Fråga 2020/21:9 Avgift på icke återvunna plastförpackningar

av Betty Malmberg (M)

till Finansminister Magdalena Andersson (S)

 

Under sommaren lade kommissionen fram ett förslag till överenskommelse om EU:s kommande långtidsbudget. Som del i förhandlingarna ligger förslag på att medlemsstaternas avgift framdeles även ska innehålla en konstruktion där de får betala en straffavgift på plastförpackningar som inte återvinns. Enligt uppgift beräknas straffavgiften uppgå till drygt 8 000 kronor per ton, och nyordningen ska träda i kraft vid årsskiftet. Än så länge finns det inga besked kring hur mängden icke återvunna plastförpackningar ska beräknas och inte heller vem som faktiskt ska betala avgiften, som alltså är tänkt att ingå i ländernas medlemsavgift.

Enligt branschorganisationen Avfall Sverige uppgår mängden plastförpackningar som inte återvinns till ca 160 000 ton. Baserat på de uppgifterna skulle förslaget, förutsatt att det går igenom, innebära att den svenska merkostnaden skulle bli 1,28 miljarder kronor. Samtidigt har det nyligen presenterats en utredning som fick direktivet att det ska införas en nationell skatt på muggar och plastförpackningar. 

Med hänvisning till ovanstående vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:

 

Har ministern vidtagit några åtgärder för eller emot EU:s planer på att införa en konstruktion på medlemsavgiften som innebär straffavgift på plastförpackningar som inte återvinns, med tanke på att regeringen också avser att införa en nationell skatt på plastförpackningar?