|
Justitieutskottets betänkande
|
2021 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll
Sammanfattning
Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna.
Vidare föreslår utskottet att riksdagen gör ett tillkännagivande till regeringen om att regeringen senast den 31 mars 2022 ska tillsätta den utredning som enligt två tidigare tillkännagivanden ska se över vilka ytterligare åtgärder som behöver vidtas för att samhället ska kunna skydda sig mot personer som anses utgöra ett säkerhetshot. I denna del finns en reservation (S, V, MP).
Utskottet föreslår att riksdagen avslår ett motionsyrkande om diplomatiska garantier.
I skrivelsen redogör regeringen för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll under perioden fr.o.m. den 1 juli 2020 t.o.m. den 30 juni 2021 och för utvecklingen av den internationella terrorismen samt för Sveriges medverkan i det internationella arbetet mot terrorism under samma period.
I betänkandet finns totalt två reservationer (S, M, SD, V, KD, MP).
Behandlade förslag
Skrivelse 2021/22:73 2021 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll.
Två yrkanden i en följdmotion.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
2021 års redogörelse för lagen om särskild utlänningskontroll
Åtgärder vid verkställighetshinder
1.Diplomatiska garantier, punkt 2 (M, SD, KD)
2.Utredning om ytterligare åtgärder vid verkställighetshinder, punkt 3 (S, V, MP)
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
2021 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll |
Riksdagen lägger skrivelse 2021/22:73 till handlingarna.
|
2. |
Diplomatiska garantier |
Riksdagen avslår motion
2021/22:4368 av Johan Forssell m.fl. (M, KD) yrkande 1.
Reservation 1 (M, SD, KD)
|
3. |
Utredning om ytterligare åtgärder vid verkställighetshinder |
Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om en utredning om ytterligare åtgärder vid verkställighetshinder och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:4368 av Johan Forssell m.fl. (M, KD) yrkande 2.
Reservation 2 (S, V, MP)
Stockholm den 17 februari 2022
På justitieutskottets vägnar
Fredrik Lundh Sammeli
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Fredrik Lundh Sammeli (S), Andreas Carlson (KD), Petter Löberg (S), Louise Meijer (M), Adam Marttinen (SD), Maria Strömkvist (S), Johan Hedin (C), Linda Westerlund Snecker (V), Ellen Juntti (M), Katja Nyberg (SD), Gustaf Lantz (S), Carina Ödebrink (S), Johan Pehrson (L), Tobias Andersson (SD), Martin Marmgren (MP), Ingemar Kihlström (KD) och Mikael Damsgaard (M).
Särskilda bestämmelser som syftar till att bekämpa terrorism infördes i svensk lagstiftning genom lagen (1973:162) om särskilda åtgärder till förebyggande av vissa våldsdåd med internationell bakgrund. Bestämmelserna har ändrats vid flera tillfällen. Sedan den 1 juli 1991 återfinns de i lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll.
Parlamentarisk kontroll av regeringens tillämpning av bestämmelserna utövas genom att regeringen varje år lämnar en skrivelse till riksdagen.
I skrivelsen 2021 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll (skr. 2021/22:73) redogör regeringen för tillämpningen av lagen under perioden fr.o.m. den 1 juli 2020 t.o.m. den 30 juni 2021 och för utvecklingen av den internationella terrorismen samt för Sveriges medverkan i det internationella arbetet mot terrorism under samma period.
I betänkandet behandlar utskottet även en motion som har väckts med anledning av skrivelsen. Förslagen i motionen finns i bilagan.
Det kan nämnas att riksdagen den 17 mars 2021 gjorde ett tillkännagivande om att regeringen inom tre månader bör tillsätta den utredning som enligt ett tidigare tillkännagivande ska se över vilka åtgärder som behöver vidtas för att samhället ska kunna skydda sig mot personer som anses utgöra ett säkerhetshot (bet. 2020/21:JuU19, rskr. 2020/21:220).
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna.
Skrivelsen
I betänkandet behandlar utskottet regeringens skrivelse 2021 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll (skr. 2021/22:73). Skrivelsen omfattar perioden fr.o.m. den 1 juli 2020 t.o.m. den 30 juni 2021. Till grund för skrivelsen ligger ett underlag från Säkerhetspolisen (Ju2021/01709).
Tillämpningen av lagen under perioden den 1 juli 2020–30 juni 2021
Av skrivelsen framgår att regeringen under den aktuella perioden fattade åtta beslut med stöd av lagen. Tre beslut innebar avslag på överklaganden av Migrationsverkets beslut i fråga om utvisning, och rörde individer som inte tidigare varit föremål för åtgärder enligt lagen om särskild utlänningskontroll. Fyra beslut innebar avslag på begäran om omprövning av utvisningsbeslut efter begäran från den enskilde. Ett beslut innebar att en ansökan om inhibition från den enskilde inte togs upp till prövning.
Utvecklingen av den internationella terrorismen
Olika former av våldsbejakande extremism i Sverige
Den våldsbejakande högerextremistiska miljön och den våldsbejakande islamistiska miljön utgör de främsta terrorattentatshoten mot Sverige, och attentatshotet är fortsatt förhöjt. Inom dessa våldsbejakande extremistmiljöer kommer det under det kommande året möjligen att finnas ett fåtal personer som utvecklar avsikt och förmåga att utföra ett terrorattentat i Sverige. Det finns även andra religiösa eller sekulära terroristorganisationer som har anhängare i Sverige, framför allt etnoseparatistiska grupper, som exempelvis Kurdistans arbetarparti (PKK). PKK bedriver såväl laglig som olaglig verksamhet i Sverige för att främja organisationen. Våldsbejakande vänsterextremister är också verksamma i Sverige men utgör för närvarande inget definierat terrorattentatshot. Samtliga av dessa våldsbejakande extremistmiljöer har internationella kontakter med likasinnade.
Under de senaste åren har det inkommit ett ökande antal uppgifter om våldsbejakande shiaextremistiska grupper med koppling till Libanon, Syrien, Irak och Iran som utgör ett terrorhot framför allt i olika delar av Mellanöstern. Sådana grupper uppfattar amerikanska, israeliska och sunnitiska regimer och aktörer som sina primära fiender, och dessa konfliktmönster kan komma att återspeglas i Sverige.
Säkerhetspolisen har även sett en utveckling inom den våldsbejakande högerextremismen som innebär att risken ökar för att individer kan inspireras att begå attentat och grova våldsbrott. Den våldsbejakande högerextrema ideologin som tidigare huvudsakligen varit begränsad till en liten och organiserad vit makt-miljö får allt större spridning och attraherar fler.
Attentatshotet från våldsbejakande islamistisk extremism
Skrivelsen innehåller en särskild redogörelse för våldsbejakande sunnitisk islamism i internationellt perspektiv, då anhängare till denna rörelse i första hand har varit aktuella i tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll.
AQ och Daish har under många år uppmanat sina sympatisörer i västvärlden att utföra terrorattentat med alla tillgängliga medel. Dessa uppmaningar har också hörsammats, och det bidrar till att förklara merparten av de islamistiska attentat som utförts i västvärlden de senaste tio åren. Antalet utförda terrorattentat i västvärlden av våldsbejakande islamister ökade under 2020 i jämförelse med föregående år. Återpubliceringen av den Muhammedkarikatyr som den franska satirtidningen Charlie Hebdo gjorde i september 2020 bidrog till denna utveckling, men ökningen är även ett resultat av den kvarstående inspirationsförmågan i den våldsbejakande islamistiska ideologin.
AQ och Daish har fortsatt förmåga att inspirera sympatisörer i västvärlden att planera och genomföra terrorattentat. Sverige har under de senaste åren vid ett fåtal tillfällen pekats ut i internationell våldsbejakande islamistisk propaganda som ett land där kränkningar av islam tillåts, vilket bidrar till att Sverige betraktas som ett legitimt mål för terrorattentat av våldsbejakande islamistiska extremister.
Under de senaste åren har ett fåtal genomförda eller avvärjda attentat involverat våldsbejakande islamistiska extremister i Sverige. Vidare har det i enstaka fall hänt att personer från Sverige deltagit i attentatsplanering eller genomförda attentat i utlandet.
Ett stort antal människor har under de senaste åren anlänt till Sverige från länder med en hög närvaro av våldsbejakande islamistiska grupper. Den absoluta majoriteten av dem som har anlänt sympatiserar inte med våldsbejakande islamistisk extremism, men även personer med sådana sympatier har följt med migrationsströmmen till Sverige och bidragit till tillväxten i miljön. I enstaka fall har sådana personer planerat eller genomfört attentat mot mål i Sverige. Det finns också exempel på nyanlända personer i Sverige som genomgått radikalisering efter att ha bosatt sig i Sverige.
Sveriges medverkan i det internationella arbetet mot terrorism
Terrorism är ett globalt hot som kräver internationellt samarbete baserat på multilaterala ramverk och lösningar.
I augusti 2017 beslutade regeringen, i en ny strategi för hållbar fred 2017–2022, att förebyggandet av våldsbejakande extremism ska ingå i Sidas ansats för freds- och statsbyggnad. Arbetet, på global, nationell och lokal nivå, med att uppfylla FN:s agenda 2030 och med de 17 globala målen för hållbar utveckling är också avgörande för att förebygga våldsbejakande extremism.
I juni 2021 antog FN:s generalförsamling sin sjunde uppdatering av den globala strategin mot terrorism, som ursprungligen antogs 2006. FN:s kontor för terrorismbekämpning (Unoct) leds av en biträdande generalsekreterare och samordnar FN:s insatser mot terrorism. Sverige bidrog för kalenderåret 2021 med 610 000 kronor i stöd till Unoct för samarbete med civilsamhället i antiterrorismfrågor. Det pågår vidare sedan länge ett arbete inom FN med att ta fram en övergripande FN-konvention mot terrorism där Sverige genom EU arbetar för att nå en sådan överenskommelse.
I april 2021 stod Sverige i egenskap av ordförande i Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) värd för den årliga antiterrorismkonferensen där både utrikesministern och inrikesministern deltog. Sveriges budskap fokuserade på behovet av att inkludera genus och mänskliga rättigheter i arbetet mot terrorism samt att se till grundorsaker till terrorism och våldsbejakande radikalisering i sociala medier.
Sverige deltar aktivt i samarbetet inom EU för att möta hotet från terrorism.
Europaparlamentet och rådet har antagit en förordning för att motverka spridning av terrorisminnehåll på internet till allmänheten, som ska tillämpas i alla medlemsstater fr.o.m. den 7 juni 2022. I Sverige har arbetet med att bl.a. utreda vilka författningsändringar som krävs för att genomföra förordningen påbörjats. I mars 2014 antog EU:s utrikesministrar en regional strategi för Syrien och Irak och mot hotet från Daish. När det gäller Syrien ersattes strategin i april 2017 av en separat strategi.
Sverige är en av 83 medlemmar i den globala koalitionen för att bekämpa Daish och deltar i den militära utbildningsinsats som koalitionen bedriver i Irak.
Säkerhetspolisens arbete har bidragit till att förhindra terroristbrott i Sverige och utomlands. I arbetet med att förhindra terroristbrott deltar Säkerhetspolisen i ett omfattande internationellt samarbete.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen senast den 31 mars 2022 ska tillsätta den utredning som enligt två tidigare tillkännagivanden ska se över vilka ytterligare åtgärder som behöver vidtas för att samhället ska kunna skydda sig mot personer som anses utgöra ett säkerhetshot, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om diplomatiska garantier.
Jämför reservation 1 (M, SD, KD) och 2 (S, V, MP).
Motionen
I kommittémotion 2021/22:4368 av Johan Forssell m.fl. (M, KD) yrkande 1 anför motionärerna att det behöver införas ett system så att hinder mot att verkställa utvisningar kan undanröjas genom s.k. diplomatiska garantier. I yrkande 2 i samma motion efterfrågar motionärerna att regeringen senast den 31 mars 2022 ska tillsätta den utredning som enligt tidigare tillkännagivanden ska se över vilka ytterligare åtgärder som behöver vidtas för att för att samhället ska kunna skydda sig mot personer som anses utgöra ett säkerhetshot.
Pågående utrednings- och beredningsarbete
Regeringen beslutade den 23 augusti 2018 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av lagen om särskild utlänningskontroll (dir. 2018:89 och dir. 2018:114). Syftet med utredningen var att åstadkomma en ändamålsenlig, effektiv och överskådlig reglering som samtidigt är förenlig med ett väl fungerande skydd för grundläggande fri- och rättigheter. Utredningen, som antog namnet Utredningen om utlänningsärenden med säkerhetsaspekter, redovisade den 31 mars 2020 betänkandet Ett effektivare regelverk för utlänningsärenden med säkerhetsaspekter (SOU 2020:16).
Regeringen beslutade den 9 december 2021 att överlämna lagrådsremissen Nytt regelverk för kvalificerade säkerhetsärenden till Lagrådet. I lagrådsremissen behandlas utredningens översyn av lagen om särskild utlänningskontroll. Vissa av utredningens förslag till ändringar i utlänningslagen bereds fortfarande inom Regeringskansliet.
I lagrådsremissen föreslår regeringen att lagen om särskild utlänningskontroll ska upphävas och ersättas av en ny lag som ska benämnas lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar. Förslaget innebär utvidgade möjligheter att utvisa utlänningar som utgör kvalificerade hot mot Sveriges säkerhet. Regeringen föreslår därtill att det ställs utökade krav på muntlig handläggning i utvisningsärenden och att det införs en möjlighet för utlänningar att få verkställda utvisningsbeslut upphävda. Förutsättningarna för att få ta en utlänning i förvar enligt den nya lagen ska också förtydligas. Dessutom kommer fler tvångsmedel att få användas och kraven för att få ett tillstånd till hemliga tvångsmedel sänks. Regeringen föreslår även att anmälningsskyldigheten ska bli mer ingripande. I ett sådant beslut ska en utlänning i fortsättningen också kunna förbjudas att lämna ett bestämt vistelseområde. Regeringen föreslår vidare att kraven ska skärpas för de som ska förordnas till offentliga biträden. Därtill föreslår regeringen att straffen skärps för flera av brotten i den nya lagen. Det ska också tydligare framgå att brotten är av sådan art att påföljden normalt bör vara fängelse. Den nya lagen och övriga lagändringar föreslås träda i kraft den 1 juli 2022.
Lagrådet yttrade sig över lagrådsremissen den 18 januari 2022. Enligt propositionsförteckningen för andra halvan av riksmötet 2021/22 avser regeringen att överlämna en proposition till riksdagen senast den 15 mars 2022.
Tidigare riksdagsbehandling
I samband med att utskottet behandlade regeringens skrivelse 2017 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll (skr. 2017/18:57, bet. 2017/18:JuU11) föreslog utskottet ett tillkännagivande till regeringen om att se över lagen om särskild utlänningskontroll i syfte att den på ett ändamålsenligt och rättssäkert sätt ska kunna tillämpas i fler fall än vad som sker i dag. I samma betänkande avstyrkte utskottet motionsyrkanden om att på olika sätt skärpa lagen om särskild utlänningskontroll. Riksdagen följde utskottets förslag (rskr. 2017/18:161).
Vid behandlingen av motsvarande skrivelse våren 2020 (skr. 2019/20:62, bet. 2019/20:JuU16) föreslog utskottet ett tillkännagivande om att regeringen borde tillsätta en ny utredning som skulle se över vilka ytterligare åtgärder som behövde vidtas för att samhället skulle kunna skydda sig mot personer som ansågs utgöra ett säkerhetshot. Utskottet ansåg att kommittédirektiven till den nyss avslutade Utredningen om utlänningsärenden med säkerhetsaspekter var alltför snäva och att vissa frågor som skapat påtagliga problem därför inte uppmärksammades tillräckligt av utredningen. Utskottet anförde vidare följande:
Utskottets utgångspunkt är att utländska medborgare som utgör hot mot Sveriges säkerhet ska lämna landet. Om det av någon anledning inte är möjligt bör dessa personer hållas i förvar eller övervakas på ett betryggande sätt. Regeringen bör därför skyndsamt tillsätta en ny utredning som ska se över vilka ytterligare åtgärder som behöver vidtas för att samhället ska kunna skydda sig mot personer som anses utgöra ett säkerhetshot. Den nya utredningen bör därvid bl.a. utreda förutsättningarna att öka möjligheten att hålla personer som bedöms utgöra ett säkerhetshot i förvar med iakttagande av rättsstatliga principer och proportionalitet inom ramen för de internationella konventioner som gäller, samt förstärka möjligheterna till övervakning, i de fall utvisning inte kan verkställas. Man bör även analysera vilken ordning som bör gälla för att utan onödiga dröjsmål kunna ompröva frågan om verkställighetshinder när nya uppgifter framkommer om situationen i hemlandet. Vidare bör möjligheterna förbättras när det gäller att skydda samhället mot de personer som konstaterats utgöra ett säkerhetshot. Det är också nödvändigt att påföljderna skärps för överträdelser av beslutad anmälningsplikt och andra begränsningar i sådana situationer.
Utskottet avstyrkte motioner om diplomatiska garantier och om att regeringen skyndsamt skulle återkomma med förslag om att skärpa lagen om särskild utlänningskontroll i de delar som omfattades av den särskilda utredarens uppdrag. Riksdagen följde utskottets förslag (rskr. 2019/20:255).
I samband med behandlingen av motsvarande skrivelse våren 2021 (skr. 2020/21:63, bet. 2020/21:JuU19) behandlade utskottet liknande motionsyrkanden som de som nu behandlas i detta betänkande. När det gällde tillsättandet av en ny utredning stod utskottet fast vid sina bedömningar från det föregående året och konstaterade att någon utredning ännu inte var tillsatt. Eftersom det var angeläget att en sådan utredning kom till stånd så snart som möjligt fanns det enligt utskottet anledning för riksdagen att göra ett nytt tillkännagivande till regeringen om att en sådan utredning bör tillsättas inom tre månader, dvs. före sommaren. När det gällde frågan om diplomatiska garantier uttalade utskottet att det utgick från att regeringen arbetar aktivt med sådana frågor. Vidare noterade utskottet att den nya lagen borde leda till ett mer effektivt regelverk. Utskottet ansåg att det därför saknades skäl för riksdagen att ta initiativ i frågan och avstyrkte motionsyrkandena. Utskottet avstyrkte även motionsyrkanden om förvar och om att ta initiativ till en ny och skärpt lagstiftning med utgångspunkt i utredningens förslag. Den 17 mars 2021 beslutade riksdagen att följa utskottets förslag (rskr. 2020/21:220).
I regeringens skrivelse Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2020 (skr. 2020/21:75) anges följande (s. 97 f.) när det gäller 2020 års tillkännagivande om att tillsätta en ny utredning:
I betänkandet Ett effektivare regelverk för utlänningsärenden med säkerhetsaspekter (SOU 2020:16) föreslås ett flertal åtgärder som innebär att samhället ska kunna skydda sig mot personer som anses utgöra ett säkerhetshot, såsom att kraven för att utvisa personer enligt den nya lagen sänks. Utredaren har också bl.a. föreslagit utökade möjligheter att använda tvångsmedel för att få större kontroll över dessa personer och skärpta straff för överträdelser av beslutad anmälningsskyldighet. Förslagen motsvarar delvis tillkännagivandet. Betänkandet har remissbehandlats och arbete med att ta fram en lagrådsremiss pågår. Tillkännagivandet i övrigt bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
Utskottets ställningstagande
Som framgår ovan har regeringen aviserat att en proposition om ett nytt regelverk för kvalificerade säkerhetsärenden kommer att överlämnas till riksdagen i mars 2022. Den nya lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar och övriga lagändringar föreslås träda i kraft den 1 juli 2022.
När det gäller frågan om diplomatiska garantier vidhåller utskottet sin tidigare uppfattning att utskottet utgår från att regeringen arbetar aktivt med sådana frågor. Med beaktande av att den nya lagen bör leda till ett mer effektivt regelverk för hantering av kvalificerade säkerhetsärenden finner utskottet att det saknas skäl för riksdagen att nu ta något initiativ i frågan. Utskottet avstyrker därmed motion 2021/22:4368 (M, KD) yrkande 1.
Riksdagen har riktat två tillkännagivanden till regeringen om att tillsätta en ny utredning som ska se över vilka ytterligare åtgärder som behöver vidtas för att samhället ska kunna skydda sig mot personer som anses utgöra ett säkerhetshot. Utskottet anser att det är anmärkningsvärt att någon sådan utredning ännu inte är tillsatt, trots att det senaste tillkännagivandet tydligt anger att en majoritet i riksdagen ansåg att detta skulle göras före sommaren 2021. Eftersom det är angeläget att en sådan utredning kommer till stånd så snart som möjligt anser utskottet att riksdagen bör göra ett nytt tillkännagivande till regeringen om att en sådan utredning ska tillsättas senast den 31 mars 2022. Utskottet tillstyrker därmed motion 2021/22:4368 (M, KD) yrkande 2.
|
1. |
av Andreas Carlson (KD), Louise Meijer (M), Adam Marttinen (SD), Ellen Juntti (M), Katja Nyberg (SD), Tobias Andersson (SD), Ingemar Kihlström (KD) och Mikael Damsgaard (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:4368 av Johan Forssell m.fl. (M, KD) yrkande 1.
Ställningstagande
Vår utgångspunkt är att utländska medborgare som utgör ett hot mot Sveriges säkerhet ska lämna landet, och för att så ska ske krävs det fler åtgärder än de som aviserats i det kommande lagförslaget. Vi anser exempelvis att hinder mot att verkställa utvisningar bör kunna undanröjas genom s.k. diplomatiska garantier. Diplomatiska garantier kan ingås med andra stater i enskilda fall, men det bör även vara möjligt att gå längre och pröva att införa den typ av system som exempelvis finns i Storbritannien. Det innebär att generella avtal med diplomatiska garantier ingås med andra länder dit personer kan utvisas. Vi menar också att Sverige bör kunna dra in delar av eller hela biståndet till de ursprungsländer som inte samarbetar i fråga om att återta sina medborgare.
|
2. |
Utredning om ytterligare åtgärder vid verkställighetshinder, punkt 3 (S, V, MP) |
av Fredrik Lundh Sammeli (S), Petter Löberg (S), Maria Strömkvist (S), Linda Westerlund Snecker (V), Gustaf Lantz (S), Carina Ödebrink (S) och Martin Marmgren (MP).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår motion
2021/22:4368 av Johan Forssell m.fl. (M, KD) yrkande 2.
Ställningstagande
Riksdagen har riktat två tillkännagivanden till regeringen om att tillsätta en ny utredning som ska se över vilka ytterligare åtgärder som behöver vidtas för att samhället ska kunna skydda sig mot personer som anses utgöra säkerhetshot. Enligt vår mening saknas det anledning för riksdagen att nu göra ytterligare ett tillkännagivande i frågan på det sätt som motionärerna efterfrågar.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Regeringens skrivelse 2021/22:73 2021 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undanröja hinder för utvisning genom s.k. diplomatiska garantier och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen senast den 31 mars 2022 ska tillsätta en utredning som ska se över vilka ytterligare åtgärder som behöver vidtas för att samhället ska kunna skydda sig mot personer som anses utgöra säkerhetshot, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.