebära för enskilda. Utskottet delar också regeringens bedömning att användandet av biometrisk autentisering generellt sett får anses vara en godtagbar inskränkning av enskildas konventionsfästa och grundlagsskyddade fri- och rättigheter.
Propositionen har i övrigt inte lett till några motionsyrkanden eller andra invändningar under utskottsbehandlingen.
Sammantaget anser utskottet att den föreslagna lagstiftningen har fått en väl avvägd utformning och att riksdagen bör bifalla regeringens lagförslag och avslå motion 2021/22:4407 (V).
Genom de nu föreslagna lagändringarna får motionerna 2021/22:1869 (M), 2021/22:2556 (SD) yrkande 7, 2021/22:2997 (SD) yrkande 3, 2021/22:3218 (C) yrkande 32, 2021/22:3514 (C) yrkande 21, 2021/22:3579 (C) yrkande 49, 2021/22:3666 (C) yrkande 63 och 2021/22:3974 (L) yrkande 49 anses vara i huvudsak tillgodosedda. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandena.
Avslutningsvis har utskottet inte något att invända mot regeringens redovisning av tillkännagivandet.
av Gudrun Nordborg (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:
Riksdagen
a) avslår regeringens förslag till lag om ändring i rättegångsbalken i de delar det avser 27 kap. 17 f § och rubriken närmast före 27 kap. 17 f § samt antar regeringens förslag till lag om ändring i rättegångsbalken i övrigt med de ändringarna att kommatecknet efter ordet ”kopiering” och orden ”biometrisk autentisering” i rubriken till 27 kap. ska utgå,
b) antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare med den ändringen att 36 § ska ha den lydelse som reservanten föreslår i bilaga 3,
c) antar regeringens förslag till lag om ändring i polislagen (1984:387),
d) antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1997:1024) om Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet,
e) antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter,
f) antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål,
g) avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2000:1225) om straff för smuggling i de delar det avser 29 a § och rubriken närmast före 29 a § samt antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2000:1225) om straff för smuggling i övrigt med den ändringen att 1 § ska ha den lydelse som reservanten föreslår i bilaga 3,
h) antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2005:500) om erkännande och verkställighet av frysningsbeslut i vissa fall,
i) avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2008:322) om Tullverkets och Kustbevakningens befogenheter att ingripa mot rattfylleribrott i de delar det avser 7 b § och rubriken närmast före 7 b § samt antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2008:322) om Tullverkets och Kustbevakningens befogenheter att ingripa mot rattfylleribrott i övrigt,
j) antar regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),
k) antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2017:1000) om en europeisk utredningsorder,
l) avslår regeringens förslag till lag om ändring i kustbevakningslagen (2019:32) i de delar det avser 3 kap. 15 a § och rubriken närmast före 3 kap. 15 a § samt antar regeringens förslag till lag om ändring i kustbevakningslagen (2019:32) i övrigt,
m) antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2020:62) om hemlig dataavläsning,
n) antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2020:968) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om ömsesidigt erkännande av beslut om frysning och beslut om förverkande.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:119 punkterna 3–6, 8, 10, 11, 13 och 14 samt motion
2021/22:4407 av Linda Westerlund Snecker m.fl. (V),
bifaller delvis proposition 2021/22:119 punkterna 1, 2, 7, 9 och 12 samt avslår motionerna
2021/22:1869 av Lotta Olsson (M),
2021/22:2556 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 7,
2021/22:2997 av Markus Wiechel (SD) yrkande 3,
2021/22:3218 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkande 32,
2021/22:3514 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkande 21,
2021/22:3579 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkande 49,
2021/22:3666 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 63 och
2021/22:3974 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 49.
Ställningstagande
Regeringens förslag om en skyldighet för enskilda att i vissa fall medverka till biometrisk autentisering har kritiserats av flera remissinstanser, bl.a. eftersom det kan anses strida mot rätten att inte belasta sig själv och kravet på en rättvis rättegång. Jag instämmer i remissinstansernas kritik. Enligt min uppfattning är det orimligt att åtgärden ska kunna användas mot alla personer över 15 år som skäligen kan antas ha möjlighet att öppna ett informationssystem med hjälp av biometrisk autentisering. Personen behöver alltså inte vara misstänkt för brott. Jag har full förståelse för att det kan vara mycket utmanande att utreda brott utan att få tillgång till bevisning som antas kunna finnas i t.ex. en mobiltelefon. Jag tror dock att polisen kan använda andra och bättre metoder än våld, t.ex. förhörsteknik, för att få personen att självmant öppna informationsbäraren.
Mot denna bakgrund anser jag att riksdagen bör avslå regeringens proposition i de delar som handlar om rätt för polis, tulltjänstemän och kustbevakningstjänstemän att använda våld för att få en enskild att medverka till biometrisk autentisering.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2021/22:119 Modernare regler för användningen av tvångsmedel:
1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i rättegångsbalken.
2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare.
3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i polislagen (1984:387).
4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1997:1024) om Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet.
5.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter.
6.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål.
7.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2000:1225) om straff för smuggling.
8.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2005:500) om erkännande och verkställighet av frysningsbeslut i vissa fall.
9.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2008:322) om Tullverkets och Kustbevakningens befogenheter att ingripa mot rattfylleribrott.
10.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
11.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2017:1000) om en europeisk utredningsorder.
12.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i kustbevakningslagen (2019:32).
13.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2020:62) om hemlig dataavläsning.
14.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2020:968) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om ömsesidigt erkännande av beslut om frysning och beslut om förverkande.
2021/22:4407 av Linda Westerlund Snecker m.fl. (V):
Riksdagen avslår proposition 2021/22:119 i den del som handlar om rätt för polis, tulltjänstemän och kustbevakningstjänstemän att använda våld för att få den enskilde att medverka till biometrisk autentisering.
Motioner från allmänna motionstiden 2021/22
2021/22:1869 av Lotta Olsson (M):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över lagstiftning för otillbörligt tagna bilder som förvaras på molntjänster och tillkännager detta för regeringen.
2021/22:2556 av Adam Marttinen m.fl. (SD):
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om beslag och hemliga tvångsmedel och tillkännager detta för regeringen.
2021/22:2997 av Markus Wiechel (SD):
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en moderniserad lagstiftning för husrannsakan och beslag och tillkännager detta för regeringen.
2021/22:3218 av Johan Hedin m.fl. (C):
32.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om husrannsakan och beslag på distans exempelvis i molnet och på användarkonton och tillkännager detta för regeringen.
2021/22:3514 av Johan Hedin m.fl. (C):
21.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att grov fridskränkning/grov kvinnofridskränkning och hedersbrott ska införas som undantag i rättegångsbalken avseende beslagsförbud i närståendefall och tillkännager detta för regeringen.
2021/22:3579 av Johan Hedin m.fl. (C):
49.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att anpassa reglerna om beslag och husrannsakan till modern teknik och tillkännager detta för regeringen.
2021/22:3666 av Annie Lööf m.fl. (C):
63.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att grov fridskränkning/grov kvinnofridskränkning och hedersbrott ska införas som undantag i rättegångsbalken avseende beslagsförbud i närståendefall och tillkännager detta för regeringen.
2021/22:3974 av Johan Pehrson m.fl. (L):
49.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa förbudet mot beslag av sms och andra meddelanden mellan närstående och tillkännager detta för regeringen.
Bilaga 2
Bilaga 3
Ändring i regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare
|
Regeringens förslag |
Reservantens förslag |
36 §
|
Om någon är misstänkt för att före femton års ålder ha begått ett brott får, om det finns särskilda skäl, beslag, husrannsakan, åtgärder för biometrisk autentisering, genomsökning på distans och kroppsvisitation företas mot den unge, samt fotografi och fingeravtryck tas av honom eller henne enligt bestämmelserna i 23 kap. 9 a §, 27 och 28 kap. rättegångsbalken. |
Om någon är misstänkt för att före femton års ålder ha begått ett brott får, om det finns särskilda skäl, beslag, husrannsakan, genomsökning på distans och kroppsvisitation företas mot den unge, samt fotografi och fingeravtryck tas av honom eller henne enligt bestämmelserna i 23 kap. 9 a §, 27 och 28 kap. rättegångsbalken. |
Det som i 27 kap. 7 och 8 §§ rättegångsbalken sägs om åtal och om verkan av att åtal inte väcks ska i stället avse bevistalan och talan om förverkande samt verkan av att sådan talan inte väcks.
Vid kroppsvisitation som görs enligt 28 kap. rättegångsbalken ska 28 kap. 13 a § rättegångsbalken gälla med den skillnaden att den unge får hållas kvar för ändamålet i högst tre timmar.
Ändring i regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2000:1225) om straff för smuggling
|
Regeringens förslag |
Reservantens förslag |
1 §
Denna lag innehåller bestämmelser om ansvar m.m. för gärningar som rör införsel till eller utförsel från landet av varor. Har det i lag eller annan författning föreskrivits straff för den som bryter mot ett förbud mot eller villkor för att föra in eller ut en vara, gäller i stället bestämmelserna i den författningen om inget annat är föreskrivet.
|
I 19–22, 25 a–27, 29 a och 32 §§ finns särskilda bestämmelser om befogenheter för att förhindra, utreda och beivra brott enligt denna lag eller brott, som rör införsel till eller utförsel från landet av varor, enligt någon av de författningar som nämns i tredje stycket. Befogenheterna gäller även vid sådana brott enligt narkotikastrafflagen (1968:64), vapenlagen (1996:67) och lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor som avses i 12 § tredje stycket samt vid sådana terroristbrott som avses i 3 § 21 jämförd med 2 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott. Befogenheten enligt 32 § att väcka åtal eller besluta om förverkande gäller dock inte vid brott enligt narkotikastrafflagen, vapenlagen, lagen om brandfarliga och explosiva varor eller lagen om straff för terroristbrott. |
I 19–22, 25 a–27 och 32 §§ finns särskilda bestämmelser om befogenheter för att förhindra, utreda och beivra brott enligt denna lag eller brott, som rör införsel till eller utförsel från landet av varor, enligt någon av de författningar som nämns i tredje stycket. Befogenheterna gäller även vid sådana brott enligt narkotikastrafflagen (1968:64), vapenlagen (1996:67) och lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor som avses i 12 § tredje stycket samt vid sådana terroristbrott som avses i 3 § 21 jämförd med 2 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott. Befogenheten enligt 32 § att väcka åtal eller besluta om förverkande gäller dock inte vid brott enligt narkotikastrafflagen, vapenlagen, lagen om brandfarliga och explosiva varor eller lagen om straff för terroristbrott. |
De författningar som avses i andra stycket är lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen, lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter, lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd, tullagen (2016:253) samt lagen (2006:1329) om handel med vissa varor som kan användas till dödsstraff eller tortyr, m.m.
Bestämmelserna i 19–22, 25 a–26 a §§ samt 27 § första och tredje styckena, när det gäller kroppsvisitation, och bestämmelserna i 32 § gäller också vid brott som avses i 2–4 §§ skattebrottslagen (1971:69), om brottet rör underlåtenhet att lämna deklaration enligt 26 kap. 8 § 2 eller 37 § skatteförfarandelagen (2011:1244).