|
Finansutskottets betänkande
|
Extra ändringsbudget för 2022 – Slopad karenstid för stöd vid korttidsarbete, förstärkt evenemangsstöd och andra åtgärder med anledning av coronaviruset samt kompensation till hushållen för höga elpriser
Sammanfattning
Utskottet ställer sig delvis bakom regeringens förslag till extra ändringsbudget.
Ett av förslagen i propositionen handlar om att förlänga anståndstiden för inbetalning av skatt med ytterligare som längst 24 månader. Utskottet anser att även om omsättningen nu i många fall går upp till de nivåer som rådde före pandemin kan det ta lång tid innan ett företag kan betala skatt och samtidigt betala av anståndsskatten. En ytterligare utökad anståndstid ger Sveriges näringsliv mer långsiktighet. Utskottet föreslår därför med stöd av sin initiativrätt att anståndstiden utökas från 24 till 36 månader.
I propositionen lämnar regeringen också förslag om att karenstiden för stöd vid korttidsarbete tillfälligt slopas samt förslag till ändringar i statens budget; bl.a. tillförs medel för en tillfällig elpriskompensation till hushåll med hög elförbrukning för perioden december 2021–februari 2022 och för en utökning av evenemangsstödet och stödet till idrotten och civilsamhället.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 7 mars 2022, den 1 april 2022 och den 1 januari 2024.
Förslagen innebär att anvisade medel på statens budget ökar med 10,3 miljarder kronor. Sammantaget beräknas de ökade utgifterna försämra statens finansiella sparande med 10,5 miljarder kronor, vilket motsvarar 0,2 procent av BNP, och öka statens lånebehov med motsvarande belopp. Skillnaden mellan ökade anslag på 10,3 miljarder kronor och det försämrade finansiella sparandet på 10,5 miljarder kronor beror på att 0,2 miljarder kronor av kostnadsökningen finansieras med redan anvisade medel.
Utskottet föreslår att riksdagen avslår de motionsyrkanden som väckts med anledning av propositionen.
Utskottet föreslår vidare med stöd av sin initiativrätt ett tillkännagivande till regeringen om att den bör se över omställningsstödet men också andra stöd så att de utformas mer träffsäkert för mötesarrangörer och besöksnäringen och återkomma till riksdagen med förslag på ändamålsenliga åtgärder för att säkerställa att relevanta stöd når ut till dessa aktörer.
I betänkandet finns åtta särskilda yttranden (S, M, C, V, KD, L, MP).
Behandlade förslag
Proposition 2021/22:113 Extra ändringsbudget för 2022 – Slopad karenstid för stöd vid korttidsarbete, förstärkt evenemangsstöd och andra åtgärder med anledning av coronaviruset samt kompensation till hushållen för höga elpriser.
Tre yrkanden i en följdmotion.
Utskottet lägger på eget initiativ fram förslag om att ändra anståndstiden för inbetalning av skatt från 24 månader till 36 månader.
Utskottet lägger på eget initiativ fram ett förslag till tillkännagivande om utformningen av stöd till olika branscher.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Utformningen av stöd till olika branscher
1.Extra ändringsbudget för 2022, punkt 1 (M)
2.Extra ändringsbudget för 2022, punkt 1, när det gäller elpriser (V, MP)
3.Extra ändringsbudget för 2022, punkt 1 (C)
4.Extra ändringsbudget för 2022, punkt 1 (V)
5.Extra ändringsbudget för 2022, punkt 1 (KD)
6.Extra ändringsbudget för 2022, punkt 1 (L)
7.Extra ändringsbudget för 2022, punkt 1 (MP)
8.Utformningen av stöd till olika branscher, punkt 2 (S)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens förslag till ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade och nya anslag för 2022
Bilaga 3
Regeringens lagförslag
Tabell
Tabell Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade och nya anslag 2022
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Extra ändringsbudget för 2022 |
Ändringar i statens budget för 2022
Riksdagen
a) godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar ändrade och nya anslag enligt regeringens förslag med den ändringen att den nya ramen för utgiftsområde 24 Näringsliv ska vara 14 248 901 tusental kronor,
b) godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:6 Ersättning avseende icke statliga flygplatser inom utgiftsområde 22 Kommunikationer.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:113 punkterna 5 och 6.
Lagstiftning som ligger till grund för ändringar i statens budget
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (2009:99) om anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall med den ändringen att uttrycket "24 månader" i 1 c § ska bytas ut mot "36 månader",
2. lag om ändring i lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete (lagförslag 2.2),
3. lag om ändring i lagen (2022:000) om ändring i lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete,
4. lag om ändring i lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete (lagförslag 2.4) med den ändringen att ordet "för" i punkt 2 ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna före ordet "fortfarande" ska utgå.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:113 punkterna 2–4 och bifaller delvis proposition 2021/22:113 punkt 1.
Utvärderingar av regeringens förslag
Riksdagen avslår motion
2021/22:4398 av Jakob Forssmed m.fl. (KD) yrkandena 1–3.
|
2. |
Utformningen av stöd till olika branscher |
Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om utformningen av stöd till olika branscher och tillkännager detta för regeringen.
Stockholm den 22 februari 2022
På finansutskottets vägnar
Åsa Westlund
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Åsa Westlund (S), Edward Riedl (M), Adnan Dibrani (S), Martin Ådahl (C), Ali Esbati (V), Jan Ericson (M), Dennis Dioukarev (SD), Ingela Nylund Watz (S), Jakob Forssmed (KD), Björn Wiechel (S), Mats Persson (L), Charlotte Quensel (SD), Janine Alm Ericson (MP), Boriana Åberg (M), Sofia Westergren (M), Eva Lindh (S) och David Perez (SD).
Ärendet och dess beredning
I betänkandet behandlar utskottet proposition 2021/22:113 Extra ändringsbudget för 2022 – Slopad karenstid för stöd vid korttidsarbete, förstärkt evenemangsstöd och andra åtgärder med anledning av coronaviruset samt kompensation för höga elpriser. I propositionen lämnar regeringen förslag till ytterligare åtgärder med anledning av spridningen av sjukdomen covid-19. Propositionen innehåller även vissa andra förslag som är en följd av oförutsedda händelser och där det enligt regeringen finns särskilda skäl att skyndsamt vidta åtgärder.
Regeringen föreslår vissa ändringar i lagen (2009:99) om anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall; bl.a. föreslås att Skatteverket efter ansökan får förlänga anståndstiden med ytterligare som längst 24 månader efter att den tidigare maximala anståndstiden har upphört. En sådan förlängning förutsätter dock bl.a. att Skatteverket samtidigt beviljar en avbetalningsplan. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 7 mars 2022. Den föreslagna ändringen motsvarar i huvudsak det förslag som lämnades i proposition 2021/22:65, som har återkallats av regeringen (skr. 2021/22:106). Det nu aktuella förslaget innebär att Skatteverket efter ansökan får förlänga anståndstiden med ytterligare som längst 24 månader efter att den tidigare maximala anståndstiden har upphört, i stället för 15 månader som föreslogs i den återkallade propositionen. Mot den bakgrunden bedömer regeringen att förslaget är författningstekniskt och även i övrigt sådant att det skulle sakna betydelse att höra Lagrådet. Regeringen har därför inte inhämtat Lagrådets yttrande över förslaget. När det gäller utskottets förslag om förlängd anståndstid till 36 månader bedömer utskottet att förslaget är författningstekniskt och även i övrigt sådant att det skulle sakna betydelse att höra Lagrådet.
Regeringen föreslår vidare att karenstiden i lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete tillfälligt slopas. Den föreslagna ändringen innebär att även den arbetsgivare som mottagit stöd för korttidsarbete under perioden mars 2020–september 2021 kan beviljas stöd om kraven i övrigt är uppfyllda. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2022 och upphöra att gälla den 1 januari 2024.
Regeringen föreslår även ändringar i statens budget för 2022; bl.a. föreslås att medel tillförs för en tillfällig elpriskompensation till hushåll med hög elförbrukning för perioden december 2021–februari 2022 samt medel till utökade stöd till företag och organisationer.
I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om proposition.
En följdmotion har lämnats med anledning av propositionen.
Utskottet har till följd av den korta beredningstiden inte gett andra utskott tillfälle att yttra sig.
I bilaga 1 förtecknas behandlade förslag. I bilaga 2 redovisas regeringens förslag till ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade och nya anslag, och i bilaga 3 finns regeringens lagförslag.
Den 8 februari 2022 informerade Tora Hansjons, statssekreterare i Finansdepartementet och Oskar Magnusson, statssekreterare i Näringsdepartementet, utskottet om regeringens syn på stödet vid korttidsarbete och omställningsstödet.
Den 21 februari 2022 informerade statssekreterare Tora Hansjons, Finansdepartementet, utskottet om anståndstiden för inbetalning av skatt. Vid samma sammanträde informerade statssekreterarna Malin Cederfeldt Östberg, Infrastrukturdepartementet, och Emil Högberg, Näringsdepartementet, utskottet om regeringens syn på regelverket för stöd till icke statliga flygplatser och ändamålet med anslaget 1:6 Ersättning avseende icke statliga flygplatser.
Skäl för ändringar i statens budget och förkortad motionstid
Enligt riksdagsordningen får regeringen vid högst två tillfällen lämna en proposition med förslag till ändringar i statens budget för det löpande budgetåret (9 kap. 6 § första stycket). En sådan proposition lämnas i anslutning till budgetpropositionen eller den ekonomiska vårpropositionen (tilläggsbestämmelse 9.6.1). Förslag till ändringar i budgeten får dock lämnas vid andra tillfällen om regeringen anser att det finns särskilda skäl (9 kap. 6 § andra stycket).
Spridningen av sjukdomen covid-19 innebär fortsatt allvarliga konsekvenser för företag och individer. Regeringen har därför vid två tillfällen i början av 2022 lämnat extra propositioner med förslag till ändringar i budgeten för 2022:
• Proposition 2021/22:86 Extra ändringsbudget för 2022 – Ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, medel för testning och smittspårning samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset (bet. 2021/22:FiU16, rskr. 2021/22:137–142).
• Proposition 2021/22:89 Extra ändringsbudget för 2022 – Fler åtgärder på skatteområdet med anledning av coronaviruset (bet. 2021/22:FiU16, rskr. 2021/22:137–142).
Regeringen anför att antalet fall av covid-19 har fortsatt att öka från redan mycket höga nivåer, samtidigt som belastningen på hälso- och sjukvården är hög. Det har medfört att de införda smittskyddsåtgärderna har förlängts. Smittspridningen har därmed en fortsatt betydande påverkan på samhället i stort. Regeringen bedömer därför att det inom vissa områden är angeläget att skyndsamt utöka vissa stöd för att de ekonomiska konsekvenserna ska vara hanterbara.
Vidare anför regeringen att situationen på elmarknaden i Sverige och Europa under vintern 2021/22 har inneburit exceptionellt höga elpriser. Många hushåll har som en följd av detta fått oväntade och kraftigt höjda elräkningar. För att mildra konsekvenserna finns det enligt regeringen skäl att införa en tillfällig ekonomisk kompensation till följd av höga elpriser till hushåll med hög elförbrukning. Kompensationen bör vidare enligt regeringen komma hushållen till del så snart som möjligt.
Mot den bakgrunden anser regeringen att det finns särskilda skäl för att lämna förslag till ändringar i statens budget för 2022.
Regeringen anser vidare mot bakgrund av vad som ovan anförts att det finns synnerliga skäl för riksdagen att besluta om förkortad motionstid. Regeringen föreslår att motionstiden förkortas till åtta dagar.
Propositionen överlämnades till riksdagen den 3 februari 2022. Vid bordläggningen av propositionen samma dag beslutade riksdagen, i enlighet med regeringens förslag, att förkorta motionstiden till åtta dagar. Motionstiden löpte således ut den 11 februari 2022. Propositionen hänvisades av kammaren till finansutskottet den 4 februari 2022.
Extra ändringsbudget för 2022
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2009:99) om anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall med den ändringen att anståndstiden ändras från 24 till 36 månader, antar övriga lagförslag och godkänner regeringens förslag till ändrade utgiftsramar och ändrade och nya anslag, med den ändringen att ramen för utgiftsområde 24 Näringsliv ska vara 14 248 901 000 kronor, samt godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:6 Ersättning avseende icke statliga flygplatser inom utgiftsområde 22 Kommunikationer.
Anvisade medel på statens budget ökar med 10,3 miljarder kronor. Statens finansiella sparande försämras med 10,5 miljarder kronor, vilket motsvarar 0,2 procent av BNP, och statens lånebehov ökar med motsvarande belopp.
Riksdagen avslår motionsyrkandena.
Jämför särskilt yttrande 1 (M), 2 (V, MP), 3 (C), 4 (V), 5 (KD), 6 (L) och 7 (MP).
Propositionen
Ändringar i statens budget för 2022
I propositionen lämnar regeringen förslag till ändringar i statens budget för 2022 med anledning av spridningen av sjukdomen covid-19 samt till följd av oförutsedda händelser där det enligt regeringen finns särskilda skäl att skyndsamt vidta åtgärder. Ändringarna är en följd av de lagförslag och förslag på andra åtgärder som lämnas i propositionen.
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar ändrade och nya anslag enligt tabell 1 i bilaga 2 i detta betänkande. De förslag som lämnas i propositionen innebär att anvisade medel ökar med 10,3 miljarder kronor 2022. Ökningen hänförs i huvudsak till kompensation för höga elpriser (7,5 miljarder kronor), utökat evenemangsstöd (1,75 miljarder kronor) och stöd till idrott och civilsamhälle (0,4 miljarder kronor). Sammantaget beräknas de ökade utgifterna försämra statens finansiella sparande med 10,5 miljarder kronor, vilket motsvarar 0,2 procent av BNP och ökar statens lånebehov med motsvarande belopp. Skillnaden mellan ökade anslag på 10,3 miljarder kronor och det försämrade finansiella sparandet på 10,5 miljarder kronor beror på att 0,2 miljarder kronor av kostnadsökningen finansieras med redan anvisade medel.
På inkomstsidan av statens budget lämnas förslag om utökad tid för avbetalning av skatteanstånd som beräknas minska statens inkomster med 3,5 miljarder kronor 2023. För 2024 beräknas inkomsterna i stället öka med 2,4 miljarder kronor och för 2025 med 1,1 miljarder kronor. Statens lånebehov ökar 2023 och minskar 2024 och 2025 med motsvarande belopp.
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
Ramen för utgiftsområde 1 Rikets styrelse föreslås öka med 10 miljoner kronor. Det är anslaget 6:4 Valmyndigheten som ökas med 10 miljoner kronor. I en skrivelse från myndigheten till regeringen framhålls behovet av att skyndsamt tillföra ytterligare resurser för att minska sårbarheten i verksamheten och säkerställa ett robust arbetssätt inför valet 2022. Anslaget ökas därför för att bl.a. stärka myndighetens bemanning samt för stödjande insatser till regionala och lokala valmyndigheter.
Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
Ramen för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution föreslås öka med 80 miljoner kronor. Det är anslaget 1:1 Skatteverket som ökas med 80 miljoner kronor. I proposition 2021/22:77 föreslås att Skatteverket fr.o.m. den 1 april 2022 ska ansvara för handläggningen av ärenden om stöd vid korttidsarbete. Förslaget i denna proposition om att tillfälligt slopa karenstiden för stöd vid korttidsarbete förväntas öka antalet ärenden väsentligt under 2022. Mot den bakgrunden bedöms Skatteverket få tillkommande kostnader för handläggning, it-utveckling och övrigt förberedelsearbete, varför anslaget föreslås ökas.
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Ramen för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid föreslås öka med 430 miljoner kronor. Regeringen konstaterar att spridningen av covid-19 och återinförda restriktioner och allmänna råd har medfört negativa ekonomiska konsekvenser för många barn- och ungdomsorganisationers verksamhet. För att mildra dessa konsekvenser och bl.a. för att stärka arbetet med att engagera fler barn och unga föreslås att anslaget 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsutveckling ökas med 50 miljoner kronor och anslaget 13:1 Stöd till idrotten med 300 miljoner kronor. För att också möta ökade behov av sociala och humanitära insatser föreslås att anslaget 13:5 Insatser för den ideella sektorn ökas med 80 miljoner kronor.
Utgiftsområde 21 Energi
Ramen för utgiftsområde 21 Energi föreslås öka med 7,5 miljarder kronor. Regeringen föreslår att ett nytt anslag 1:12 Kompensation för höga elpriser förs upp på statens budget med 7,5 miljarder kronor. Anslaget ska få användas för kompensation till följd av höga elpriser till hushåll med en hög elförbrukning under perioden december 2021–februari 2022. Anslaget ska även få användas för ersättning till elnätsföretagen för administrativa kostnader för att överföra kompensationen och för Kammarkollegiets administration.
I propositionen anför regeringen att situationen på elmarknaden i Sverige och Europa under vintern 2021/22 har inneburit exceptionellt höga elpriser. Det har medfört att många svenska hushåll oväntat har fått kraftigt höjda elräkningar. För att mildra konsekvenserna av detta anser regeringen att en tillfällig ekonomisk kompensation bör införas för hushåll som har en hög elförbrukning. Stödet innebär att hushåll som har en elförbrukning som överstiger 700 kWh per månad ges ersättning utifrån en trappa med lägst 100 kronor per månad och högst 2 000 kronor per månad för perioden december 2021–februari 2022. Elpriskompensationen kommer att betalas ut i efterhand under 2022 och den kommer att handläggas av Kammarkollegiet. Myndigheten kommer att betala ut kompensationen till elnätsföretagen, som i sin tur överför kompensationen till hushållen. Kammarkollegiet kommer enligt regeringen att behöva upprätta nya rutiner och vidta andra åtgärder för en snabb handläggning. Mot den bakgrunden föreslår regeringen att ett nytt anslag 1:12 Kompensation för höga elpriser förs upp på statens budget med 7,5 miljarder kronor.
Utgiftsområde 22 Kommunikationer
Ramen för utgiftsområde 22 Kommunikationer föreslås öka med 126,5 miljoner kronor. Det är anslaget 1:6 Ersättning avseende icke statliga flygplatser som föreslås ökas med 126,5 miljoner kronor.
I propositionen anförs att den fortsatta spridningen av covid-19 har inneburit att resandet på de icke statliga regionala flygplatserna i Sverige har minskat till mycket låga nivåer. Majoriteten av dessa flygplatser befinner sig därför i en svår ekonomisk situation och löper en ökad risk för nedläggning. Det kan medföra att tillgängligheten till olika regioner i landet försämras och att förutsättningarna för att bedriva samhällsviktiga flygtransporter minskar, t.ex. ambulansflyg. Regeringen anser därför att ersättningen till kommuner behöver öka för att finansiera delar av driftsunderskotten vid kommunala och privata flygplatser. Ersättningen ska även finansiera delar av driftsunderskotten vid sådana flygplatser som inte trafikeras av flyglinjer som upphandlas av staten. Mot den bakgrunden ökas anslaget med 100 miljoner kronor. En sådan ersättning ryms inte inom nuvarande anslagsändamål, varför ändamålet behöver utvidgas. Regeringen föreslår att anslaget även får användas för utgifter för att finansiera delar av driftsunderskotten vid kommunala och privata flygplatser som inte trafikeras av flyglinjer som upphandlas av staten och som 2021 fick statligt driftsstöd eller vid kommunala och privata flygplatser där det under hela 2019 bedrevs inrikes reguljär linjetrafik.
Vidare föreslås att anslaget ökas med 26,5 miljoner kronor för tillfälligt likviditetsstöd i form av anslagsfinansierade statliga lån till leverantörer av flygtrafiktjänst. Flygtrafiktjänsten vid icke statliga regionala flygplatser finansieras till ca 70 procent av de undervägsavgifter som luftrumsanvändare betalar för trafik över svenskt luftrum. Den minskade flygtrafiken till följd av spridningen av covid-19 innebär lägre intäkter från undervägsavgifter för leverantörer av flygtrafiktjänst. De underskott som till följd av detta uppstått under 2020 och 2021 ska kunna täckas med avgifter som tas ut de efterföljande åren. För att säkerställa att tjänsterna levereras, trots senarelagda betalningar av undervägsavgifterna, anser regeringen att det likviditetsstöd som bedömdes som nödvändigt i början av 2021 bör återinföras.
Det tillfälliga stödet i form av lån ryms inte inom nuvarande anslagsändamål, varför ändamålet behöver utvidgas. Regeringen föreslår att anslaget även bör få användas för utgifter för lån till leverantörer av flygtrafiktjänst vid icke statliga flygplatser för intäktsbortfall till följd av spridningen av covid-19 för de delar av flygtrafiktjänst vid regionala flygplatser som normalt finansieras via den svenska undervägsavgiften.
Stödet förutsätter godkännande av Europeiska kommissionen.
Utgiftsområde 24 Näringsliv
Ramen för utgiftsområdet föreslås öka med 2,1 miljarder kronor.
Anslaget 1:4 Tillväxtverket ökas med 270 miljoner kronor för att kunna fullfölja hanteringen av inkomna ärenden om stöd till korttidsarbete.
Anslaget 1:22 Stöd vid korttidsarbete ökas med 124 miljoner kronor. Propositionens förslag om att tillfälligt slopa karenstiden för stöd vid korttidsarbete bedöms medföra ökade kostnader för stödet, varför anslaget föreslås ökas.
Anslaget 1:27 Evenemangsstöd ökas med 1,75 miljarder kronor. I propositionen anförs att till följd av den ökade smittspridningen har de återinförda restriktionerna medfört fortsatt negativa ekonomiska konsekvenser för arrangörer av evenemang och deras underleverantörer. För att ytterligare minska de ekonomiska riskerna för arrangörer och underleverantörer vid planering av evenemang avser regeringen att höja stödet från 70 procent till 90 procent av de kostnader för evenemanget som inte täcks av intäkter från evenemanget eller andra stöd. Vidare avser regeringen att höja stödets takbelopp från 17,5 miljoner kronor till 22,5 miljoner kronor. Dessutom avser regeringen att ändra regelverket så att evenemang som delvis planerats att äga rum utanför stödperioden kan vara berättigade till stöd för den del av evenemanget som planerats att äga rum under stödperioden. Därutöver avser regeringen att utöka perioden för stödet till att gälla t.o.m. juni 2022, i enlighet med giltighetstiden för den sjätte ändringen av den tillfälliga ramen för statliga stödåtgärder till stöd för ekonomin under det pågående utbrottet av covid-19 som antagits av Europeiska kommissionen (2021/C 473/01). Mot bakgrund av dessa förstärkningar, utökningen av stödet samt den osäkerhet som råder när det gäller antalet och omfattningen av planerade evenemang, bedömer regeringen att ytterligare medel behöver tillföras anslaget.
Stödet förutsätter godkännande från Europeiska kommissionen.
En ytterligare förlängning av anståndstiden för att möjliggöra avbetalning av tillfälliga anstånd
En möjlighet till avbetalning under en ytterligare förlängd anståndstid ska införas
Den 30 mars 2020 återinfördes möjligheten att få anstånd med inbetalning av skatter och avgifter för att dämpa tillfälliga likviditetsproblem i företag som i grunden är sunda och livskraftiga. Enligt regeringen är anstånd med inbetalning av skatter och avgifter ett effektivt och ändamålsenligt sätt att lindra de ekonomiska konsekvenserna av pandemin och de åtgärder som satts in för att minska smittspridningen. Med hänsyn till den allvarliga ekonomiska situation som delar av det svenska näringslivet fortfarande befinner sig i och andra delar befaras hamna i, bedömer regeringen att det finns anledning att överväga ytterligare extraordinära åtgärder. Regeringen framhåller att det likviditetsstöd som de tillfälliga anstånden innebär har utnyttjats i mycket hög utsträckning.
Regeringen föreslår därför att en förlängning av anståndstiden införs, under vilken en avbetalningsplan ska löpa. Skatteverket ska efter ansökan få förlänga anståndstiden med ytterligare som längst 24 månader efter att den tidigare maximala anståndstiden har upphört. En sådan förlängning förutsätter att det inte finns särskilda skäl som talar emot det och att Skatteverket samtidigt beviljar en avbetalningsplan, enligt vilken anståndsbeloppet ska vara avbetalat senast den förfallodag som infaller närmast efter att denna ytterligare förlängda anståndstid upphör. Det föreslås även att den anståndsavgift som är hänförlig till en viss delpost av anståndsbeloppet ska tas ut t.o.m. den kalendermånad då denna delpost ska betalas enligt en avbetalningsplan. Avgiften ska betalas senast den förfallodag som gäller för delposten.
Det föreslås också att Skatteverket ska få återkalla ett anstånd helt eller delvis om ett underskott på skattekontot har lämnats till Kronofogdemyndigheten för indrivning efter att en ytterligare förlängd anståndstid har beslutats. Beslut som avser avbetalningsplan får inte överklagas.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 7 mars 2022 och det bedöms inte behövas några övergångsbestämmelser.
Offentligfinansiell effekt
I budgetpropositionen för 2022 aviserade regeringen att den under 2021 avsåg att återkomma med förslag om en möjlighet till avbetalningsplan för anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall, s.k. tillfälliga anstånd. Den offentligfinansiella effekten av förslaget utgörs av kostnadsränta, anståndsavgift och uppbördsförlust och beräknas sammantaget till –70 miljoner kronor 2022, till –80 miljoner kronor 2023 och till –10 miljoner kronor 2024.
Den 25 november 2021 beslutade regeringen propositionen En ytterligare förlängning av anståndstiden för att möjliggöra avbetalning av tillfälliga anstånd (prop. 2021/22:65). Den 27 januari 2022 återkallade regeringen propositionen (skr. 2021/22:106).
Det förslag som aviserades i budgetpropositionen och som senare föreslogs i den återkallade propositionen var en förlängning av anståndstiden med 15 månader. Det som nu förslås i den aktuella propositionen är att anståndstiden förlängs med 24 månader, dvs. ytterligare 9 månader jämfört med den avisering som gjordes och som föreslogs i den återkallande propositionen.
Den offentligfinansiella effekten av att förlänga anståndstiden med ytterligare 9 månader beräknas inte påverka 2022. För 2023 och 2024 beräknas den offentligfinansiella effekten till –10 miljoner kronor och –20 miljoner kronor.
Anstånden avser skatter som är fastställda, men inte betalda. De fastställda skatterna, och därmed det finansiella sparandet, påverkas inte av den förskjutna betalningen. Däremot påverkas statens lånebehov och därmed budgetsaldot. En utökning av anståndstiden med 9 månader beräknas inte påverka budgetsaldot för 2022 jämfört med det aviserade förslaget om 15 månader. Däremot beräknas ytterligare betalningar komma att förskjutas mellan 2023, 2024 och 2025. Effekten på budgetsaldot beräknas därmed till –3,5 miljarder kronor 2023, till 2,4 miljarder kronor 2024 och till 1,1 miljarder kronor 2025.
Tillfälligt slopad karenstid för stöd vid korttidsarbete
Möjlighet till stöd vid korttidsarbete för den som mottagit stöd under pandemin
Stödet vid korttidsarbete har enligt regeringen varit en viktig åtgärd för att förhindra att personal blir uppsagd och för att möjliggöra att företag snabbt kan komma igång igen när läget förbättras. Stödet bör enligt regeringen kunna användas även framöver av arbetsgivare som, på grund av pandemin eller av andra skäl, hamnar i oförutsedda allvarliga ekonomiska svårigheter, även om de har fått stöd tidigare under pandemin. Inte minst den tilltagande smittspridningen, trots en hög vaccintäckning, och de skärpta restriktioner som detta medfört talar enligt regeringen för detta. Regeringen anser därför att karenstiden tillfälligt bör slopas.
Förslaget innebär att arbetsgivare som drabbas av en tillfällig kris, pandemirelaterad eller inte, har möjlighet att få stöd om kraven i övrigt är uppfyllda. Detta innebär att regelverket för stöd vid korttidsarbete tillfälligt ändras för att göra det möjligt även för de arbetsgivare som har fått stöd under 2020 och 2021, och som därför omfattas av karenstiden, att godkännas för stöd. Med anledning av den kraftigt ökade smittspridningen och införandet av nya restriktioner under december 2021 bör arbetsgivare enligt regeringen ges möjlighet att söka stöd för stödmånader fr.o.m. december 2021 utan hinder av en pågående karenstid på grund av att arbetsgivaren fått stöd under mars 2020–september 2021. Eftersom förslaget endast innebär ett tillfälligt slopande av karenstiden anser regeringen att risken för att det hindrar en nödvändig strukturomvandling i svensk ekonomi är liten.
Även den arbetsgivare som tidigare har fått stöd ska, efter godkännande av Skatteverket, kunna beviljas preliminärt stöd för stödmånader fr.o.m. december 2021. En ansökan om stöd med tillämpning av den föreslagna bestämmelsen om slopad karenstid ska lämnas till Skatteverket efter den 31 mars 2022. För ansökningar om stöd som lämnas till Tillväxtverket dessförinnan ska bestämmelsen om karenstid gälla.
Jämförelsemånad
Syftet med stöd vid korttidsarbete är att bevara arbetstillfällen genom att redan anställda tillfälligt går ner i arbetstid och lön. Bedömningen har därför gjorts att stöd inte bör lämnas för arbetstagare som anställs under en stödperiod. För att säkerställa att stöd inte lämnas för arbetstagare som anställs under en stödperiod eller att stödet missbrukas genom att arbetstagaren ges en högre sysselsättningsgrad eller löneökning innan stödmånaden finns bestämmelser om jämförelsemånad i lagen om stöd vid korttidsarbete. Jämförelsemånaden är, när beslut om godkännande fattats enligt 5 a §, den kalendermånad som infaller tre månader före den månad då beslutet fattades (4 § 6).
Regeringen föreslår att bestämmelsen om karenstid slopas tillfälligt fr.o.m. april 2022. Först fr.o.m. detta datum kommer det att vara möjligt för Skatteverket att fatta beslut om godkännande. Mot bakgrund av den kraftigt ökade smittspridningen och återinförda restriktioner är det enligt regeringen angeläget att det ska vara möjligt att ansöka om stöd utan hinder av karenstid för stödmånader fr.o.m. den 1 december 2021. Om Skatteverket fattar beslut om godkännande under april 2022 blir jämförelsemånaden med en tillämpning av ordinarie regler januari, dvs. en månad efter första möjliga stödmånad. Om arbetsgivarens första stödmånad är januari sammanfaller denna med jämförelsemånaden. Det är därför lämpligt att bestämmelsen om jämförelsemånad justeras för stödperioder som inleds under den 1 december 2021–31 januari 2022. Även i syfte att säkerställa att stödet inte missbrukas bör jämförelsemånaden justeras. För stödperioder som inleds under perioden den 1 december 2021–31 januari 2022 ska jämförelsemånaden vara november 2021 i de fall Skatteverket fattat beslut om godkännande enligt 5 a §.
Ansökan om preliminärt stöd och om förlängning
Systemet med preliminärt stöd vid korttidsarbete bygger på ett förfarande som består av två led – ansökningar om preliminärt stöd och avstämning. Enligt 18 § första stycket lagen om stöd vid korttidsarbete ska en ansökan om preliminärt stöd ha kommit in inom två kalendermånader från utgången av stödmånaden. Möjligheten att ansöka om stöd utan hinder av karens föreslås gälla för stödmånader fr.o.m. december 2021 och förslaget föreslås träda i kraft den 1 april 2022. Ansökningar om preliminärt stöd kommer således även att kunna avse tid före ikraftträdandet. Tidsfristen för när en ansökan ska ha kommit in behöver därför justeras.
Det är angeläget att nya ärenden om godkännande för stöd som föranleds av att karensen slopas inleds hos Skatteverket. Skatteverket kommer att kunna ta emot ansökningar först fr.o.m. den 1 april 2022. Detta medför att ansökningar om stöd för stödmånader under perioden den 1 december 2021–31 mars 2022 utan hinder av karens kommer att kunna handläggas först fr.o.m. den 1 april 2022. Den enskilde arbetsgivaren kommer inte förrän efter den tidpunkten att få besked om godkännande för stöd, få beslut om ansökan om preliminärt stöd och få utbetalning av stöd. Med beaktande av den handläggningsbörda som fortsatt finns hos Tillväxtverket och de effektivitetsvinster som förväntas av bytet av handläggande myndighet till Skatteverket gör regeringen bedömningen att fördelarna med att Skatteverket tar över administrationen av korttidssystemet överväger eventuella nackdelar
som ett i viss utsträckning framskjutet ikraftträdande kan medföra.
Det kan inte uteslutas att vissa arbetsgivare som begär stöd för en stödmånad innan ikraftträdandet kan få svårt att hinna med att vidta nödvändiga åtgärder under april 2022. Regeringen anser därför att en ansökan om preliminärt stöd för december 2021–februari 2022 ska ha kommit in till Skatteverket senast den 31 maj 2022.
Regeringen anser att för stödperioder som inleds under december 2021 och januari 2022 ska en ansökan om förlängning ha kommit in till Skatteverket senast den 31 maj 2022. I annat fall ska förlängning inte få medges. För stödperioder som inleds under februari 2022 och senare ska ordinarie bestämmelser om ansökan om förlängning fortsatt tillämpas.
Avstämning av preliminärt stöd
Den tillfälliga bestämmelsen om borttagande av karensen kommer att kunna avse även tid före ikraftträdandet den 1 april 2022. För att avstämningstidpunkten inte ska infalla före ikraftträdandet måste avstämningstidpunkten för stödperioder som inleds med december 2021 och januari 2022 flyttas.
Regeringen gör bedömningen att det inte kan uteslutas att vissa arbetsgivare kan få svårt att hinna med alla moment kring ansökan om godkännande, ansökan om preliminärt stöd och avstämning före den 30 april 2022. Regeringen föreslår därför att ansökan om preliminärt stöd för stödmånader under 1 december 2021–31 mars 2022 ska lämnas in till Skatteverket senast den 31 maj 2022. Mot den bakgrunden och med beaktande av vad Almega och Skatteverket anför om att tidsfristerna riskerar att vara för korta anser regeringen att det är lämpligt att även avstämningstidpunkten för en stödperiod som inleds under december 2021–januari 2022 är utgången av maj 2022. Även avstämningstidpunkten för en stödperiod som inleds under februari 2022 bör flyttas så att den inte infaller innan tidsfristen för ansökan om preliminärt stöd har löpt ut. Om en stödperiod inleds under perioden den 1 december 2021–28 februari 2022 bör arbetsgivaren därför göra en avstämning av preliminärt stöd vid utgången av maj 2022 och därefter var tredje månad. För stödperioder som inleds fr.o.m. mars 2022 bör ordinarie bestämmelser om avstämning fortsatt tillämpas. En anmälan om avstämning av stöd som avser stödperioder som inleds under december 2021–februari 2022 ska ha kommit in till Skatteverket inom fyra veckor från den 31 maj 2022.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2022 och upphöra att gälla den 1 januari 2024. Ärenden som har inletts hos Tillväxtverket före ikraftträdandet ska enligt förslaget handläggas enligt äldre föreskrifter.
Motionen
I kommittémotion 2021/22:4398 av Jakob Forssmed m.fl. (KD) yrkandena 1–3 anförs att regeringens förslag inte är tillräckliga. Motionärerna menar att det kan ta lång tid innan ett företag dels kan betala vanlig skatt och dels anståndsskatten varför de anser att regeringen bör utvärdera om den föreslagna förlängningen av anståndstiden är tillräcklig.
Motionärerna anser att regeringens förslag om elpriskompensation till hushållen har flera brister. De hade helst sett att energiskatten på el slopats under vintermånaderna och i andra hand att det bidrag som regeringen föreslår hade utformats efter hur mycket energiskatt och moms på energiskatten som hushållen betalar. Detta för att nå fler hushåll med mindre ekonomiska marginaler och de hushåll som förbrukar mer el. Motionärerna vill därför att regeringen utvärderar träffsäkerheten i utformningen av den föreslagna elpriskompensationen.
Motionärerna anser vidare att regeringens krisstöd till regionala flygplatser utelämnar en del av Sveriges beredskapsflygplatser. De flygplatser som fått statliga uppdrag som beredskapsflygplats för samhällsviktiga transporter bör enligt motionärerna få ta del av stödet. Regeringen bör utvärdera utformningen av den föreslagna ersättningen till icke statliga flygplatser eftersom även beredskapsflygplatserna har drabbats hårt av pandemin.
Kompletterande information
Proposition 2021/22:77 Handläggande myndighet för ärenden om stöd vid korttidsarbete till riksdagen
Den 20 december 2021 lämnade regeringen proposition 2021/22:77 Handläggande myndighet för ärenden om stöd vid korttidsarbete till riksdagen. I propositionen föreslås att Skatteverket ska handlägga ärenden om stöd vid korttidsarbete som lämnas vid tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter hos en enskild arbetsgivare, dvs. stöd som lämnas enligt 5 a § lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete. Dessa ärenden handläggs i dag av Tillväxtverket.
Ärendet bereds av näringsutskottet i betänkande 2021/22:NU14 som justerades den 17 februari 2022 och planeras att debatteras och beslutas i kammaren den 23 februari 2022.
Utskottets ställningstagande
Utskottet behandlar den tredje extra propositionen med förslag till ändringar i statens budget för 2022 – detta för att smittspridningen av covid-19 fortfarande har en betydande påverkan på samhället i stort. Utskottet står bakom regeringens bedömning att det inom vissa områden är angeläget att skyndsamt utöka vissa stöd för att de ekonomiska konsekvenserna ska vara hanterbara.
Regeringen föreslår att anståndstiden för inbetalning av skatt förlängs med som längst 24 månader. Utskottet konstaterar att restriktionerna nu har dragits tillbaka, vilket innebär att näringslivet återgår till en mer normal verksamhet. Samtidigt har omsättningen för många företag under närmare två års tid legat under normala nivåer. Även om omsättningen nu i många fall går upp till de nivåer som rådde före pandemin kan det ta lång tid innan ett företag kan betala skatt och samtidigt betala av anståndsskatten. En del företag kämpar således fortfarande med likviditetsproblem. Utskottet noterar att flera remissinstanser anser att anståndstiden bör utökas till 3–5 år. Enligt utskottet skulle en utökad anståndstid ge Sveriges näringsliv mer långsiktighet. Eftersom Skatteverket endast beviljar en avbetalningsplan för ett sökande företag, om det finns särskilda omständigheter för det, torde företag inte ges en längre anståndstid på felaktiga grunder. Utskottet anser därför att anståndstiden bör utökas till 36 månader i stället för 24 månader.
Förslaget påverkar inte statens budget 2022 och beräknas endast ge marginella effekter på den offentliga sektorns finanser åren 2023–2026.
Vidare anser utskottet som regeringen anför att det finns skäl att införa en tillfällig ekonomisk kompensation till hushåll med hög elförbrukning som en följd av de exceptionellt höga elpriserna under vintern 2021/22. Som regeringen framhåller bör kompensationen komma hushållen till del så snart som möjligt.
Utskottet anser att riksdagen bör anta regeringens lagförslag med den ändringen att anståndstiden ska vara 36 månader och godkänna beräkningen av ändrade utgiftsramar och ändrade och nya anslag, med den ändringen att utgiftsramen för utgiftsområde 24 Näringsliv ska vara 14 248 901 000 kronor. Den tidigare beslutade ramen för utgiftsområde 24 Näringsliv och den föreslagna förändringen av ramen (12 104 901 000 + 2 144 000 000) har i propositionens tabell 1.1 felaktigt summerats till 12 498 901 000 kronor och bör därför rättas till 14 248 901 000 kronor. Utskottet anser också att riksdagen bör godkänna den föreslagna användningen av anslaget 1:6 Ersättning avseende icke statliga flygplatser inom utgiftsområde 22 Kommunikationer.
Sammantaget innebär regeringens förslag i propositionen att anvisade medel ökar med 10,3 miljarder kronor 2022. Statens finansiella sparande försämras dock med 10,5 miljarder kronor, vilket motsvarar 0,2 procent av BNP och ökar statens lånebehov med motsvarande belopp. Skillnaden mellan ökade anslag på 10,3 miljarder kronor och det försämrade finansiella sparandet på 10,5 miljarder kronor beror på att 0,2 miljarder kronor av kostnadsökningen finansieras med redan anvisade medel.
Sammanfattningsvis tillstyrker utskottet delvis propositionen och avstyrker samtliga motionsyrkanden.
Utformningen av stöd till olika branscher
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör se över bl.a. omställningsstödet så att det utformas mer träffsäkert och återkomma till riksdagen med förslag till ändamålsenliga åtgärder för att säkerställa att relevanta stöd når ut till mötesarrangörer och besöksnäringen, och tillkännager detta för regeringen.
Jämför särskilt yttrande 8 (S).
Utskottets ställningstagande
Efter två års pandemi befinner sig många företag i en exceptionellt svår situation. Företag som verkar som mötesarrangörer eller inom besöksnäringen har haft svårt att ta del av stöd som var tänkta att underlätta deras situation. De har speciella förutsättningar som stöden inte varit riktigt utformade för. Självklart kan det vara svårt att få stöden att träffa rätt, men när brister upptäcks allt eftersom behöver de rättas till.
Mötesarrangörer har speciella förutsättningar för sin verksamhet bl.a. när det gäller hur de fakturerar sina uppdragsgivare. Hittills under pandemin har de därför haft svårt att hävda att de är berättigade till de olika stöden, förutom vad gäller korttidsstödet som har fungerat väl. Det gör att många i branschen nu har stora ekonomiska svårigheter.
För besöksnäringen handlar det bl.a. om att hotellen har svårt att påvisa den direkta eller indirekta kopplingen mellan de införda restriktionerna och sitt omsättningsbortfall.
Regeringen bör nu skyndsamt ta intryck från detta och se över på vilket sätt stöden kan utformas så att även mötesarrangörer och besöksnäringen kan komma i fråga för relevanta stöd.
Utskottet anser därför att regeringen bör se över omställningsstödet men också andra stöd så att de utformas mer träffsäkert för mötesarrangörer och besöksnäringen, t.ex. hotellbranschen, och återkomma till riksdagen med förslag på ändamålsenliga åtgärder för att säkerställa att relevanta stöd når ut till dessa aktörer.
Utskottet föreslår att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om utformningen av stöd till mötesarrangörer och besöksnäringen och tillkännager detta för regeringen.
|
1. |
|
|
|
Edward Riedl (M), Jan Ericson (M), Boriana Åberg (M) och Sofia Westergren (M) anför: |
Den extra ändringsbudgeten innehåller flera åtgärder som är en följd av politik som Moderaterna drivit på för. Vad gäller stödet till svenska hushåll för höga elpriser föredrar Moderaterna en annan lösning.
Svenska hushåll pressas just nu av historiskt höga elpriser. Omfattande problem i energiförsörjningen medför stigande elpriser som slår hårt mot jobben och hushållens ekonomi. Det motiverar politiska åtgärder som i närtid kan mildra effekterna av de höga elpriserna för enskilda och vissa företag.
Kostnaden för el är en stor utgift för svenska hushåll, och många tyngs av höga elräkningar. Samtidigt får staten kraftigt ökade intäkter när elpriserna skenar. Det är inte rimligt. Därför presenterade Moderaterna i december 2021 ett förslag om tillfälligt slopad elskatt.
Dessvärre får inte ens hälften av landets hushåll kompensation med regeringens förslag. De höga elpriserna har dock drabbat de allra flesta hushåll i Sverige på ett kännbart sätt. Regeringen borde ha utformat kompensationen så att den kommer alla hushåll till del.
Det är svårt att förstå varför regeringen vill införa ett kompensationsbidrag för att medborgarna ska kunna hantera den skattenivå som regeringen anser ska gälla. En tillfällig slopad elskatt hade varit en rimligare lösning när det är uppenbart att den höga skatten på el är en tydlig del av kostnadsproblemet.
Regeringens bristfälliga kompensationslösning är dock bättre än ingen kompensation alls, varför Moderaterna står bakom utskottets ställningstagande.
|
2. |
Extra ändringsbudget för 2022, punkt 1, när det gäller elpriser (V, MP) |
|
|
Ali Esbati (V) och Janine Alm Ericson (MP) anför: |
Även om vi ser behovet av kompensation för de höga elpriserna anser Vänsterpartiet och Miljöpartiet att den modell som regeringen tagit fram får olyckliga konsekvenser då den varken tar hänsyn till verkliga elpriser eller individuella behov av ekonomiska tillskott. Vänsterpartiet har därför tillsammans med Miljöpartiet tagit fram en egen modell som presenterats för finansutskottet.
|
3. |
|
|
|
Martin Ådahl (C) anför: |
I propositionen föreslår regeringen ett antal åtgärder med anledning av spridningen av sjukdomen covid-19 samt vissa förslag som är en följd av oförutsedda händelser och där det finns särskilda skäl att skyndsamt vidta åtgärder.
I grunden ser Centerpartiet positivt på att regeringen skyndsamt agerar med en rad förslag mot bakgrund av hanteringen av covid-19. Att skatteanstånden till företag som är drabbade av pandemin behöver förlängas mer än det regeringen initialt föreslog har varit Centerpartiets utgångspunkt under hela processen, och vi är tacksamma för att detta hörsammats.
Centerpartiet saknar dock fortsatt i de förslag som läggs fram en grundläggande förståelse för företagares villkor.
Vad gäller förslaget om slopad karenstid anser Centerpartiet att det hade varit lämpligt att utgå mer från den tidigare tillfälliga lagen om stöd vid korttidsarbete i vissa fall. Det är i grunden aldrig bra för ett företag när regler justeras efter hand. Företag måste kunna planera sin verksamhet, och att samma villkor skulle gälla även framgent anser Centerpartiet hade varit en bättre modell. Detta gäller bl.a. stödnivåer och möjligheten att tillämpa korttidsarbete under en uppsägningstid.
Pandemin har inneburit att kulturlivet i Sverige har påverkats i grunden, och det är en mångfald av aktörer som har påverkats. Att evenemangsstödet, som är tänkt som ett komplement till den övriga stödstrukturen, nu förbättras är positivt. Däremot är detta stöd precis som flera andra stöd behäftat med krångliga administrativa rutiner. Om det är för komplicerat att söka finns det en uppenbar risk att stödet inte når ut till dem som behöver det. Ansökningsprocessen via Kulturrådet har visat sig fungera relativt väl och hade varit ett bättre verktyg för delar av evenemangsstödet.
Återkommande under pandemin har de stöd som ligger närmast företagares verksamhet presenterats med kort varsel och steg för steg behövt förlängas. Långsiktighet i spelreglerna är en grundförutsättning för ett växande näringsliv. Även om ingen har kunnat förutse utvecklingen av pandemin måste regelverken generellt utgå från ett längre perspektiv än det regeringen återkommande har presenterat.
Skyndsamhet är och måste fortsättningsvis vara ledstjärnan i den samlade politiken för att hantera pandemins konsekvenser, och ett nej till förslagen i detta betänkande skulle ytterligare leda till men för företag. Av denna anledning avser inte Centerpartiet att rösta nej till förslagen.
Den plötsliga elprischock som drabbat svenska hushåll under vintern kompenseras i och med denna proposition. För Centerpartiet har det varit centralt både att lösa en akut situation hos utsatta hushåll och att samtidigt kombinera detta med långsiktiga åtgärder – inte minst mot bakgrund av att framtidsprognoser indikerar en fyrdubbling av elanvändningen fram till 2045. Energipolitiken måste därför vara inriktad på att klara utvecklingen på lång sikt, dels för att trygga svensk konkurrenskraft, dels eftersom energiproduktionen är en säkerhetspolitisk fråga. Detta kräver å ena sidan snabbare och avsevärt effektivare tillståndsgivning för den stora mängden projekt för utbyggnad av havsbaserad vindkraft som kan fördubbla svensk energiproduktion. Å andra sidan kräver det stora insatser för ökad energieffektivisering i de svenska hushåll som fortfarande har ett stort elberoende, inte minst de småhus som fortfarande är beroende av direktverkande el för sin uppvärmning trots att det för de allra flesta av dessa finns mindre kostsamma och mer långsiktigt hållbara alternativ.
För att snabbt och effektivt möjliggöra för fler hushåll att energieffektivisera och minska sitt elberoende har Centerpartiet i vår budgetmotion för 2022 föreslagit att bredda det existerande och framgångsrika gröna avdraget, där avdrag på gröna investeringar görs direkt på fakturan så som för rot- och rut-avdrag. Det gröna avdraget skulle i vårt förslag även omfatta energieffektiviseringar som kraftfullt skulle minska utsatta hushålls elprisberoende.
Samtidigt ser Centerpartiet det som nödvändigt att dagens höga skatter på el för konsumenter sänks långsiktigt i ett läge där elektrifiering blivit en nödvändig del av klimatomställningen. Både elektrifiering och effektivisering måste uppmuntras parallellt för att möjliggöra klimatomställningen.
Att Centerpartiet hade önskat mer omfattande och konsekventa åtgärder för att möta elprischocken, och att vi hade önskat en bredare samling i Sveriges riksdag kring sådana åtgärder, skymmer dock inte det faktum att svenska hushåll behöver hantera elprischocken här och nu. Av denna anledning avser inte Centerpartiet att rösta nej till förslagen.
Slutligen hade Centerpartiet önskat att krisstödet till svenska flygplatser i denna extra ändringsbudget även omfattat våra beredskapsflygplatser. Dessa spelar ofta en avgörande regional roll men har varit särskilt hårt prövade av kombinationen att upprätthålla service och det närmast fullständiga bortfall av passagerare under den tid då restriktioner till följd av pandemin rått. Vi hade önskat att möjligheten till krisstöd till beredskapsflygplatser hade utforskats i ett läge då många av våra beredskapsflygplatser kan tvingas lägga ned.
|
4. |
|
|
|
Ali Esbati (V) anför: |
Propositionen är regeringens tjugotredje extra ändringsbudget med anledning av coronaviruset. Motionsrätten på ändringsbudgetar är kraftigt beskuren. Oppositionspartierna får bara ändra i anslag som regeringen ändrar i, och i de fallen får man dessutom bara föreslå lägre anslag. Motsvarande gäller på inkomstsidan och där får man endast föreslå ändringar som ökar statens inkomster.
Vänsterpartiet har därför främst lagt kraften på att förbättra regeringens förslag i utskottshanteringen samt driva igenom egna förslag genom utskottsinitiativ. Vi har bland annat sett till så att de företag som använder sig av korttidsarbeten inte samtidigt ska få göra aktieutdelningar samt att det s.k. familjemedlemsundantaget tillfälligt slopas i syfte att underlätta för små familjeföretag. Vänsterpartiet har också pressat regeringen att anslå mer pengar till landets kommuner och regioner. Vi har också drivit igenom utökade anslag till kommunsektorn samt en satsning på äldreomsorgen.
Våra samlade svar på coronakrisen har vi givit i våra motioner på regeringens ekonomiska vårpropositioner 2020 och 2021, samt regeringens budgetproposition för 2021 och 2022. Där kunde vi konstatera att vi överlag stödjer regeringens förslag på likviditetsstöd och minskade kostnader för företagen. Vi efterfrågar dock ett mer balanserat svar på den ekonomiska krisen. Företagen har fått stora omfattande stöd samtidigt som personalen inom sjukvården, äldreomsorgen och arbetsförmedlingen går på knäna på grund av otillräckliga resurser. Under coronapandemin har klyftorna i samhället ökat, de allra rikaste har blivit ännu rikare och de fattigaste ännu fattigare. Vänsterpartiet menar att krispolitiken ska motverka en sådan utveckling och istället bidra till ett mer robust och starkare samhälle.
Vänsterpartiet är också kritiskt mot det generella stödet till de regionala flygplatserna. Stöd till vissa flygplatser kan vara motiverat, men att regeringen väljer att gå fram med ett generellt utformat stöd är anmärkningsvärt om man samtidigt jämför med stödet till spårbunden trafik och annan kollektivtrafik. Regeringens stöd till spårbunden trafik och annan kollektivtrafik under krisen har varit undermåligt och riskerar leda till högre biljettpriser och minskad turtäthet. Satsningar på dessa områden är avgörande för att klara av klimatkrisen.
|
5. |
|
|
|
Jakob Forssmed (KD) anför: |
Kristdemokraterna anser att flera av de åtgärder som föreslås i proposition 2021/22:113 är nödvändiga.
När det gäller det föreslagna stödet till civilsamhällesorganisationer, barn- och ungdomsorganisationer och idrottsrörelsen för barns och ungas tillgång till idrott kan vi konstatera att regeringen tillmötesgick det förslag till utskottsinitiativ som Kristdemokraterna lagt fram i finansutskottet redan innan det slutbehandlats, då vi såg ut att vinna brett stöd för det i utskottet. Det är bra att fler delar av det breda civilsamhället utanför kultur- och idrottsområdena får del av krisstöd. Civilsamhällesorganisationer som bedriver arbete för utsatta människor har också drabbats hårt av pandemin. Det handlar om hjälporganisationer, föreningar, kyrkor, secondhandverksamhet, caféer etc. De har behövt förändra och begränsa sin verksamhet för att fortsätta att hjälpa, vilket påverkat öppettider, medfört inställda läger, framflyttade basarer samt inställd försäljning och insamling. Ofta är det personer som antingen var särskilt utsatta redan före pandemin, eller blivit det till följd av pandemin, som påverkas mest av att civilsamhället inte får tillräckligt stöd.
Dessa organisationer har dessutom, på grund av regeringens politik, haft sämre möjligheter att använda sig av företagsstöd, något som i vissa fall svårt försämrat deras kassa när verksamheterna ska starta upp som vanligt igen. Ibland beror det på att beloppsgränsen i omställningsstödet resulterat i att föreningar och församlingar utesluts med hänsyn till att de är egna juridiska personer.
För 2021 avsattes vissa medel för civilsamhällesorganisationer som arbetar med särskilda grupper (t.ex. våldsutsatta och äldre), men dessa satsningar avslutades vid årsskiftet. För att dämpa de negativa effekterna av restriktioner och smittspridning föreslog därför Kristdemokraterna att anslagen till hjälporganisationer skulle öka med 80 miljoner kronor för 2022, vilket regeringen nu tillmötesgår.
Vi såg också stora bekymmer med att många barn och unga fallit ur föreningslivet under pandemin. Det gäller inte minst inom idrotten, vilket riskerar att förstärka en ojämlik tillgång till idrottande för barn och unga. Därför behöver föreningar kunna göra mer för att fånga upp de ungdomar som fallit ur föreningslivet och för att aktivera fler som aldrig varit med i föreningslivet. Den nivå på krisstöd till idrotten som regeringen tidigare föreslog var inte tillräcklig för att klara ett bra arbete för att återaktivera och bredda deltagandet. Därför föreslog vi ökade medel, vilket nu blir verklighet i och med regeringens proposition.
Problemen gäller dessutom inte bara idrotten, utan också scouter, kör- och kulturverksamhet och annat där unga kan få ett meningsfullt och aktiverande sammanhang med närvarande vuxna. Det är särskilt angeläget efter pandemin. Vårt förslag till initiativ har även på denna punkt resulterat i ett viktigt tillskott om 50 miljoner.
Samtidigt som vi välkomnar dessa tillskott kan vi återigen konstatera att det krävdes ett agerande i finansutskottet för att regeringen skulle agera. Det har tyvärr varit ett återkommande mönster under pandemin när det gäller det breda civilsamhället.
Det finns också andra angelägna tillskott i regeringens förslag till ändringsbudget som vi ställer oss bakom.
Däremot skiljer vi oss från regeringens förslag i synen på anstånd, el-kompensation och stöd till icke statliga flygplatser. Den begränsade motionsrätten på extra ändringsbudgetar medför att Kristdemokraterna under processen har valt att inte agera till förmån för vår motion på någon punkt, utan i stället lämna två utskottsinitiativ när det gäller anstånden med skatteinbetalningar och stöd till fler icke statliga flygplatser. Vi kommer därmed inte att reservera oss mot propositionen.
Angående utökad tid för skatteanstånd
I proposition 2021/22:113 föreslås att lagen om anstånd (2009:99) för inbetalning av skatt justeras. Skatteverket ska, efter att myndigheten beviljat ansökan från ett företag, ges möjligheten att förlänga anståndstiden med 24 månader. Nu har restriktionerna dragits tillbaka, vilket innebär att näringslivet återgår till mer normal verksamhet. Däremot har omsättningen för många företag, inte minst i särskilt utsatta branscher, under närmare två års tid legat långt under normala nivåer. Även om nu försäljningen i många fall går upp till de nivåer som rådde före pandemin kan det ta lång tid innan ett företag kan både betala vanlig skatt och samtidigt betala av anståndsskatten. Varje sunt företag som drivs in i konkurs på grund av likviditetsproblem är en stor förlust för såväl samhällsekonomin som den enskilde företagaren och dennes anställda.
Flera remissinstanser har lyft fram att anståndstiden bör utökas till 3–5 år, alternativt att det åtminstone bör finnas beredskap för att utöka tiden. En utökad anståndstid ger Sveriges näringsliv mer långsiktighet. Eftersom Skatteverket endast beviljar en avbetalningsplan för ett sökande företag, om det finns särskilda omständigheter för det, är det svårt att se att företag ges en längre anståndstid på felaktiga grunder. Med detta som bakgrund har Kristdemokraterna lämnat in ett förslag till utskottsinitiativ som syftar till att öka anståndstiden för företagens skatteinbetalningar till 36 månader. Det är mycket glädjande att utskottet ställt sig bakom detta och att förändringar kan göras i detta betänkande som innebär att den förlängda tiden kan träda i kraft utan någon fördröjning i förhållande till regeringens förslag.
Angående ersättning till regionala flygplatser
I proposition 2021/22:113 föreslås dessutom ett stöd för delar av driftsunderskottet vid kommunala och privata flygplatser – som inte trafikeras av flyglinjer som upphandlas av staten och som 2021 fick statligt driftsstöd. Förslaget omfattar även kommunala och privata flygplatser där det under hela 2019 bedrevs inrikes reguljär linjetrafik. Majoriteten av Sveriges regionala flygplatser, med något undantag, ingår i samarbetsorganet Svenska regionala flygplatser som företräder totalt 33 flygplatser. Majoriteten av dessa har fått ta del av krisstödet eftersom de tog emot statligt driftsstöd redan före pandemin. Men av samma skäl vägras 10 av dessa 33 flygplatser stöd (Svenska regionala flygplatser 2022-02-03. Välkommet krisstöd men bara till vissa. Tillgänglig 2022-02-09).
En del av dessa flygplatser, som inte beviljas tillfälligt krisstöd utifrån regeringens förslag, har dock ett statligt uppdrag som beredskapsflygplats (Regeringskansliet 2021-12-16. Regeringen förlänger stödet till beredskapsflygplatser. Tillgänglig 2022-02-09).
Beredskapsflygplats innebär att flygplatsen ska stå i beredskap ifall exempelvis vården eller andra samhällsviktiga flygtransporter behöver nyttja flygplatsen. Det är totalt fem beredskapsflygplatser – Örebro, Eskilstuna, Skövde, Norrköping-Kungsängen och Linköping-Saab – som inte tog emot statligt driftsstöd före pandemin och därför inte beviljas det utökade stödet i extra ändringsbudgeten. Även dessa flygplatser har emellertid drabbats hårt av pandemin. Dessa beredskapsflygplatser skulle kunna inkluderas i stödet utan att detta medför ett utökat anslag; de skulle helt enkelt kunna få del av det anslag som regeringen redan föreslagit i propositionen. I Kristdemokraternas förslag till utskottsinitiativ föreslog vi att riksdagen ställer sig bakom att den föreslagna ersättningen till icke statliga flygplatser även ska omfatta beredskapsflygplatser och att detta skulle tillkännages för regeringen. Under beredningen av förslaget till initiativ framkom att det eventuellt kunde finnas osäkerheter när det gäller detta och EU:s statsstödsregler. Vi menade då att utskottet i vart fall skulle kunna rikta ett tillkännagivande till regeringen om att undersöka möjligheterna närmare, eftersom det är angeläget att stödja också dessa mindre regionala flygplatser så att nedläggningar i pandemins spår kan undvikas. Vi kan dock tyvärr konstatera att vårt förslag inte vann stöd i utskottet.
Angående elpriskompensation
För enskilda människors privatekonomi är vinterns höga elpriser ett mycket allvarligt problem. I vissa fall rör de sig om trefaldiga ökningar av elräkningen, vilket tvingat vanliga människor till att ta banklån för att klara kostnaderna (Sjögren, Amanda 2022-01-06. Magnus elräkning tredubblades: Tvingas ta banklån. Aftonbladet). Det har även rört sig om personer som fått stänga av elen och sova med dubbla täcken för att hålla värmen (Holstein, Johanna 2021-12-21. Ensamstående mamma stänger av värmen: Sover under dubbla täcken. SVT Nyheter). Redan i november begärde Kristdemokraterna en särskild riksdagsdebatt om de höga elpriserna i Sverige. I december krävde Kristdemokraterna dessutom att skatten skulle slopas under vintermånaderna, dels för hushåll, dels för organisationer och de företag som inte är skattebefriade för el.
Kristdemokraterna är positiva till att regeringen agerat i frågan. Vi hade dock hellre sett att utformningen av elpriskompensationen hade varit mer träffsäker och omfattande. I första hand borde kompensationen även omfattat organisationer och icke skattebefriade företag, vilket hade varit fallet om regeringen agerat i enlighet med vårt förslag om tillfälligt slopad elskatt. I andra hand borde hushållskompensationen utformats annorlunda. Vi menar att förslaget hade kunnat vara både mer rättvist, träffsäkert och omfattande.
I stället för regeringens modell hade ett stöd kunnat baseras på hur mycket energiskatt och moms som hushållet har betalat. För att få ett substantiellt stöd hade en återbäring på den dubbla inbetalda energiskatten på el plus moms varit en bra modell. En sådan modell hade också medfört att samtliga hushåll fått kompensation, vilket skiljer sig från regeringens förslag som har ett golv på 700 kilowattimmar. Vår utformning tar alltså hänsyn till att en del kommuner i Norrland redan har nedsatt energiskatt samt att de befinner sig i ett elprisområde med lägre priser än i södra Sverige. En sådan utformning blir mer träffsäker i förhållande till den faktiska förbrukning ett hushåll haft, eftersom det skulle innebära en glidande skala där någon som förbrukat 799 kilowattimmar får en större kompensation än någon som förbrukat 700 kilowattimmar. Regeringens förslag är i stället utformat som en trappa så att dessa två hushåll får lika stor kompensation, medan ett hushåll som förbrukat 800 kilowattimmar får en större kompensation eftersom det når nästa trappsteg.
Man hade även kunnat tänka sig en justering av regeringens förslag. Kompensationen skulle mer specifikt kunna justeras så att den också hade nått hushåll med lägre förbrukning, men med mindre ekonomiska marginaler, samtidigt som kompensationen ökat till hushåll som förbrukar mer el, exempelvis på landsbygden där boarean är större än i städerna och där kostnaderna för uppvärmning därmed i många fall är större. Dels hade golvet vid 700 kilowattimmar kunnat sänkas till 100 kilowattimmar, dels hade taket kunnat höjas från 2 000 till 3 000 kilowattimmar. Stöd enligt båda dessa modeller hade på samma sätt som regeringens modell för stöd kunnat betalas ut via elnätsbolagen.
|
6. |
|
|
|
Mats Persson (L) anför: |
Flygtrafiken har minskat drastiskt under coronapandemin. Därför hotas nu infrastruktur runt om i landet som det kommer att vara svårt eller omöjligt att återskapa. Samtidigt är det tydligt att människor kommer att behöva ta flyget efter den nuvarande krisen. Runt om i Sverige verkar människor och företag som är beroende av effektiva transporter. Därför är Liberalerna en ledande röst för framväxten av en flygflotta utan fossila drivmedel. Och därför har Liberalerna under coronakrisen varit pådrivande för olika stödinsatser när flygtrafiken har hotats.
I proposition 2021/22:113 föreslås nu ett stöd under vissa förutsättningar för driftsunderskottet vid kommunala och privata flygplatser. Den föreslagna utformningen av stödet får dock som konsekvens att 10 av de 33 regionala flygplatserna inte omfattas. Detta innebär inte minst att flera av Sveriges beredskapsflygplatser saknar tillräcklig kompensation för de pandemirelaterade förlusterna. Det är allvarligt, eftersom det kraftigt kan påverka möjligheterna att även i framtiden ha ett utbrett nätverk av beredskapsflygplatser för ambulansflyg, övervakning av skogsbränder m.m. Liberalerna anser därför att det också bland dessa flygplatser finns behov av stödinsatser med anledning av pandemin. Därför efterfrågar vi justeringar för att nå också dessa flygplatser – exempelvis genom att den föreslagna ersättningen till icke statliga flygplatser ska omfatta alla beredskapsflygplatser.
|
7. |
|
|
|
Janine Alm Ericson (MP) anför: |
Den extra ändringsbudgeten innehåller ett antal nödvändiga stödåtgärder för att hantera pandemins konsekvenser. Miljöpartiet ställer sig dock kritiska till att stödet inom utgiftsområde 22 enbart riktas till ett antal av landets flygplatser och därtill kopplad verksamhet. Det finns fler aktörer i landets kollektivtrafiksystem som är i behov av stöd och som bidrar till en väsentlig del av det totala transportsystemet. Pandemin är en pågående kris som vi förhoppningsvis skönjer slutet på, men i bakgrunden har vi en betydligt större miljö- och klimatkris. Att lösa klimatkrisen kräver att vi har ett välfungerande system av kollektivtrafik som står redo att sänka utsläppen från våra resor under överskådlig framtid.
|
8. |
|
|
|
Åsa Westlund (S), Adnan Dibrani (S), Ingela Nylund Watz (S), Björn Wiechel (S) och Eva Lindh (S) anför: |
Socialdemokraterna står bakom regeringens förslag till extra ändringsbudget. Det innehåller viktiga åtgärder för att stötta och skapa trygghet för berörda sektorer när pandemirestriktionerna avvecklas samt för att kompensera hushåll som drabbats av höga elpriser.
Pandemin har drabbat många företag hårt. Därför har regering och riksdag under hela pandemin jobbat för att stöden ska komma på plats snabbt och också vara så träffsäkra som möjligt. De historiska insatser som regering och riksdag tillsammans beslutat om har varit avgörande för att rädda jobb och livskraftiga företag. Som bakgrund till tillkännagivandet om mer träffsäkra stöd tar utskottsmajoriteten upp ett antal frågor som varit aktuella under hela pandemin. Regeringen har återkommande redovisat för utskottet hur arbetet med att komma framåt i dessa och andra frågor för att hitta bättre träffsäkerhet i företagsstöden fortlöpt. Både regering och riksdag har också beslutat om sådana förändringar när så varit möjligt. I utskottsmajoritetens tillkännagivande saknas nya konkreta förslag som skulle kunna göra skillnad i verkligheten, därför ser vi inte heller att tillkännagivandet tillför något till det arbete som redan bedrivs och har bedrivits. Om det däremot finns nya konkreta förslag som går att genomföra för att göra stöden mer träffsäkra är vi fortsatt mycket intresserade av att ta del av dem. En utvärdering av hur väl stöden har träffat är också viktig för att dra lärdomar inför kommande kriser.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2021/22:113 Extra ändringsbudget för 2022 – Slopad karenstid för stöd vid korttidsarbete, förstärkt evenemangsstöd och andra åtgärder med anledning av coronaviruset samt kompensation till hushållen för höga elpriser:
1.Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (2009:99) om anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall (avsnitt 2.1 och 4).
2.Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete (avsnitt 2.2 och 5).
3.Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (2022:000) om ändring i lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete (avsnitt 2.3 och 5).
4.Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete (avsnitt 2.4 och 5).
5.Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:6 Ersättning avseende icke statliga flygplatser inom utgiftsområde 22 Kommunikationer (avsnitt 7.1).
6.Riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar ändrade och nya anslag enligt tabell 1.1.
2021/22:4398 av Jakob Forssmed m.fl. (KD):
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera om den föreslagna förlängningen av anståndstiden för företagens skatteinbetalningar är tillräcklig och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera träffsäkerheten i utformningen av den föreslagna elkompensationen till hushållen och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera utformningen av den föreslagna ersättningen till icke-statliga flygplatser och tillkännager detta för regeringen.
Bilaga 2
Regeringens förslag till ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade och nya anslag för 2022
Tabell Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade och nya anslag 2022
Tusental kronor
|
Utgiftsområde/anslagsnummer |
Beslutad ram /anvisat anslag |
Förändring av ram/anslag |
Ny ram/ Ny anslagsnivå |
|
|
1 |
Rikets styrelse |
17 423 338 |
10 000 |
17 433 338 |
|
6:4 |
Valmyndigheten |
27 000 |
10 000 |
37 000 |
|
3 |
Skatt, tull och exekution |
12 849 734 |
80 000 |
12 929 734 |
|
1:1 |
Skatteverket |
8 222 898 |
80 000 |
8 302 898 |
|
17 |
Kultur, medier, trossamfund och fritid |
19 619 593 |
430 000 |
20 049 593 |
|
12:2 |
Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet |
290 680 |
50 000 |
340 680 |
|
13:1 |
Stöd till idrotten |
2 486 811 |
300 000 |
2 786 811 |
|
13:5 |
Insatser för den ideella sektorn |
48 758 |
80 000 |
128 758 |
|
21 |
Energi |
3 254 924 |
7 500 000 |
10 754 924 |
|
1:12 |
Kompensation för höga elpriser |
0 |
7 500 000 |
7 500 000 |
|
22 |
Kommunikationer |
76 964 552 |
126 500 |
77 091 052 |
|
1:6 |
Ersättning avseende icke statliga flygplatser |
128 813 |
126 500 |
255 313 |
|
24 |
Näringsliv |
12 104 901 |
2 144 000 |
12 498 901 |
|
1:4 |
Tillväxtverket |
663 677 |
270 000 |
933 677 |
|
1:22 |
Stöd vid korttidsarbete |
365 000 |
124 000 |
489 000 |
|
1:27 |
Evenemangsstöd |
250 000 |
1 750 000 |
2 000 000 |
|
Summa anslagsförändringar på ändringsbudget |
|
10 290 500 |
|
|
Bilaga 3
