Fråga 2020/21:3059 Klassificering av torv som en hållbar resurs

av Staffan Eklöf (SD)

till Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)

 

De dikade torvmarkerna i Sverige avger lika mycket växthusgaser som hela landets inrikestrafik. Utsläppen fortgår, oavsett om torven skördas eller om den ligger obrukad i de redan dikade torvmarkerna. Skördas först torven kan vi först utvinna dess värde som råvara, men sedan stoppa utsläppen av växthusgaser när marken väl återvätas och blir till ny våtmark.

Regeringen aviserade den 20 maj att den har givit Skogsstyrelsen ett uppdrag att återväta utdikade våtmarker för att minska utsläpp av växthusgaser. Samtidigt har företag mycket svårt att få tillstånd att bryta torv på samma marker, trots att slutsteget är en återvätning. Torv skördas nämligen bara på redan dikade torvmarker. Den återvätning som sker efter sådan torvtäkt är dessutom gratis för samhället. Enligt uppgift från branschföreningen Svensk Torv anger FN:s klimatpanel IPCC att efterbehandling av redan dikad torvmark är den mest effektiva åtgärden för att minska växthusgasutsläppen.

De redan dikade torvmarkerna har oftast mycket låga naturvärden. Våtmarker kan däremot ha höga naturvärden. Det gäller även torvmarker som har brutits och sedan återvätits. Dessutom är torv ett oundgängligt substrat för växthusodling och skogsplantering och används med fördel till strö vid djurhållning och som anläggningsjordar. Torvanvändningen kommer inte att upphöra om torvbrytning i Sverige försvåras. I stället kommer torven att importeras. Vi har små möjligheter att påverka hur miljö- och klimatpåverkan ser ut för den torv som importeras. Att importera en resurs som vi har rikligt av själva är inte förnuftigt.

Torv är en förnybar resurs, och jag anser att regeringen bör hantera torven som sådan, samt internationellt verka för att detta accepteras. Miljö- och klimatpolitiken bör ha ett effektivitetsfokus.

Med anledning av detta vill jag fråga miljö- och klimatminister Per Bolund:

 

Avser regeringen att revidera sin klassificering av torv till en hållbar resurs samt särskilja våtmarker från redan dikade torvmarker i sin klassificering?